Dagvattenhantering Cirkusängen, Sundbyberg

Transkript

1 Dagvattenhantering Cirkusängen, Sundbyberg Uppdragsnummer: Johan Ekvall Jonas Ornhagen

2 Dagvattenhantering Cirkusängen 2 (11) 1 SAMMANFATTNING BAKGRUND OCH SYFTE METODIK, UNDERLAG KOMMUNAL DAGVATTENSTRATEGI BEDÖMNINGSGRUNDER - DAGVATTEN RENINGSMETODER FÖR DAGVATTEN FÖRUTSÄTTNINGAR Avrinning Mark- och infiltrationsförhållandena Recipient Befintliga och planerade anläggningar för dagvattenhantering PLANFÖRSLAG, DAGVATTENHANTERING OCH KONSEKVENSER ÅTGÄRDSFÖRSLAG BYGGSKEDET REFERENSER Bilagor: VA-karta med befintlig avrinning Flödesberäkningar dagvatten: A-C Omslagsbild (februari 2011): Befintlig parkeringsplats mellan Landsvägen och spårområdet. Fotoriktning åt nordväst. Bilden tagen från Cirkusgränd.

3 Dagvattenhantering Cirkusängen 3 (11) 1 Sammanfattning Sundbybergs dagvattenstrategi föreskriver LOD (lokalt omhändertagande av dagvatten) i största möjliga utsträckning. Planområdet ligger inom Bällstaåns/Bällstavikens tillrinningsområde. Det aktuella området är cirka 1 ha stort (exklusive gatuområden, Landsvägen och Cirkusgränd) och består i nuläget till största delen av hårdgjorda ytor på en parkeringsplats. Höjdvariationerna är stora inom området, området lutar mot öst-sydöst mot spårområdet (se bild 1). Via ledning i Cirkusgränd leds dagvattnet ut från parkeringsplatsen till ledningen i Landsvägen i korsningen mellan gatorna. De övre delarna av dag vattenledningen i Landsvägen har därmed ingen kvartersmark i planområdet ansluten i nuläget. Allt dagvatten leds orenat till recipienten. Inga kända speciellt anordnade anläggningar för dagvattenrening eller fördröjning/infiltration finns i området eller nedströms detta. Möjligheterna till infiltration i området bedöms vara ytterst begränsade. Området är i nuläget redan belastat med dagvatten från trafikerade ytor som Landsvägen och befintlig parkeringsplats, gröna ytor saknas. Därmed uppstår inga negativa effekter avseende föroreningsbelastning på recipienten på grund av den planerade exploateringen. Parkeringsytan tas bort vilket ger en minskning av föroreningsinnehållet och därmed en liten positiv miljöeffekt som bidrar till arbetet med att uppnå miljömålen för recipienten. De gröna taken leder till att flöden och volymer i situationer med korta intensiva regn (2- årsregn, främst sommartid) reduceras så att en minskning jämfört med dagens situation uppstår. Vid intensiva regn med längre återkomsttid (10-årsregn) avtar verkan av det gröna taket och maxflöden ut från området ökar något. Vid längre regn (höst) ökar avrinningen jämfört med dagens situation men de flöden som då uppkommer bedöms inte vara kapacitetsbegränsande i ledningsnätet. Sammantaget bedöms den hydrauliska belastningen på ledningsnätet minska vilket ger en positiv effekt. Klimatprognoser gjorda av bland annat SMHI pekar på risken för en ökning av antalet tillfällen med extrem väderlek vilket gör att översvämningsrisken generellt sett kommer att öka. För långvariga regntillfällen bedöms inte den mindre ökningen av avrinningen har betydelse för eventuella översvämningar kring Bällstaån eftersom dagvattnet leds ut i mynningen i Bällstaviken. Därmed bedöms avrinningen inte ha betydelse för uppströms liggande områden. I den befintliga ledningen som ligger i Cirkusgränd kan kapaciteten redan i nuläget överskridas vid intensiv nederbörd (10-årsregn). En omläggning kan därför bli aktuell. Ledningarna i Landsvägen inom planområdet bedöms ha kapacitet att hantera nytillkommen avrinning från hårdgjorda ytor i anslutning till den planerade byggnaden. Liksom för ledningen i Cirkusgränd kan dock kapaciteten överskridas med befintliga förhållanden vid intensiv nederbörd, då ytterligare ytor ansluts ökar risken. Vid överbelastning av ledningsnätet bedöms vattnet huvudsakligen rinna från Cirkusgränd ner mot den lokalgatan som löper parallellt med spårområdet. Någon påverkan på byggnader eller infrastruktur bedöms inte uppstå. Utöver gröna tak kan andra åtgärder för att minska/rena avrinningen från området vidtas, exempelvis infiltration i trädplanteringar längs med Landsvägen och på delar av ytorna framför den planerade byggnaden. Under byggskedet måste åtgärder vidtas för att förhindra utsläpp av slam och andra föroreningar från sprängningsarbeten och entreprenadmaskiner.

4 Dagvattenhantering Cirkusängen 4 (11) 2 Bakgrund och syfte Detta PM syftar till att översiktligt beskriva befintlig ytavrinning samt möjligheter till lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) efter exploatering inom ett planområde (Cirkusängen) i centrala Sundbyberg. Planområdet är beläget strax söder om spårområdet och Sundbybergs centrum. Hela området ligger inom Bällstaåns tillrinningsområde. Bällstaån mynnar i Bällstaviken. Bällstaån beräknas kunna få problem med höga flöden i takt med att allt fler ytor bebyggs inom tillrinningsområdet. Figur 1. Område som omfattas av ny bebyggelse. I planområdet ingår även Landsvägen och Cirkusgränd. 3 Metodik, underlag Befintligt material, bl.a. baskarta och samlingskarta från kommunen har använts som underlag för utredningen. Sundbybergs stad saknar fullständig digital VA-karta. De i befintligt kartunderlaget angivna vattengångarna har kontrollmätts av Tyréns i februari Ett platsbesök har genomförts Kommunal dagvattenstrategi Sundbyberg stad har riktlinjer för hantering av dagvatten som togs fram Målen för hanteringen av dagvatten i Sundbyberg är att: Vattenbalansen och de naturliga grundvattennivåerna ska bibehållas. Dagvatten ska tas omhand så nära källan som möjligt. Förorening av dagvatten ska förebyggas redan vid källan.

5 Dagvattenhantering Cirkusängen 5 (11) Tillförseln av föroreningar till recipienter ska begränsas. Byggnader och anläggningar ska skyddas mot skador orsakade av dagvatten. Dagvatten ska ses som en resurs vid stadens utbyggnad. Enligt Sundbybergs dagvattenstrategi ska i första hand åtgärd vidtas för lokalt omhändertagande av dagvatten. De åtgärdsförslag som ges i rapporten följer i möjligaste mån stadens riktlinjer för dagvattenhantering. 5 Bedömningsgrunder - dagvatten Nationella bedömningsgrunder för dagvatten saknas. Detaljerade krav på rening av dagvatten förkommer normalt inte. Dagvatten behandlas i Miljöbalken, Boverkets byggregler samt i Naturvårdsverkets föreskrifter om skrotbilsverksamhet och bensinstationer varav de sistnämnda inte är aktuella för planområdet. Sundbybergs dagvattenstrategi klassar föroreningshalterna i dagvatten från t.ex. bostadsområden som måttliga (skala: låga-måttliga-höga halter). Låga halter avser endast grönytor. Eftersom planområdet har genomfartstrafik och lättare verksamheter kommer föroreningshalterna avseende flera parametrar sannolikt att klassificeras som måttliga halter. 6 Reningsmetoder för dagvatten För att minska tillförseln av föroreningar som t.ex. tungmetaller och organiska miljögifter samt näringsämnen till en recipient finns i huvudsak fyra generella metoder att tillgå: Åtgärda källorna till föroreningarna Installation av någon typ av reningsanläggning (ex dammar, avsättningsmagasin) Infiltration i mark som alternativ till avledning via ledningsnät Avledning till reningsverk För planområdet är avledning till reningsverk uteslutet då avledning till reningsverk normalt inte accepteras i duplikatområden. Dammar bedöms dock inte vara ett realistiskt alternativ i området på grund av terrängförhållandena och markförhållanden. Underjordiska avsättningsmagasin är kostsamma och kan inte anses motiverade enkom för detta planområde. Infiltration i mark av kraftigt förorenat dagvatten är inte lämpligt då detta leder till att mark och grundvatten på sikt blir kraftigt förorenat. Om möjlighet fanns skulle infiltration kunna övervägas i området. Förutsättningarna för infiltration av större mängder dagvatten bedöms dock som obefintliga. 7 Förutsättningar 7.1 Avrinning Det aktuella området är cirka 1 ha stort (exklusive gatumark i Landsvägen och Cirkusgränd) och består i nuläget till största delen av hårdgjorda ytor på en parkeringsplats. Höjdvariationerna är

6 Dagvattenhantering Cirkusängen 6 (11) stora inom området, området lutar mot öst-sydöst mot spårområdet (se bild 1). Vattendelaren på Landsvägen går i den nordvästra delen av planområdet i korsningen med Eriksbergsbron. Planområdet ligger därmed längst ut i ledningssystemet. Det finns två delavrinningsområden inom planområdet. Avrinningen från Landsvägen (ca 0,25 ha) leds till Bällstaån via dagvattenledningar (Ø mm) i gatan. Avrinningen från Cirkusgränd och p-platsen (drygt 1ha) leds via dagvattenledning (Ø mm) som ansluter till dagvattenledning i Landsvägen. Till ledningen i Cirkusgränd leds sannolikt även dagvatten från SL:s pendeltågsstation (osäker uppgift) via den befintliga 300-ledningen, denna yta är cirka 0,2 ha stor. Vid överbelastning av ledningsnätet bedöms vattnet rinna från Cirkusgränd ner mot lokalgatan som löper parallellt med spårområdet där den närmast belägna delen består av ett stickspårsområde Någon påverkan på byggnader eller infrastruktur bedöms därför inte uppstå. Se även avrinningsberäkning i bilaga. Figur 2. Cirkusgränd och den södra delen av parkeringsplatsen, gatan har markant fall mot nordost och lokalgata längs med spårområdet. Dagvattenledningen har dock fall ut mot Landsvägen.

7 Dagvattenhantering Cirkusängen 7 (11) 7.2 Mark- och infiltrationsförhållandena Det finns i området berg nära markytan. I kombination med placeringen av den planerade byggnaden med garage i källarplan bedöms därför möjligheterna till infiltration i området vara begränsade på grund av ytnära berg (se även geotekniskt PM). Den planerade byggnaden kommer att ha utrymmen under mark. Det finns då risk att infiltration av större mängder dagvatten på de begränsade ytor som står till förfogande leder till att vatten belastar byggnadens dräneringssystem vilket bedöms vara olämpligt. Även installationer i anknytning till den kommande spårvägen och rörgravar i Landsvägen kan påverkas av en alltför omfattande infiltration i området. 7.3 Recipient Avrinningen från planområdet avleds via dagvattenledningar till Bällstaåns mynning/inre delen av Bällstaviken, se figur 3. Bällstaån hör till de mest utsatta vattendragen i Stockholms län. Bällstaån rinner upp i Järfälla, fortsätter genom Stockholm och slutar i Bällstaviken. Huvudfårans längd är 10,5 km, avrinningsområdets yta 36 km 2. Det finns två större biflöden, Veddesta dike i Järfälla och Nälsta dike i Stockholm. Större delen av avrinningsområdet ligger inom Stockholm och Järfälla. En mindre del i söder tillhör Sundbyberg. Vattenflödena i Bällstaån är mycket varierande pga. stora andelar hårdgjorda ytor i tillrinningsområdet. Vid stor nederbörd svämmas marken över på några platser, särskilt nedströms Spånga. Ungefär 2/3 av avrinningsområdet är exploaterat för bostäder, industrier och vägar. Kortare sträckor är kulverterade och ån rinner genom en 1,4 km lång tunnel under Spånga. Näringsinnehållet är relativt stort och bakterietalen är, liksom halterna av koppar och bly, tidvis höga. Bällstaåns tillrinningsområde räknas som en s.k. vattenförekomst enligt EU:s ramdirektiv för vatten. Det innebär att vattenkvalitet och förhållanden för växt- och djurliv ska uppfylla de krav som ställs i direktivet. Den ekologiska statusen i ytvattenförekomsten har generellt klassificerats som dålig. Vattenmyndigheten har bedömt att det finns skäl att fastställa miljökvalitetsnormen till god ekologisk status med tidsfrist till Bällstaviken ingår i vattenområdet Mälaren- Rödstensfjärden. Den ekologiska statusen har generellt klassats som god. Bedömningen avser dock den centrala delen av vattenförekomsten. Vattenförekomsten är heterogen med avseende på näringsämnen och delar av vattenförekomsten har sämre status. Det gäller de mer eller mindre isolerade delarna, bland annat Bällstaviken. I den sammanvägda bedömningen har näringsförhållandena i de större bassängerna tillmätts störst betydelse. Därmed kan inte klassningen anses gälla för det enskilda vattenområdet Bällstaviken som har en sämre vattenkvalitet än Mälaren-Rödstensfjärden generellt, bland annat beroende på höga bakterietal, dåligt siktdjup och förhöjda klorofyllhalter. Det är mer sannolikt att de inre delarna av Bällstaviken som påverkas av Bällstaån har dålig ekologisk vattenstatus.

8 Dagvattenhantering Cirkusängen 8 (11) Figur 3. Utsläppspunkt i recipient (Ø 800 mm). Planområdet markerat. Ledningen går i Landsvägen och Trädgårdsgatan. 7.4 Befintliga och planerade anläggningar för dagvattenhantering Inga kända speciellt anordnade anläggningar finns i området eller nedströms detta. Allt dagvatten från planområdet och övrigt tillrinningsområde leds orenat till recipienten Bällstaån/Bällstaviken. 8 Planförslag, dagvattenhantering och konsekvenser Området är i nuläget redan belastat med dagvatten från trafikerade ytor som Landsvägen och befintlig parkeringsplats, gröna ytor saknas. Därmed uppstår inga negativa effekter avseende föroreningsbelastning på recipienten på grund av den planerade exploateringen. Parkeringsytan tas bort vilket bedöms ge en minskning av dagvattnets föroreningsinnehåll och därmed en liten positiv miljöeffekt som underlättar möjligheten att uppnå god ekologisk status i recipienten till Ska ytterligare åtgärder vidtas för att minska föroreningsbelastning via dagvatten från området är det i första hand vägdagvatten från Landsvägen som ska renas då detta dagvatten bedöms vara mest förorenat. Eftersom taken på den planerade byggnaden till stor del ska vara s.k. gröna tak (drygt 50 % av den totala takytan och 17 % av planområdets totalyta) räknas dessa inte som hårdgjorda ytor. Eftersom ytorna med grönt tak utgör så pass hög andel av området blir effekten på avrinningen stor. De gröna taken leder till att flöden och volymer i situationer med korta intensiva regn (2-

9 Dagvattenhantering Cirkusängen 9 (11) årsregn, främst sommartid) reduceras så att en minskning jämfört med dagens situation uppstår (se beräkningsbilaga). Även vid ett 5-årsregn får de gröna taken stor effekt på avrinningen och flöden. Vid intensiva regn med längre återkomsttid (10-årsregn) avtar verkan av det gröna taket och maxflöden ut från området ökar något. Vid längre regn (höst) ökar avrinningen jämfört med dagens situation men de flöden som då uppkommer bedöms inte vara kapacitetsbegränsande i ledningsnätet. Sammantaget bedöms den hydrauliska belastningen på ledningsnätet minska vilket ger en positiv effekt. I de övre delarna av ledningsnätet i Landsvägen (uppströms Cirkusgränd) ökar dock belastningen eftersom dessa ledningar kommer att ta emot dagvatten från hårdgjorda ytor framför den planerade byggnaden. I nuläget leds avrinningen via ledning i Cirkusgränd ut till ledningen i Landsvägen i korsningen mellan gatorna. Den befintliga ledningen i Landsvägen bedöms dock kunna hantera större flöden som uppkommer utom vid sällan återkommande intensiva regn då kapaciteten redan i nuläget sannolikt överskrids. Ytterligare anslutning av hårdgjorda ytor utanför den planerande byggnaden ökar risken för att kapacitetstaket nås. Effekten kan dock mildras genom att inslag av gröna ytor. Vid överbelastning av ledningsnätet bedöms vattnet huvudsakligen rinna från Cirkusgränd ner mot lokalgatan som löper parallellt med spårområdet (stickspår). Någon påverkan på byggnader eller infrastruktur bedöms inte uppstå. Klimatprognoser gjorda av bland annat SMHI pekar på risken för en ökning av antalet tillfällen med extrem väderlek vilket gör att översvämningsrisken generellt sett kommer att öka. Genom att planerad byggnad förses med gröna tak reduceras riskerna för en klimatpåverkan. För långvariga regntillfällen bedöms inte den mindre ökningen av avrinningen har betydelse för eventuella översvämningar kring Bällstaån eftersom dagvattnet leds ut så pass nära mynningen i Bällstaviken. Därmed bedöms avrinningen inte ha betydelse för områden som ligger uppströms utsläppspunkten i ån. 9 Åtgärdsförslag Takvatten De effektivaste åtgärderna för att minska dagvattenflödena är vid fördröjning av dagvatten från tak. Avrinningen från tak kan orsaka uppemot 60 % av dagvattenflödet i tätbebyggda områden vid intensiva regn. I och med att gröna tak planeras i området bedöms inverkan av avrinningen från taken minska markant utom vid nederbördstillfällen med långa återkomsttider. Beroende på regnintensitet kommer takytorna att bidra med mellan 25 och 38 % av den totala avrinningen. Utöver nederbördsvolymer är reduktionen beroende av hur stor del av magasineringsförmågan som kvarstår efter tidigare regntillfällen. Ett redan mättat grönt tak kan inte reducera avrinningen nämnvärt. Detta blir speciellt påtagligt vid långvariga regnperioder men mindre sannolikt vid intensiva sommaråskregn då taket oftast är torrt innan regntillfället. Dagvatten från tak, som kan anses som relativt rent dagvattnet, kan ledas direkt till recipienten utan föregående rening. Gata Avrinningen från gata orsakar mellan 37 och 45 % av avrinningen från planområdet. Spannet beror på i vilken omfattning som avrinningen kvarhålls av det gröna taket. Det finns få

10 Dagvattenhantering Cirkusängen 10 (11) möjligheter att dämpa flöden från vägen. Om det är tekniskt möjligt med hänsyn taget till övriga ledningar och infrastruktur kan gatans vatten ledas till trädplantering med skelettjord som vid tillfällen då kapaciteten överskrids kan brädda ut till befintligt ledningsnät i gatan. Genom fastläggning i mark och växternas upptag sker även en liten minskning av föroreningstillförseln till recipienten. Infiltreringen bör inte belasta vägdräneringen på ett ogynnsamt sätt. Nedfarten från Cirkusgränd till byggnadens lägre delar bör förses med en låg puckel för att förhindra att ytavrinnande vatten från Cirkusgränd kan ta sig in i byggnaden denna väg. Dagvattenrännor kan övervägas som alternativ/komplement men dessa fungerar inte om ledningsnätet i området går fullt. Trottoarer och övriga hårdgjorda ytor i anslutning till planerad byggnad Avrinningen från dessa ytor (förutsatt hårdgjorda ytor) orsakar mellan 20 och 26 % av avrinningen från planområdet. Spannet beror på i vilken omfattning som avrinningen kvarhålls av det gröna taket. För dessa ytor bedöms en möjlighet till en fördröjning och minskning av avrinningen vara att leda vattnet från ytorna till en eventuell trädplantering längs med Landsvägen (se ovan om gata) om tillräcklig kapacitet finns. Trädplanteringar/gröna ytor inom de hårdgjorda ytorna kan också begränsa avrinningen något. Liksom för trädplanteringarna i gatan bör möjlighet att brädda ut till befintligt ledningsnät finnas om magasinsvolymer är helt utnyttjad. 10 Byggskedet Under anläggningsskedet är risken mycket stor för grumling och utsläpp av främst oljeprodukter från entreprenadmaskiner. Vid sprängningsarbeten inom området tillkommer betydande mängder kväve från s.k. bomsalvor och spill av sprängmedel som transporteras bort med dagvattnet. Dagvatten från byggarbetsplatsen kan efter rening eventuellt släppas till reningsverk. Genom att redan i inledningsskedet ha vidtagit åtgärder för att förhindra utsläpp kan effekterna av byggverksamheten dämpas eller helt utebli.

11 Dagvattenhantering Cirkusängen 11 (11) 11 Referenser VA-kartor, Sundbybergs stad Riktlinjer för dagvattenhantering i Sundbybergs stad, 2005 Provtagningar i Bällstaån 2009, Stockholm Vatten AB, 2010 Program för Stockholms vattenarbete , Stockholms stad Muntliga referenser: Elin Öhman, VA-ingenjör Sundbybergs kommun Internetreferenser: (Vatteninformationssystem för Sverige)

12

13

14

15