Bedömning, här hemma och i världen
|
|
- Ove Lundqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bedömning, här hemma och i världen Några nedslag i den matematikdidaktiska forskning som beskrevs på den stora internationella konferensen ICME 2012 Margareta Bynke
2 Intresseområden Vad är viktigt för läraren som bedömer? Hur beskriver läraren sin egen bedömningshandling? Hur kan man med hjälp av öppna frågor förstå elevers förståelse för mätandets princip? Öppna frågor som bedömningsinstrument Hur kan lärare utveckla funktionella matriser? Hur kan lärare genom samarbete och diskussionsmöjligheter utveckla sina bedömningshandlingar? Vad behöver lärare för att kunna guida elever att lära? Hur kan man förändra lärares uppfattningar om bedömning?
3 Några nedslag Korea Hye young Kang &Gwang ho Lee Kanada Martha Koch & Christine Suurtamm Sverige Lisa Björklund Boistrup Finland - Krzywacki, Koistinen & Lavonen USA David C. Webb
4 Korea: Hye Young Kang, Gwang Ho Lee ( Korea National University of education, Duam elementary school) Användandet av öppna frågor som bedömningsform när det gäller att bedöma elevers förståelse för mätandets princip: Steg 1: undersökning av elevernas lösningar på matematiska problem av öppen karaktär. Steg 2: Analys av elevlösningarna för att kunna få en bild av hur mätandets princip förstås.
5 Metod och urval En sjätteklass i grundskolan i Daegu valdes slumpmässigt ut. Eleverna fick göra skriftliga test. Lektion 1 fyra problem Lektion 2 tre problem Läraren i klassen fick övervaka så att tiden fördelades som det var tänkt så att ingen körde fast på en enskild uppgift. Öppna frågor (anpassade för åk 3 till 5) ställdes, vilket gjorde att elevernas svar/ lösningar antog varierande former.
6 Analys Elevsvaren kategoriserades efter olika svarstyper.
7 Slutsatser Genom att använda öppna frågor kan vi få större variation i elevsvaren. Genom de varierande svaren kan vi få information om elevens matematiska förståelse. Att bedöma elevsvar på öppna frågor är ett effektivt sätt för läraren att bedöma elevens nivå. Den öppna frågan ger i sig förslag på önskvärd undervisningsoch lärandemetod
8 Kanada, Ontario: Martha Koch, Christine Suurtamm Om lärare som samarbetar för att ytterligare utveckla sina bedömningspraktiker i matematikämnet genom att utgå från matriser som görs om till icke-matriser Forskarna beskriver sin önskan att bättre förstå lärares erfarenheter när de ger sig i kast med nya bedömningsidéer och att i högre grad uppfatta/ förstå på vilka sätt de kan bli uppmuntrade i denna process.
9 Metod och urval Lärare med intresse för att utveckla sin bedömningskultur från två distrikt i Ontario bjöds in av forskarna för att diskutera sina bedömningsförfaranden. Från det ena distriktet deltog 16 lärare och från det andra deltog 26 lärare. Lärarna undervisade i matematik i årskurserna lärare deltog vid varje möte, och mötena varade i ca 1 ½-2 timmar. 4-6 möten anordnades per år under två år. Det insamlade materialet från mötena inkluderar lärarnas skrivna respons på aktiviteter, deras bedömningsartefakter och forskarnas audioinspelningar från varje möte.
10 Resultat Vanliga diskussionsämnen bland lärarna var: hur man bedömer uppgifter där eleverna samarbetar; hur man särskiljer elevers uppnående av matematikmål från deras arbetsvanor; om och hur man ska dokumentera elevers matematiklärande; hur man ska åstadkomma feedback till eleverna; hur man ska bedöma komplexa aktiviteter som undersökningar; strategier för att utveckla och kommunicera bedömningskriterier; hur klassrumsbedömning funkar med den obligatoriska matematikbedömningen i provinsen i årskurserna 3, 6 och 9.
11 Diskussion Denna studie ger ett gott exempel på en grupp lärare som arbetar för att utveckla sina egna matriser till sin matematikundervisning. En av de deltagande lärarna utvecklade en icke-matris i samarbete med de andra lärarna istället för att följa rekommendationer i bedömningstexter från forskare eller andra bedömningsexperter. Studien kunde visa att lärarnas behov och erfarenheter snarare än det som forskarna kunde ha prioriterat var det som styrde när lärarna sysslade med bedömningsfrågor. Mötena gav också lärarna möjlighet att få idéer av varandra, pröva dem i klassrummen och sedan förfina idéerna genom fortsatt dialog. Man blev mer riskbenägen av den trygghet som mötena gav.
12 Sverige: Lisa Björklund Boistrup - Assessment in the Mathematics Classroom: Setting the Scene 1. Hur äger bedömningshandlingar relaterade till feedback rum i kommunikationen mellan lärare och elev i matematikklassrum. Vilka möjligheter kan kopplas till elevers aktiva agens? 2. Vilka fokus har bedömningshandlingarna i matematikklassrummet och vilka möjligheter kan kopplas till elevers lärande? 3. Vilka roller spelar semiotiska resurser i bedömningshandlingarna och vilka möjligheter kan kopplas till elevers aktiva agens och lärande? 4. Vilka bedömningsdiskurser kan uttolkas utifrån framtagna resultat för de tre ovanstående frågorna. Dessutom, vilka institutionella spår kan identifieras i relation till de uttolkade diskurserna och vilka möjligheter för elevers aktiva agens och lärande kan identifieras?
13 Resultat Fråga 1: En del bedömningshandlingar erbjuder större möjligheter till elevers aktiva agens (= människors möjligheter att göra val och låta dessa val påverka världen) än andra. Ett exempel är när läraren kommunicerar feedback som beröm eller missnöje. Läraren tar då rollen som den som värderar elevens visade kunnande i termer av bra eller dåligt. Om läraren istället visar intresse för elevers visade kunnande, då ligger bedömningen i att elevens bidrag till kommunikationen i matematik är något att bygga den fortsatta kommunikationen på. Den sistnämnda bedömningshandlingen innebär större möjligheter för elevens aktiva agens i matematikklassrummet än den förra.
14 Resultat Fråga 2: Vissa bedömningshandlingars fokus i matematikklassrummet erbjuder större möjligheter för elevers matematiklärande än andra. Om bedömningen har fokus på eleven själv och på uppgiften blir möjligheterna för lärande låga. Det är fokus på processer som istället ger rika möjligheter för elevers lärande i matematik.
15 Resultat Fråga 3: Det är angeläget att i alla diskussioner om bedömning i matematikklassrum ta med de semiotiska resurser med vilka elever erbjuds representera matematiskt kunnande. Det behövs här en koppling mellan elevers meningsskapande och lärande och vilka semiotiska resurser som erbjuds och varför.
16 Resultat Resultaten visar också på betydelsen av öppna frågor. Dessa frågor erbjuder även eleven flera möjliga korrekta matematiska svar och/ eller flera möjliga sätt att visa lösningar på. Öppna frågor behövs för att erbjuda möjligheter för fokus på processer som undersökning/ problemlösning och resonerande/ argumenterande i bedömningshandlingar. Öppna frågor erbjuder också möjligheter för elever att ta aktiv agens eftersom det ingår att eleven gör val när hon/ han svarar på frågorna.
17 Slutsatser Fyra bedömningsdiskurser i fyra matematikklassrum uttolkades. De ger olika möjligheter för elevers aktiva agens. 1. Gör det fort och gör det rätt (slutna frågor, rätt svar viktigt, inget fokus på processer, möjligheter till lärande låga) 2. Vad som helst duger (feedback är mest beröm, sällan diskussion, fel svar utan uppföljning, möjligheter till aktiv agens och lärande låga) 3. Allt kan tas som utgångspunkt för en diskussion (Feedback, och feed forward i båda riktningar, öppna frågor oftast, intresse för kommunikation, bedömningsfokus på processer, felaktiga lösningar diskuteras, möjligheter till aktiv agens och lärande hos eleven) 4. Resonemang tar tid (Elevens kunnande erkänns ofta, utmaningar, fokus på processer, reflektion, stora möjligheter till aktiv agens och lärande)
18 Finland: Krzywacki, Koistinen & Lavonen Forskningsfrågor: What do teachers regard as the principles underlying school assessment (the principles of assessment)? How do teachers portray assessment practice in Finnish schools (assessment practice)?
19 Bakgrund På senare tid har forskningen inriktat sig på skiftet mot interna lärarstyrda procedurer som alternativa och formativa bedömningsformer. Interna bedömningsformer diskuteras huvudsakligen i utbildningssystem där bedömning traditionellt är något som varit styrt utifrån. Finland är ett exempel på ett land där lärarna styr bedömningsformerna själva. Det är inte självklart att ett system som bygger på att lärarna själva utformar bedömningen fungerar optimalt på alla nivåer, t.ex. att bedömning görs av allt som bör bedömas sett utifrån styrdokumenten.
20 Metod och urval Kvalitativa intervjuer av 21 lärare. Målgruppen var lärare i matematik. Målet var att få en allsidig bild av hur bedömningen såg ut genom att intervjua lärare med olika erfarenheter som representerade ett antal skolor med skiftande stadier i grundskolan.
21 Resultat Två huvudkategorier urskiljdes utifrån forskningsfrågorna. Den ena var principer för bedömning och den andra var bedömningspraktiken. Principerna för bedömning refererar till underliggande värderingar och förutsättningar som inverkar då läraren genomför bedömningen i klassrummet. Bedömningspraktiken omfattar lärarens egenrapporterade praktiska procedurer såväl som behov rörande utvecklandet av praktiken.
22 Principerna för bedömning: Lärares beskrivningar om varför man sysslade med bedömning: Ge och ta emot information, d.v.s. ett naturligt sätt att serva dem som var intressenter beträffande elevens utveckling, d.v.s. eleverna själva, andra lärare och föräldrar. Ett verktyg för sin egen del när det gällde att ge information om elevernas framsteg. Lärarna bedömde sin egen framgång, begrundade sin undervisning och var beredda att ändra på den om det befanns vara nödvändigt.
23 Bedömningspraktiken Lärarnas beskrivningar av hur de gick tillväga: Både formativ och summativ bedömning användes för att ge en överblick över elevens lärande. Ofta använde man den summativa bedömningen på ett formativt sätt. Lärarna uttalade ingen åtskillnad mellan formativ och summativ bedömning, men de gjorde åtskillnad mellan uppmuntran i klassrummet och det som kan benämnas som summativ bedömning i klassrummet. Lärarna bestämde vilken typ av information de ville ha, dessutom hur och när den skulle insamlas och slutligen hur den skulle användas. Självbedömning användes också för att eleven skulle kunna vara aktiv och reflektera över sitt lärande.
24 Bedömningspraktiken, lärarnas redskap Färdiga bedömningsunderlag såsom lärarhandledningar sågs som underlättande. Egenhändigt gjorda bedömningsunderlag. Portfolios Elevers anteckningar/ loggböcker.
25 Diskussion I Finland tycks en produktiv bedömningskultur vara realiserad och tolkad genom lärarrollen i utbildningssystemet. Lärarna utvecklar bedömningsformerna via sin undervisning och i klassrumskontexten. Resultaten visar att lärarna reflekterar noggrant över sin bedömning och de beskriver sina förnuftiga och sammanhängande synpunkter på bedömning. I praktiken kan lärarna modifiera sina tillvägagångssätt i bedömningssituationerna utifrån de behov de har och som gagnar de individuella eleverna bäst. Lärarnas sätt att beskriva sina tillvägagångssätt indikerar ansvarskännande lärare som inte vill använda något bedömningsunderlag som inte är väl genomtänkt.
26 Diskussion Bedömning sker på många olika sätt och bygger på en kultur där förtroende för lärarprofessionaliteten är central. Den nationella kontrollen är obefintlig i Finland. Det olika sätten att bedöma visar också på olika behov av utveckling och stöd i bedömningspraktiken. Som lösning diskuterade de att man kunde införa vägledning antingen på skolnivå, årskursnivå eller nationell nivå för hur man implementerar bedömning rättvist. Man såg det dock som viktigt att inte känna sig tvungen att rätta sig efter i färdigproducerade materiel.
27 Slutsats Slutsatsen är att vi behöver förstå de särskilda aspekterna av alternativ lärarledd bedömning. I den finska utbildningskontexten är inte utmaningen samexisterandet mellan interna och externa bedömningskulturer, utan att förbättra lärarnas individuella och deras skolors bedömningsprocedurer likaväl som att visa den generella kvaliteten i utbildningssystemet.
28 USA, Colorado: David C. Webb Teacher change in Classroom Assessment: The role of teacher content knowledge in the design and use of productive classroom assessment Beskriver ett professionellt utvecklingsprogram som syftar till att förbättra (middle school teachers) lärares klassrumsbedömning i matematik. Forskningsfråga: What impact does this professional development approach have on teachers` selection, adaption, design and use of assessment tasks with their students?
29 Metod och urval 32 matematiklärare i sex medelstora skoldistrikt Lärarnas utveckling dokumenterades genom deras bedömningsportfolios. En sorts standardbedömning samlades in före första mötet med lärarna. Efter varje projektår samlades bedömningsportfolios in från lärarna. De deltagande lärarna var inte medvetna om hur deras bedömningsportfolios analyserades förrän efter år två.
30 Slutsatser utifrån resultaten För att lärare ska kunna guida elever att lära måste de: utveckla sakkunskap om klassrumsbedömning ge den formativa bedömningen mera uppmärksamhet vinna tillit till sina undervisningsbeslut
31 Webb menar att bedömning förutsätter lärares tolkande och kommunikation med elever Läraren behöver förstå: Vilken uppmuntran och korrigering elever behöver Mål för matematiskt resonemang; att kunna tolka svar Matematik urval och konstruktion av uppgifter och aktiviteter, feedback, antydningar för att underlätta tankearbete, nya frågor
32 Modell för professionell utveckling
33 Bedömningspyramiden en modell för att hjälpa läraren vidare från (1) minneskunskapsfrågor till frågor om (2) samband och vidare till (3) analys, tolkning och komplex problemlösning, generalisering Reproduktionsklustret (1): Standardrepresentationer och definitioner, rutinmässigt räknande, rutinprocedurer, rutinmässig problemlösning Sambandsklustret (2): Modellering, översättning och tolkning av standardproblem, flertalet väldefinierade metoder Reflektionsklustret (3): komplex problemlösning och vad det innebär, reflektion och insikt, ursprungligt matematiskt närmande, flertalet komplexa metoder, generalisering
34 Om att påverka Webb hävdar, att genom att ha ett fokus på att förändra status quo i klassrumsbedömningen på så sätt att uppgifter med högre intellektuella krav används, kan man påverka lärares uppfattningar om bedömning.
35 Vilken förändring skedde? Webb visar att lärare som tidigare mest höll sig i reproduktionsklustret när de gav uppgifter till eleverna delvis förändrade sitt undervisningssätt mot att gå upp till de andra nivåerna. Samtidigt minskade deras användande av reproduktionsinriktade bedömningsfrågor. En del lärare uttryckte intresse för att fokusera kvalitet istället för kvantitet när de bedömde elevers resonerande problemlösande förståelse
36 Webbs avslutande tankar: Lärares innehållskunskap visar vilket urval av bedömningsfrågor som görs och vilken utformning bedömningsuppgifterna får. Professionell utveckling utformad för att stödja lärares förändring av uppfattningar och tillvägagångssätt behövs, för att stödja lärares förståelse för matematikinnehållet. Förändring av användandet av bedömningsuppgifter är något som följer på det.
37 Sammanfattning Fokus på: Sambedömning hur kan den utvecklas? Formativ bedömning Den öppna frågan som ett formativt bedömningsinstrument Tack!
38 Referenser Björklund Boistrup, L. (2010). Assessment Discourses in Mathematics Classrooms.Stockholm: Universitetsservice. Gwang ho Lee & Hye young Kang. (2012). Using open ended Questionsin Assessment on Understanding of Big Idea about Measurement. Hämtad från Koch, M., Suurtamm, C. (2012). Teachers working collaboratively to further develop their assessment practices in mathematics: turning rubrics into non-rubrics. Hämtad från Krzywacki, H., Koistinen, L. & Lavonen, J. (2012). Assessment in Finnish Mathematics Education: Various ways, various needs. Hämtad från Webb, D. C. (2012). Teacher change in Classroom Assessment: The role of teacher content knowledge in the design and use of productive classroom assessment. Hämtad från
Problemlösning, öppna frågor och formativ bedömning, hur? Margareta Bynke & Anna Gullberg Malmö Högskola, 2013
Problemlösning, öppna frågor och formativ bedömning, hur? Margareta Bynke & Anna Gullberg Malmö Högskola, 2013 www.mentimeter.com 1.Skapa en fråga. 2.Låt klassen få rösta. Tag fram mobiltelefonen (det
Läs merBedömning i matematikklassrum
Bedömning i klassrum För elevers engagemang och lärande Bedömning Ett brett begrepp med konsekvenser för eleven (Pettersson, 2005) Lisa Björklund Boistrup Betyg I den dagliga klassrumskommunikationen Bedömning
Läs merC. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen
C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen Det här materialet är riktat till lärare och lärarlag och är ett stöd för skolans nulägesbeskrivning av matematikundervisning. Målet är
Läs merF Ö R E L E V E R S E N G A G E M A N G O C H L Ä R A N D E L I S A B J Ö R K L U N D B O I S T R U P
Klassrumsbedömning i matematik F Ö R E L E V E R S E N G A G E M A N G O C H L Ä R A N D E L I S A B J Ö R K L U N D B O I S T R U P Ett klassrum är inte isolerat Nivåer: Forskning Statlig Kommunal Skola
Läs merIntroduktion och Praxisseminarium LG10MA och L910MA VFU1
Introduktion och Praxisseminarium LG10MA och L910MA VFU1 Lärare åk 7-9 och Gy i matematik, 4,5 högskolepoäng Lärare: Bengt Andersson, Eva Taflin Introduktion: 19 November -13 VFU1 koppling till tidigare
Läs merVårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering
Carlsson, Dalsjö, Ingelshed & Larsson Bjud in eleverna att påverka sin matematikundervisning Fyra lärare beskriver hur deras elever blev inbjudna till att få insikt i och makt över sina egna lärandeprocesser
Läs merAtt fånga bedömningar i flykten
Att fånga bedömningar i flykten ATT BJUDA IN ELEVER TILL MATEMATIK (ELLER INTE) LISA BJÖRKLUND BOISTRUP Föreläsningens struktur Tidigare forskning om kommunikation ur ett bedömningsperspektiv Kommunfinansierad
Läs merUtvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen
Utvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen Förutsättningar Mellanstor kommun (55 000 inv) 60 kommunala förskolor 25 kommunala grundskolor 3 kommunala gymnasieskolor
Läs merBedömning i matematikklassrummet
Modul: Algebra Del 3: Bedömning för utveckling av undervisningen i algebra Bedömning i matematikklassrummet Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping och Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet Bedömning är
Läs merFormativ bedömning i matematikklassrummet
Modul: Problemlösning Del 5: Bedömning i problemlösning Formativ bedömning i matematikklassrummet Peter Nyström (2012) Originalartikel från modul, Taluppfattning och tals användning, åk 1-3 Termen bedömning,
Läs merBedömning för engagemang och lärande
Bedömning för engagemang och lärande Lisa Björklund Boistrup Ordet bedömning kan göra att tankarna lätt går till prov och betyg, men här ses bedömning som mycket bredare. Olika bedömningspraktiker diskuteras,
Läs merHur gör man för att urskilja god undervisning? PLATO som redskap för klassrumsobservationer
Hur gör man för att urskilja god undervisning? PLATO som redskap för klassrumsobservationer Michael Tengberg Karlstads universitet Syftet med passet att bidra med ett teoretiskt grundat verktyg för observation,
Läs merLärarhandledningar kan i princip se ut hur som helst. Vissa innehåller mer
Linda Ahl, Lena Hoelgaard & Tuula Koljonen Lärarhandledning för inspiration och kompetensutveckling Lärarhandledningar till matematikläromedel har stor potential. De kan stödja och inspirera läraren i
Läs merDen formativa bedömningens dubbla fokus
Den formativa bedömningens dubbla fokus Diana Berthén Universitetslektor, Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet Specialpedagogiska institutionen Vad är formativ bedömning? /Berthén,
Läs merKarlshamn 20/ Bedömning i matematik
Karlshamn 20/9 2011 Bedömning i matematik Ur Lgr-11 kap 2 Kunskaper Mål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och
Läs merHandledarutbildning inom Matematiklyftet. Catarina Wästerlid Utbildningstillfälle 1 17 oktober-2016
Handledarutbildning inom Matematiklyftet Catarina Wästerlid Utbildningstillfälle 1 17 oktober-2016 1. Efter genomgången utbildning ska matematikhandledaren ha goda kunskaper om Matematiklyftets bakgrund
Läs merEn bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson
En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson Hemsida A Rektorer behöver stärka sitt ledarskap Elever lär sig utan att förstå Skolan sätter betyg på olika grunder Skolan utvärderar
Läs merMatematikundervisning genom problemlösning
Matematikundervisning genom problemlösning En studie om lärares möjligheter att förändra sin undervisning Varför problemlösning i undervisningen? Matematikinlärning har setts traditionell som en successiv
Läs merPia Thornberg Handledarutbildning Matematiklyftet 13 februari Modulkunskap - Bedömning
Pia Thornberg Handledarutbildning Matematiklyftet 13 februari 2017 Modulkunskap - Bedömning Bedömning i modulerna Synliggöra missuppfattningar Konstruera uppgifter Intervjuer Diagnoser Uppgiftens potential
Läs merFormativ bedömning i matematikklassrummet
Modul: Taluppfattning och tals användning Del 4: Formativ bedömning Formativ bedömning i matematikklassrummet Peter Nyström, NCM Termen bedömning, eller pedagogisk bedömning kan uppfattas väldigt olika,
Läs merEfter att ha deltagit i en fortbildning om formativ bedömning i matematik
Catarina Andersson Framgångsfaktorer för formativ bedömning Visst använder lärare formativ bedömning i sin matematikundervisning, men Resultaten från det forskningsprojekt som beskrivs i denna artikel
Läs merVad är ett problem? Kerstin Hagland och Johan Åkerstedt
Modul: Problemlösning Del 1: Matematiska problem Vad är ett problem? Kerstin Hagland och Johan Åkerstedt Var och en av oss har föreställningar om vad matematik är. Dessa föreställningar är ofta ganska
Läs merDen här modulen är valbar för er som får statsbidrag för Matematiklyftet.
Problemlösning Den här modulen är valbar för er som får statsbidrag för Matematiklyftet. Denna modul riktar sig till dig som arbetar i årskurserna 1-3 och handlar om hur du kan utveckla din undervisning
Läs merConstanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping
Modul: Algebra Del 3: Bedömning för utveckling av undervisningen i algebra Intervju Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping I en undervisning kan olika former
Läs mer1. Förtydliga och förstå lärandemål och bedömningskriterier
1. Förtydliga och förstå lärandemål och bedömningskriterier En förutsättning för framgångsrikt arbete med bedömning för lärande bygger på att eleverna delges och får förståelse för målen med undervisningen
Läs merFormativ bedömning. - några grunder. Niklas Gustafson
Formativ bedömning - några grunder Niklas Gustafson niklas.gustafson@mah.se 1 Bedömningssystem ändras/reformeras. Leder till: Bedömningspraktiken förändras i skolorna. (Skolverket) 2 Först Summativ bedömning
Läs mer3. Nyanserad och framåtriktad respons
3. Nyanserad och framåtriktad respons Respons är ett centralt begrepp inom bedömning för lärande. I den engelska forskningslitteraturen, och i viss mån även i Sverige, går den under namnet feedback. Det
Läs merVerktygsbanken. Grundskola åk 7 9, modul: Problemlösning. Maria Larsson, Mälardalens högskola och Andreas Bergwall, Örebro universitet
Verktygsbanken Grundskola åk 7 9, modul: Problemlösning Maria Larsson, Mälardalens högskola och Andreas Bergwall, Örebro universitet Grundskola åk 7-9 Del: 1-8 Verktygsbanken Maria Larsson, Mälardalens
Läs merKartläggnings- och diagnosmaterial inom matema3k. Madeleine Löwing
Kartläggnings- och diagnosmaterial inom matema3k Madeleine Löwing Kartläggningsmaterial i matema3k Utvärdering diagnos3k The teachers should use assessment to keep learning on track. An assessment: monitors
Läs merSecond handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM)
Second handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM) The effects of classroom mathematics teaching on students learning. (Hiebert & Grouws, 2007) Inledande observationer Undervisningens
Läs merMatematiklyftet 2013/2014
Matematiklyftet 2013/2014 Didaktiskt kontrakt Ruc 140522 AnnaLena Åberg 79 Matematiklärare 9 skolor? Elever 10 Rektorer 1 Förvaltningschef 2 Skolområdschefer 5 Matematikhandledare Hur ser ni på det didaktiska
Läs merLikhetstecknets innebörd
Modul: Algebra Del 5: Algebra som språk Likhetstecknets innebörd Följande av Görel Sterner (2012) översatta och bearbetade text bygger på boken: Carpenter, T. P., Franke, M. L. & Levi, L. (2003). Thinking
Läs merbedömning Per Berggren och Maria Lindroth
Varierad undervisning och bedömning Per Berggren och Maria Lindroth 2016-11-30 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla
Läs merUpprepade mönster (fortsättning från del 1)
Modul: Algebra Del 2: Resonemangsförmåga Upprepade mönster (fortsättning från del 1) Anna-Lena Ekdahl och Robert Gunnarsson, Högskolan i Jönköping Ett viktigt syfte med att arbeta med upprepade mönster
Läs merAtt utforska matematiken tillsammans strategier för inkluderande klassrumssamtal
Att utforska matematiken tillsammans strategier för inkluderande klassrumssamtal - implementering av Talk Moves i en svensk kontext Lisa Dimming, Marita Lundström, Margareta Engvall & Karin Forslund Frykedal
Läs merBedömning av muntliga prestationer
Modul: Bedömning för lärande och undervisning i matematik Del 6: Muntliga bedömningssituationer Bedömning av muntliga prestationer Karin Rösmer, Karin Landtblom, Gunilla Olofsson och Astrid Pettersson,
Läs merLADDA NER LÄSA. Beskrivning. Mathematics inside the black box bedömning för lärande i matematikklassrummet PDF ladda ner
Mathematics inside the black box bedömning för lärande i matematikklassrummet PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Jeremy Hodgen. Hur bedömer lärare elevens kunskaper? Hur anpassar lärarna
Läs merBEDÖMNING AV PROFESSIONELL KOMPETENS GENOM AUTENTISKA UPPGIFTER. Anders Jönsson Högskolan Kristianstad
BEDÖMNING AV PROFESSIONELL KOMPETENS GENOM AUTENTISKA UPPGIFTER Anders Jönsson Högskolan Kristianstad Utgångspunkter: Ny utbildnings- och examensstruktur i juli 2007 med ett resultatbaserat perspektiv
Läs merRätt är det enda rätta - En studie om matematikbedömningen i årskurs 1 i några utvalda klasser i Kenya
Självständigt arbete 1, 15 hp Rätt är det enda rätta - En studie om matematikbedömningen i årskurs 1 i några utvalda klasser i Kenya Författare: Caroline Malmsten och Sofie Karlsson Handledare: Berit Roos
Läs merLikhetstecknets innebörd
Likhetstecknets innebörd Följande av Görel Sterner översatta och bearbetade text bygger på boken: arithmetic & algebra in elementary school. Portsmouth: Heinemann Elever i åk 1 6 fick följande uppgift:
Läs merBedömningar för lärande - i teori och praktik. Kristina Lohman Flen 21 mars 2012
Bedömningar för lärande - i teori och praktik Kristina Lohman Flen 21 mars 2012 Eftermiddagens innehåll Bedömningar för lärande, teori och praktik varvat med egna erfarenheter! Kaffepaus ca 14.15-14.45
Läs merMichal Drechsler Karlstad University SMEER Science Mathematics Engineering Education Research
Michal Drechsler Karlstad University michal.drechsler@kau.se SMEER Science Mathematics Engineering Education Research PCK PCK is involved in knowing what knowledge is relevant, Re-constructing the knowledge
Läs mer07-03-09 TORULF PALM 1
07-03-09 TORULF PALM 1 Prov, betyg och bedömning Torulf Palm Institutionen för Matematik, Teknik och Naturvetenskap Umeå universitet 07-03-09 TORULF PALM 2 Händelser från skolvardagen Martin har bedömt
Läs merProblemlösning som metod
Problemlösning som metod - för att lära matematik Fuengirola november 2014 eva.taflin@gu.se evat@du.se Problemlösningsmodulens övergripande syfte Att initiera utveckling av lärares egen undervisning utifrån
Läs merMatematik på lågstadiet genom algebra och problemlösning. Ämnesdidaktiskt utvecklingsarbete
Matematik på lågstadiet genom algebra och problemlösning Ämnesdidaktiskt utvecklingsarbete Gudrun Malmers Stiftelse Elevintervjuer med elever i årskurs 1 i grundskolan. Eleverna deltar i ett 3-årigt utvecklingsprojekt
Läs merVFU i matematik ht 2015 MÅL
VFU i matematik ht 2015 MÅL Syftet med kursen är att studenten ska förvärva kunskaper om och utveckla förmågan att leda och undervisa i matematik utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt i relation till
Läs merKompetensutveckling, forskning eller båda på en gång? Utforskande av bedömningspraktiker i matematik genom aktionsforskning
Kompetensutveckling, forskning eller båda på en gång? Utforskande av bedömningspraktiker i matematik genom aktionsforskning Lisa Björklund Boistrup Denna föreläsning Bakgrund om bedömning Orientering om
Läs merMatematiksatsning Stödinsatser. Matematiksatsning Stödinsatser. Bakgrund OECD. Undersökningar på olika nivåer. Vad kan observeras 11-04-29
Stödinsatser Stödinsatser Att följa och dokumentera utvecklingsprojekt Insatser 1/11 2010-30/6 2013 Undersökningar på olika nivåer Regering Skolverk Skolor Bakgrund OECD TIMSS -Third International Mathematics
Läs merMotivationshöjande och strukturerad matematikundervisning som skapar bättre förutsättningar. Per Berggren och Maria Lindroth
Motivationshöjande och strukturerad matematikundervisning som skapar bättre förutsättningar Per Berggren och Maria Lindroth 2017-03-21 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna
Läs merStrukturerad problemlösning: observationer från japanska klassrum
Strukturerad problemlösning: observationer från japanska klassrum Margareta Engvall and Susanne Kreitz-Sandberg Linköping University Post Print N.B.: When citing this work, cite the original article. Original
Läs merFånga alla elever i klassrummet effektiv undervisningsstruktur i matematik som gör alla elever delaktiga. Per Berggren och Maria Lindroth
Fånga alla elever i klassrummet effektiv undervisningsstruktur i matematik som gör alla elever delaktiga Per Berggren och Maria Lindroth 2017-11-14 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik
Läs merVad skapar hinder och vad ökar möjligheterna till utökat matematiskt kunnande?
Vad skapar hinder och vad ökar möjligheterna till utökat matematiskt kunnande? Manillaskolan Monica Basilier Braennstroem Josefine De Geer Svensson Jakob Hansson Ann-Sofi Henning Utveckling av undervisningen
Läs merBedömning som ett sätt att utveckla matematikundervisningen. Per Berggren och Maria Lindroth
Bedömning som ett sätt att utveckla matematikundervisningen Per Berggren och Maria Lindroth 2012-01-10 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar
Läs merVilka typer av matematiska resonemang (ut)värderas i skolmatematiken?
Vilka typer av matematiska resonemang (ut)värderas i skolmatematiken? - En analys av svenska gymnasieprov Mattebron.se En mötesplats för gymnasielärare och högskolelärare i matematik Göteborg 4 maj 2007
Läs merLedare för kollegialt lärande
Ledare för kollegialt lärande Att främja ett lärande och utvecklande klimat 4 juni 2019 Lena Göthe lena.gothe@pluspil.se @lenagothe pluspil.se Föreläsningens syfte Att hos ledare för kollegialt lärande
Läs merIden första delen av denna artikel, som
PETER NYSTRÖM & TORULF PALM Muntlig kommunikation och självvärdering I förra numret inleddes denna artikelserie med Är det något fel med vanliga matteprov? Här diskuteras två ytterligare komplement till
Läs merBedömning för lärande. Andreia Balan
Bedömning för lärande Andreia Balan Hur kan så mycket forskning publiceras med så liten effekt på undervisningen? Man inriktar sig ofta på strukturella ting, som klasstorlek, skolval, nivågruppering och
Läs merVad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning
Vad skall en matematiklärare kunna? Andreas Ryve Stockholms universitet och Mälardalens Högskola. Översikt 1. Vad skall en elev kunna? 2. Matematik genom problemlösning ett exempel. 3. Skapa matematiska
Läs merDidaktik. - vad är det? Anja Thorsten, IBL
Didaktik - vad är det? Anja Thorsten, IBL Skapa relationer Undervisa Instruera Leda grupper Vara en förebild Trösta Uppmuntra Förklara Vad behöver en lärare kunna? Administrera Bedöma Planera Sitt ämne
Läs merVarför undervisar ni matematiklärare på lågstadiet om klockan? Det var
Christel Svedin & Christina Svensson Möjligheter med analog klocka i geometriundervisning På Dammfriskolan i Malmö ledde lärares ifrågasättande av slentrianmässigt förekommande material och innehåll i
Läs merSamhället och skolan förändras och matematikundervisningen som den
Saman Abdoka Elevens bakgrund en resurs De senaste tjugo åren har inneburit stora förändringar för såväl samhälle som skolmatematik. Ur en lång erfarenhet av att undervisa i mångkulturella klassrum ger
Läs merBedömning av kunskap och för lärande i matematik
Bedömning av kunskap och för lärande i matematik Vetenskaplig bas för bedömningsarbete i matematik Trender i resultat PRIM en nationell resurs Vetenskaplig bas för bedömning i matematik Institutionella
Läs merUtvärderingskulturen i matematikundervisningen
Utvärderingskulturen i matematikundervisningen i Sverige Peter Nyström Umeå universitet Tillämpad utbildningsvetenskap Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik Europaparlamentet (2007): I utbildningssystemen
Läs merBedömningsunderlag för Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
Ht-16 Bedömningsunderlag för Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ÄMNES- OCH ÄMNESDIDAKTISKA STUDIER Kurs: Grundläggande engelska för grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, I,
Läs merÄmnesblock matematik 112,5 hp
2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.
Läs merForskning och matematikutveckling
Forskning och matematikutveckling Fil.dr. Constanta Olteanu 2011-02 02-14 RUC-Linn Linnéuniversitetet Översikt över innehållet i presentationen Vad menas med matematikutveckling? Vad är ämnesdidaktisk
Läs merDigitala lärresurser i matematikundervisningen delrapport skola
Digitala lärresurser i matematikundervisningen delrapport skola Denna systematiska översikt sammanställer forskning om digitala lärresurser för att utveckla barns och elevers kunskaper i matematik. Forskningen
Läs merBedömning för undervisning och lärande
Modul: Bedömning för lärande och undervisning i matematik Del 1: Bedömning för undervisning och lärande Bedömning för undervisning och lärande Mikael Holmquist, Göteborgs universitet och Astrid Pettersson,
Läs merVad kan vi i Sverige lära av Singapores matematikundervisning?
Vad kan vi i Sverige lära av Singapores matematikundervisning? Singapore tillhör sedan länge toppnationerna i internationella undersökningar som Pisa och TIMSS. Deras framgångar har gjort att många andra
Läs merPEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media
PEC: Fredagen den 22/9 2006, Forum För Ämnesdidaktik The aim of the meeting A presentation of the project PEC for the members of a research group Forum För Ämnesdidaktik at the University of Gävle. The
Läs merLearning study på vilket sätt bidrar det till lärares lärande? Angelika Kullberg
Learning study på vilket sätt bidrar det till lärares lärande? Angelika Kullberg Lesson studies Kompetensutveckling för lärare Förbättra elevernas lärande Bidra till lärares professionella kunskap Pragmatisk
Läs merAtt som lärare utveckla kunskap om och förmåga att stödja alla elevers språkoch kunskapsutveckling.
Att som lärare utveckla kunskap om och förmåga att stödja alla elevers språkoch kunskapsutveckling Josefin.nilsson@orebro.se Att som lärare utveckla kunskap om och förmåga att stödja alla elevers språk-
Läs merFuengirola den 8 november Matematiklyftet. Margareta Oscarsson #malyft
Fuengirola den 8 november 2014 Matematiklyftet Margareta Oscarsson 08 52733327 margareta.oscarsson@skolverket.se #malyft Dagens program Matematiklyftet i korthet Materialet på lärportalen De didaktiska
Läs merStrukturerad undervisning för ökad måluppfyllelse. Per Berggren och Maria Lindroth
Strukturerad undervisning för ökad måluppfyllelse Per Berggren och Maria Lindroth 2017-09-18 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar
Läs merLäromedel granskning
Läromedel granskning Utvärdera och bedöma kunskap i matematik Linnéuniversitet Tina Forsberg Begreppet läromedel Begreppet läromedel har ingen centralt fastställd definition, enligt Skolverket. I skolförordningen
Läs merSammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan
Sammanfattning Rapport 2010:13 Undervisningen i matematik i gymnasieskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i undervisningen i matematik på 55 gymnasieskolor spridda över landet.
Läs merSjälvständigt arbete inom grundlärarprogrammet info
Självständigt arbete inom grundlärarprogrammet info Det första självständiga arbete som du skriver inom grundlärarutbildningen (L3XA1G respektive L6XA1G) är tänkt att bestå i en uppsats som analyserar
Läs merStrategi för bättre lärande i matematik
Strategi för bättre lärande i matematik Utveckling & Lärande Värdegrund Kompetens & Omvärld PYSSLINGEN SKOLORS STRATEGI FÖR BÄTTRE LÄRANDE I MATEMATIK 2016 1 BAKGRUND Den svenska skolan och Pysslingens
Läs merLaborativ matematik, konkretiserande undervisning och matematikverkstäder
Laborativ matematik, konkretiserande undervisning och matematikverkstäder En utvärdering av matematiksatsningen Madeleine Löwing,, Eva Färjsjö Södertörns Högskola och Göteborgs Universitet Övergripande
Läs merAnna Öhman. Lic-forskarskolan i yrkesämnenas didaktik. Karlstads Universitet
Anna Öhman Lic-forskarskolan i yrkesämnenas didaktik Karlstads Universitet Bedömningssamtal i frisörutbildningen Bedömning av yrkeskunnande inom hantverksprogrammets frisörutbildning Ett multimodalt perspektiv
Läs merJapanska elever har som bekant visat goda resultat i internationella studier.
Margareta Engvall & Susanne Kreitz-Sandberg Strukturerad problemlösning observationer från japanska klassrum Hur ser den japanska matematikundervisningen ut i de tidiga skolåren? Två forskare har slagit
Läs merMatematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen
Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Välkommen till Matematiklyftet en fortbildning i didaktik för dig som undervisar i matematik i grundskolan,
Läs merBedömning för lärande. Andreia Balan 2012
Bedömning för lärande Andreia Balan 2012 Dagens föreläsning 1. Faktorer som har störst effekt på elevernas prestationer 2. Bedömning för lärande 3. En fallstudie i matematik Hur kan så mycket forskning
Läs merLärarutbildning i matematik - möjligheter och begränsningar
Lärarutbildning i matematik - möjligheter och begränsningar Lisen Häggblom Åbo Akademi, Vasa Lärarutbildningen är en stor utbildning - komplex - har politiskt intresse - många vill vara experter på utbildning
Läs merLIMP34, Betygsättning, didaktik och VFU, 15 högskolepoäng Grading, Didactics and Internship, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Konstnärliga fakulteten LIMP34, Betygsättning, didaktik och VFU, 15 högskolepoäng Grading, Didactics and Internship, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Utbildningsnämnden
Läs merAtt arbeta med öppna uppgifter
Modul: Samband och förändring Del: 1 Öppna uppgifter Att arbeta med öppna uppgifter Ingemar Holgersson, Högskolan Kristianstad Kursplanen i matematik betonar att undervisningen ska leda till att eleverna
Läs merBedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth
Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth 2016-05-10 Utvärdering av den nya betygsskalan samt kunskapskravens utformning Skolverket 2016 Resultat i sammanfattning
Läs merSy$e. Möjliga innebörder i förmågan a5 föra och följa algebraiska resonemang undersöka förmågan att kunna föra algebraiska resonemang
Möjliga innebörder i förmågan a5 föra och följa algebraiska resonemang Carolina Blomström, Jenny Fred och Sanna We5ergren STLS, FoU-enheten, Stockholms stad Sy$e undersöka förmågan att kunna föra algebraiska
Läs merBedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13
Bedömning för lärande Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13 Förmågor - Bild Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att kommunicera
Läs merMatematiklyftet utveckling av kompetensutvecklingskultur och undervisningskultur. Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning
Matematiklyftet utveckling av kompetensutvecklingskultur och undervisningskultur Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning Frågan är Hur (hvordan) utvecklar man bäst kvalitet i matematikundervisning
Läs merVälkommen till Att bedöma kunskap i matematik" - Olofström. Kursansvarig: Karin Sällström 0470-70 87 40 karin.sallstrom@lnu.se.
Välkommen till Att bedöma kunskap i matematik" - Olofström Kursansvarig: Karin Sällström 0470-70 87 40 karin.sallstrom@lnu.se Lärare: Karin Sällström karin.sallstrom@lnu.se Mikael Gustafsson mikael.gson@telia.com
Läs merEntreprenöriellt lärande vid Mälardalens
Entreprenöriellt lärande vid Mälardalens högskola och UKK Resultat från två studier Eva Insulander, Anna Ehrlin, och Anette Sandberg Perspektiv på entreprenöriellt lärande i yngre åldrar (studie 1) Ehrlin,
Läs merBedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth
Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth 2016-10-20 Black & Williams fem principer för formativ bedömning Klargörande av planering och vilka krav som finns för området
Läs merSmittande samtal mellan lärare och elev
Smittande samtal mellan lärare och elev Aktionsforskning om bedömning i matematik i Norrköping HT 2012 Lisa Björklund Boistrup och Joakim Samuelsson Innehåll Inledning Diskussionen om skolan idag Lärarens
Läs merVälkommen till Pedagogiska samtal, Alla kan alltid bli bättre
Välkommen till Pedagogiska samtal, Alla kan alltid bli bättre Metoder för att ge dig fler och förfinade redskap i undervisningen. Syfte Att ge dig nya och förfinade verktyg för att bemöta, coatcha och
Läs merBedömning för lärande
Bedömning/betyg Bedömning för lärande Om du ska lyckas att föra en människa mot ett bestämt mål, Måste jag först finna henne där hon är och börja där. Den som inte kan det lurar sig själv, när hon tror
Läs merLMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. vt 10 LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng Mathematics for teachers in Primary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen
Läs merVisible teaching visible learning. Formativ bedömning en väg till bättre lärande
Bedömning Summativ Formativ bedömning en väg till bättre lärande Gunilla Olofsson Formativ ------------------------------------------------- Bedömning som en integrerad del av lärandet Allsidig bedömning
Läs mer1 och 1 eller 1+1 1 and 1 or 1+1. Odense 26 maj 2014 Jorryt van Bommel Karlstads Universitet
1 och 1 eller 1+1 1 and 1 or 1+1 Odense 26 maj 2014 Jorryt van Bommel Karlstads Universitet Prata med grannen Talk to your neighbour 2 minuter 2 minutes Upplägg - Content Mötesplatser och samtal Meeting
Läs merIndividuell skriftlig uppgift - Bedömning och utvärdering KPU HT 2018, Andreas Rietz (anri0596)
Autentiska problem i matematik - ur ett lärarperspektiv Individuell skriftlig uppgift - Bedömning och utvärdering KPU HT 2018, Andreas Rietz (anri0596) Inledning Denna uppsats handlar om vilken grad av
Läs mer