Kvalitetsrapport 2015/2016. samt lokal arbetsplan 2016/17. IT-Gymnasiet Helsingborg

Transkript

1 Kvalitetsrapport 2015/2016 samt lokal arbetsplan 2016/17 IT-Gymnasiet Helsingborg

2 Förord Nu startar vårt åttonde läsår på IT-Gymnasiet Helsingborg. Under flera år har söktrycket varit högt och nu väljer vi att växa. Vi startar med fem nya klasser i årskurs 1, totalt blir vi ca 300 elever på skolan. Vi utökar vår lärarkår med sex nya lärare och vi kan stolt säga att vi har lyckats attrahera duktiga och erfarna lärare till vår skola. Vi vet att bra lärare är helt avgörande för undervisningen och elevernas framgång. En förutsättning för att vi skulle kunna växa var såklart större lokaler och vi har under sommaren byggt om våningen ovanför skolan och har nu ytterligare 300 kvm. Vår målsättning är att vara Sveriges bästa IT-relaterade skola. För att nå vårt mål måste vi ha hög kvalitet i allt vi gör. Vi måste vara lyhörda och ödmjuka tillsammans med en stark vilja att ständigt förbättra och utveckla vår verksamhet. I denna spännande tillväxtfas är det viktigt att välja och känna av vilka processer som ska drivas, vilka fokusområden vi ska fokusera på. Vi vill bygga en större skola med lika hög trivsel och trygghet som innan. En skola där vi hälsar på varandra, ser varandra, uppskattar varandra och respekterar varandras olikheter. Vi vill bygga en skola där eleverna lyckas med sina studier och mår bra. Vi tror att våra elever kan - vi har höga förväntningar på våra elever och på varandra. Att vi har en målbild för eleverna är viktigt, vi hjälper dem att själva skapa sig en målbild av sin egen förmåga. I år har till exempel 91% av våra yrkeselever valt att läsa svenska 3 som individuellt val - där har vi verkligen lyckats med en målbild! Våra två ledord på skolan är uppmuntran och höga förväntningar. Uppmuntran gör det roligare och mer lustfyllt att lära och i kombination med höga förväntningar når våra elever höga skolresultat. Hos oss är lektionen helig. Vi måste fånga våra elever med intressanta ingångar och ha ett tydligt syfte med vår undervisning - mot ett mål. Tydlig och variationsrik undervisning är avgörande för elevernas kunskapsutveckling. I våra klassrum och i kollegiet ska det finnas utrymme för att göra "misstag" - Vi har ett klimat där man får lov att göra fel, får lov att öva - på så sätt uppmuntrar vi till kreativitet, nyfikenhet och viljan att utvecklas. Vi fokuserar mycket på samarbeten mellan ämnen, mellan elever, mellan näringslivet och skolan. Att samarbeta är en grund för framgång samtidigt som det är oerhört avancerat att göra riktigt bra. Vi vill så mycket som möjligt använda varandras kapacitet så att våra samarbeten blir till mervärde för eleverna men också för medarbetarna. Att planera grundligt är en förutsättning för lyckade samarbeten och gemensamma projekt. Hos oss tränar alla, både elever och personal, därför på att samarbeta och bjussa lite på sig själv. Att söktrycket är högt och det ser vi som ett kvitto på att vi har skickliga och engagerade lärare som har bra undervisning och att vi har en skola som elever trivs på. Vi vill utmana våra elever att nå sina mål men också att uppleva tre fantastiska år med härlig stämning och trygg studiemiljö. Hos oss ska alla elever få en riktigt bra utbildning med bred IT-kompetens. Jag hoppas du vill komma till oss och vara en del av IT-Gymnasiet - WE LOVE TO SEE YOU! Susanne Alkbrand rektor, IT-Gymnasiet Helsingborg

3 Innehållsförteckning 1. Om IT7Gymnasiet 1.1 Vår verksamhetsidé 1.2 Vår vision 1.3 Vårt mål 1.4 Vårt kvalitetsarbete 1.5 Våra strategier 1.6 Vart tar eleverna vägen/ändamålsenlig kvalitet 2. Om IT-Gymnasiet Helsingborg 2.1 Historik 2.2 Program 2.3 Elever 2.4 Personal organisation 2.5 Lokaler 2.6 Finansiering 2.7 Skolans huvudmål 3. Elevhälsa 4. Kollegialt lärande och formativ bedömning 5. Nationella kursprov och utfall slutbetyg 6. Betygsfördelning 7. Kurser med 20% eller högre andel F eller streck 8. Resultat, analys och skolans lokala arbetsplan

4 1. Om IT6Gymnasiet IT-Gymnasiet startade 1998 som en av Sveriges första fristående gymnasieskolor. Skolan startades genom ett samarbete mellan Kistas stadsdelsnämnd, globala IT-företag i området och skolans grundare Jan Friman. Idag finns ca 2300 elever och 200 anställda på IT-Gymnasiet i Göteborg, Helsingborg, Kristianstad, Skövde, Sundbyberg, Södertörn, Uppsala, Västerås, Åkersberga, Örebro och Karlstad. Skolan ingår i Academedia, Sveriges ledande utbildningsbolag för såväl privat som offentlig verksamhet. I verksamheten, som sträcker sig från förskola till högskola, finns omkring elever och deltagare samt medarbetare på över 500 enheter Vår verksamhetsidé IT-Gymnasiet erbjuder IT-profilerade gymnasieutbildningar som ger elever verktyg och förutsättningar för att vara med och påverka ett snabbt föränderligt samhälle Vår Vision IT-Gymnasiet ska vara det självklara alternativet för elever som väljer en IT-profilerad gymnasieutbildning. Vi ska ständigt överträffa våra elevers och deras föräldrars förväntningar på en utbildning som förbereder för ett framgångsrikt studie- och yrkesliv Vårt mål Vårt mål är att erbjuda Sveriges bästa IT-relaterade utbildningar. Detta innebär bland annat att alla våra elever ska nå gymnasieexamen och att minst 95% av eleverna tre år efter avslutad utbildning på IT-Gymnasiet ska vara studerande eller yrkesverksamma Vårt kvalitetsarbete Vårt kvalitetsarbete handlar om att tydliggöra hur vi lyckas ge våra elever de förutsättningar de behöver i arbetslivet och som samhällsmedborgare, både kunskaps- och värdegrundsmässigt. Arbetet bygger på en tydlig målsättning för hela verksamheten och för varje enskild enhet. Systematiskt och metodisk försöker vi ständigt tydliggöra vad vi gör, varför och vart det leder. Kvalitet är ett mångfacetterat begrepp men de viktigaste kvalitetsbegreppen vi arbetar med är: Funktionell kvalitet d.v.s. hur väl lyckas eleverna i våra utbildningar. Vi mäter bl.a. genomsnittligt meritvärde samt andel av eleverna som når gymnasieexamen. Vi är också noggranna med att kontrollera överensstämmelsen mellan nationella prov och slutbetyg. Upplevd kvalitet d.v.s. hur upplever våra medarbetare, elever och vårdnadshavare vår verksamhet. Allt handlar inte bara om siffror och betyg utan det är också viktigt för oss att alla trivs och känner trygghet samt att skolan är en väl fungerande social arena. Ändamålsenlig kvalitet d.v.s. vart leder utbildningen på lång sikt? Här mäter vi vad våra elever gör tre år efter de tagit studenten. Hur många läser eftergymnasiala utbildningar? Hur många har jobb? Vilken nytta har de haft av sin utbildning på IT-Gymnasiet och hur kan vi utveckla den ytterligare för att bättre motsvara högskolans- och näringslivets krav?

5 Varje läsår genomförs, förutom intervjuer, observationer, betygs- och resultatanalyser, en webbaserad brukar- och medarbetarundersökning där elever och medarbetare bedömer vad de tycker fungerar bra, vad som behöver förbättras och det förbättringsarbete som genomförts. Därefter analyserar elever, personal och skolledning resultaten samt diskuterar och föreslår förbättringsåtgärder. Efter att rektor beslutat om vilka förbättringsåtgärder som ska vidtas, genomförs de flesta av åtgärderna under höstterminen för att följas upp vid nästa brukar- och medarbetarundersökning. 1.5 Våra strategier IT-Gymnasiet har valt fyra huvudstrategier att jobba efter för att öka måluppfyllelsen. Strategierna är formativ bedömning, kollegialt lärande, resursfördelning samt pedagogiskt ledarskap. Strategierna är valda utifrån forskning om vad som verkligen påverkar elevernas lärande positivt och varje skola arbetar utifrån sina egna förutsättningar och behov med dessa Vart tar eleverna vägen/ändamålsenlig kvalitet Varje år mäter vi, i samarbete med Markör marknad & kommunikation, resultatet av utbildningen på lång sikt (exempelvis genom andelen som får jobb, alternativt studerar vidare på högskola eller universitet) för att se om det vi erbjuder är relevant vad gäller utbud och kvalitet i undervisningen. I december 2015 undersökte IT-Gymnasiet hur det gått för de elever som gick ut IT-Gymnasiet på samtliga skolor Undersökningen visar bland annat att: Andel som studerar vid högskola/universitet: 41% Andel som antingen studerar eller yrkesarbetar: 85% Andel som anser sig vara väl förberedda för högre studier: 63% Andel som ansar sig väl förberedda för arbetslivet: 29% Andel som upplevde att skolan bidrog till att utveckla förmågan att tänka kritiskt: 58% Andel som upplevde att skolan bidrog till att utveckla kunskapen om demokrati och mänskliga rättigheter: 59% Andel som upplevde att skolan bidrog till att utveckla förståelsen för människors och samhällens påverkan på miljön: 45%

6 2. Om 2.1 Historik IT-Gymnasiet Helsingborg (ITG Hbg) är ett fristående gymnasium som startade i augusti Skolan var det nionde IT-Gymnasiet som startade inom IT Gymnasiet Sverige AB, som ingår i Academedia. Skolan är belägen i centrala Helsingborg och har bra buss- och tågförbindelser alldeles intill. Vi inryms i en gammal fastighet med luftiga och stora ytor. Redan från början har vi haft ett bra söktryck till skolan. Vi har varit noggranna med vilka lärare vi har anställt och har idag en vässad lärarkår där många lärare har erfarenhet från IT/MEDIA/MUSIK-branschen. Hos oss är datorn ett självklart arbetsverktyg och vi arbetar ständigt med att utveckla vår ITpedagogik och vår målsättning: att kunna erbjuda det senaste inom teknik vad gäller såväl mjuksom hårdvara samtidigt som vi ger eleverna en gedigen behörighet till att söka vidare till studier vid universitet och högskolor. På vår skola har från början skapats en stämning där alla känner sig delaktiga. En förståelse för att om vi alla bjuder lite på våra goda sidor så gör det skillnad, stor skillnad. Vi skapar skolan tillsammans. Alla får ha åsikter, alla får hjälpa till, alla har rätt att få hjälp. Alla har rätt och möjlighet att lyckas! 2.2 Program ITG Helsingborg erbjuder från och med höstterminen 2011 (Gy11) 3 olika nationella program samt ett introduktionsprogram: IT-PROGRAMMET (El- och Energiprogrammet), inriktning: Dator- och kommunikationsteknik IT TEKNIK (Teknikprogrammet), inriktning: Informations- och medieteknik IT MUSIK & MEDIA (Estetiska programmet) inriktning: Musik IT DESIGN & MEDIA (Estetiska programmet) inriktning: Estetik och media IT SPRÅK (Språkintroduktion) 2.3 Elever Just nu har skolan ca 285 elever i 3 årskurser. 104 elever på IT-Teknik (Teknikprogrammet), 105 elever på IT-Programmet (El- och energiprogrammet), 46 elever på IT Musik & Media/IT Design & Media (Estetiska

7 programmet) samt 30 elever på IT Språkintroduktion. Under sommaren har ytterligare ett våningsplan (320 kvm) gjorts om till skollokaler och vi har nu möjlighet att växa till ca 400 elever de närmaste åren. Eleverna kommer från Helsingborg samt ifrån grannkommuner såsom Höganäs, Landskrona, Bjuv, Ängelholm, Åstorp, Malmö, Svalöv, och Örkelljunga. Den goda stämningen på skolan gör att elever snabbt känner sig som hemma. Vi har elever med mycket olika bakgrund men med den tolerans som råder gör att man får vara sig själv. Denna respekt och tolerans är något vi är mycket stolta över. Vid varje läsårsstart är en huvuduppgift att föra denna kultur vidare till de nya eleverna. Andelen tjejer på skolan ökade när vi startade IT Design & Media, vi hoppas att fler tjejer kommer få upp ögonen för IT-Teknik och IT-programmet. Vi arbetar aktivt för att attrahera flera tjejer till våra utbildningar då vi ser att arbetsmöjligheterna är stora inom IT/TEKNIK/DESIGN-relaterade yrken och det behövs flera tjejer inom branscherna. Vi har duktiga och engagerade lärare samt ett starkt elevvårdteam och vi kan stolt säga att 100% av våra elever nådde gymnasieexamen i år.

8 2.4 Personal och organisation Skolledningen består av rektor och två biträdande rektorer. En ledningsgrupp där rektor, biträdande rektorer, arbetslagsledaren och förstalärare ingår. Vi har tre förstelärare på skolan och tre programansvariga. Förstelärarna ansvarar för skolans pedagogiska utveckling och programansvariga ansvarar för utvecklingen av programmen struktur och arbetsområden. I nuläget är 86 % av de anställda lärarna behöriga eller läser behörighetsgivande utbildning. 77 % är fullt behöriga gymnasielärare. Skoladministratör, skolvärdinna och datortekniker finns anställda. Skolsköterska och kurator finns på skolan fyra dagar i veckan och specialpedagog finns på skolan två dagar i veckan. Vi har en egen skolläkare och skolpsykolog som arbetar främst förebyggande och främjande. Studieoch yrkesvägledare är anställd via konsultföretag. Vi har ramavtal med städfirma och matleverantör. Elever i årskurs 1 och 2 äter på skolan medan elever i årskurs 3 har matkort och äter på olika restauranger i stan. Antal lärare: 7,5/ 100 elever (Heltidsanställda 17 st) Övrig personal: 2,1/ 100 elever All personal: 9,6 / 100 elever (Heltid och deltidsanställda inräknade) 2.5 Lokaler ITG Helsingborg har sina lokaler i fastigheten Fyrkanten 22 som har adresserna Carl Krooks gata 9 och Södergatan 14. I dagsläget förfogar skolan över ca 2470 m2. Fastigheten är mellan 80 och 110 år gammal och har byggts om enligt de föreskrifter som finns idag gällande drivande av skolverksamhet. Skolan bedriver undervisning i 13 lärosalar och har övrig yta för bibliotek, musikstudio, fotostudio, självstudier, plats för skollunch, utrymme för skåp, rastaktiviteter och handikappanpassade ingångar, hissar och toaletter. Kursen Idrott och hälsa bedrivs i närliggande idrottshallar, men även i närliggande gym, badhus och på utomhusplaner. Skolan har byggts om och byggts ut i fyra steg. Den senaste delen är ytterligare en våning (320 m2) på Södergatan och en nybyggd trappa mellan alla våningsplanen. Denna våning är inredd med mediasal, datorsal, klassrum, uppehållsrum, lärarrum,skolcafé samt tre toaletter och tas i bruk vid terminsstart Finansiering Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga avgifter eller kostnader för eleverna själva. Undervisning, läromedel, aktiviteter och skollunch på skolan är avgiftsfritt. 2.7 Skolans huvudmål Skapa en unik skola med pedagogik i toppklass och goda resultat i en trivsam miljö full av värme och glädje.

9 3. Elevhälsa Ledning, styrning och samverkan 2015/2016 Skolans elevhälso-organisation utgjordes läsåret 15/16 av en skolsköterska, kurator, specialpedagog, skolpsykolog samt en stödansvarig lärare. Skolsköterskans anställning var 37% och hon fungerade både som skolsköterska och kurator. Specialpedagogens tjänst var på 10% och skolpsykologens avtal omfattade fortbildning/handledning av personal samt att vid behov ha elevsamtal. Skolan hade avstämningar en gång i veckan då samtliga lärare utifrån aktuell skolsituation, t ex resultat eller frånvaro, bidrog med information om enskilda elever. Utifrån denna information fattades beslut om vidare åtgärder, t ex extra anpassningar eller om en utredning skulle startas. Utöver dessa avstämningar hade vi två omfattande elevkonferenser där samtliga elever lyftes. Några gånger per termin samlades delar av skolans elevhälsoteam samt rektor för att utvärdera de insatser som gjort och för att uppdatera informationen kring elever som fått särskilt stöd. Under en studiedag fick personalen fortbildning om lagstiftningen gällande extra anpassningar och särskilt stöd och lärarna arbetade löpande med detta under de avstämningarna på veckobasis. Främjande arbete 2015/2016 IT-Gymnasiet Helsingborgs främjande arbete handlar om att skapa trygghet för eleverna. Eleverna ska känna sig sedda och bekräftade, och all personal på skolan strävar efter att skapa en accepterande och positiv miljö. Vårt mål är att vår skola ska vara en skola där alla elever känner sig trygga och vågar vara sig själva. Eleverna ska respektera varandra och bli respekterade. Detta mål försöker vi nå genom att ha nolltolerans mot kränkande behandling, och genom att ha löpande samtal med våra elever utifrån skolans likabehandlingsplan. Detta samtal kan ta sin utgångspunkt i en specifik situation men sker också löpande på mentorstimmarna. Skolsköterskan har en viktig roll i det främjande arbetet då hon har hälsosamtal med alla elever där hon lyfter livsstilsfrågor som rör vardagshälsan, t ex sömn, kost, rökning, skoltrötthet, spelvanor, familjesituation med mera. Skolsköterskan följer upp de elever som av olika anledningar behöver extra stöttning, antingen genom att ha regelbundna samtal med dem eller lotsa dem vidare till exempelvis BUP eller ungdomsmottagningen. Eleverna har också arbetat med värdegrund, HBTQ och sex- och samlevnad då elevhälsan varit i klassrummen och pratat om detta. Vi hade en HBTQ-temadag med gruppdiskussioner, övningar och vi såg filmen Pride på Röda kvarn med efterföljande diskussion. I det dagliga arbetet har mentorn en nyckelroll för att snabbt plocka upp de elever som signalerar att de inte mår bra och lotsa dem vidare till skolsköterskan/kuratorn,

10 Förebyggande och åtgärdande arbete 2015/2016 Vi skärpte vår vaksamhet på elevernas frånvaro under förra läsåret, eftersom det arbete vi gjort under föregående år fått goda resultat. Det arbete vi byggde vidare på var att vid anmärkningsvärd frånvaro kontakta hemmet och erbjuda samtal med elevhälsan. Detta gav goda resultat eftersom det också uppmärksammade korrelationen mellan frånvaro och måluppfyllelse. Drogtester genomfördes vid något tillfälle på skolan då misstanke om drog(hasch)missbruk förelåg. Att elevfrågor lyftes tätt, varje vecka, hade stor effekt då det leder till att problem uppmärksammas tidigt. Detta kan förebygga att problemen fördjupas eftersom hjälpinsatser kan sättas in i tid. Antal utredningar gjorda av EHT 2015/16 Antal åtgärdsprogram upprättade 2015/ st 4 st

11 Analys av elevhälsans arbete 2015/2016 Arbetet med eleverna fungerar överlag väldigt bra på skolan, och vi upplever att vi har en väl fungerande och välmående elevgrupp. Lärare, skolledning och annan personal tar stort ansvar i elevhälsofrågor. Skolsköterskan har gjort ett fantastiskt arbete med att snabbt fånga upp elever och genom att ha uppföljning med de elever som behöver det. Att hennes roll har utvecklats så att hon nu inte enbart ansvarar för arbetet med den fysiska hälsan utan även är kurator på skolan har varit mycket lyckat eftersom det ena ofta hänger ihop med det andra. Hennes dubbla funktioner leder till att hon får en holistisk syn på elevens hälsa. Trots att de allra flesta av våra elever mår bra, kan vi märka av att en ökad andel mår psykiskt dåligt. Anledningarna kan vara flera, men behovet av samtal och stöttning från elevhälsoteamet ökar. Vi kan också märka av en ökad andel elever med diagnos inom autismspektrat. Extra anpassningar för dessa elever fokuserar på att skapa tydlighet i undervisningen med hjälp av tydliga strukturer för lektionen, extra hjälp vid uppstart av arbete, avgränsade uppgifter och skriftliga instruktioner mm. Dessa anpassningar gagnar även de andra eleverna. Vi uppmärksammade också en grupp högpresterande elever i årskurs 3 som inte förmådde strukturera sina studier och prioritera uppgifterna. Detta resulterade i att de skjuter upp inlämningsuppgifter och kommer efter i de olika kurserna. Dessa elever har höga krav på sig själva och mår dåligt av att inte ha kontroll på sina studier. För dessa elever organiserade vi sk studiecoachning, vilket innebar att en lärare hjälpte dessa elever prioritera och göra upp en tidsplan samt få stöd i studierna på fasta tider. Slutligen så fann vi att den specialpedagog vi hade vid början av förra läsåret inte fungerade så som vi önskat. Vi avslutade därför det samarbetet, och anställde i stället en specialpedagog som arbetar närmre eleverna, t ex som stöd i klassrummet, och med ett effektivare arbetssätt. Utvecklingsområden elevhälsan 2016/2017 Läsåret 2016/17 kommer att innebära stora utmaningar för vår skola. Eftersom vi haft ett ökat söktryck har vi beslutat att ta emot fler elever. Det är vårt IT-program och vårt Teknikprogram som växer och som kommer att bestå av två parallellklasser istället för som hittills endast en klass per program. Att skolan växer innebär att elevhälsan växer. Vår skolsköterska/kurator kommer att arbeta 80% och vi har dubblerat vår specialpedagogs tjänst. Vi kommer även att ha en skolläkare knuten till verksamheten på samma villkor som skolpsykologen, dvs att fortbilda/handleda personal och vid behov konsulteras vid elevärenden. Vi kommer även att ge en lärare ett samordnande ansvar för elever som behöver stöd. Inför terminsstarten 2016 så har vi ett ökat antal elever med diagnos inom autismspektrat. Detta betyder att arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd blir ett fokusområde för kollegiet. Ett led i detta arbete är att lärteamen tillsammans med förstelärarna regelbundet lyfter dessa elever och utvärderar hur anpassningarna och stödet fungerar. Under läsåret ska hela kollegiet gå en webbaserad kurs i special-pedagogisk kompetens under ledning av specialpedagogen.

12 Detta läsår har vi haft en elevassistent knuten till en elev med stora behov av stöttning. Det är en möjlighet att assistenten får flera timmar och då kommer att kunna finnas till hands för flera elever. Eftersom det finns ett starkt samband mellan närvaro och måluppfyllelse så vill vi snabbt bryta mönster om vi märker att en elev börjar få hög närvaro. Vi letar efter lösningar för att få tillbaka elever som börjar få frånvaro. Ett sätt som vi vill prova är att ringa elever för att göra dem uppmärksamma på att vi saknar dem och vill att de hittar tillbaka.

13 4. Kollegialt lärande och formativ bedömning Kollegialt lärande 2015/2016 Viktiga förändringar gjordes inför läsåret 2014/15 efter lärande teamens analys av tänkbara förbättringar på schema, kursupplägg, lektionsupplägg och samarbeten för att nå högre måluppfyllelse och stimulans för eleverna. Detta arbeta har vi fortsatt med under läsåret 2015/16. IT-programmet och Teknikprogrammet har under dessa två läsår arbetat intensivt med att förbättra resultaten i matematik och programmering, samt att väcka intresset hos eleverna för matematik 2 och programmering 2. Gemensamt med matematiklärarna har vi beslutat att lägga ut flera lektioner i matematik samt flera stödpass i mindre grupp. På Teknikprogrammet har Ma1c lagts på fyra positioner och läses fram till sportlovet, sedan läses Ma2c fram till höstlovet i årskurs 2 och därefter läses Ma3c fram till juni. Matematiklärarna arbetat med att uppmärksamma stödbehov tidigt och snabbt sätta in stödinsatser. Målsättningen har varit att alla ska klara kursen med höga betyg för att kunna gå vidare till fortsättningskursen. Det har även uppmärksammats behoven av att förbättra elevernas kunskaper i svenska för att klara Sv 1-3, samt för att klara övriga ämnen. Förändringar som har gjorts är mer fokus på svenskämnet, tidigare diagnoser av elever med svenska som andra språk och elever med läs- och skrivsvårigheter. Riktade insatser har gjorts mot elever som har svenska som andra språk och extra stöd har getts till elever med språksvårigheter. Vi har också detta år arbeta med att höja ämnets status hos IT-eleverna. Yrkeslärarna har valt att blockläsa el- och dator-ämnena för att hinna med mer och göra större laborationer. Det är viktigt att inte snuttifiera dessa ämnen då eleverna arbetar med större uppgifter och behöver tid att få instruktioner, installera, konfigurera, bearbeta problemet och hitta en lösning som fungerar. För detta krävs långa lektionspass. Lärarna har valt att arbeta ämnesintegrerat med alla el-ämnen och alla datorämnen. De har valt ett holistiskt arbetssätt för att eleverna ska få större förståelse och nå djupare kunskaper. Lärarna arbetar med samma metod under alla tre åren och i årskurs 3 ska eleverna självständigt klara av stora projekt. I årskurs 3 har lärarna på både Teknikprogrammet och IT-programmet valt att arbeta ämnesintegrerat med ämnena Teknik 1, Entreprenörskap 1 och Gymnasiearbetet. Detta samarbete har varit framgångsrikt och utmynnat i ett realistiskt case där eleverna i mindre grupper blivit anställda av ett teknikföretag och har utvecklat en teknisk produkt för företaget. Elevernas slutprojekt innehåller både ekonomi, marknadsföring, patent, teknisk beskrivning och prototyp. Ett stimulerande projekt för eleverna som liknar ett autentiskt projekt i ett teknikföretag. Lärarna har arbetat mycket med att försöka variera undervisningen i dessa två kurser.

14 Vi startade 2 klasser i språkintroduktion i slutet av läsåret 2015/16. Vi anställde ytterligare en biträdande rektor som ansvarar för att utveckla undervisningen och måluppfyllelsen på språkintroduktion. Även en erfaren lärare med svenska som andraspråks anställdes. De har ägnat majmånad åt att lära känna eleverna och kartlägga dem för att kunna individanpassa undervisningen. Viktigt var också att våra nyanlända elever skulle känna sig välkomna och trygga på skolan och vi genomförde flera spännande integrationsprojekt med våra tidigare elev. Bland annat ett språkcafé som fortsätt under biblioteketsledning under sommarlovet. Lärarna som undervisar på språkintroduktion gör gemensamma tema och ämnesöverskridande projekt. Formativ bedömning 2015/2016 Arbetet med formativ bedömning har pågått under en lång tid på vår enhet och vi har haft fortbildning och kollegiala samtal om det. Vi har tagit del av varandras kursplaneringar för att diskutera alignment-tänktet i planeringen och hur den formativa bedömningsmetoden finns med. Vi har låtit eleverna utvärdera undervisningen minst två gånger per läsår. Med eleverna försöker vi synliggöra deras egen utveckling och framsteg. När vi testar av ett kunskapskrav flera gånger är det viktigt att eleven själv kan se sin progression. Det är viktigt i kurser där det är möjligt att samma kunskapskrav testas av flera gånger så eleven får möjlighet att utvecklas och se sin egen progression. I språkämnena har lärarna arbetat mycket med formativ bedömning och använt sig av kamratrespons för att öka lärandet. Matematiklärarna har genom Matematiklyftet fått möjlighet att utveckla bedömningsmetoder för att stärka eleverna kunskapsutveckling. Under läsåret har alla förstelärare och ca 30 % av övriga lärare läst kursen "Betyg och bedömning" - de kunskaper som lärarna har inhämta från kursen kommer ligga till grund för det kollegiala samarbetet nästa läsår 2016/17.

15 Analys av kollegialt lärande och formativ bedömning 2015/2016 Lärarna är nöjda med upplägget på matematik och programmering och måluppfyllelsen har varit hög. Dock har vi något sämre resultat i matematik i år jämfört med förra året. I början av läsåret saknade vi en lärare i matematik och vissa kurser fick ha två olika lärare under kursen. I januari hade ytterligare en behörig lärare i matematik. Vi hade behövt arbeta mer med stöd under läsåret i matematik. I Ma 1 hade 92% E eller högre, vilket är en sänkning mot föregående år då 98% hade E eller högre. Målet är så klart 100% och vi sätter in stödinsatser för de elever som inte nådde målen och kommer genomföra prövningar innan jullovet. Vi har tyvärr också ett flertal elever som inte klarat matematik 3 och vi kommer erbjuda de eleverna undervisning under höstterminen innan de gör en prövning på kursen. Målsättningen är att 100% av eleverna på teknikprogrammet ska ha nått E eller högre i de första tre matematikkurserna. Vi kommer att arbeta med ett matematikfokus de närmaste 3 åren och tillsätta mer resurser i form av fler undervisningstimmar, flera stödpass och tydliga målbilder att alla kan få höga betyg i matematik. Positivt är att många på det estetiska programmet och på el- och energiprogrammet (IT-programmet) väljer att läsa matematik 2 som individuellt val. I programmering 1 hade 100% E eller högre, jämfört med förra året då 98% hade E eller högre. 23% har valt programmering 2 som individuellt val. Vi har arbetat mycket med tanken att programmering är framtidens språk och våra elever har haft flera workshops med grundskoleelever. Årets målsättning att tidigt upptäcka stödbehov och snabbt sätta in dem i MA/NO har gett resultat delvis i kemi men inte lika tydligt i matematik. Vi kan se att det var rörigt med byta av matematiklärare och det kan vara en förklaring att vi inte upptäckte stödbehovet i tid och att vi satte in stödinsatser för sent. Vi sätter nu extra insatser för att de som inte klarade matematikkurser förra läsåret ska göra det i år. Vi har också förstärkt matematiksidan med fler lektioner och stödresurser. I kemi kan vi se en tydlig trend mot högre måluppfyllelse och där läraren har lagt om undervisningen och arbetat mycket med målbilder för eleverna. Kemi kan upplevas som en tung och svår kurs i årskurs 1 på teknikprogrammet. Vi är nöjda att 100% av eleverna nådde E eller högre, och över 50 % av eleverna nådde C och uppåt. Det är tydligt att satsningen på Matematik, Programmering och Kemi har gett resultat. Det är viktigt att hålla en hög hastighet på matematikkurserna på Teknikprogrammet och att tidigt skapa ett intresse för matematik. Nu läser eleverna på Teknikprogrammet Ma1 och 2 i årskurs 1, Ma 2 läses de två första månaderna i årskurs 2 för att sedan övergå till Ma 3 som läses klart under årskurs 2. I årskurs 3 ligger Ma 4 på HT och Ma 5 på VT. Vår målsättning är att alla elever på Teknikprogrammet klarar Ma 1-3 och de som väljer Ma 4 och 5 ska också ha goda möjligheter att klara dessa.

16 Vi har valt att arbeta intensivt med svenska 1 på el- och energiprogrammet (ITprogrammet) och ställa höga krav på eleverna. Lärarna arbetar mycket med målbilder och att peppa eleverna. Det är viktigt att skapa undervisning som intresserar eleverna och knyter an till deras examensmål. Det är tydligt vi måste lägga en bra grund i årskurs 1 i svenska för att eleverna ska klara svenska 2 och svenska 3. I år klarade alla elever utom en (96%) på ITprogrammet svenska 1, och alla utom en (95%) klarade svenska 2. 91% har valt att läsa svenska 3 som individuellt val på IT-programmet. Målsättningen är att få de flesta på ITprogrammet att klara svenska 3 och med ett högre tempo från årskurs 1, material och undervisning anpassat efter gruppens intresse och en statushöjning av ämnet tror vi det är högst möjligt. Det har visat sig mycket framgångsrikt att låta eleverna ha långa lektionspass i yrkesämnen och att ämnesintegrera dessa med varandra. 100% av eleverna i åk 1 har E eller högre i elämnena och Yrkeslärarna är nöjda med upplägget av deras ämnen och känner att eleverna får tid att arbeta klart större uppgifter och når fördjupade kunskaper. I årskurs 1 och 2 hade 100% av eleverna E eller högre i el-ämnena och i dator- och nätverksämnen. Vi har under flera år arbetat formativt och ställt krav på alla lärare att göra tydliga kursplaneringar som bygger på ett alignment-tänk och där eleverna kan se hur undervisning, examination och kunskapskrav hänger samman. Det har blivit tydligt att när lärare gör bra kursplaneringar så blir det bättre undervisning. Ett tydligt syfte med undervisningen och genomarbetade examinationer som är kopplade till kunskapskraven ger högre måluppfyllelse och skapar motivation hos eleverna. Lärarna har kommit lite olika långt i denna process men vi arbetar mot ett gemensamt mål och har funnit verktyg som fungerar för oss. Vi kommer fortsätta arbeta med detta i våra lärteam som är 2 timmar varje vecka. Vi kommer också arbeta med hur vi kan anpassa vår undervisning för inkludera alla. Alla lärare kommer läsa kursen specialpedagogisk kompetens. Vi fördjupar oss också i våra lärteam i bedömning och betygssättning. Framgångsrik undervisning bygger på att alla lärare arbetar kollegialt och att det ges tid och utrymme för det kollegiala samarbetet och samtalet. Utvecklingsområden kollegialt lärande och formativ bedömning 2016/2017 Vi kommer styra upp våra lärteam mer detta läsår och se till att de genomförs varje vecka under 2 timmar. Förstelärarna har fått en gemensam planeringstid i schemat. Alla lärare har möjlighet att lägga i gemensam planeringstid någon gång i månaden på fredagar mellan när vi har resurstid för alla elever. Vi kommer arbeta med matematiken i vår satsning som kommer att löpa under 3 år. Målsättningen är att höja måluppfyllelsen i alla matematikkurser. Vi kommer att utvärdera matematikundervisningen terminsvis och vid behov öka resurserna för att nå vårt mål 100% måluppfyllelse.

17 Vi kommer arbeta mycket med tydliga extra anpassningar och tidiga stödinsatser för att alla ska nå målen. Vi hoppas att kursen "Specialpedagogisk kompetens" som alla lärare kommer att läsa kommer stärka vårt arbete extra anpassningar, stödinsatser samt tydlig och varierad undervisning. Målsättningen är att 100% når gymnasieexamen. Vi kommer arbeta mycket med att utveckla hur vi bedömer våra elever och diskutera hur man kan variera bedömningsformerna. Tillsammans kommer vi alla arbeta med kursen "Bedömning och betygsättning".

18 5. Nationella kursprov och utfall slutbetyg Andel elever skolan som helhet med högre/lägre slutbetyg än resultat på de nationella proven Ämne Antal elever Andel elever med lägre slutbetyg % Andel elever med högre slutbetyg % Engelska Svenska 92 8,7 29,3 Matematik ,9 Resultat och utfall per kurs Kurs Antal elever Andel lägre slutbetyg % Andel högre slutbetyg % Engelska ,6 Engelska Matematik 1 a Matematik 1 b ,8 Matematik 1 c Matematik 2 a Matematik 2 b Matematik 2 c Matematik 3 b Matematik 3 c Matematik 4 Svenska 1/svenska som andraspråk ,9 29 Svenska 3/svenska som andra språk ,7 29,2 Kommentarer och analys till skillnaderna mellan elevernas resultat på de nationella kursproven och slutbetyg: Engelskan 5 och 6 har knappt märkbara avvikelser om man ser till gruppen i helhet. Svenska 1 och 3 Avvikelserna för kursen Svenska 1 var i princip desamma som föregående år. I kursen Svenska 3 var det en något högre andel som fick ett högre slutbetyg än kursbetyg jämfört med året dessförinnan. Avvikelserna är noterbara, men förklaras enklast med att de nationella proven varken i svenska 1 eller 3 är ett kursprov. Kurserna innehåller andra arbetsmoment och kunskapskrav än de som testas i de nationella proven, och en elev kan både överprestera och underprestera vid provtillfället. De nationella proven är därför endast en del av helhetsbedömningen av en elevs kunskaper och förmågor i de respektive kurserna. Värt att notera är att betygsavvikelserna var ett steg.

19 Resultat av NP i matematik läsår 15/16. Nedan ser vi skillnaden mellan betygen på nationella prov och kursbetyg Ma1a - en som hade E på NP men fick D i slutbetyg, låg nära D på NP och hade visat på goda resultat (D-C nivå) tidigare. Ma1b - 2 som hade ett steg högre kursbetyg (E->D samt C->B). Nära högre betyg på NP samt en som hade dålig dag och visat goda kunskaper i övrigt. Ma1c - 8 som hade ett steg högre betyg, varav många från D->C. De hade täckt det som de missat på i NP tidigare och saknade några få poäng från det högre betyget på NP. Två av dessa fokuserade mer på de svårare och klarade av dessa men missade några få E poäng. Ma3c - 3 st som fick högre kursbetyg, en som hade mått dåligt sista tiden och kom bara in för NP, två som saknade två poäng. Orsaker till resultaten: Lärarbrist i Matte under hösten med endast en mattelärare. Tog tid för nya läraren att sätta sig in i kunskapsnivån på eleverna då vissa gamla lärare hade slutat. Ma2ab eleverna hade repetition av Ma1a under hösten pga dåliga förkunskaper, vilket ledde till intensivläsning av Ma2 under våren dvs. tidsbrist. I Ma3c kommer tre av dessa att klara sig efter en prövning. Dessa har valt att läsa vidare Ma4 och Ma5. Resterande är elever som har problem i många ämnen och läraren lyckades inte engagera dem i matematiken och nå dessa på ett givande sätt. De erbjuds nu att läsa matematik 3 i mindre grupp under höstterminen. Förbättringar till läsår 16/17 Öka lärarresurserna i matematik. Utrymme för med stödundervisning i mindre grupp. Detta läsår har vi 3 behöriga matematiklärare. Vi har även resurser vi kan ta in som stödlärare. Bättre tidfördelning och planering av kurserna för teknikprogrammet, där mer tid ges åt Ma3c (start v40 istället för v46) Förbättra arbetsron och utveckla undervisningen Skyndsamt beordra resurs för elever som har svårigheter i ämnet. Tydlig plan för elever som halkat efter Långsiktiga mål: Samtliga som går ut gymnasiet i teknikprogrammet skall ha klarat Ma3c och samtliga som gått ut el- och energiprogrammet och estetprogrammet under förutsättning att det inte är yttre faktorer som påverkar (t.ex. sjukskrivningar).

20

21 6. Betygsfördelning Betygsfördelning av samtliga satta betyg i skolan: Betyg Antal Andel % A B C D E F Streck 14 0 Kommentar/analys av skolans betygsfördelning: Ungefär hälften av alla satta betyg är A, B och C-betyg. Ungefär hälften är D och E. 6 % av betygen är icke godkända, F - en ökning med 1 % från förra året. 6 % är en relativt låg siffra med vår strävan är självklart att 0 betyg ska vara F-betyg eller streck. Statistiken visar att vi har stor spridning på betygen. Årets genomsnitt på avgångselevernas meritvärde var 13,5. Det innebär att snittbetyget var ett D-C på betygsskalan. Med den ganska stora spridningen både gällande elevers ingångsvärden och den socioekonomiska bakgrunden är det ett bra resultat. Givetvis jobbar vi varje år med varje klass och varje elev för att nå så hög måluppfyllelse som möjligt. Spridningen beror till stor del på att ett elevskikt har mycket hög måluppfyllelse i de flesta ämnen. Ett antal elever har i sin tur ganska låg måluppfyllelse i fler kurser. Betygsspridningen är alltså inte generell sett till varje kurs. De kurser som märker ut sig med lägre måluppfyllelse är Matematik 1b, Matematik 2a och Matematik 3c (se vidare kapitel 7). Kurser som har hög måluppfyllelse är Programmering 1, EL- och datorämnen, Svenska 1, Engelska 5 och 6, Retorik, Samhällskunskap 1a1, och Medieproduktion. För att säkerhetsställa att bedömning och betygsättning görs likvärdigt på skolan samarbetar lärare som undervisar i samma kurser och gör bedömningsmatriser, rättar ett antal elevexempel tillsammans och får genom det en mall för bedömning. Vid osäkra fall låter lärarna alltid en annan lärare vara med som medbedömare. Vid nationella prov i svenska låter lärarna eleverna skriva endast personnummer på den skriftliga delen och sedan delas proven ut mellan svensklärarna som ej vet vilken elevs text denne rättar. Alla osäkra fall (vilket brukar motsvara 25 % - rättas och sambedöms av alla tre svensklärare). Vid de muntliga framställningarna är det alltid två svensklärare med och bedömer. Engelsklärarna rättar varandras elevers nationella prov och sambedömer alla osäkra fall. Lärarna träffar också en gång per termin lärare från fyra andra gymnasieskolor för att diskutera bedömning och undervisning. Oftast väljer dessa ämnesgrupper att gemensamt bedöma ett elevunderlag och diskutera utifrån kunskapskraven vilket betyg examinationen når. Dessa diskussioner ger en fördjupad förtrogenhet med betygskriterierna.

22 De förändringar som har gjorts gällande schema och kursupplägg har haft tydliga positiva effekter. Målsättningen detta läsår är att lyckas bättre med de elever som har F i flera kurser. Fokus kommer att vara att göra bättre pedagogiska utredningar, tidigare och närmare samarbete med elevhälsan, mentor och kurslärare och tydliga och snabba uppföljningar. En viktig del är att lärarna har höga förväntningar. Detta ökar elevers prestationer och kan även höja elevernas egna mål. Det viktigaste ska inte bara vara att klara av ett E, utan att få ett så högt betyg som möjligt. Avgörande är att lärarna håller eleverna informerade hur de ligger till i kurserna. Detta görs på utvecklingssamtal två gånger per år, via enskilda samtal och framförallt via Schoolsoft. Målsättningen är att alla lärare ska arbete med feedforward till eleverna och tydliggöra vad de behöver arbeta med/utveckla för att nå nästa betygssteg.

23 Kurs: 7. Kurser med 20% eller högre andel F eller streck Ma 1B 29% Ma 2a 23 % Ma 3c 35 % Kommentar/analys av antalet kurser med 20% eller högre andel F eller streck: Lärarbrist i Matematik under hösten med endast en mattelärare. Tog tid för nya läraren att sätta sig in i kunskapsnivån på eleverna då vissa gamla lärare hade slutat. De elever som inte nådde målen för matematik 1b missade något enstaka kunskapskrav och en förstärkt prövning görs under ht Målsättningen är alla dessa elever kommer nå E. Matematik 2a eleverna hade repetition av Matematik 1a under hösten pga dåliga förkunskaper, vilket ledde till intensivläsning av Matematik 2a under våren. Tidsbristen gjorde att inte alla elever klarade kunskapskraven för E. Det var 5 elever som inte klarade matematik 2a och alla dessa läste dessutom svenska 2 och de tappade intresse för matematik 2a och valde istället att satsa på andra individuella val. En av dessa elever hade stora svårigheter och mådde psykiskt dåligt under läsåret. Elevhälsan är inkopplad och även kommunen. I matematik 3 var det 8 elever som fick F, vilket vi självklart inte är nöjda med. 3 elever är väldigt nära att nå målen för kursen och kommer med alla sannolikhet klara kursen efter någon månads stödundervisning och en prövning. Dessa elever har också valt att läsa matematik 4. De övriga 5 är elever som hade problem i många ämnen och läraren lyckades inte engagera dem i matematiken och nå dessa på ett givande sätt. De erbjuds nu att läsa matematik 3 i mindre grupp under höstterminen.

24 8. Resultat, analys och skolans lokala arbetsplan Delmål 1. Samtliga IT-Gymnasiets elever som fullföljer sin utbildning ska nå gymnasieexamen (Gy-ex). Delmål 2. IT-Gymnasiets elever ska ligga över rikssnittet avseende betygspoäng i respektive program med minst en enhet samt ha en kontinuerlig positiv utveckling av betygspoängen (Genomsnittlig betygspoäng,gbp) Aktiviteter 2015/2016: Resultat skola 2015/16: 1. Avstämning veckovis kring stödbehov 2. Tidigare stödinsatser / Plugg-in-metoden /lo 3. Lärteam 4. Samplanera fokusdagarna 5. Samarbetstiden 6. Snabba uppföljningar vid frånvaro, CSN dra s 7. Pedagogiskt ledarskap / /15 Gy-ex 100% 93% GBP 13,5p 13,9 p Resultat program 2015/16 Program Gy-ex GBP Teknikprogrammet ,8 IT-programmet ,5 MUM-programmet ,6 Analys av 2015/16 års aktiviteter och resultat rörande delmål 1 och 2: Resultat: Målsättningen var att 92% av avgångseleverna skulle nå gymnasieexamen. Resultatet blev 100%, vilket vi är enormt stolta och nöjda med. Vi, elevhälsan, lärare, mentor och rektorer, arbetade intensivt i slutet av terminen med stödinsatser och extra undervisning för att alla elever skulle nå målen. Resultatet är vi nöjda med men det var tufft för lärare och övriga. Målsättningen är att mycket tidigare sätta in stödinsatser och extra undervisning. Elevernas behörighet är i ständigt fokus och detta arbete kräver kunskap, goda idéer, lust i lärandet och mod att testa olika vägar. ITG Helsingborg har arbetar under flera år med att anställa riktigt bra och kunniga lärare. Vi, lärare och ledning, fokuserar på ett kollegialt lärande som hela tiden verkar för förbättringar inom undervisningen i stort och smått.

25 Fler elever nådde måluppfyllelse men vi behöver fokusera på nästa år att även nå de högre betygsstegen. Vi är inte nöjda med den genomsnittliga betygspoängen är 13,5. En analys är att vi fokuserade för mycket resurser på elever som riskerade att inte nå E och missade att ge stöd och resurser åt elever som siktade på högre betygssteg. Delmål 2 var att våra elever ska ligga över rikssnittet avseende betygspoa ng i respektive program med minst en enhet samt ha en kontinuerlig positiv utveckling av betygspoa ngen. I jämförelse med rikssnittet kan vi se att vårt el- och energiprogram ligger helt klart över rikssnittet - vårt GBP var 13,5 och rikssnittet var 12,5. Här nådde vi målet. Tyvärr kan vi inte säga det samma om teknikprogrammet vars GBP 13,8 var och rikssnittet var 13,9 och vår estetklass (som endast bestod av fyra elever) hade ett GBP på 12,6 och rikssnittet var 14,4. En förklaring kan vara att vi fokuserade för mycket på elever som riskerade att inte nå målen att vi missade att ge tillräckligt med stöd, resurser, utmaningar och tillfällen för elever som siktade på högre betyg. Vi arbetar med ett matematikfokus de närmaste tre åren och där handlar det om att elever ska nå så långt som möjligt. Vi kommer arbeta mycket i våra lärteam med bedömning och betygsättning. Vi kommer också arbeta med Carol Dwecks teorier om fixed mindset och growth mindset. Vår lärare i kemi arbetade mycket med growth mindset och målbilder och fick väldigt höga resultat i kursen kemi 1. Aktiviteter: Varje fredagsmorgon har vi personalmöte. Varje möte börjar med elevärenden. Detta har utvecklats under året och blivit en viktig nyckel för att möta olika stödbehov i tid. Vi går igenom frånvaron och eventuellt remitterar elever till Elevhälsan. Att lyfta elevärenden varje vecka i personalgruppen gör att alla har "koll på läget" och detta kommer att fortsätta även framöver. Emellanåt tar detta mycket tid och det kan vara svårt att hinna med allt annat som behöver dryftas under våra 1-timmes-möten. Eleverna har möjlighet till Resurs varje fredag kl Alla lärare och alla elever har denna tid i sina schema. För de elever som har behov av Resurs har vi börjat markera närvaro/frånvaro i Schoolsoft. Alltså har Resursen tidvis varit obligatorisk för vissa elever. Detta kommer vi fortsätta att utveckla under året. Vi upplever att eleverna tar Resurstiden på större allvar när den kommer med i frånvarostatistiken. Skoltrötta elever är vanligt och ofta har dess elever egentligen inga svårigheter att klara skolan. Dessa elever får en coach (plug-inmetoden) som hjälper eleven att strukturera upp skolsituationen och motiverar och följer upp elevens skolarbete. Vi erbjöd lovskola under både höstlov, jullov och sommarlov. Detta har vi sett kan hjälpa vissa elever som behöver extra stöd och det är något vi kommer att fortsätta med detta läsår. Våra 3 program har haft tid för Lärandeteam på måndagar kl Att ge tid för detta arbete är grunden för att det ska fungera. De 3 grupperna har funkat olika bra och nått olika långt. Tydligare samarbete mellan förstelärare (FL) gällande agenda, målsättning etc ska förbättras.

26 Varje termin har vi minst 1 fokusdag. Då ska eleverna arbeta intensivt under hela dagen med det eller de ämnen där de har störst behov. I år har lärarna (via Google docs) planerat för alla elever utifrån en viss prioritering. Kurser som är obligatoriska för att nå behörighet prioriteras högst. Detta har fungerat mycket bra. Det som kan bli bättre är att göra planeringen i lite mer god tid. Då är det lättare att förbereda eleverna och för lärarna att planera sin egen insats under dagen. Här har vi fokuserat väldigt mycket på elever som behövt arbeta ikapp, missat moment, inte klarat av delar etc. Vi måste börja fokusera lika mycket på elever som siktar mot de högre kunskapskraven. Samarbetstiden, måndag 15-17(även tid för Lärandeteamen) ska schemaläggas helst med en termins framförhållning. Detta gjordes delvis av Ledningsgruppen och ibland på fredagsmötet. Ett problem var att FL inte hade en fungerande mötestid tillsammans av olika anledningar. Därför krävs en nyordning och nu är det lärteam varje vecka 2 timmar på tisdagar då alla lärare kan vara med och vi har tagit bort samarbetstiden från schemat. Istället kan enskilda lärare ställa in sin resurstid på fredagar emellanåt och använda dessa 2 timmar till ämnesmöten, samarbetsprojekt osv. Förstelärargruppen har egen mötestid och tydliga fokusområden för lärteamen (specialpedagogisk kompetens, bedömning och betygsättning, growth mindset). Vi gjorde en förändring gällande frånvarorapportering till CSN. Vid 10% olovlig frånvaro under en 4-veckorsperiod fick eleven studiebidraget indraget. Detta hade viss positiv effekt på den sammanlagda frånvaron och vi kommer fortsätta med denna nivå detta läsår. Målsättningen var att vi skulle ringa varje morgon till elever som var olovligt frånvarande, tyvärr hann vi inte med denna insats. Men till detta läsår vill vi nå ökad och förbättrad måluppfyllelse för skoltrötta elever genom att skolan ringer varje morgon vid frånvaro. Elevhälsan kommer att ha som ambition att ringa till elever som är olovligt frånvarande. Rektors roll som pedagogisk ledare är att närvar i klassrummen och kontinuerligt föra pedagogiska diskussioner/samtal med lärarna. Målsättningen är att rektorn flera gånger i veckan befinner sig i klassrum. Medarbetarsamtal och samtal om förbättringar gällande t ex arbetsro, stödåtgärder, undervisning blir av högre kvalitet när rektor finns med i verksamheten. Till nästa år har vi två biträdande rektorer som kan dela på den administrativa bördan och tillsammans kan alla tre vara mer delaktiga i verksamheten och fungera som pedagogiska ledare.

27 Målsättning andel elever som når delmål 1, gy-ex och delmål 2, GBP 2016/2017: Delmål 1, Gy-ex: 100% Delmål 2, GBP: 14,2

28 Vad finns det för hinder idag för att nå målsättningen för 2016/2017: 1. Att observera elevärenden kräver stor uppmärksamhet och insikt hos undervisande lärare. Det kan vara svårt att upptäcka de "tysta" eleverna som gör något väsen. Att information går fram och sedan tillbaka mellan de olika funktionerna i Elevhälsan, skolledning och undervisande lärare. Vi har arbetar upp ett bra system under läsåret 2015/16 men nu växer skolan med ca 30 % och vi har även fått in nya lärare. Det är viktigt att vi kan förmedla vår skolkultur och vårt arbetssätt till både nya elever och lärare. 2. Vi vill förstärka elevhälsans arbete och deras roll på skolan. Det kan ta tid för elevhälsan att utveckla sitt arbete och hitta de bästa metoderna för ett framgångsrikt arbete. De kan mötas av olika förväntningar. De ska hitta nya, bra sätt att samarbeta och det kan ta tid. Det ställer stora krav på kommunikation mellan alla inblandade. 3. Lärarna måste få in i sina rutiner att uppdatera EWS oftare, ca varannan vecka. Detta är grunden för att extra anpassningarna ska bli verksamma. Vi har blivit fler elever och det kommer vara svårare att ha den överblick vi har haft tidigare. 4. Att tydligare dokumentera extra anpassningar, följa upp och utvärdera är delvis ett nytt arbetssätt för enheten. Själva arbetet med anpassningar har vi gjort tidigare men dokumentationen kommer vi att behöva förbättra. 5. Vi behöver bli bättre på att få eleverna att klara av att hålla inlämningsdatum för att minska stress både för elever och lärare.

29 Aktiviteter i lokal arbetsplan, delmål 1 och 2: 1. Vad skall göras: Önskad effekt: Utförs av: När: Uppföljning: Avstämning veckovis kring stödbehov Alla elever fångas upp i tid och når sin maximala potential. Lärare, rektor, EHT-ansvarig som har överblick och kallar in elevhä Fredagar kl hela läsåret. EHT-möten, i lärande teamen. 2. Vad skall göras: Önskad effekt: Utförs av: När: Uppföljning: Tidigare stödinsatser / Plugg-in-metoden /lovskola Bättre resultat för elever med behov av extra anpssningar, skoltrött a Lärare och elevhälsan I klassrummet, veckovis uppföljning/coaching, höstlov, jullov och EWS-möten och personalmöten. 3. Vad skall göras: 2 h/vecka - lärteam med fokus specialpedagogisk kompetens och bedömning och betygssättning. Önskad effekt: Förbättrad och tydligare undervisning, mer varierad och rättssäker b Utförs av: Förstelärare och lärare När: Varje tisdag Uppföljning: Utvärdering terminsvis 4. Vad skall göras: Ökad närvaro och tydligare krav på inlämningar, prov Önskad effekt: Utförs av: När: Uppföljning: Tydligt samband mellan skolresultat och närvaro - högre närvaro ge Elevhälsan och lärare Kontinuerligt - något vi aktivt arbetar med varje dag. Vid lärandeteam möten (varje vecka) och EHT-möten (varannan vecka).

30 Delmål 3. NKI för IT-Gymnasierna skall ligga på 75 eller fortsätta i positiv riktning om 75 redan nåtts. Aktiviteter 2015/2016: 1. Varierad undervisning och delaktighet 2. Uppfräschning av lokaler, nya lokaler 3. Värna ITG-andan 4. Ökade stödinsatser Skolans resultat NKI: 2015/ / / Övriga resultat: 2015/ /2015 Rekommendationsgrad: Trivsel: Studiemiljö: Undervisning: Analys av 2015/2016 års aktiviteter och resultat: Målet för NKI var 79 och vi nådde det med marginal - vårt NKI var 81. Vi har arbetat med att utveckla undervisningen och möte eleverna med hjälpsamhet. Det finns en positiv stämning på skolan, både bland personal och elever. Vi försöker vara en flexibel skola som anpassar oss efter elevernas behov. Vi har detta läsår haft bättre "koll" på eleverna och genom vårt arbete med EWS snabbt fångat upp elever. Det kollegiala lärandet har varit utgångspunkten för lärare och vi har tillsammans haft många pedagogiska diskussioner och fokuserat på ett elevperspektiv. Genom att prata om pedagogik, forskning och vad vi själva gör i klassrummet har vi fått en öppenhet bland lärarna och där vi tillsammans blir bättre. Vi har ett trivsamt och stöttande arbetsklimat bland lärare och ledning vilket gör att vi vågar testa nya saker och utvecklas. Vi har engagerade lärare och personal som snabbt reagerar vi olika situationer. Vår skolsköterska och kurator har varit har fyllt en viktig funktion och snabbt fångat upp elever som inte mått bra. Vi har också arbetat aktivt med flera olika stödinsatser för eleverna. Vi arbetar också med flera olika aktiviteter som stärker gruppkänslan och sammanhållningen bland eleverna. Vi talar ofta om att på vår skola "bjussar" man på sig själv och att alla får vara precis som de är. Vi har lyckats att bygga en ITG-anda. Vi har under slutet av läsåret byggt ut skolan med ytterligare ett våningsplan med nya salar (mediasal, it-sal och ett vanligt klassrum samt uppehållsrum och elevcafé). En ny trappa har byggts som håller samman skolans fyra våningsplan. Vi har köpt in nya möbel och elevskåp. Skolan har fått ett lyft utseendemässigt. Skolans elevråd deltog i olika beslut, bland annat i att vi skaffade matkort till årskurs 3. Vi kommer ytterligare förstärka elevkårens deltagande i olika frågor. Detta läsår ska vi ha en halvdag varje termin när elevkåren, klassrepresentanter, rektor, biträdande rektor och programansvariga diskuterar olika frågor - det är viktigt att få med elevernas perspektiv på hur undervisningen och skolan ska utvecklas.

31 Målsättning NKI 2016/2017: Målsättning 82 Vad finns det för hinder idag för att nå målsättningen för 2016/2017: Skolan växer med 30 % och risken finns att vissa elever inte tycker om förändringen. Elever kan uppleva att skolan blir mer opersonlig när den blir större. Vi måste arbeta aktivt med att behålla vår ITG-anda. Vissa mentorer har lite mer driv vad gäller att jobba gruppstärkande. Det kan ibland uppmärksammas av elever som upplever orättvisa mellan olika klasser. Att vissa får göra mer eller mindre aktiviteter tillsammans i förhållande till andra klasser. Här är viktigt att alla mentorer arbetar med att skapa trivsel, delaktighet och coachar sina elever att nå sin fulla potential.

32 Aktiviteter i lokal arbetsplan, delmål 3: 1. Vad skall göras: Önskad effekt: Utförs av: När: Uppföljning: Undervisningen ska vara varierande och innehålla moment där eleverna är tydligt delaktiga. Eleverna upplever att de har inflytande/delaktighet i undervisninge Lärarna (det ska finnas kursplaneringar och dessa ska diskuteras i lä I alla undervisning I utvärderingar, i lärande team 2. Vad skall göras: Önskad effekt: Utförs av: När: Uppföljning: Mentorsprogram för alla klasser med gruppstärkande aktiviteter och events. Högre tivsel och engagemang, god skolkultur Mentorerna Enligt läsårets mentorsprogram I utvärderingar, i ledningsruppens samtal med elevgrupper 3. Vad skall göras: Kollegialt lärande i lärteam 2h/vecka Önskad effekt: Öka den specialpedagogiska kompetensen hos personalen, ökad ko Utförs av: Förstelärarena och lärarna i lärteam När: Varje vecka Uppföljning: I återkommande diskussioner i lärteam, i ledningsgruppen och i utv 4. Vad skall göras: Värna om ITG-andan (trivsel och rekommendationsgrad). Önskad effekt: Vi vill att våra elever ska vara stolta ITG:are, de ska känna att det gå Utförs av: Lärare, personal och elever som tillsammans arbetar för hög trivsel När: Varje dag Uppföljning: I vår stora undersökning (NKI och NMI) och genom diskussionsgr

33 Delmål 4. Alla elever på IT-Gymnasierna skall känna sig trygga och respekterade samt inte utsättas för hot, kränkningar eller trakasserier. Aktiviteter 2015/2016: 1. Fokus arbetsro under lektioner 2. Utökad elevhälsa 3. Aktiv elevkår 4. Andel elever som känner sig trygga: Andel elever som upplever att elever behandlar varandra med respekt: Andel elever som upplever att skolans personal tar ansvar för att alla blir behandlade med respekt: Andel elever som upplever att de får arbetsro i skolan: Skolans resultat: 2015/ / Analys av 2015/2016 års aktiviteter och resultat: Målen var: Trygghet: 97, Respekt-elev/elev 85, Respekt-lärare/elev 92, Arbetsro: 70 Vi klarade alla våra mål utom arbetsron. Vi lyckades bra under året med att bibehålla den trygghet eleverna känner på ITG Helsingborg. Vi arbetar väldigt aktivt med ITG-andan att alla "bjussar" på sig själv och att alla kan få vara precis som de är. Eleverna känner också stor tillit till hur personalen behandlar eleverna i olika situationer. Tyvärr lyckades vi inte förbättra arbetsron utan den blev lite försämrad. Vi har utökat vår elevhälsa med kurator och skolsyster på skolan en dag i veckan, ibland två dagar samt specialpedagog. Vi hade en specialpedagog under höstterminen som tyvärr inte riktigt fungerade och vi anställde en annan under vårterminen. Vår nya specialpedagog har fungerat mycket bra och vår skolsköterska och kurator har blivit en viktig del av skolan. Arbetsron är alltid ett utvecklingsområde och tyvärr la vi inte tillräckligt mycket fokus på det läsåret 2015/16. Vi måste mer aktivt arbeta med arbetsron, till exempel vara noga med våra klassrumsregler, var eleverna placerar sig och datoranvändning under lektionerna. Detta arbete kommer att vi att fokusera på detta läsåret. Vi kommer också fokusera på att eleverna arbetar med rätt saker på lektionstiden - lektionen är helig. Vår skärmpolicy ska skärpas nu vid denna läsårsstart. Just eleverna användning av datorerna under lektionstid är en fråga man aldrig kan förbise, inte minst i årskurs 1. En aktiv elevkår och elevambassadörer är en viktig del i att skapa en trygg stämning och en positiv skolanda. Vi uppmuntrar eleverna att engagera sig i olika grupper eller projekt.