Kort intro Trafikverket. Ekonomiska planeringssystemet, åtgärdsplaneringen Samverkansformer och överenskommelser.

Transkript

1 Kfsk 2017

2 Kort intro Trafikverket Ekonomiska planeringssystemet, åtgärdsplaneringen Planeringsramar Inriktning Direktiv upplägg/arbetsgång Samverkansformer och överenskommelser Avtal och finansieringsprinciper Stadsmiljöavtalen ÅVS hur bedriver vi detta arbete Generellt E6 Höghastighetsjärnväg Var står vi och vad händer härnäst?

3 Snabba fakta om Trafikverket Styrelse Generaldirektör Lena Erixon Nord anställda, 150 olika yrken Mitt Verksamhetsvolym år 2015 i kr Väst varav Investeringar Drift, underhåll och trafikledning Övrigt 20,2 miljarder 22,2 miljarder 8,9 miljarder Öst Syd Stockholm

4 Region Syd hur ser vi ut? 20-25% av Sveriges väg och järnväg En fjärdedel av Sveriges kommuner och befolkning Fem regionförbund och länsstyrelser Fem län och 71 kommuner Drygt 2 miljoner invånare Mitt Nord Väst 6 kontorsorter Öst Stockholm Syd

5

6 Ekonomisk planeringsprocess Åtgärdsplaneringen

7 Nationella, regionala och kommunala planer Trafikverket ansvarar för genomförande av den nationella planen och länsplanerna

8 Transportpolitiska mål Inriktningsplanering Infrastrukturproposition 12 års sikt Åtgärdsplanering Nationell plan Regionala planer 12 års sikt Verksamhetsplanering Verksamhetsplan 1-4 år Genomförande 1-xx år Ägarens mål och krav Långsiktig styrning Operativ styrning

9 Hålltider i pågående åtgärdsplanering Direktiv att starta inriktningsplanering gavs våren /11 levererade trafikverket inriktningsunderlag som sen gick på remiss till 29 feb 2016 Infraproppen lämnas under hösten 2016 med preliminära ramar och övergripande inriktning Direktiv att starta åtgärdsplaneringen kom i slutet av Mars Förslag till ny nationell plan lämnas 31 augusti, remiss därefter Beslut om ny nationell plan samt ramar för länsplanerna beräknas våren 2018 En process på tre år

10 Planeringsdirektivet i korthet Gränsen för namngivna objekt höjs till 100 milj Krav på SEB och fullständiga underlag Hässleholm-Lund Modellen med Stadsmiljöavtal fortsätter under planperioden Samlad underhållsplan skall tas fram för minst tre år Bostadspolitik integreras tydligare med infrastruktur Nu gällande plan skall genomföras.. Ramarna överensstämmer med proppen, Länsramarna indexuppräknade Fokus underhåll Förebyggande och avhjälpande underhåll Beskrivning av fyrstegsprincipens användande, Informations och kunskapshöjande insatser i riktade uppdrag skall föreslås Miljö: Beskriva hur föreslagna objekt påverkas gällande lönsamhet och måluppfyllelse vid olika styrmedel och framtida åtgärder.. Medfinansiering skall redovisas för samtliga namngivna objekt

11 Förslag till ekonomisk ram Miljarder kronor, prisnivå 2017 Föreslagen ny ram Nuvarande plan Banavgifter tillkommer, preliminärt 27 miljarder kronor 2 Banavgifter tillkommer, ca 22 miljarder kronor (prisnivå 2016) Ökning Förändring i % Utveckling av transportsystemet 333, ,5 20 % Vidmakthållande järnväg % Vidmakthållande väg % Total ram 622, ,5 21 % Investeringar där kapitalkostnaden finansieras med inkomster från trängselskatt eller vägavgifter ( ) I Trafikverkets inriktningsunderlag föreslog Trafikverket följande ram för att bibehålla dagens funktionalitet: Vidmakthållande järnväg 156 miljarder kronor (2015 års prisnivå) Vidmakthållande väg 189 miljarder kronor (2015 års prisnivå) Skånes preliminära länsram: kr

12 Ex på låsningar och måsten Annat prisnivå år! Gällande plan ligger Uppräknade kostnader i fler objekt, Storstadsöverenskommelserna Muddring Göterbors hamn? Vänertrafiken? Hässleholm- Lund m.m

13 Inte bara drift, underhåll och stora investeringar i planen prioriteras också Trimningsåtgärder Ökad säkerhet järnväg ERTMS ( ) Farleder och Hamnar Kraftförsörjning Demonstration av nya innovativa lösningar Miljöåtgärder i befintlig infrastruktur Tillgänglighet för funktionshindrade Trafiksäkerhetskameror Anpassning av hastighetsgränser Med mera

14 Regionala inspel inför planarbetet

15 Objekt i befintliga planer - Urval

16 Järnväg Lund Arlöv, fyrspår, Ängelholm Maria, dubbelspår, Åstorp Teckomatorp/Kävlinge Arlöv, persontrafik, Trimningsåtgärder Hässleholm Kristianstad, två mötesspår, Tomelilla Simrishamn, mötesspår/upprustning,

17 Nationella vägar E22 Sätaröd Vä, ny motorväg, E22 Trafikplatser i Lund, Lund S och Ideon, E65 Svedala Börringe, ny motorväg/2+2, E22 Fjälkinge Gualöv, ny motorväg, Superbussåtgärder 17

18 Regionala vägar Rv 19 Bjärlöv Broby, mötesseparering, Rv 13 Vid Assmåsa, ny väg, Lv 108 Staffanstorp Lund, mötesseparering, Rv 11 Sjöbo (Anklam) Tomelilla, mötesseparering Rv 23 Höör Sandåkra, mötesseparering Rv 13/23 Förbi Höör, ny väg/höör Hörby, mötesseparering Superbussåtgärder 18

19 Principer för finansiering

20 Principer för finansiering av infrastruktur Fokus förskjuts: Ägaransvar Förhandlinsplanering Statligt grundutförande och tillägg Medfinansiering och Samfinansiering Nyttofördelningsprincip

21 Grundutförande och tillägg, ex på arbete för att skapa tydligare spelregler Trafikverkets ansvarsområde på stationer Område där Trafikverket har ett funktionellt ansvar Plattformsförbindelse Plattform med väntfunktioner stationshus Ev. mötesplats för ledsagning samt fast skyltning för personer med funktionsnedsättning Trafikinformationsutrustning

22

23 Vilka typer av överenskommelser och avtal tecknar vi mellan stat och kommun? Medfinansieringsavtal Avsiktsförklaringar Övergripande samverkansöverenskommelser Statlig medfinansiering Stadsmiljöavtalen Projektspecifika avtal och regleringar (tex frivillig markåtkomst vid planläggningstyp 1 och liknande) Vad blir det i framtiden??

24 I vilka sammanhang sker detta? Under åtgärdsplaneringen Löpande kopplat till mindre uppkomna behov och brister. Regeringsinitiativ under gällande planperiod (ex stadsmiljöavtal, Sverigeförhandlingen mm) Övergripande samverkansöverenskommelser

25 Stadsmiljöavtalen

26 Större andel av transporter i städer sker med kollektivtrafik Energieffektiva lösningar med låga utsläpp av växthusgaser Innovativa, kapacitetsstarka och resurseffektiva lösningar God bebyggd miljö Ökat bostadsbyggande Ökad andel hållbara transporter Medfinansierade åtgärder Motprestationer Övriga åtgärder Uppföljning

27 Stadsmiljöavtal hittills Åtgärder BRT, Busskörfält, bytespunkter, signalprioritering, laddinfrastruktur elbussar, spårväg Motprestationer Bostadsbyggande, detaljplaner, gång- och cykelvägar, gångfartsområde, cykelplaner, kollektivtrafikplaner, ombyggnation av hållplatser, trafikstrategier, hastighetsplaner, hastighetsdämpande åtgärder, parkeringsstrategier, p-tal, p-avgifter, bike and ride, mobility management-åtgärder Ta gärna kontakt med kommunansvarig samhällsplanerare för dialog, vi kan tex stödja/rådgöra vid ansökan!

28 Total Stödvolym (miljarder) Beviljat 1,26 46% Tillgängligt 1,49 54% 28

29 Utfall Syd Fördelning över beviljade medel i Region Syd (miljoner) Karlskrona 35,05 Växjö 22,775 Värnamo 6,615 Jönköping 27 Hörby 17,25 Landskrona 27 Malmö 35 Lund 298,4 Resterande 681,41 Helsingborg 109,

30 30 Skånska kommuner som har ansökt denna omgång

31 ÅVS

32 Hur arbetar vi? Åtgärd Ekonomisk planeringsprocess Vad är problemet? ank Brister Vad kan vi göra åt det? Åtgärdsval Hur ska vi göra det? Fysiska planeringsprocessen Fyrstegsprincipen

33 Åtgärdsval Ca ÅVS:er i gång löpande Just nu 39 st i skåne Förutsättningslös studie Transportslagsövergripande Stor spännvid Utgår från ett problem eller behov Fyrstegsprincipen ska utgöra grund och analyseras seriöst

34 Ex på pågående Åtgärdsvalsstudier i Skåne län E6 genom Skåne Västkustbanan Maria - Helsingborg (fördjupning) Malmö-Falsterbonäset Rv 23/13 förbi Höör E65 Börringe-Skurup (korsningar) Rv 23 Ekeröd-Sandåkra Ekeby-Kågeröd Tpl Brohult, Rv 111 Helsingborg ÅVS Superbusspaket. Sju delstudier med fokus på superbusskoncept Lund Norra Ringen Tomelilla Simrishamn E22 trafikplatser Veberöd Brösarp Cirkulationsplatser

35 Åtgärdsvalsstudie E6 TMALL 0141 Presentation v 1.0

36 Uppdraget Brister och fokus Genomföra ett samlat utredningsarbete på hela E6 med fokus på få fram lösningar som säkerställer vägens funktion på lång sikt. Fyrstegsprincipen Samhällsekonomiskt effektiva lösningar Bred samverkan I dagsläget har störningskänslighet identifierats som mest kritiskt och är därför primär brist. Fokus på E6 som funktionellt prioriterat stråk Godstrafik, persontransporter 36

37 Uppdraget -genomförandet Trafikverket Processleder och driver ÅVSen Sammankallar referensgrupp Ramböll Kunskapsunderlag PM 1 & 2 Kartläggning av trafikplatser och sträckan PM 3 Störningskänslighet PM 4 ITS PM 5 Inducerad trafik PM 6 Rastplatsutredning PM 7 & 8 Godstrafik & Personresor Expertstöd 37

38 38 Åtgärdsvalsstudier metodiken ÅVS-metodiken

39 Fyrstegsprincipen Fyrstegsprincipen Tänk om Åtgärder som kan påverka behov av transporter och val av transportsätt Optimera Åtgärder som effektiviserar nyttjandet av befintlig infrastruktur och fordon Bygg om Begränsade ombyggnadsåtgärder Bygg nytt Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder 39

40 Brist och Målbild- E6 genom Skåne Övergripande mål - Förutsägbar framkomlighet Långväga trafik, godstrafik och arbetspendling Primär brist - Störningskänslighet Vägen har ofta kraftig nedsatt framkomlighet pga av olyckor och andra incidenter som orsakar stopp/köer Mål med ÅVSen - Att identifiera och forma en långsiktig inriktning samt föreslå åtgärder inklusive uppskattning av kostnader, effekter och konsekvenser Mål för åtgärder kraftigt minskning av incidenter och stillastående trafik samt ge mer förutsägbara restider med minst bibehållen trafiksäkerhet och med hänsyn till de krav som ställs av omgivande samhälle i form av godstransporter, fungerande arbetspendling, kommunala planeringsförutsättningar och mål mm. - Vi skall eftersträva ett klimatsmart transportsystem 40

41 Prognoser och planeringshorisont 41

42 KAPACITET OCH FRAMKOMLIGHET STRÄCKA Exempel på hastighets-flödessamband Hänsyn är tagen till påverkan av fordonsfördelning, genom att mängden trafik i maxtimmen är omräknat till fordonsekvivalenter. OBS! Ingen del överskrider brytpunkt 3. Obs2! Maxtimme! Obs3! Lb tar kf1.

43 KARTLÄGGNING AV STRÄCKOR OCH TRAFIKPLATSER PM 1 OCH 2 Syfte och avgränsning Identifiera sträckor eller platser med hög belastningsgrad/låg kapacitet Identifiera sträckor eller platser som är mest olycksdrabbade Sammanställa trafikolyckor i syfte att svara på om E6 är en mer olycksdrabbad väg än vad man kan förvänta sig Identifiera de sträckor eller platser som ska analyseras djupare Leverera nödvändigt underlag till övriga analys-pm inom ramen för ÅVS E6 genom Skåne

44 TRAFIKUTVECKLING VID HOFTERUP Enda fasta mätpunkten längs sträckan 3,3 % trafikökning årligen ÅDT total

45 TRAFIKUTVECKLING VID HOFTERUP Genomsnittlig trafikökning på 4,2 % ÅDT tung trafik

46 OLYCKSSTATISTIK 10 års olyckor längs E6 och dess ramper (ca trafikolyckor) 47 % upphinnandeolyckor, 35% singelolyckor Tyngdpunkt kring trafikplatser Helsingborg S, Landskrona S och Lomma 17% av olyckorna sker mellan klockan 7-9 och 18% mellan klockan 16-18

47 OLYCKSSTATISTIK Antal personskador per år varierar endast litet trots 30 % ökning i ÅDT under samma period.

48 JÄMFÖRELSE TS-EVA Antalet polisrapporterade personskador för E6 länkar, ramper och sekundärvägen mellan rampanslutningarna hämtas från Strada. Beräkningar i TS-Eva för länkar och noder ger uppskattningar av antal döda, svårt skadade och lindrigt skadade. Siffrorna tas ut exklusive bortfall för att kunna jämföras med polisrapporterade olyckor. Hela sträckan (140 km) Död SS LS TS-Eva 3,0 26,0 181,5 Strada (snitt 10 år) 1,7 21,6 199,0

49 Löddeköpinge Kronetorp Många olyckor vid TPL Lomma Död SS LS TS-Eva 0,6 5,4 35,3 Strada (snitt 10 år) 0,3 7,2 50,

50 HÅRT BELASTADE STRÄCKOR, PÅFARTER, AVFARTER OCH OLYCKDRABBADE OMRÅDEN

51 PM 3 STÖRNINGSKÄNSLIGHET Syfte Söka bakomliggande faktorer till störningar som uppstår Djupstudera var störningarna sker och hur ofta/mycket Öka kunskapsbilden av problematiken på E6 och hur den skiljer sig på olika delar Även Ge viktiga professioner/aktörer möjlighet att uttrycka sig om problematiken/behoven och möjliga åtgärder (ÅVS-demokrati) Se vad olika databaser som loggar händelser/incidenter/störningar/olyckor har att erbjuda i kunskapsväg

52 SLUTSATSER - KAPACITET, TRAFIKSÄKERHET OCH STÖRNING Sträckan kännetecknas av Hög andel upphinnande- och singelolyckor, men annars säker Hög andel tung trafik på nästan 20% - ger speciella förhållanden Bitvis hög belastning längs sträckan, fordon Hastigheten går ned under maxtimme, men inte till stillastående Problem vid flera trafikplatser Smala vägrenar Brister på avfarternas anslutning till sekundärvägen ger köer Svårt att genomföra drift och underhåll, samt räddningsinsatser 2040 kritiskt och ovisst. Stark trafikutveckling är att vänta men också stark teknikutveckling mm

53 FORTSATT ARBETE Filmning och fördjupad analys av ett antal trafikplatser Störning databaser Gods Persontrafik Inducerad trafik ITS Åtgärder förslag och analys

54 POTENTIELLA ITS-ÅTGÄRDER Möjliga åtgärder längs E6 i Skåne Trafikantformation via VMS (Variabel meddelandeskylt) Kövarning Tidstyrda hastigheter (TH) Variabla hastigheter (VH) Motorvägskontrollsystem (MCS) Påfartsreglering

55 Tidplan försommar/höst Underlag kring Inducerad trafik, statistik- personresor, godstrafik Starta upp åtgärdsgenerering Planering av upplägg påbörjat Arbetsgruppen viktig (+förstärkning) Flera olika grupper med olika fokus Referensgruppen- möten Större externt möte planeras Samla dokumentation i en slutrapport 55

56 TMALL 0141 Presentation v 1.0 En ny generation järnväg Trafikverkets arbete med höghastighetsjärnväg

57 Västra och Södra stambanorna är överbelastade och i dåligt skick Bristande tillförlitlighet Sårbart system och otillfredsställande punktlighet Nedslitet system Bristande underhåll i kombination med brist på tid i spår för underhåll Stor kapacitetsbrist Kraftigt ökande efterfrågan på person- och godstrafik Blandad trafik Tåg med olika hastigheter samsas om utrymmet: lokal-, gods-, regional-, post- och snabbtåg/x

58 Sträckor med högt kapacitetsutnyttjande Kapacitetsutnyttjande över 80% (mycket högt): Hög känslighet för störningar Låg medelhastighet Stora problem att finna tid för att underhålla banan Kapacitetsutnyttjande 60-80% (medelhögt): Avvägning mellan antalet tåg och trafikkvalitet Störningskänslig trafik Svårt att få tågen att gå de önskvärda klockslagen Svårt hitta tid för underhåll Vid 70 procents kapacitetsutnyttjande påverkas tillförlitligheten påtagligt 58

59 Trafikverkets ändamål för höghastighetsjärnvägen Frigöra kapacitet på befintlig järnväg för att möjliggöra robusta och hållbara transporter för människor och gods Genom ökad tillgänglighet skapa förutsättningar för regional utveckling med nya bostäder Genom snabba och hållbara persontransporter knyta samman Stockholm C och Göteborg C på två timmar och Stockholm C och Malmö C på två och en halv timma Öka tillgängligheten till de internationella marknaderna för människor och näringsliv 59

60 Höghastighetsjärnväg och restider år 2040 Reserelation Bef. banor Höghastighet Skillnad Stockholm Göteborg, direkt 03:25 (2:50) 01:55 1:30 (0:55) Stockholm Malmö, 4 stopp 04:29 02:50 1:39 Stockholm Köpenh., 5 stopp 05:01 03:22 1:39 Stockholm Linköping, 1 stopp 01:40 01:07 0:33 Stockholm Borås 04:04 01:49 2:15 Linköping Göteborg, 3 stopp 03:34 01:18 2:16 Linköping Malmö, 2 stopp 02:48 01:40 1:08 Jönköping Malmö, 3 stopp 02:25 01:15 1:10 Jönköping - Göteborg 02:25 00:51 1:34 Göteborg Borås, SR-tåg 01:00 00:28 0:32 Göteborg Jönköping, SR-tåg 02:02 00:58 1:04 Jönköping Värnamo, SR-tåg 01:02 00:21 0:41 60

61 Ett dubbelspår motsvarar 15 filer 30 tåg/spår/h 1000 platser/tåg personer/spår/riktning bilar/fil/h 2 personer/bil personer/fil/riktning Källa: KTH 61 61

62 Programmet: En ny generation järnväg höghastighetsjärnväg i Sverige Två stora projekt i järnvägsplaneprocess: Ostlänken Järna - Linköping, beslutad första del i ett framtida höghastighetsnät. ca 730 km ca 230 mdr Prisnivå år 2015 Göteborg Borås Två stora åtgärdsvalsstudier: Jönköping Malmö Linköping Borås 62

63 Många aktuella utredningar - exempel OPS Finansieringsformer Förbindelse Öresund, trafikprognoser o kommande behov Åtgärdsvalsstudier Linköping-Borås, Jönköping-Malmö Åtgärder mot storstäder Utbyggnadsstrategi HHJ Åtgärdsplanering Klimatutredning Livscykelkostnad Bank-bro-koncept Aerodynamik i tunnlar Buller och bullerskydd Masshantering Krav på tåg och längre koncessioner Kompetensförsörjning (FOI?) Trafikverket ska bistå förhandlingspersonen med nödvändigt underlag F n drygt 65 utredningar 63

64 Uppdrag 60: Åtgärder mot storstäderna Uppdrag 61: Utbyggnadsstrategi 64

65 Stationens delar Staden bytespunktens omland Omhänderta nyttorna av ökad tillgänglighet Bytespunkt: Effektiv transportnod Järnvägens kärnfunktion: Järnvägens infrastruktur, plattform, plattformsförbindelse, trafikinfo järnväg 65

66 Infrastrukturpropositionen 11 oktober 2016 Regeringens mål: Bygg höghastighetsjärnväg! Etappvis och i den takt som ekonomin medger. Ett byggande av nya stambanor ska ske på ett sammanvägt sätt med hänsyn till de samlade behoven i hela transportsystemet Nu fortsätter arbetet med åtgärdsplaneringen klart sommar Ny nationell plan

67 Regeringens direktiv till åtgärdsplaneringen (förslag till Nationell plan ) Kapaciteten i transportsystemet behöver stärkas, framförallt järnvägen. Regeringens mål: nya stambanor för höghastighetståg Stockholm-Göteborg/Malmö. Sträckorna ]ärna-linköping (Ostlänken) och Lund-Hässleholm byggstartas under planperioden. Utbyggnaden ska ske kostnadseffektivt med bästa möjliga effekt av respektive delsträcka. Ökat bostadsbyggande och klimatpåverkan ska vägas in. Analys ska göras av lämpliga hastigheter på olika delsträckor. Samråd med Sverigeförhandlingen 67

68 Fortsättning Utbyggnadsstrategi levereras mitten maj Åtgärdsplaneringen Fortsättning ostlänken Rigga organisation för fortsatt arbete samt för järnvägsplan Lund- Hässleholm Arvet efter sverigeförhandlingen 68

69 Tack! Andreas Åkerblad

70

71 Den fysiska planläggningsprocessen Väg-/järnvägsplan Planläggning fr.o.m Åtgärdsvalsstudie Fastställelsehandling Samrådsunderlag Samrådshandling Samrådshandling inför val av alternativ Granskningshandling Bygghandling Bygg Planläggningsprocess Planläggning t.o.m Idéstudie Förstudie Arbets-/järnvägsplan Väg-/ järnvägsutredning Bygghandling Bygg

72

73 POTENTIELLA ITS-ÅTGÄRDER Möjliga åtgärder längs E6 i Skåne Trafikantformation via VMS (Variabel meddelandeskylt) Kövarning Tidstyrda hastigheter (TH) Variabla hastigheter (VH) Motorvägskontrollsystem (MCS) Påfartsreglering

74 POTENTIELLA ITS-ÅTGÄRDER Trafikantformation via VMS (Variabel meddelandeskylt)

75 POTENTIELLA ITS-ÅTGÄRDER Kövarning Här avses ett kövarningssystem speciellt konstruerat för att motverka upphinnandeolyckor även om motsvarande funktion kan fås via andra ITS-system. Varningsmärke för kö visas. Kan användas på sträckor och/eller vid avfarter för att varna ankommande trafikanter för köer nedströms. Funktionen är autonom och detektorer mäter indata. Studier har visat att system på sträcka (E6 Göteborg) bidrar till lugnare körsätt och mindre risk för sammanbrott.

76 POTENTIELLA ITS-ÅTGÄRDER Tidstyrda hastigheter (TH) Normalt förekommande med fasta vägmärken t.ex. utanför skolor. Här avses att VMS ger hastighetsbudskap. Exempel är att normalt gäller 100 km/h men i rusning sänks hastighet till 80 km/h. Man eftersträvar harmoniserat fordonsflöde och mindre hastighetsvariation. Nackdel är att styrningen inte får med oförutsedda händelser. Budskap bör kunna påverkas av trafikledare. Åtgärden har fungerat bra på E6 mellan Göteborg och Kungälv (90/110km/h) med god efterlevnad men man verkar till stor del redan kört 90 i rusning innan införande.

77 POTENTIELLA ITS-ÅTGÄRDER Variabla hastigheter (VH) Här ger ett varierande hastighetsbudskap utifrån rådande förhållanden längs vägen. Längs E6 i Skåne kan trafikbelastning och/eller väderförhållanden (inklusive väglag) påverka utmärkningen. Trafikstyrd VH Syfte att harmonisera fordonsflödet och minska hastighetsvariationen. Trafikintensiteten mäts via detektorer. Åtgärden rekommenderas på flerfältiga vägar med hög belastning och olycksdrabbade sträckor med många upphinnandeolyckor. Bra effekt att hantera begynnande trängsel men vid lägre hastigheter blir funktionen mera som kövarning.

78 POTENTIELLA ITS-ÅTGÄRDER Variabla hastigheter Trafikstyrd VH Kan ge kapacitetsökning under högt belastade perioder med cirka 5-10% och 10% minskning av olyckor. Effekten blir störst vid 110 och 120 km/h. Väderstyrd VH Hastighetsgräns påverkas av väglag, nederbörd, vind och sikt. Har tillämpas på E6 i Halland. Rekommenderas om olycksbild kan kopplas till väglag och om klimatförhållandena varierar. Fordon verkar anpassa hastighet bättre efter väglaget.

79 POTENTIELLA ITS-ÅTGÄRDER Motorvägskontrollsystem (MCS) Kombinerar hastighetsbudskap och körfältssignaler. Kan med fördel kombineras med andra system och budskap. Gränssnitt mot trafikant är VMS på portaler över varje körfält som upprepas med en viss regelbundenhet anpassad efter de lokala förutsättningarna. Syfte är Harmonisera hastigheten Varna för kö Styra användningen av körfält I Sverige används i huvudsak rekommenderad hastighet.

80 POTENTIELLA ITS-ÅTGÄRDER Motorvägskontrollsystem Längs komplexa storstadsmotorvägar och tunnlar är systemen i princip en nödvändighet för att kunna genomföra vägarbeten och bärgning av fordon. Systemen i Stockholm har AID (automatisk incidentdetektering) som via hastighetsbudskap är hastighetsharmoniserande och kövarnande. Hastighetsfunktionen ger ökad kapacitet och jämnare flöde men ger bäst effekt vid höga hastigheter. Studier har visat på reducering av upphinnande- och singelolyckor i Stockholm med 28 respektive 42 %.

81 POTENTIELLA ITS-ÅTGÄRDER Påfartsreglering Via trafiksignal kontrolleras inflödet från en påfartsramp vilket bryter upp ankommande kolonner och minskar negativ påverkan av vävningsrörelsen. Kapaciteten på motorvägen höjs. Styrning påverkas både av förhållanden på motorväg och ramp. Normalt finns funktion med syfte att minska risken för överbelastning på ramp. Fordon kan prioriteras t.ex. kollektivtrafik. Utomlands vanligt med globala system där flera påfartsregleringar samordnas och köer kan balanserar mellan olika ramper.

82 Tidplan försommar/höst Underlag kring Inducerad trafik, statistik- personresor, godstrafik Starta upp åtgärdsgenerering Planering av upplägg påbörjat Arbetsgruppen viktig (+förstärkning) Flera olika grupper med olika fokus Referensgruppen- möten Större externt möte planeras Samla dokumentation i en slutrapport 82