Stadsmiljöavtal stöd till hållbara transporter i hållbara städer i Sverige

Transkript

1 Stadsmiljöavtal stöd till hållbara transporter i hållbara städer i Sverige Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

2 Större andel av persontransporter i städer sker med kollektivtrafik och cykeltrafik Energieffektiva lösningar med låga utsläpp av växthusgaser Innovativa, kapacitetsstarka och resurseffektiva lösningar God bebyggd miljö Ökat bostadsbyggande Ökad andel hållbara transporter Medfinansierade åtgärder Motprestationer Uppföljning Övriga åtgärder 2

3 Åtgärder som kan ges stöd Väg, gata, spåranläggning, kaj, perrong, hållplats, vänthall eller annan anläggning eller del av anläggning för lokal eller regional kollektivtrafik. Ett cykelvägnät, en cykelparkering eller annan anläggning eller del av anläggning för cykeltrafik. 3

4 Exempel på motprestationer Planer för bebyggelseutveckling centralt, kollektivtrafiknära och funktionsblandat Utbyggnad av cykel- och gångvägar och kollektivtrafik utöver det som statligt medfinansieras Utformning av och hastighet på gator i staden anpassade för gående, cyklister och kollektivtrafik Parkeringsstrategi, parkeringstal och avgifter för minskat antal bilar och biltrafik i staden 4

5 Vem kan söka stöd och hur mycket? Kommuner och landsting kan söka Gemensam ansökan rekommenderas Medfinansiering kan lämnas med högst 50 procent av åtgärdernas kostnader Den totala stödvolymen för åren är 2,75 miljarder kronor. 5

6 Tidigare ansökningsomgångar ( våren 2017) 126 ansökningar, varav 65 ansökningar beviljats stöd 55 kommuner/landsting Ca 1,73 miljarder kr av 2,75 miljarder kr fördelade. Samråd med Boverket, Energimyndigheten, Naturvårdsverket och VINNOVA. 6

7 Exempel på åtgärder som beviljats medel Kollektivtrafikkörfält/busskörfält exempelvis Borås, Eskilstuna, Karlskrona Bytespunkt/resecentrum exempelvis Karlskrona, Göteborg BRT-satsningar (BRT=Bus Rapid Transit) exempelvis Helsingborg, Jönköping, Karlstad Kollektivtrafiksignaler/signalprioritering exempelvis Linköping Elbussatsningar/laddstationer exempelvis Malmö, Värnamo Spårväg Lund, Norrköping, Stockholm (SLL) 7

8 Exempel på motprestationer Bostadsbyggande Gång- och cykelvägar Parkeringsstrategier, parkeringstal/-normer Trafikstrategier, cykelstrategier/-planer/-program, fotgängarprogram Hastighetsplaner, hastighetsanpassningar i gaturummet, kollektivtrafikplaner MM-åtgärder (MM=Mobility Management, påverkansåtgärder t.ex. testresenärer, bike & ride, projekt såsom trafik och miljö i skola) Cykelparkering, pendelparkering, cykelpooler m.m. 8

9 Utvärdering av stadsmiljöavtal Utvärderingen görs av K2 på uppdrag av Trafikverket. Syftet med utvärderingen är att öka kunskapen om stadsmiljöavtal som medel för att främja hållbara stadsmiljöer där en större andel persontransporter sker med kollektivtrafik/cykeltrafik. Målet är att under perioden genomföra: Processutvärdering Effektutvärdering Komparativ studie (jämförelse med Norge) Vetenskapligt expertstöd till kommuner och landsting/regioner för öka kvalitet i uppföljning och utvärdering. 9

10 Framtiden för stadsmiljöavtalen Förslag till nationell plan för transportsystemet : 1 miljard kr per år till stadsmiljöavtalen. Budgetpropositionen 2018: 1 miljard kr till stadsmiljöavtalen och även prognos på 1 miljard per år för åren 2019 och

11 Analys av behoven Tre framtidsscenarier Skattat framtidsläge Nolltillväxt av biltrafik Klimatscenario med minskad biltrafik Tre typorter Storstad Göteborg Större stad Linköping Förort till större stad Åtgärdsvalsstudier för att skatta behov i infrastrukturåtgärder i kollektivtrafik och cykel Uppskalning av behov till alla storstäder, större städer och förorter till större städer (37 kommuner). Länk till rapport 11

12 Resultat av analysen Kostnader under planperioden Nolltillväxt - investeringar 67 miljarder kr (12 år) Varav stadsmiljöavtal 0,5 2,4 miljarder per år Klimatscenariot investeringar 167 miljarder kr (12 år) Varav stadsmiljöavtal 4 6 miljarder per år Tillkommer ökade kostnader för drift av kollektivtrafik procent cykelinvesteringar, resterande kollektivtrafik Aviserade 1 miljard kronor per år kan räcka till nolltillväxt i kombination med motprestationer och styrmedel. För att nå klimatscenariot krävs sannolikt kraftfulla nationella styrmedel. För att undvika tillgänglighetsförluster skulle även krävas en större satsning på gång, cykel och kollektivtrafik 12

13 Framtidsspåning (1) som Trafikverket skulle kunna genomföra Utveckla processen för ansökan och beslut med två olika möjligheter vad gäller form Ansökan och beslut som idag för mindre paket. Förhandling, mer omfattande analys, i form av åtgärdsvalsstudie, avtal och krav på måluppfyllnad för större paket. Prioritera storstäder, större städer och förorter till storstäder. Förslaget var avgränsning till dessa men det kräver sannolikt förordningsändring Fokusera statlig medfinansiering till kollektivtrafik m.m. (2009:237) till behov utanför prioriteringen för stadsmiljöavtalen 13

14 Framtidsspåning (2) som kräver förordningsförändring m.m. Framtagande och beslut om ett stadstrafikmål. motsvarar ungefär norska nollväxtmålet Uppfyllande av stadstrafikmålet ska vara villkor för stadsmiljöavtalen samt utgångspunkt (i direktiven) för infrastrukturplanering på nationell och regional nivå. Stadsmiljöavtalen som paraply där även andra stöd kan ingå men med samma syfte, krav på motprestationer och uppföljning. Exempelvis åtgärder från storstadsförhandlingarna (Sverigeförhandlingen) Styrmedel såsom trängselskatt, parkeringsavgifter och parkeringsskatt för att styra och ge intäkter. Stöd för kollektivtrafik, cykel och eventuellt även gånginfrastruktur. Parallellt stöd för godslogistik i städer. 14

15 Håkan Johansson, 15