WE LOVE KVALITETSRAPPORT 2016/17

Transkript

1 H E L S I N G B O R G WE LOVE KVALITETSRAPPORT 2016/17

2 Nu startar vårt nioende läsår på IT-Gymnasiet Helsingborg. Under flera år har söktrycket varit högt och vår skola har vuxit. I år är vi ca 330 elever och nästa år räknar vi med att vara ca 350 elever. Sedan är vi färdigväxta. Vi tycker om att vara en liten personlig skola. Vi har i år tagit emot fem nya klasser i årskurs 1 och utökat vår lärarkår med fyra nya lärare och vi kan stolt säga att vi har lyckats attrahera duktiga och erfarna lärare till vår skola. Vi vet att bra lärare är helt avgörande för undervisningen och elevernas framgång. En förutsättning för att vi skulle kunna växa var såklart större lokaler och vi har under sommaren byggt om våningen ovanför skolan mot Carl Krooks gata och har nu ytterligare 125 kvm. Vår målsättning är att vara Sveriges bästa IT-relaterade skola. För att nå vårt mål måste vi ha hög kvalitet i allt vi gör. Vi måste vara lyhörda och ödmjuka tillsammans med en stark vilja att ständigt förbättra och utveckla vår verksamhet. I denna spännande tillväxtfas är det viktigt att välja och känna av vilka processer som ska drivas, vilka fokusområden vi ska fokusera på. Vi vill bygga en större skola med lika hög trivsel och trygghet som innan. En skola där vi hälsar på varandra, ser varandra, uppskattar varandra och respekterar varandras olikheter. Vi vill bygga en skola där eleverna lyckas med sina studier och mår bra. Vi tror att våra elever kan - vi har höga förväntningar på våra elever och på varandra. Att vi har en målbild för eleverna är viktigt, vi hjälper dem att själva skapa sig en målbild av sin egen förmåga. I år har till exempel 76% av våra yrkeselever valt att läsa svenska 3 som individuellt val - där har vi verkligen lyckats med en målbild! Våra två ledord på skolan är uppmuntran och höga förväntningar. Uppmuntran gör det roligare och mer lustfyllt att lära och i kombination med höga förväntningar når våra elever höga skolresultat. Hos oss är lektionen helig. Vi måste fånga våra elever med intressanta ingångar och ha ett tydligt syfte med vår undervisning - mot ett mål. Tydlig och variationsrik undervisning är avgörande för elevernas kunskapsutveckling. I våra klassrum och i kollegiet ska det finnas utrymme för att göra "misstag" - Vi har ett klimat där man får lov att göra fel, får lov att öva - på så sätt uppmuntrar vi till kreativitet, nyfikenhet och viljan att utvecklas. Vi fokuserar mycket på samarbeten mellan ämnen, mellan elever, mellan näringslivet och skolan. Att samarbeta är en grund för framgång samtidigt som det är oerhört avancerat att göra riktigt bra. Vi vill så mycket som möjligt använda varandras kapacitet så att våra samarbeten blir till mervärde för eleverna men också för medarbetarna. Att planera grundligt är en förutsättning för lyckade samarbeten och gemensamma projekt. Hos oss tränar alla, både elever och personal, därför på att samarbeta och bjussa lite på sig själv. Att söktrycket är högt och det ser vi som ett kvitto på att vi har skickliga och engagerade lärare som har bra undervisning och att vi har en skola som elever trivs på. Vi vill utmana våra elever att nå sina mål men också att uppleva tre fantastiska år med härlig stämning och trygg studiemiljö. Hos oss ska alla elever få en riktigt bra utbildning med bred IT-kompetens. Jag hoppas du vill komma till oss och vara en del av IT-Gymnasiet - WE LOVE TO SEE YOU! Susanne Alkbrand rektor, IT-Gymnasiet Helsingborg

3 IT-Gymnasiet Helsingborg

4 IT-Gymnasiet startade 1998 som en av Sveriges första fristående gymnasieskolor. Skolan startades genom ett samarbete mellan Kistas stadsdelsnämnd, globala IT-företag i området och skolans grundare Jan Friman. Idag finns ca 2300 elever och 200 anställda på IT-Gymnasiet i Göteborg, Helsingborg, Kristianstad, Skövde, Sundbyberg, Södertörn, Uppsala, Västerås, Åkersberga, Örebro och Karlstad. Skolan ingår i Academedia, Sveriges ledande utbildningsbolag för såväl privat som offentlig verksamhet. I verksamheten, som sträcker sig från förskola till högskola, finns omkring 000 elever och deltagare på över enheter. 1.1 Vår verksamhetsidé IT-Gymnasiet erbjuder IT-profilerade gymnasieutbildningar som ger elever verktyg och förutsättningar för att vara med och påverka ett snabbt föränderligt samhälle. 1.2 Vår Vision IT-Gymnasiet ska vara det självklara alternativet för elever som väljer en IT-profilerad gymnasieutbildning. Vi ska ständigt överträffa våra elevers och deras föräldrars förväntningar på en utbildning som förbereder för ett framgångsrikt studie- och yrkesliv. 1.3 Vårt mål Vårt mål är att erbjuda Sveriges bästa IT-relaterade utbildningar. Detta innebär bland annat att alla våra elever ska nå gymnasieexamen och att minst 95% av eleverna tre år efter avslutad utbildning på IT-Gymnasiet ska vara studerande eller yrkesverksamma. 1.4 Vårt kvalitetsarbete Vårt kvalitetsarbete handlar om att tydliggöra hur vi lyckas ge våra elever de förutsättningar de behöver i arbetslivet och som samhällsmedborgare, både kunskaps- och värdegrundsmässigt. Arbetet bygger på en tydlig målsättning för hela verksamheten och för varje enskild enhet. Systematiskt och metodisk försöker vi ständigt tydliggöra vad vi gör, varför och vart det leder. Kvalitet är ett mångfacetterat begrepp men de viktigaste kvalitetsbegreppen vi arbetar med är: Funktionell kvalitet d.v.s. hur väl lyckas eleverna i våra utbildningar. Vi mäter bl.a. genomsnittligt meritvärde samt andel av eleverna som når gymnasieexamen. Vi är också noggranna med att kontrollera överensstämmelsen mellan nationella prov och slutbetyg. Upplevd kvalitet d.v.s. hur upplever våra medarbetare, elever och vårdnadshavare vår verksamhet. Allt handlar inte bara om siffror och betyg utan det är också viktigt för oss att alla trivs och känner trygghet samt att skolan är en väl fungerande social arena. Ändamålsenlig kvalitet d.v.s. vart leder utbildningen på lång sikt? Här mäter vi vad våra elever gör tre år efter de tagit studenten. Hur många läser eftergymnasiala utbildningar? Hur många har jobb? Vilken nytta har de haft av sin utbildning på IT-Gymnasiet och hur kan vi utveckla den ytterligare för att bättre motsvara högskolans- och näringslivets krav?

5 Varje läsår genomförs, förutom intervjuer, observationer, betygs- och resultatanalyser, en webbaserad brukar- och medarbetarundersökning där elever och medarbetare bedömer vad de tycker fungerar bra, vad som behöver förbättras och det förbättringsarbete som genomförts. Därefter analyserar elever, personal och skolledning resultaten samt diskuterar och föreslår förbättringsåtgärder. Efter att rektor beslutat om vilka förbättringsåtgärder som ska vidtas, genomförs de flesta av åtgärderna under höstterminen för att följas upp vid nästa brukar- och medarbetarundersökning. 1.5 Våra strategier IT-Gymnasiet har valt fyra huvudstrategier att jobba efter för att öka måluppfyllelsen. Strategierna är formativ bedömning, kollegialt lärande, resursfördelning samt pedagogiskt ledarskap. Strategierna är valda utifrån forskning om vad som verkligen påverkar elevernas lärande positivt och varje skola arbetar utifrån sina egna förutsättningar och behov med dessa. 1.6 Vart tar eleverna vägen/ändamålsenlig kvalitet Varje år mäter vi, i samarbete med Markör marknad & kommunikation, resultatet av utbildningen på lång sikt (exempelvis genom andelen som får jobb, alternativt studerar vidare på högskola eller universitet) för att se om det vi erbjuder är relevant vad gäller utbud och kvalitet i undervisningen. I 201 undersökte IT-Gymnasiet hur det gått för de elever som gick ut IT-Gymnasiet 201 Undersökningen visar bland annat att: Andel som studerar vid högskola/universitet: % Andel som antingen studerar eller yrkesarbetar: % Andel som anser sig vara väl förberedda för högre studier: % Andel som ansr sig väl förberedda för arbetslivet: % Andel som upp: % Andel som upp

6 IT-Gymnasiet Helsingborg 2.1 Historik IT-Gymnasiet Helsingborg är ett fristående gymnasium som startade i augusti Skolan är belägen i centrala Helsingborg och har bra buss- och tågförbindelser alldeles intill. Vi inryms i en gammal fastighet med luftiga och stora ytor. Redan från början har vi haft ett bra söktryck till skolan. Vi har varit noggranna med vilka lärare vi har anställt och har idag en vässad lärarkår där många lärare har erfarenhet från IT/MEDIA/MUSIK-branschen. Hos oss är datorn ett självklart arbetsverktyg och vi arbetar ständigt med att utveckla vår IT-pedagogik. Vår målsättning är att kunna erbjuda det senaste inom teknik vad gäller såväl mjuk-som hårdvara samtidigt som vi ger eleverna en gedigen behörighet till att söka vidare till studier vid universitet och högskolor. På vår skola har från början skapats en stämning där alla känner sig delaktiga. En förståelse för att om vi alla bjuder lite på våra goda sidor så gör det skillnad, stor skillnad. Vi skapar skolan tillsammans. Alla får ha åsikter, alla får hjälpa till, alla har rätt att få hjälp. Alla har rätt och möjlighet att lyckas! 2.2 Program ITG Helsingborg erbjuder från och med höstterminen 2011 (Gy11) 3 olika nationella program samt ett introduktionsprogram: IT-PROGRAMMET (El- och Energiprogrammet) inriktning: Datoroch kommunikationsteknik, IT TEKNIK (Teknikprogrammet), inriktning: Informations- och medieteknik, IT MUSIK & MEDIA (Estetiska programmet) inriktning: Musik, IT DESIGN & MEDIA (Estetiska programmet) inriktning: Estetik och media samt IT SPRÅK (Språkintroduktion) 2.3 Elever Just nu har skolan ca 335 elever i 3 årskurser. 114 elever på IT-Teknik (Teknikprogrammet), 140 elever på IT-Programmet (El- och energiprogrammet), 54 elever på IT Musik & Media/IT Design & Media (Estetiska programmet) samt 27 elever på IT Språkintroduktion. Eleverna kommer från Helsingborg samt ifrån grannkommuner. Den goda stämningen på skolan gör att elever snabbt känner sig som hemma. Vi har elever med mycket olika bakgrund men med den tolerans som råder gör att man får vara sig själv. Denna respekt och tolerans är något vi är mycket stolta över. Andelen tjejer på skolan ökade när vi startade IT Design & Media, vi hoppas att fler tjejer kommer få upp ögonen för IT-Teknik och IT-programmet. Vi arbetar aktivt för att attrahera flera tjejer till våra utbildningar då vi ser att arbetsmöjligheterna är stora inom IT/TEKNIK/DESIGN-relaterade yrken och det behövs flera tjejer inom branscherna.

7 2.4 Personal och organisation Skolledningen består av rektor och två biträdande rektorer. En ledningsgrupp där rektor, biträdande rektorer, programansvariga och förstalärare ingår. Vi har tre förstelärare på skolan och tre programansvariga. Förstelärarna ansvarar för skolans pedagogiska utveckling och programansvariga ansvarar för utvecklingen av programmen struktur och arbetsområden. I nuläget är 92 % av de anställda lärarna behöriga eller läser behörighetsgivande utbildning. 68,5 % är fullt behöriga gymnasielärare. Skoladministratör, skolvärdinna och datortekniker finns anställda. Skolsköterska och kurator finns på skolan fyra dagar i veckan och specialpedagog finns på skolan fyra dagar i veckan. Vi har en egen skolläkare och skolpsykolog som arbetar främst förebyggande och främjande. Studie- och yrkesvägledare är på skolan en dag i veckan. Vi har ramavtal med städfirma och matleverantör. Elever i årskurs 1 och 2 äter på skolan medan elever i årskurs 3 har matkort och äter på olika restauranger i stan. Antal lärare: 6,6/ 100 elever (Heltidsanställda 22,25 st) Övrig personal: 1,5/ 100 elever All personal: 8,1 / 100 elever (Heltid och deltidsanställda inräknade) 2.5 Lokaler ITG Helsingborg har sina lokaler i fastigheten Fyrkanten 22 som har adresserna Carl Krooks gata 9 och Södergatan 14. I dagsläget förfogar skolan över ca 2600 m2. Fastigheten är mellan 80 och 110 år gammal och har byggts om enligt de föreskrifter som finns idag gällande drivande av skolverksamhet. Skolan bedriver undervisning i 15 lärosalar och har övrig yta för bibliotek, musikstudio, fotostudio, självstudier, plats för skollunch, utrymme för skåp, rastaktiviteter och handikappanpassade ingångar, hissar och toaletter. Kursen Idrott och hälsa bedrivs i närliggande idrottshallar, men även i närliggande gym, badhus och på utomhusplaner. Skolan har byggts om och byggts ut i fyra steg. Den senaste delen är ytterligare en våning (125 m2) på Carl Krooks gata. Denna våning är inredd med undervisningssal, två lärarrum och ett rum för skolyster, samt två toaletter och ett pentry. Denna våning tas i bruk i månadsskiftet september/oktober Finansiering Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga avgifter eller kostnader för eleverna själva. Undervisning, läromedel, aktiviteter och skollunch på skolan är avgiftsfritt. 2.7 Skolans huvudmål Skapa en unik skola med pedagogik i toppklass och goda resultat i en trivsam miljö full av värme och glädje.

8 Skolans elevhälso-organisation utgjordes läsåret 16/17 av en skolsköterska, kurator, specialpedagog, skolpsykolog samt en stödansvarig lärare. Skolsköterskans anställning var 70% och hon fungerade både som skolsköterska och kurator. Specialpedagogens tjänst var på 40% och skolpsykologens avtal omfattade fortbildning/handledning av personal samt att vid behov ha elevsamtal. Skolpsykologen hade en fortbildningsdag med alla lärare och EHT-teamet. Det var inplanerat även en extra dag med EHT-teamet och skolpsykologen men tyvärr blev inte detta tillfället av. Skolan hade avstämningar en gång i veckan då samtliga lärare utifrån aktuell skolsituation, t ex resultat eller frånvaro, bidrog med information om enskilda elever. Utifrån denna information fattades beslut om vidare åtgärder, t ex extra anpassningar eller om en utredning skulle startas. Utöver dessa avstämningar hade vi två omfattande elevkonferenser där samtliga elever lyftes. Några gånger per termin samlades delar av skolans elevhälsoteam samt rektor för att utvärdera de insatser som gjort och för att uppdatera informationen kring elever som fått särskilt stöd. På lärteamen fokuserade man periodvis på hur lärare kan jobba med extra anpassningar i undervisningen. Elevhälsans uppdrag är att arbeta med ett främjande och förebyggande arbetssätt som gynnar alla våra elever. Elevhälsans främjande arbete handlar bland annat om att skapa trygghet för eleverna. Eleverna ska känna sig sedda och bekräftade, och all personal på skolan strävar efter att skapa en accepterande och positiv miljö. Vårt mål är att vår skola ska vara en skola där alla elever känner sig trygga och vågar vara sig själva. Detta mål försöker vi nå genom att ha nolltolerans mot kränkande behandling, och genom att ha löpande samtal med våra elever utifrån skolans likabehandlingsplan. Detta samtal kan ta sin utgångspunkt i en specifik situation men sker också löpande på mentorstimmarna. Skolsköterskan har en viktig roll i det främjande och förebyggande arbetet då hon har hälsosamtal med alla elever där hon lyfter livsstilsfrågor som rör vardagshälsan, t ex sömn, kost, rökning, skoltrötthet, spelvanor, familjesituation med mera. Skolsköterskan följer upp de elever som av olika anledningar behöver extra stöttning, antingen genom att ha regelbundna samtal med dem eller lotsa dem vidare till exempelvis BUP eller ungdomsmottagningen. Elevhälsan har påbörjat ett främjande och förebyggande arbete kring "kropp och själ", där fokus kommer vara kost, motion och sömn. I det dagliga arbetet har mentorn en nyckelroll för att snabbt plocka upp de elever som signalerar att de inte mår bra och lotsa dem vidare till elevhälsan. Kurator rör sig i klassrum, korridorer och samverkar nära med lärare kring enskilda grupper eller enskilda elever. Samverkan med skolpsykolog och skolläkare ger ett bra stöd i vårt främjande och förebyggande arbete kring fysiks och psykisk ohälsa och hur vi kan arbeta förebyggande. Eleverna har också arbetat med värdegrund, HBTQ och sex- och samlevnad med elevhälsan och externa föreläsare som Antidiskrimineringsbyrån i Helsingborg.

9 Vi skärpte vår vaksamhet på elevernas frånvaro under förra läsåret, eftersom det arbete vi gjort under föregående år fått goda resultat. Vi anmäler alltid till CSN vid 10% oanmäld frånvaro. Elever som har hög anmäld frånvaro kontaktar mentor hemmet och vi erbjuder samtal med elevhälsan alt kräver läkarintyg. Några elever hade vi extra fokus på och mentorerna hade mycket kontakt med dem vid frånvaro och även kansliet hade kontakt med vissa elever vid frånvaro. Detta gav goda resultat eftersom det också uppmärksammade korrelationen mellan frånvaro och måluppfyllelse. Att elevfrågor lyftes tätt, varje vecka, hade stor effekt då det leder till att problem uppmärksammas tidigt. Detta kan förebygga att problemen fördjupas eftersom hjälpinsatser kan sättas in i tid. Antal utredningar gjorda av EHT 201/1 Antal åtgärdsprogram upprättade 201/

10 Elevhälsans arbete har fungerat bra i år. Elevhälsans arbetssätt med varje vecka lyfta elevärenden under personalmötet och snabbt återkoppla tillbaka till elevhälsan och agera veckan därpå har gjort att vi har fångat upp elever snabbt och kunnat hjälpa dem. Elevhälsan har haft en mycket bra överblick över eleverna och kunnat arbeta målinriktat med snabba resultat. Elevhälsans organsiation, dokumentation, ansvarsfördelning och mötesstruktur har fungerat bra. Skolsköterskan har gjort ett fantastiskt arbete med att snabbt fånga upp elever och genom att ha uppföljning med de elever som behöver det. Att hennes roll har utvecklats så att hon nu inte enbart ansvarar för arbetet med den fysiska hälsan utan även är kurator på skolan har varit mycket lyckat eftersom det ena ofta hänger ihop med det andra. Hennes dubbla funktioner leder till att hon får en holistisk syn på elevens hälsa. Samtidigt finns en viss konflikt i hennes dubbla funktioner och vi har till läsåret 2017/18 anställt en kurator på 20%. Trots att de allra flesta av våra elever mår bra, kan vi märka av att en ökad andel mår psykiskt dåligt. Anledningarna kan vara flera, men behovet av samtal och stöttning från elevhälsoteamet ökar. Vi kan också märka av en ökad andel elever med diagnos inom autismspektrat. Det nära samarbete som elevhälsan har haft med lärarna under året har lett till en tydligare undervisning för att passa dessa elever, och en tydligare struktur och lektionsupplägg gagnar alla elever. Elevhälsan arbete med studiecoacher för elever som har svårt att strukturera sina studier har varit framgångsrikt. Under året har elevhälsan och lärarna fokuserat mycket på specialpedagogisk kompetens, extra anpassningar och särskilt stöd. Vi kan se i NKI att dessa insatser har gett resultat men kan också tolka våra resultat i NKI som vi tappat fokus på andra aspekter av framgångrik och effektiv undervisning. Vi behöver arbeta för att hitta en balans mellan dessa delar. Vi anställde en specialpedagog på 20% men insåg snabbt att behovet var större och ökade upp tjänsten till 40%. Det har varit framgångsrikt att specialpedagogen arbetar nära eleverna, i mindre grupper eller som stöd i klassrummet. Flera elever på språkintroduktion mår psyiskt dåligt pga traumatiska upplevelser eller oro över framtiden. Elevhälsan har arbetar med gruppsamtal, motiverande samtal och enskilda samtal för att stötta denna grupp. Samtidigt är skolans elevhälsoarbete inte tillräckligt för några av dessa elever och de behöver stöd och hjälp av BUP eller vården. Tyvärr är det ofta långa väntetider i vården. Vi gjorde en förändring gällande frånvarorapportering till CSN. Vid 10% olovlig frånvaro under en 4-veckorsperiod fick eleven studiebidraget indraget. Detta hade viss positiv effekt på den sammanlagda frånvaron och vi kommer fortsätta med denna nivå detta läsår. Målsättningen var att vi skulle ringa varje morgon till elever som var olovligt frånvarande, tyvärr hann vi inte med denna insats.

11 Läsåret 2017/18 kommer vi fortsätta vårt arbete inom elevhälsan. Vår skola växer och vi låter även elevhälsan växa. Vi har en anställt en kurator på 20% som komplement till vår nuvarande på 35 %. Vi ökar också upp vår specialpedagogs tjänst till 50%. Vi har även fyra lärare som har tid i sin tjänst för stöd/coaching. kommer att innebära stora utmaningar för vår skola. Vi kommer även att ha en skolläkare knuten till verksamheten på samma villkor som skolpsykologen, dvs att fortbilda/handleda personal och vid behov konsulteras vid elevärenden. Vi kommer fortsätta med att ge en förstelärare ett samordnande ansvar för elever som behöver stöd. Även i år har vi fått flera elever med diagnos inom autismspektrat. Detta betyder att arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd förblir ett fokusområde för kollegiet. Ett led i detta arbete är att lärteamen tillsammans med förstelärarna regelbundet lyfter dessa elever och utvärderar hur anpassningarna och stödet fungerar. Vi vill nå ökad och förbättrad måluppfyllelse för skoltrötta elever genom att skolan ringer varje morgon vid frånvaro. Elevhälsan kommer att ha som ambition att ringa till elever som är olovligt frånvarande.

12 Eftersom det finns ett starkt samband mellan närvaro och måluppfyllelse så vill vi snabbt bryta mönster om vi märker att en elev börjar få hög närvaro. Vi letar efter lösningar för att få tillbaka elever som börjar få frånvaro. Både mentorer och kansli arbetar aktivt med att uppmärksamma elever som har hög frånvaro. Det har visat sig att dra in CSN är en metod som fungerar bra på vissa elever medan skoltrötta elever behöver mer peppning och stöd för att orka komma tillbaka. Ett sätt som vi arbetar med är att maila eller ringa elever för att göra dem uppmärksamma på att vi saknar dem och vill att de hittar tillbaka till skolan. Elevhälsan fokuserar på att utreda orsakerna till varför en elev är borta och vilka insatser vi kan göra/arbeta med för att få tillbaka eleven till skolan.

13 Vårt APL-arbete sköts av vår APL-samordnare, två yrkeslärare, biträdande rektor och rektor. Vi arbetar utifrån ett årshjul som vi har satt upp för att säkerställa att alla delar av APL-verksamheten genomförs under året. Vi arbetar utifrån en processkarta där vi tydligt får en överblick av APL-organisationen under året, samt APL-rutiner, där en tydlig ansvarsfördelning finns. Vi har under några år byggt upp ett stort nätverk av IT-företag och vi arbetar aktivt med att hela tiden knyta nya företag till vår skola. Vårt IT-program har ett mycket högt söktryck och detta tryck har stadigt vuxit. IT-Gymnasiet Helsingborg har därför nu haft ett mycket gott underlag för att kunna bredda vår utbildning till två IT klasser. Vi ser mycket positivt på detta men det kommer att innebära att IT-Gymnasiet Helsingborg kommer att stå inför utmaningar läsåret 17/18 då två klasser i årskurs 2 ska ut på APL Skolan har under flera år byggt upp ett framgånsrikt samarbete med flera IT-företag och har idag en bank av APL-platser som håller hög kvalité. Vi har en APL-samordnare som enbart arbetar med kontakter med närigslivet och driver vårt APL-arbete. Matchningsprocessen är en viktigt del i ett framgångsrikt APL-arbete, rätt elev på rätt APL-plats. Alla APL-platser är kvalitetssäkrade av vår APL-samordnare eller av en av våra yrkeslärare. Genom vårt framgångsrika samarbete har vi haft förmånen att få ha samma IT-företag under flera år. Vi har ett programråd som träffas minst två gånger per läsår och programrådet fyller en viktig funktion i att hjälpa oss att hitta APL-platser, göra våra elever anställningsbara och utveckla våra utbildningar mot arbetsmarknadens behov, samt andra samverkansprojekt.

14 Vi förbereder alla elever inför en kommande APL-period. Detta inledande arbete med eleverna är en grundbult för att eleverna ska vara väl förberedda inför sin APL-period. APL-samordnaren arbetar med att matcha rätt elev till rätt APL-plats. Elevernas lärande under APL:n följs genom ett forum på Schoolsoft. APL:n finns som ett arbetsområde på Schoolsoft kopplat till centralt innehåll och bedömningsmatriser. På detta sätt fås ett kontinuerligt flöde mellan elev och lärare. Handledaren får information om vilka arbetsmoment som är förlagda till APL:n innan perioden. Vi har ett mycket strukturerat arbetssätt under APL dels vad det gäller dokumentationen men även processerna och rutinerna som dokumentationen stödjer. För att följa elevernas lärande under APL och kunna stötta handledarna under APL-perioden har yrkeslärarna strukturerade samtal med både handledarna och eleverna under APL-perioden. I slutet av perioden när ett s.k. trepartssamtal hålls går man igenom vilka moment som utförts och med vilket resultat. Handledaren och eleven ger yrkesläraren information som yrkesläraren kan användas som bedömningsunderlag. Stora delar av dator- och nätverksteknikskursen och delar av andra yrkesämnen bedöms huvudsakligen under APL i årskurs 2, och stora delar av datorsamordning och support-kursen och delar av andra yrkesämnen bedöms huvudsakligen i årskurs 3. Vi följer upp avslutad APL-period tillsammans med eleverna, yrkeslärarna och handledarna på APL-företagen. Eleverna får även fylla i en enkät som APL-samordnaren ger ut och följer upp. Enkäten har som syfte att fånga upp elevernas sammanlagda upplevelser efter avslutad APL-period och följa upp framtida ambitioner med att vara kvar på samma APL-plats eller testa något nytt. Yrkeslärarna deltar vid en klasskonferens efter avslutad APL-period. Vi följer upp och utvärderar avslutad APL-period tillsammans med eleverna, yrkeslärarna, betygssättande lärare och handledarna på APL-företagen. Eleverna får även fylla i en enkät som APL-samordnaren ger ut och följer upp. Enkäten har som syfte att fånga upp elevernas sammanlagda upplevelser efter avslutad APL-period och följa upp framtida ambitioner med att vara kvar på samma APL-plats eller testa något nytt. Yrkeslärarna deltar vid en klasskonferens efter avslutad APL-period. Vid denna klasskonferens går alla yrkeslärare igenom varje elev. Vid denna klasskonferens sker även en sambedömning mellan de olika yrkeslärarna utifrån den dokumentation man har från APL och från trepartssamtalet.

15 Vi har varit framgångsrika med att hitta bra APL-platser till alla våra IT-elever. Vi upplever att vi ska fokusera mer på att förbereda eleverna bättre så att alla elever känner sig trygga och entusiasm inför APL. Det är viktigt att hela arbetslaget är engagerade och arbetar med positiv förstärkning gentemot APL-verksamheten. Alla lärare måste också tydligt arbeta med att utveckla yrkesprogrammet och stärka samverkan för bättre arbetslivsanknytning. Vi har ett mycket strukturerat arbetssätt under APL dels vad det gäller dokumentationen men även processerna och rutinerna som dokumentationen stödjer. Vi har ett välutvecklat system för trepartssamtal och för gemensam sambedömning av moment som är förlagda till APL-platsen. Den utvecklingsmöjlighet som vi ser i nuläget är att även fler lärare som undervisar eleverna inom programmet vill förlägga moment ute på APL. Det är då viktigt att även dessa betygssättande lärare ingår i detta arbete och får ta del av det bedömningsunderlag som tagits fram under APL. Vi kommer också förändra våra APL-perioder under läsår 17/18 och låta våra elever i årskurs 2 vara ute på sin APL-plats två dagar i veckan under vårterminen. Ett steg i vårt systematiska kvalitetsarbete är vi tillsammans rektor och APL-samordnare, under avsatt tid i september, har diskuterat och skrivit kvalitetsrapporten för APL. Detta är viktigt för att vi ska ha en gemensam syn på APL-verksamheten på IT-Gymnasiet Helsingborg. I dag har skolan förlitat sig mycket på APL-samordnaren kompetens och vi blir sårbara om all kompetens är knuten till en person. Samtidigt är det svårt för yrkeslärare och rektor att hinna med.

16 - Vi behöver säkerställa att det systematiska kvalitetsarbetet ägs av flera på skolan, inte bara APL-samordnaren och att alla dokument och rutiner finns på skolan. - Vi behöver ta ett omtag vad det gäller upplägget för hela APL-verksamheten 2017/2018 och se över periodförläggning inför kommande elevökning. Vår plan är att förlägga APL-perioden i årskurs 2 på två dagar i veckan under våren och året efter kommer åk 3 ha två dagar på hösten. Då vi har parallella IT-klasser kommer vi ha elever ute på APL måndag till torsdag. - För att ytterligare höja kvaliten diskuterar vi om man ska genomföra ett mindre omfattande trepartssamtal i mitten på elevernas APL-period. Dock är detta tidskrävande. - Vi har en ny APL-samordnare som ska komma in i rollen. - Att aktivt arbeta med att skapa nätverk och göra ITG ett "känt" namn hos IT-företag i Helsingborg. - Skapa en IT-mässa i samarbete med NTI Lund, NTI Malmö, ITG Kristianstad, ITG Helsingborg och IT-Företag i regionen. - Arbeta med internationalieringen av programmet genom att 14 elever i årskurs 3 åker iväg på tre veckors APL i Storbritannien. - Att låta elever i årskurs 1 följa med på en prova-på-dag tillsammans med elever i åk 2 och 3 som är ute på sin APL-plats.

17 1. 2. Förlägga apl under två dagar under våren för åk 2. Bättre schema, tydligare IT-fokus under två dagar i vecka. Rektor, biträdande rektor och yrkeslärarna. januari juni/juli Sända elever på APL utomlands Ökad internationalisering på IT-programmet APL-samordnare, yrkeslärare och nationella APL-samordnaren Höstterminen Efter avslutad period och vid läsårets slut. 3. Införa "prova på APL" för ettorna Att de ska känna sig trygga inför sin APL-period. APL-samordnare och yrkeslärare Under årskurs 3 eller årskurs 2 APL-period Efter läsåret. Gemensam IT-mässa Möjlighet att visa upp företag, skolor och elever - bygga nätverk APL-samordnare, rektorer på skolorna och yrkeslärarna. Början på läsåret 2017/18. Läsårets slut. 4.

18 Kollegialt lärande 201/1 Viktiga förändringar gjordes inför läsåret 2014/15 efter lärteamens analys av tänkbara förbättringar på schema, kursupplägg, lektionsupplägg och samarbeten för att nå högre måluppfyllelse och stimulans för eleverna. Detta arbeta har vi fortsatt med under läsåret 2015/16. Lärarna har under året varit indelade i tre lärteam. Lärteamens arbete har varit kollegialt och letts av någon av skolans förstelärare. Under ledning av förstelärarna har lärteamen träffats två timmar per vecka för att kollegialt utveckla undervisningen på skolan. Fokusområdet första halvan av läsåret var specialpedagogisk kompetens och andra halvan av läsåret var det undervisning, bedömning och betygssättning. Lärteamen har arbetat med material från kursen "Specialpedagogisk kompetens" från Academedia och med material från kursen "Bedöming och betyg" från Karlstad universitet i ett samarbete med Skolverket. Att ge tid för detta arbete är grunden för att det ska fungera. De tre grupperna har funkat olika bra och nått olika långt. Tydligare samarbete mellan förstelärare (FL) gällande agenda, målsättning etc ska förbättras. Ett problem var att FL inte hade en fungerande mötestid tillsammans av olika anledningar. Därför krävs en nyordning till nästa läsår med en fungerande mötestid för förstelärarna och tydligare planering för lärteamen. Vi hade flera nyanställda lärare och vi har uppmärksamt behovet av att arbeta med tolkning av läroplaner, alignmentplanering och formativ bedömning samt hur Schoolsoft är ett pedagogiskt verktyg som är ett stöd för oss för att kunna bedriva framgångsrik och effektiv undervisning. Vi kommer till läsåret 2017/18 arbeta mer med dessa områden för våra nyanställda. Med jämna mellanrum har lärteamen också diskuterat EWS-utfallet och kopplat det till extra anpassningar, undervising och bedömning. Vi minskade antalet EWS-möten detta läsår från varannan vecka till 2-3 gånger per läsår. Det blev tydligt för oss vinsterna med att arbeta oftare med EWS:en som ett pedagogiskt verktyg för att utveckla och förbättra vår undervisning. Vi kommer därför till läsåret 2017/18 ha EWS-avstämningar oftare. Mycket kollegialt lärande sker informellt i arbetsrum och placering i arbetsrum sker utifrån målsättningen att främja det kollegial samarbetet och utbytet. Hos oss byter alla arbetsplats vartannat år för att främja det kollegiala samarbetet. Målsättningen var att arbeta med matematikfokus men vi har endast haft en träff under läsåret. Matematiklärarna har samplanerat sina kurser och diskuterat hur vi ska arbeta för att nå högre måluppfyllelse.

19 Formativ bedömning 201/201 Arbetet med formativ bedömning har pågått under en lång tid på vår enhet och vi har haft fortbildning och kollegiala samtal om det. Vi har tagit del av varandras kursplaneringar för att diskutera alignment-tänktet i planeringen och hur den formativa bedömningsmetoden finns med. Vi har låtit eleverna utvärdera undervisningen minst två gånger per läsår. Dock har vi fått nya lärare och vi behöver göra en omstart och repetera lite grunderna gällande formativ bedömning. Vi kommer under läsåret 17/18 ha fortbildning för nya lärare kring formativ bedömning och effektiv undervisning. Med eleverna försöker vi synliggöra deras egen utveckling och framsteg. När vi testar av ett kunskapskrav flera gånger är det viktigt att eleven själv kan se sin progression. Det är viktigt i kurser där det är möjligt att samma kunskapskrav testas av flera gånger så eleven får möjlighet att utvecklas och se sin egen progression. I språkämnena har lärarna arbetat mycket med formativ bedömning och använt sig av kamratrespons för att öka lärandet. Under läsåret har förstelärare arbetat med kursen "Betyg och bedömning" i våra lärteam. Vi har ämneslärarträffar med fyra andra gymnasieskolor (Procivitas, Johannes Hedberg, Campeon och DCC) i Helsingborg. Under en halvdag diskuterar lärare tolkning av kursplaner, olika sätt att lägga upp kurser, viktiga moment samt bedömning av olika elevarbeten.

20 Analys av kollegialt lärande och formativ bedömning 201/201 Arbetet med kursen "Bedömning och betyg" upplevdes som positiv och givande. Lärarna upplevde att de fick bra verktyg att arbeta med och att nyttiga och intressant diskussioner om tolkning av kursplaner, hur vi kan arbeta formativt och hur vi bedömer våra elevers kunskaper. Denna kurs var en naturlig fortsättning på det kollegiala arbetet vi har gjort på skola med utgångspunkt i litteratur som "Lektione är helig" av Johan Steinberg, "Utmärkt undervisning" av Jan Håkansson och Daniel Sundber, "Att följa lärandet - formativ bedömning i praktiken" av Dylan Wiliams och "Bedömning för lärande" av Christian Lundahl. De flesta lärare har arbetat hos oss i flera år och är vana att arbeta med kollegialt lärande under styrda former två timmar i veckan. Några av de nyanställda kände en viss stress av lärteamen och var inte vana att arbeta med pedagogiska frågor så styrt. Vi hade behövt ha en bättre inskolning för våra nyanställda in i vår arbetsmetod så att upplevelsen är mer positiv och inte så betungande. Arbetet med specialpedagogisk kompetens föll inte lika väl ut och flera lärare upplevde att den gick för mycket på djupet och hjälpte dem inte i deras vardagliga arbete. Alltför stor fokus på extra anpassningar och särskilt stöd visade sig också ta fokus från allmän pedagogiska frågor som hur har jag effektiv undervisning, hur gör jag en bra lektion, hur kan jag variera min undervisning och mina bedömningar. En utmaning är att hitta en balans. Det blev tydligt för oss under detta läsåret att allmänpedagogiska frågor måste man kontinuerligt vrida och vända på och de ska gå som en röd tråd genom vårt kollegiala lärande och alltid vara i fokus. Vår målsättning har ha ett tydligt matematikfokus har tyvärr kommit lite i skymundan. Rektor har gjort en kartläggning med djupintervju med två matematiklärare och två elever, samt läst boken "Skola på vetenskaplig grund" av Andreas Ryve, Kirsti Hemmi och Per Kornhall. Vi har en uttalad målsättning att lärare ska samplanera sina kurser. Detta arbetet har fungerat överlag bra och vi ser stora pedagogiska vinster och även ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Vi har skolat in nya lärare i vårt arbetssätt och har fungerat relativt bra men vi hade kunnat stötta dem mer under deras första läsår.

21 Utvecklingsområden 201/201 Vi kommer detta läsåret arbeta med Skolverkets läslyft på våra lärteam. Ca 70% av lärarna deltar i läslyfter, även rektorer och biträdande rektorer deltar. De lärare som inte deltar i läslyftet kommer istället fokusera på "basen" som leds av förstelärarna. Där kommer fokus vara tolkning och förståelse av kursplaner, alignment planering, formativ bedömning och kännetecken för framgångsrik undervisning. Vi kommer ha ämneslärarträffar med tre andra gymnasieskolor i Helsingborg vid höstlovet. Vi har påbörjat tillsammans att läsa och diskutera boken "Effektiv undervisning" av Simon Hjort och Ambjörn Furenhed och det kommer vi fortsätta med under året. Målsättningen är att lärare i hög utsträckning samplanerar sina kurser. Vi styrde upp våra arbetsdagar i augusti så att alla ämnen fick minst 4 timmar gemensam planeringstid. Vi kommer fortsätta lägga in tillfällen för lärare att diskutera sin undervisning och sina kurser. Vi kommer fortsätta arbeta med matematiken i vår satsning som kommer att löpa under 2 år till. Målsättningen är att höja måluppfyllelsen i alla matematikkurser. Vi kommer att utvärdera matematikundervisningen terminsvis och vid behov öka resurserna för att nå vårt mål 100% måluppfyllelse. Rektor kommer läsa kursen ma1a under läsåret och askultera på flera matematiklektioner. Vi behöver didaktisk utveckla matematikundervisningen och kommer hämta inspiration från Samuel Marander (matematiklärare på IT-Gymnasiet i Göteborg) och hans kollegor i deras arbete med learning studys. Även programmering kommer vara ett fokusområde och målsättningen är att lärarna ska få möjlighet till fortbildningar under läsåret och erfarenhetsutbyten med andra skolor. Både matematik och programmering är fokusområden på skolan. Vi kommer fortsätta arbeta mycket med tydliga extra anpassningar och tidiga stödinsatser för att alla ska nå målen. Målsättningen är att 100% når gymnasieexamen. Vi kommer arbeta med effektiv undervisning, hur man fångar eleverna intresse med en variationsrik undervisning som har en tydlig röd tråd och progression. Vi fortsätter vårt arbete med att utveckla hur vi bedömer våra elever och diskutera hur man kan variera bedömningsformerna.

22 Andel elever skolan som helhet med högre/lägre slutbetyg än resultat på de nationella proven Ämne Antal elever Andel elever med lägre slutbetyg % Engelska Svenska Matematik Andel elever med högre slutbetyg % % 35 % 122 7,4% 49% 132 2% 38% Resultat och utfall per kurs Kurs Antal elever Andel lägre slutbetyg % Andel högre slutbetyg % Engelska 5 Engelska 6 Matematik 1 a Matematik 1 b Matematik 1 c Matematik 2 a Matematik 2 b Matematik 2 c Matematik 3 b Matematik 3 c Matematik 4 Svenska 1/svenska som andraspråk 1 Svenska 3/svenska som andra språk % 11% 4% 0% 0% 0% 4% 21% 31% 41% 52% 36% 27% 27% 53% 33% Kommentarer och analys till skillnaderna mellan elevernas resultat på de nationella kursproven och slutbetyg: De olika kurserna i engelska täcker fler områden än vad de nationella proven gör. Eleverna bedöms under kurserna i engelska på fler kunskapsområden och de bedöms kontinuerligt också på de områden som de nationella proven täcker. Tar man samtidigt i åtanke att vi idag nästan inte jobbar med salsprov/tentor i språkundervisningen så kan man se att en ovana vid provsituationen också spelar in i eventuella avvikelser mellan provresultat och kursbetyg.

23 Avvikelserna för kurserna Svenska 1 och 3 är noterbara. I svenska 1 är andelen högre slutbetyg än kursbetyg förhållandevis hög. Avvikelserna har flera förklaringar. En är att det nationella provet endast utgör ett bedömningstillfälle, medan kursbetyget utgör den sammanvägda bedömningen av elevernas prestationer och utveckling under hela kursen. Det är inte heller samtliga kunskapskrav som bedöms i det nationella provet, och kursbetyget grundar sig på ett större bedömningsunderlag där samtliga kunskapskrav finns med. En annan bidragande faktor till diskrepansen mellan prov- och kursbetyg är de nationella provens konstruktion; provet består av tre delar och provbetyget kan sänkas i sammanvägningen då ett lägre betyg på en del får stort genomslag på provbetyget. I år upplevde undervisande lärare att läsförståelsedelen uppfattade som svår av eleverna och överraskande många elever presterade under förväntat resultat på denna del, vilket sänkte deras provbetyg. Elevern med diagnoser och där vi arbetade med extraanpassningar, en processinriktad undervisning och stöd av läraren uppnå högre kunskapskrav under läsåret än vad de gjorde på det summativa nationella provet. I svenska 3 så är det delvis samma anledningar som för kursen svenska 1 som bidrar till avvikelserna. Delproven består i svenska 3 av två delar, varav eleverna många gånger presterar bra på den muntliga delen. Många av eleverna har dessutom gått kursen retorik, vilket ger dem goda förutsättningar att klara detta delprov bra. Däremot ställer den skriftliga delen högre krav på elevernas prestationer, vilka de inte alltid klarar av vid provtillfället. Detta kan innebära att elevens sammanvägda provbetyg blir lägre än de kunskapskrav som eleven uppnått på övriga uppgifter i kursen. En skillnad mellan Svenska 1 och Svenska 3 är att det för denna kursen även finns en avvikelse nedåt dvs att det är ett antal elever som har lägre kursbetyg än provbetyg. Detta förklaras av att eleverna presterar ojämnt. De kan ha uppnått goda resultat på någon av det nationella provets delar, vilket höjer deras provbetyg, men inte presterat på samma höga nivå under kursen som helhet. Eftersom kursbetyget utgör den sammanvägda bedömningen av elevernas prestationer, varav det nationella provet endast utgör en del, och utveckling under hela kursen, så är det inte anmärkningsvärt om kursbetyget avviker från en enskild prestation. Anledningen till högre resultat jämfört med NP beror främst i Ma1 kurserna på att NP hade ersättningsprov där den muntliga inte ingick, vilket resulterade i att fler fick F (men om man tog med den mutliga delen hade de nått E). Eleverna har presterat bättre på prov, problemlösningar och muntliga övningar under kursens gång än de lyckats med det nationella provet. En förklaring är att det är mindre delar som prövas vid dessa tillfällen och inte hela kursen som vid det nationella provet. Elever har också haft möjlighet att komplettera det som behövdes under de sista lektionerna och fokusdagar i terminens slut samt sommarskola. Därmed inte sagt att vi behöver reflektera över våra nivåer på bedömning och vilken nivå vi sätter vår bedömning.

24 Betygsfördelning av samtliga satta betyg i skolan: Betyg Antal Andel % A % B % C % D % E % F 232 7% Streck 16 0,7% Kommentar/analys av skolans betygsfördelning: Vi har arbetat långsiktigt på att minska antalet F genom att förbättra vår undervisning och arbeta med extra anpassningar. Vi följer upp alla elever kontinuerligt under läsåret och sätter tidigt in insatser för elever som riskerar att inte klara en kurs. Samtidigt är vi inte nöjda med att 7% av betygen har varit F. Vi kan se att ett problem har varit avsaknad av sambedömning, att lärare har missat att elever har någon mindre del kvar i kursen för att nå E och att inte insatser har satts in.vi kan också se att flera av våra F är elever som mot låsårets slut bestämde sig att byta program och då inte lagt fokus på att klara av kurser som inte behöver ha med sig till nästa program. Vi har också haft ett antal elever som varit sjukskrivna stora perioder under läsåret och som nu läser om kurserna. Vi har för första året haft språkintroduktion på skolan och varit osäkra om vi ska avsluta kurser och betygsätta dem efter ett år, när elever har rätt att läsa språkintroduktion på två år. Vi gjorde bedömningen att cirka hälften av våra elever var så pass duktiga att de hade möjligheten att klara språkintroduktion på ett år. Det är en väldigt hög målsättning att elever på ett år ska klara av 12 grundskoleämnen. Ungefär 50% av eleverna i denna grupp lyckades på ett år få betyg i 12 grundskoleämnen. Har finns också en förklaring till andelen F, flera elever på språkintroduktion klarade inte av att få betyg på ett år. Några av dessa elever läser nu sitt andra år på språkintroduktion hos oss. Vi var i en tillväxt period förra läsåret och vi tappade lite fokus på formativ bedömning. Vi har lyckats väl i de flesta ämnena. Dock har vi sämre resultat i matematik i år jämfört med förra året. Vi hade behövt arbeta mer med stöd och olika didaktiska metoder under läsåret i matematik. I programmering 1 hade 90% E eller högre, jämfört med förra året då 100% hade E eller högre. Dock kan vi se av de F vi hade att de flesta av dessa elever har valt att byta program och gå om årskurs 1. Samtidigt kan vi aldrig vara nöjda med ett resultat att endast 90% av våra elever har klarat programmering 1. Vi behöver titta på vilka insatser och hur vi kan utveckla undervisningen så att vi når vårt mål på 100% måluppfyllelse i programmering 1.

25 Vi behöver arbeta mer med vårt EWS-verktyg och låta det fungera som ett Early varning system. Många lärare kunde inte göra tydliga betygsprognoser förrän väldigt sent på kursen, vilket försvårar att sätta in riktade insatser mot elever som riskera F. Målsättningen till detta läsåret är att det ska finnas ett täckande betygsunderlag vid påsklovet i nästa alla kurser så att vi tydligt kan arbeta målfokuserat för att nå 100% måluppfyllelse. Det är också tydligt att det i vissa fall har saknats kommunikation mellan lärare och sambedömning. Trots arbetet med kursen "Bedömning och betygsättning" har några lärare i alltför hög grad låtit enstaka prov, inlämningsuppgifter eller grupparbeten styra betygssättningen. Vi behöver fortsätta vårt arbete med att läraren allsidigt utvärderar varje elevs kunskaper i relation till kunskapskraven vid upprepade tillfällen och på flera olika sätt. Många lärare arbetare med att säkerhetsställa att bedömning och betygsättning görs likvärdigt på skolan genom att samarbeta med sina ämneskollegor, tillsammans ta fram bedömningsmatriser, rättar ett antal elevexempel tillsammans och får genom det en mall för bedömning. Vid osäkra fall låter lärarna alltid en annan lärare vara med som medbedömare. Vår ambition var att höja våra elevers måluppfyllelse och fokusera på de elever som har F i flera kurser genom ett tätare samarbete med elevhälsan, mentorer och lärare. Tyvärr kan vi inte se att vi lyckades med detta förbättringsarbetet och vi tar med oss den målbilden till detta läsåret. Målsättningen detta läsår är att lyckas bättre med de elever som har F i flera kurser. Fokus kommer att vara att göra bättre pedagogiska utredningar, tidigare och närmare samarbete med elevhälsan, mentor och kurslärare och tydliga och snabba uppföljningar. Vi arbetar med våra nya lärare i det vi kallar "basen" - som handlar om tolkning av kursplaner, effektiv undervisning, formativ bedömning och tydliga alignmentplaneringar med variationsrik undervisning och bedömningsformer. En viktig del är att lärarna har höga förväntningar. Detta ökar elevers prestationer och kan även höja elevernas egna mål. Det viktigaste ska inte bara vara att klara av ett E, utan att få ett så högt betyg som möjligt. Avgörande är att lärarna håller eleverna informerade hur de ligger till i kurserna. Detta görs på utvecklingssamtal två gånger per år, via enskilda samtal och framförallt via Schoolsoft. Målsättningen är att alla lärare ska arbete med feedforward till eleverna och tydliggöra vad de behöver arbeta med/utveckla för att nå nästa betygssteg.

26 Kurs Digitalt skapande 26% (estetklassen), Historia 1b 21% (estetklassen), Ma1b 36% (estetklassen) Medieproduktion 21% (estetklassen), Medier, samhälle och kommunikation 21% (estetklassen) Biologi 1 22%, Fysik 1 22%, Ma3c 22% Kommentar/analys av antalet kurser med 20% eller högre andel F eller streck: I vår estetklass i årskurs 1 som bestod av 19 elever, var 2 sjukskrivna stora delar av läsåret och 2 hade tidigt bestämt sig för att byta program alt gå om. Dessa fyra elever har F i de flesta kurserna och de utgör 21% av klassen. Vilket innebär att i stort sett alla kurser som denna klassen har haft kommer att hamna med över 20% F. Vår teknikklass i årskurs 2 har tyvärr inte klarat av de naturvetenskapliga ämnen och ma3c tillräckligt bra. Vi behöver se över vår undervisning och analysera varför de har svårare att klara de naturvetenskapliga kurserna än de humanistiska kurserna. De fem eleverna som inte klarade Ma3c gör nu en förstärkt prövning under ht-17. Målet är att de alla ska klara kursen. Även för fysik och biologi finns en plan för extra undervisning och en prövning.

27 Delmål 1. Samtliga -ymnasiets elever som fullföljer sin utbildning ska nå gymnasieexamen (Gy-ex). Delmål 2. -ymnasiets elever ska ligga över rikssnittet avseende betygspoäng i respektive program med minst en enhet samt ha en kontinuerlig positiv utveckling av betygspoängen (Genomsnittlig betygspoäng,gbp) Aktiviteter 201/201: Resultat skola 201/1: 1. Avstämning veckovis kring stödbehov 201/1 201/1 2. Tidiga stödinsatser/plugg-in-metoden/lovsko 3. Lärteam - läslyfter och basen 4. Samplanera fokusdagar Gy-ex GBP 96% 14,0 100% 13,6 Resultat program 201/1 5. Arbeta aktivt med f-faktorn från augusti Program Gy-ex GBP 6. Snabba uppföljningar vid frånvaro, CSN dras 7. Pedagogiskt ledarskap 8. IT-programmet (EE) Teknikprogrammet 95% 100% 12,9 15,0 Estetiska programmet 88% 14,0 Analys av 201/1 års aktiviteter och resultat rörande delmål 1 och 2: Resultat: Målsättningen var att 100% av avgångseleverna skulle nå gymnasieexamen. Resultatet blev 96%, vilket är ett bra resultat men vi är inte nöjda. Vi, elevhälsan, lärare, mentor och rektorer, arbetade intensivt i slutet av terminen med stödinsatser och extra undervisning för att alla elever skulle nå målen. Vi hade två elever som vi trots olika insatser från mentor och elevhälsa av olika anledningar inte nådde hela vägen fram.

28 Målsättningen är att mycket tidigare sätta in stödinsatser och extra undervisning. Vi upplevde att i år var det först i slutet av maj som vi hade en överblick av vilka elever som verkligen riskerade att inte klara sina kurser. Ett problem var upplägg på kurser där lärare hade större avgörande moment i kurserna sent på läsåret. I år är ambitionen att lärare till påsklovet ska veta vilka elever som har nått minst E i kursen och att vi mycket tidigare kan fokuser på elever som riskerar F och också fokusera på att övriga elever arbetar mot högre betygssteg. Vi behöver arbeta mer med vårt EWS-verktyg och låta det fungera som ett Early varning system med tätare avstämningar. Elevernas behörighet är i ständigt fokus och detta arbete kräver kunskap, goda idéer, lust i lärandet och mod att testa olika vägar. Samtidigt har skolan vuxit och vi har inte hunnit skola in nya lärare i vårt arbetssätt i så hög utsträckning som vi velat. I år arbetar vi med "basen" med nya lärare där vi fokuserar på effektiv undervisning, variation av undervisning, olika bedömningsformer, tolkning av kursplaner, alignmentplanering och formativ bedömning. Förståelsen för vårt uppdrag (alla i mål) behöver vi arbeta med så alla i kollegiet har det i fokus. Många av våra elever nådde måluppfyllelse men vi behöver fokusera på nästa år att även nå de högre betygsstegen. Vi har höjt den genomsnittliga betygspoängen från 13,6 till 14,0, men vi är inte nöjda med det utan vill höja den ytterligare. En analys är att vi fokuserade för mycket resurser på elever som riskerade att inte nå E och missade att ge stöd och resurser åt elever som siktade på högre betygssteg. Delmål 2 var att våra elever ska ligga över rikssnittet avseende betygspong i respektive program med minst en enhet samt ha en kontinuerlig positiv utveckling av betygspongen. Vårt teknikprogramm nådde i stort sett målet där vi hade ett GBP på 15,0 och rikssnittet var 14,1. I jämförelse med rikssnittet kan vi se att vårt el- och energiprogram ligger precis över rikssnittet - vårt GBP var 12,9 och rikssnittet var 12,7. Här nådde vi inte målet. Tyvärr nådde vi inte heller målet för vårt estetiska program (som endast bestod av 10 elever) där vårt GBP var 14,0 och rikssnittet var 14,6. En förklaring kan vara att vi fokuserade för mycket på elever som riskerade att inte nå målen att vi missade att ge tillräckligt med stöd, resurser, utmaningar och tillfällen för elever som siktade på högre betyg. Vi arbetar med ett matematikfokus de närmaste tre åren och där handlar det om att elever ska nå så långt som möjligt. Vi kommer arbeta mycket i våra lärteam med läslyftet, basen samt bedömning och betygsättning. Vi kommer också arbeta med Carol Dwecks teorier om fixed mindset och growth mindset.