Kollektivtrafikens utbud och användning- med fokus på Halland

Transkript

1 01054 Kollektivtrafikens utbud och användning- med fokus på Halland Version 1. En rapport från Region Halland Kollektivtrafikens utbud och användning är en rapport framtagen av Hallandstrafiken tillsammans med Region Halland, Regional samhällsplanering mars-april 2015.

2 Inledning ) Persontransporter i Sverige... 4 Resandet i Sverige... 4 Kollektivtrafikresandet i Sverige... 5 Halland som resandelän ) Kommersiell trafik... 8 Flyg... 8 Tåg... 8 Buss... 8 Båt ) Upphandlad trafik... 9 Tåg... 9 Västkustbanan Viskadalsbanan Halmstad-Nässjöbanan Regionbusstrafik Stadsbusstrafik Halmstads stadsbusstrafik Falkenbergs stadsbusstrafik Varbergs stadsbusstrafik Kungsbackas stadsbusstrafik Närtrafiken ) Kollektivtrafikbarometern Kollektivtrafikbarometern Halland Källhänvisning... 35

3 Inledning Halland ska vara en mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region 2020 än Detta är Tillväxtstrategins 1 övergripande mål. Hur ska kollektivtrafiken på bästa sätt bidra till att uppfylla dessa mål? För att besvara den frågan har Regionstyrelsen givit Kollektivtrafikmyndigheten i uppdrag att kartlägga resbehoven i Halland. Kartläggningen ska ge underlag för beslut om inriktning, resursfördelning och uppdrag till kollektivtrafiken. För att kunna bedöma var och hur mycket kollektivtrafik som ska erbjudas invånarna i Halland behövs kunskap om resbehovet. Vad styr vart människor reser, när de reser och hur de reser? Stort fokus ligger på det regionala resandet, d.v.s. inom Halland och till närliggande orter utanför länsgränsen. Kollektivtrafiken behöver även knyta samman Halland med andra delar av Sverige. Därför kartläggs även behovet av resor på längre avstånd. Region Halland påbörjade under 2013 arbetet med att ta fram strategiska planeringsförutsättningar för kollektivtrafiken i länet. Syftet är att identifiera resbehovet i Halland på kort och lång sikt med fokus på arbets- och studieresor. Ett antal rapporter har arbetats fram under 2014 och de strategiska planeringsförutsättningarna består i sin helhet av följande rapporter: Kollektivtrafikens grunder Kollektivtrafikens utbud och användning (denna rapport) Trend- och omvärldsanalys för kollektivtrafik Så reser hallänningarna (RVU 2014) Kollektivtrafik på landsbygden framtidens modell Kartläggning järnväg Halland Kartläggning Hallands grannar Framtid järnväg Halland Stationens roll för utveckling av mindre orter och dess omland Kartläggning stationsmiljöer i Halland Denna rapport bidrar till de strategiska planeringsförutsättningarna genom att beskriva dagens utbud av kollektivtrafik i Halland. Att ha en gemensam bild av nuläget är en förutsättning för diskussionerna om framtida inriktning och uppdrag till kollektivtrafiken i Halland. Beskrivningen av dagens kollektivtrafik i Halland ger inte svaret på vilket kollektivtrafikutbud som i framtiden ska erbjudas invånarna. Denna rapport tillsammans med övriga rapporter som ingår i de strategiska planeringsförutsättningarna är underlagsmaterial som det sedan görs en politisk bedömning utifrån. De strategiska planeringsförutsättningarna utgör en viktig grund för kommande aktualisering av trafikförsörjningsprogrammet. Kollektivtrafiken i Halland består av det utbud som Hallandstrafikens levererar (den upphandlade allmänna kollektivtrafiken) vilket delvis finansieras med hjälp av skattemedel. Utöver detta finns ett mindre utbud av kollektivtrafik som utförs på kommersiell basis. Denna rapport redovisar utbudet av kollektivtrafik i Halland mestadels med siffror från 2014, i vissa fall från Statistiken som visas i denna rapport kommer från Hallandstrafiken och Västtrafik. Material över antalet på- och avstigande på Öresundstågen ägs av Öresundståg AB. 1 Tillväxtstrategi för Halland , Region Halland 2014

4 1) Persontransporter i Sverige Resandet i Sverige Trafikverket gör prognoser över hur resandet i Sverige kommer att utvecklas. Oftast tas nya prognoser fram inför varje gång planerna för transportinfrastrukturen ska revideras. Trafikverkets prognoser har ifrågasatts men bygger på kända fakta från flera andra officiella källor. Dessutom är det en viktig förutsättning att prognoser utgår ifrån att alla de investeringar som finns i beslutade infrastrukturplaner blir av enligt tidsplanen. Den grundläggande byggstenen i den så kallade SAMPERS-modellen (som Trafikverket använder för att göra prognoser) är SAMS-områden vilket det finns stycken av i Sverige. SAMSområden används i flera andra sammanhang för att redovisa statistik och få den jämförbar över tid. Utifrån nuvarande prognos som sträcker sig fram till år 2030 kommer resandet att fortsatt öka. Bilresandet (biltransportarbetet) kommer att öka med 28 procent, järnvägsresandet med 48 procent och det sammanlagda transportarbetet, d.v.s. bil, tåg, buss och flyg, med 27 procent. Exempelvis bygger prognosen på befolkningens reala inkomst som erfarenhetsmässigt har stor betydelse för val av färdsätt. Realinkomsten per capita i Sverige beräknas öka med totalt 46 procent fram till Indata i prognosmodellen är bland annat: - Befolkningsutveckling (SCB) - Socioekonomiska faktorer (Långtidsutredningen) - Bränslepriser (Energimyndigheten) - Miljömål (EU-direktiv) - Infrastruktur (NVDB och JNB) - Kollektivtrafik (tidtabeller 2012) Kollektivtrafikindata är antagligen de som är osäkrast. För vägburen kollektivtrafik används tidtabellerna (utbudet) år 2012 liksom för flyget. Tågutbudet utgår från T12 och beräknas öka med de investeringar som finns beslutade i gällande infrastrukturplaner.

5 PERSONTRANSPORTARBETE I BASPROGNOSERNA MILJONER PERONSKILOMETER PER ÅR Källa: Trafikverket, Prognos för persontransporter 2030, Kollektivtrafikresandet i Sverige Ansvaret för statistiken över kollektivtrafikresandet i Sverige har varit delat mellan många parter. Statistiken har också haft kvalitetsbrister genom att det saknats entydiga och gemensamma definitioner av väsentliga begrepp och termer. Detta är på väg att åtgärdas genom att myndigheten Trafikanalys nu har ett uppdrag att samla in statistik över kollektivtrafikresandet. Statistiken för hela Sverige har varit ganska tillförlitlig men nedbruten på län är den mer osäker. När statistik över kollektivtrafikresandet redovisas är att notera att det inte är de exakta siffrorna som är väsentliga. De är också svåra att verifiera. Det finns idag inget helt tillförlitligt system för att räkna antalet resor eller resenärer men utvecklingsarbete pågår för att hitta tekniska system som ska ge mer tillförlitliga siffror. Sedan början av 1980-talet har över 90 procent av all kollektivtrafik, och nästan 100 procent av den lokala och regionala kollektivtrafiken, utförts i huvudmännens, numera kollektivtrafikmyndigheternas, regi. Den kommersiella trafikens andel av all kollektivtrafik utgör därmed fortfarande en liten del av all trafik. Till år 2010 var kommersiell trafik i princip liktydigt med SJ även om det funnits ett nät av kommersiellt drivna busslinjer med företrädesvis veckoslutstrafik. Numera, sedan kollektivtrafiklagen började gälla 1 januari 2012, kan vem som helst starta kommersiell trafik, både regional och interregional. På 1950-talet var kollektivtrafikens andel av allt resande drygt 50 procent. Därefter minskade den stadigt i takt med ökad bilanvändning fram till slutet av 1990-talet. Idag mäts färdmedelsfördelningen av företaget IPSOS på uppdrag av Svensk Kollektivtrafik. Årligen ges rapporten Kollektivtrafikbarometern ut. Undersökningen sker via intervjuer, totalt knappt st under I Kollektivtrafikbarometern definieras kollektivtrafik som kollektivtrafik och taxi. Skolskjuts, färdtjänst, flyg och bilfärja räknas inte som kollektivtrafik var kollektivtrafikandelen mätt på detta sätt 27 procent i Sverige. Som andel av kvinnors resande var den 30 procent och för

6 män 25 procent. Andelen har ökat med några procentenheter sedan Det totala resandet har sjufaldigats sedan KOLLEKTIVTRAFIKENS MARKNADSANDEL LÄNSVIS ÅREN Län och marknadsandel Stockholm 47% 48% 50% 52% 51% Västra Götaland 24% 25% 27% 28% 28% Riket 24% 25% 26% 27% 27% Uppsala 22% 23% 24% 21% 26% Skåne 22% 26% 24% 24% 26% Västmanland 9% 15% 14% 12% 18% Gävleborg 13% 13% 15% 15% 15% Jönköping 13% 13% 14% 14% 14% Värmland 12% 12% 12% 12% 14% Södermaland 11% 15% 14% 13% 13% Västerbotten 12% 11% 13% 12% 13% Blekinge 12% 13% 13% 10% 13% Örebro 11% 15% 12% 13% 13% Halland 13% 14% 13% 14% 12% Kronoberg 10% 11% 11% 10% 11% Norrbotten 10% 10% 11% 10% 11% Kalmar 9% 11% 11% 11% 10% Västernorrland 9% 9% 10% 9% 9% Dalarna 10% 9% 8% 10% 9% Gotland 6% 8% 10% 6% 7% Källa: Kollektivtrafikbarometern 2014, IPSOS Enligt Trafikanalys har antalet påstigningar 1 inom kollektivtrafiken ökat stadigt sedan år 2000, närmare bestämt 32 procent gjordes miljoner påstigningar. Buss är fortfarande det i särklass vanligaste färdmedlet. 52 procent av alla kollektivtrafikresor sker med buss. Därefter följer tunnelbana (23 %), tåg (12 %) och spårväg (11 %). Tåg är det trafikslag som i särklass ökat mest sedan år 2000, från 103 miljoner resor till 183 miljoner resor Storstadslänen Stockholm, Göteborg och Skåne dominerar fullständigt kollektivtrafikstatistiken. Tillsammans står de för 60 procent av utbudet, 71 procent av transportarbetet i personkilometer och 84 procent av antalet påstigningar i Sverige. De totala kostnaderna i Sverige för den lokala och regionala kollektivtrafiken uppgick 2013 till 39,3 miljarder kr. Intäkterna var 20,3 miljarder kr. Skillnaden täcks av skattebetalarna, antingen i landstingen/regionen eller kommunerna. Staten står för cirka en procent av trafikunderskottet hade Halland och Stockholm högst andel biljettintäkter (högst självfinansieringsgrad) med 60 respektive 57 procent. Lägst självfinansieringsgrad hade Västernorrland och Sörmland på 30 procent. Ökningen av antalet resor totalt i Sverige beror till viss del på att befolkningen ökat. Minst lika stor betydelse har det faktum att vi gör fler resor per år än tidigare. Mellan år 2000 och 2013 har antalet resor per invånare och år ökat från 122 till 148 stycken. Överlägset flest resor per invånare gör stockholmarna med drygt 350 resor/år. Hallänningar gör drygt 50 resor per person och år. Antalet utbudskilometer per län har stigit sedan år Största antalet utbudskilometer per invånare har Uppsala med 133 km/år. Därefter följer Stockholm med 118 km/år. Sju län ligger mellan 80 och 90 km/år. Halland erbjuder 60 km/år, Västra Götaland 83 och Skåne 73 km per invånare och år. Med kommersiell linjetrafik avses linjelagd kollektivtrafik som bedrivs av kollektivtrafikföretag i egen regi eller på uppdrag av annan kommersiell aktör, utan subventioner från det allmänna.

7 Flygbussar och långväga busstrafik över en eller flera länsgränser utgör den absolut största delen av det kommersiella utbudet och resandet. Den kommersiella linjetrafik inom län som tillkommit sedan kollektivtrafikens införande är av mycket ringa omfattning. Totalt genomfördes nio miljoner resor med det kommersiella utbudet år Det råder skilda förutsättningar att utföra kollektivtrafik i de olika länen. Den geografiska storleken har betydelse, likaså antalet invånare totalt och hur de är fördelade geografiskt. Ekonomisk utveckling, allmän tillväxt och faktorer som trängsel, miljö och klimat har också betydelse. Dessa faktorer tillhör de regionala förutsättningarna. Halland som resandelän Hallands län har genomgått en remarkabel förändring under senare hälften av 1900-talet och under åren efter millennieskiftet hade Halland en befolkning på Folkökningen har fördelats olika mellan Hallands sex kommuner. Hylte har minskat sin befolkning och alla de övriga har ökat: Laholm 25 procent, Falkenberg 31 procent, Halmstad 33 procent, Varberg 53 procent och Kungsbacka 166 procent. Ökningen beror i stor utsträckning på en hög inflyttning från grannlänen och övriga Sverige. En stor andel av hallänningarna är alltså inte det från början. Många personer i Halland har växt upp någon annan stans och har därmed andra värderingar än infödda hallänningar. Sedan 1990 har pendlingen i Halland ökat kraftigt, både inom kommunerna, över kommungräns och över länsgräns. Det är inflyttarna som i stor utsträckning pendlar till sina jobb, företrädesvis i Göteborg. Pendlingen från Halland norrut över länsgränsen är omfattande, cirka personer reser norrut över länsgränsen varje vardag, de flesta från Kungsbacka kommun. Pendlingsströmmarna är inte tillnärmelsevis lika stora i någon annan riktning. Söderut över länsgränsen mot Helsingborg pendlar knappt personer varje vardag. Över övriga länsgränser är siffran ungefär ett tusental i varje stråk. Positivt för kollektivtrafikens ekonomi är att Halland också är ett inpendlingslän. Från Göteborgsområdet reser cirka personer in i Halland varje vardag. Halland har också haft en god sysselsättningsutveckling. Det finns cirka fler arbetstillfällen 2012 än Total sysselsatt dagbefolkning (d.v.s. antal arbetstillfällen ) var 2012 cirka stycken. Det är bara åtta län som har fler arbetstillfällen 2012 än Övriga har färre. Förvärvsfrekvensen i Halland är hög, 2012 var den högst i landet med 81,8%. Befolkningen och den ökning som ägt rum fördelar sig inte jämt över hela länets yta. Idag är andelen som bor i tätorter betydligt högre än den var Det är företrädesvis kommunhuvudorterna och orterna väster om väg E6 som växer. I Halland finns idag 98 tätorter (orter med mer än 200 invånare). I dessa orter bor 79 procent av befolkningen. Hur många av invånarna som bor i tätorter (tätortsgraden) varierar mellan kommunerna. Här avviker Halmstad med en tätortsgrad på 91 procent. Hylte och Laholm ligger på 66 procent och övriga kommuner ligger mellan 70 och 80 procent. Marknadsandelen för kollektivtrafik i Halland är 12 procent. Elva av länen i Sverige har en marknadsandel mellan 10 och 15 procent.

8 2) Kommersiell trafik Från den 1 januari 2012 gäller enligt lag om kollektivtrafik fritt marknadstillträde i kollektivtrafiken. Det betyder att buss- och tågföretag fritt kan etablera nya linjer för att komplettera eller konkurrera med den trafik som är subventionerad och upphandlad, både regionalt som interregionalt i Sverige. Trafiken ska anmälas till den myndighet som berörs. I Halland består det kommersiella utbudet mestadels av interregional trafik. Nedan följer en sammanfattning av den kommersiella kollektivtrafiken i Halland Flyg Det finns en flygplats i Halland, Halmstad City Airport. Från denna flyger Kullaflyg, NextJet och Fritidsresor. Kullaflyg flyger till Bromma och utbudet utgörs av tre dubbelturer per vardag samt två dubbelturer per söndag. NextJet flyger till Arlanda och erbjuder tre dubbelturer per vardag samt en dubbeltur på söndag. Fritidsresor anordnar charterflyg till Turkiet, Gran Canaria och Mallorca. Utbudet varierar över året. Tåg SJ trafikerar sedan december 2013 Västkustbanan mellan Göteborg och Lund/Malmö med sju dubbelturer per vardag. Uppehåll sker enbart i Halmstad. Buss Swebus trafikerar med linje 849 mellan Göteborg och Ullared, mellan Jönköping och Ullared samt mellan Malmö och Ullared. Linjen mellan Malmö/Göteborg till Ullared trafikerar med en dubbeltur i veckan samt en dubbeltur per lördag. Mellan Jönköping och Ullared trafikerar Swebus med en dubbeltur en lördag varannan vecka. Swebus linje 820 trafikerar sträckan Köpenhamn Kastrup Malmö Göteborg Oslo med uppehåll i Halmstad. Linjen trafikeras alla dagar i veckan. Måndag till onsdag går fyra dubbelturer. Torsdag, fredag och söndag trafikeras med fem till sju dubbelturer medan lördagar trafikeras med två dubbelturer. Cirka hälften av turerna är genomgående. Som resenär finns då möjligheten att åka hela vägen utan att byta buss. De turer som stannar i Göteborg är anpassade så att det går att byta buss i Göteborg för vidare resa mot Oslo. Utöver det utbud som beskrivits finns även tre dubbelturer på linjen som inte har uppehåll i Halmstad eller någon annanstans i Halland Sommaren 2014 genomförde Solbergs buss på sträckan Ullared Falkenberg med fem dubbelturer alla dagar i veckan under tio veckor. Båt Getteröbåtarna bedriver sommartid kollektivtrafik mellan Varberg och Getterön. Sommaren 2014 bestod utbudet under åtta veckor av 14 dubbelturer måndag onsdag, 15 dubbelturer torsdag lördag samt 12 dubbelturer på söndagar. Någon resandestatistik för den kommersiella trafiken är inte tillgänglig.

9 3) Upphandlad trafik Under år 2014 genomfördes sammanlagt cirka 16 miljoner resor i Hallandstrafikens linjelagda trafik. Regionbusstrafiken utgjorde 31 procent av det totala resandeantalet med ca 5 miljoner genomförda resor. Sett till antal genomförda resor är stadsbusstrafiken och regionbusstrafiken jämnbördiga. År 2014 genomfördes 4,9 miljoner resor med stadsbusstrafiken i Halland där Halmstad är det dominerande systemet med 3,8 miljoner resor. Under 2014 uppgick tågresandet till ca 6,5 miljoner resor. Merparten av dessa resor gjordes med Öresundstågen (4,4 miljoner) och Kungsbackapendeln (1,8 miljoner). Resandet på de f.d. länsjärnvägarna är förhållandesvis litet och utgör ca 1 procent av Hallandstrafikens samtliga resor. Tågtrafiken står för ca 40 % av alla registrerade resor i Hallandstrafikens trafik. Detta påvisar tågtrafikens betydelse för Halland sett till regionförstorning och den ökade arbetspendlingen. Av den totala kilometerproduktionen (antalet körda kilometer) i busstrafiken står stadsbusstrafiken för 27 procent och regionbusstrafiken för 73 procent. Tåg I Halland finns persontrafik på Västkustbanan, Viskadalsbanan och Halmstad-Nässjöbanan (HNJbanan). Öresundstågen trafikerar Västkustbanan som en del i sträckan Göteborg Malmö Köpenhamn Helsingör. Utöver genomgående tåg finns även så kallade insatståg mellan Göteborg-Halmstad i syfte att förstärka turutbudet. Därmed trafikeras sträckan Halmstad-Göteborg (båda riktningar) med halvtimmestrafik på morgon och eftermiddag under vardagar. Resterande tid är det timmestrafik. I Halland sker tåguppehåll i Kungsbacka, Åsa (enbart insatstågen), Varberg, Falkenberg, Halmstad och Laholm. Vid Åsa station gör insatstågen uppehåll vilket ger ett utbud på avgångar i respektive riktning. Söder om Halmstad är det timmestrafik i båda riktningar. Kungsbackapendeln trafikerar sträckan mellan Kungsbacka och Göteborg. Uppehåll sker i Hede, Anneberg, Lindome, Kållered, Mölndal, Liseberg och slutligen Göteborg C. Kungsbackapendeln har ett utbud på 54 dubbelturer per vardag och trafikerar sträckan mellan ca kl. 5 på morgonen till kl. 01:00 på natten. Även helgtrafiken har liknande öppettider men med något färre turer. Trafiken marknadsförs som Västtågen och upphandlas och leds av Västtrafik i samverkan med Hallandstrafiken. Viskadalsbanan som går mellan Varberg-Borås trafikeras med tio dubbelturer per vardag med uppehåll på elva stationer längs sträckan. Tre av dessa ligger i Halland (Tofta, Derome och Veddige). Viskadalsbanan marknadsförs under namnet Västtågen. Halmstad-Nässjöbanan går från Halmstad via Värnamo till Nässjö och gör uppehåll på elva stationer varav fem ligger i Halland (Sannarp, Oskarström, Torup, Kinnared och Landeryd). Trafikering sker med fem dubbelturer per vardag och trafiken utförs inom samarbetet Krösatågen. Mellan Värnamo och Jönköping är det en betydligt tätare trafikering med 15 dubbelturer per vardag. I Halland finns även Markarydsbanan som sträcker sig från Halmstad (Eldsberga) via Markaryd till Hässleholm. I Halland trafikeras banan enbart av godstrafik. Däremot går det sedan december 2013 Pågatågstrafik på sträckan Markaryd Hässleholm med elva dubbelturer per vardag.

10 Kartan nedan visar antalet dubbelturer för den upphandlade tågtrafiken i Halland. Med dubbeltur menas en tur och retur resa. Den mesta tågtrafiken trafikerar Västkustbanan. Norr om Kungsbacka tillkommer Kungsbackapendeln vilket gör att antalet dubbelturer mellan Kungsbacka och Göteborg blir många. På Viskadalsbanan och HNJ-banan sker en betydligt mindre del av tågtrafiken. KARTA 1: TÅGTRAFIK I HALLAND 2013

11 Diagrammet nedan visar fördelningen av antalet resor i tågtrafiken i Halland Diagrammet synliggör att tyngdpunkten för tågtrafiken i Halland ligger på Västkustbanan TÅGTRAFIK: ANTAL RESOR 2014 Västkustbanan Västkustbanan trafikeras av Öresundståg och Kungsbackapendeln. Sedan 2009 har antalet på- och avstigande per station och vardag räknats vid tre tillfällen per år inom Öresundstågssystemet. Resultatet för Halland redovisas i diagrammet nedan. Där framgår att alla stationer i Halland ökat antalet av- och påstigande vid jämförelse 2014 med startåret I Halland har Halmstad flest antal på- och avstigande per vardag (4535) följt av Varberg (4439). Därefter följer Kungsbacka och Falkenberg där antalet ligger omkring Åsa station som invigdes i december 2013 uppvisar en god utveckling med ca 750 på- och avstigande per vardag vilket är fler än antalet av- och påstigande i Laholm. Med Kungsbackapendeln gjordes cirka 1,8 miljoner resor Antalet resor beräknas här genom den ås kallade stämplingsbenägenheten, som är ett ganska trubbigt mått installeras elektroniska passagerarräknare i de tåg som används på Kungsbackapendeln.

12 ÖRESUNDSTÅG: ANTAL AV- OCH PÅSTIGANDE Kungsbacka *fr dec 2013 Åsa Varberg Falkenberg Halmstad Laholm Källa: Öresundståg AB Kungsbackapendeln startade 1992 och har under dess drygt 20-åriga historia bidragit till att knyta samman Kungsbacka och Göteborg. Kungsbackapendeln utgör en viktig del av Hallandstrafikens utbud av kollektivtrafik. Under 2014 utgjorde resorna på Kungsbackapendeln elva procent av alla kollektivtrafikresor i den upphandlade trafiken i Halland. Av alla tågresor som genomfördes i Halland under 2014 stod tågresorna på Kungsbackapendeln för 29 procent. Viskadalsbanan En ombordundersökning genomfördes på tågen som trafikerar Viskadalsbanan under november Undersökningen genomfördes på uppdrag av Hallandstrafiken under en vecka med fokus på resandet i Halland. Undersökningspersonalen kontrollerade antalet av- och påstigande vid varje station och delade samtidigt ut enkäter till nytillkomna resenärer med frågor kring deras resande. Ombordundersökningen avgränsades till sträckor inom Halland och för Viskadalsbanan undersöktes sträckan Varberg-Horred. Totalt besvarades enkäter. Omkring 70 procent av de svarande var över 20 år. Cirka 60 procent var kvinnor och 40 procent var män. Tabellen nedan redovisar svaren på vilken station resenären klivit på respektive planerar att stiga av tåget. Svaren visar att Varberg utgör en tydlig start- och målpunkt och detta gäller även för Borås. Även Veddige och Horred sticker ut vilket kan förklaras med att undersökningen enbart fokuserat på delsträckan där dessa stationer ingår.

13 VISKADALSBANAN: PROCENT PÅ- OCH AVSTIGANDE PER STATION STATIONER VAR STEG DU PÅ TÅGET? VAR KOMMER DU STIGA AV? Borås 19% 27% Viskafors 0% 0% Fritsla 0% 1% Kinna 3% 5% Assberg 1% 2% Skene 4% 6% Berghem 0% 0% Björketorp 0% 1% Horred 9% 6% Veddige 10% 11% Derome 2% 2% Tofta 1% 1% Varberg 49% 37% På Viskadalsbanan i riktning mot Borås har sträckan Varberg-Horred 380 påstigande och 110 avstigande per vardagsdygn. Ca 270 resenärer fortsätter sin resa efter Horred. Den enskilt största turen sett till snittresande är avgång 16:42 från Varberg med 66 påstigande och 38 avstigande för den aktuella sträckan. I riktning mot Varberg är det under ett vardagsdygn 90 påstigande och 340 avstigande. Ca 250 personer sitter på tågen innan ankomst till Horred. Den finns två turer med liknande snittresande, avgång 07:14 från Horred med 37 påstigande och 65 avstigande samt avgång 08:16 med 24 påstigande och 75 avstigande. Resandet under lördagen är relativt litet för båda riktningar. Under söndagen är resandet något större, särskilt i riktning mot Borås. Flest resenärer har avgång 16:42 från Varberg med 122 påstigande och 8 avstigande. Generellt sett är det få på- och avstigande på Tofta och Derome station, omkring 0-3 per tur/station. Veddige och Horred uppvisar ett större resande med 152 respektive 176 på- och avstigande per vardagsdygn. Varberg ligger i snitt på 529 på- och avstigande/vardag. Tyngdpunkten i resandet ligger således i Varberg. Resenärer som påbörjar och avslutar sin resa innan/efter Horred uppgår till 512 personer per vardagsdygn. Under vardagen är de två största ärendetyperna arbetsresor och nöje/fritidsresor. Utbildningsrelaterade resor (gymnasium, grundskola, övrig utbildning) står tillsammans för 32 procent av resorna. Under helgen skiljer sig ärendefördelningen tydligt från vardag och nöje/fritidsresor står för nära 60 procent av resorna. Arbetsresorna minskar och resor med annat syfte utgör en femtedel av resorna.

14 VISKADALSBANAN: ÄRENDEFÖRDELNING VARDAG 0% 10% Arbete Tjänsteresa 27% Grundskola Gymnasium 25% Övrig utbildning 1% 1% 13% 15% 4% 4% Service Inköp Nöje/Fritid Annat Ej svar Undersökningen inkluderade frågan hur ofta resenären reser med tåglinjen. Under vardagen utgör resenärer som åker tåglinjen nästan varje dag knappt hälften. Under helgen ökar andelen resenärer som åker tåglinjen sällan och mycket sällan. Halmstad-Nässjöbanan Även för HNJ-banan utfördes en ombordundersökning på tågen. Undersökningen var upplagd på liknande sätt som för Viskadalsbanan (se beskrivning av undersökningen under avsnittet för Viskadalsbanan). För HNJ-banan avgränsades undersökningen till sträckan Halmstad- Smålandsstenar. Enkäten besvarades av resenärer. Av de svarande var 60 procent kvinnor och 40 procent män. Andelen över 20 år var 74 procent. Enligt tabellen nedan redovisas svaren för vilken station personen steg på respektive var resenären planerar att stiga av tåget. Halmstad är störst gällande på- och avstigningar följt av Smålandsstenar, Värnamo och Nässjö.

15 HNJ-BANAN: PROCENT PÅ- OCH AVSTIGANDE PER STATION STATIONER VAR STEG DU PÅ TÅGET? VAR KOMMER DU STIGA AV? Nässjö 10% 14% Malmbäck 0% 0% Hoks Östra 0% 0% Vaggeryd 1% 2% Skillingaryd 1% 1% Klevshult 0% 0% Värnamo 11% 19% Forsheda 1% 0% Bredaryd 1% 1% Reftele 6% 2% Smålandsstenar 16% 12% Landeryd 4% 2% Kinnared 2% 2% Torup 5% 3% Oskarström 3% 2% Sannarp 1% 1% Halmstad 39% 38% På sträckan Halmstad-Smålandsstenar i riktning mot Nässjö är det under ett vardagsdygn ca 200 påstigande och 70 avstigande. Cirka 120 personer sitter kvar på tågen efter Smålandsstenar. Avgång 16:11 från Halmstad har i snitt flest antal resenärer med 64 påstigande och 31 avstigande. I riktning mot Halmstad är det under ett vardagsdygn 70 påstigande och 170 avstigande för den aktuella sträckan. Omkring 100 personer sitter på tåget innan stopp i Smålandsstenar. Avgång 06:50 från Smålandsstenar har i snitt flest antal resenärer med 33 påstigande och 51 avstigande. Resandet är relativt högt under helgen i båda riktningar ställt mot vardagsresandet, särskilt på söndagen. Det bör dock noteras att resandet under helgen endast uppmätts en gång vilket försämrar generaliserbarheten i resultatet. Tydligt är dock att det är få på- och avstigande på de mellanliggande stationerna i båda riktningarna såväl under vardag som helg. Antalet på- och avstigande ligger kring 0-3 i snitt per station för de flesta turerna. Halmstad är en tydlig start- och målpunkt i båda riktningar, under ett vardagsdygn är det 262 på- och avstigande i Halmstad. Smålandsstenar har också i sammanhanget ett stort resande med 133 på- och avstigande per vardagsdygn. Resor som startar och slutar innan och efter Smålandsstenar utgör också en relativt stor andel med 220 resenärer per vardagsdygn. Mellanliggande stationer har 112 på- och avstigande per vardagsdygn. Cirkeldiagrammen visar ärendefördelningen under vardagar. Under vardagen är nöje- och fritidsresor störst följt av arbetsresor och därefter utbildningsrelaterade resor (grundskola,

16 gymnasium, övrig utbildning). Under helgen ökar nöje- och fritidsresor markant från 34 procent till 65 procent. HNJ-BANAN: ÄRENDEFÖRDELNING VARDAG 13% 1% 21% Arbete Tjänsteresa Grundskola Gymnasium 34% 13% 5% 0% Övrig utbildning Service Inköp Nöje/Fritid 10% Annat ej svar 1% 2% Undersökningen inkluderade frågan hur ofta resenären reser med tåglinjen. Svaren från vardagen var relativt jämnt spridda men med viss tyngdpunkt mot att resenären reser mycket sällan. Dock svarar 62 procent att de minst åker med tåglinjen någon gång per månad eller oftare vilket indikerar att resenärerna är relativt bekanta med tåglinjen. Under helgen ökar andelen som åker linjen mycket sällan. Regionbusstrafik Regionbusstrafiken i Halland är koncentrerad till de stråk som i det Regionala Trafikförsörjningsprogrammet är utpekade som regionbussarnas huvudlinjenät. I nuvarande, Trafikförsörjningsprogram , utgörs regionbusstrafikens huvudnät av följande stråk: Kungsbacka Särö mot Göteborg Kungsbacka Varberg Varberg Falkenberg Varberg Ullared Falkenberg Halmstad Falkenberg - Ullared (Svenljunga - Borås) Halmstad Hyltebruk - (Gislaved) Halmstad Laholm Halmstad Ljungby - (Växjö) Regionbusslinjer som trafikerar huvudstråken kallas för huvudlinjer. Resterande kallas för övriga linjer. Totalt finns 79 regionbusslinjer i Halland.

17 Kartorna som följer visar antalet dubbelturer per vardag för regionbusstrafiken i Halland Första kartan visar det totala utbudet av regionbusstrafik i Halland och den andra kartan har en nedre gräns på tio dubbelturer. Jämförs de båda kartorna blir skillnaden tydlig. De mindre regionbusslinjerna i inlandet försvinner. Kvarstår gör de starka stråken längs kusten. Relationen Halmstad-Hyltebruk och Falkenberg/Varberg Ullared kvarstår också. KARTA 2: TOTALT UTBUD AV REGIONBUSSTRAFIK I HALLAND 2013

18 KARTA 3: >10 DUBBELTURER REGIONBUSSTRAFIK I HALLAND 2013 Ett annat sätt att beskriva utbudet i busstrafiken är kilometerproduktion, det vill säga antalet körda kilometer. Den totala kilometerproduktionen för regionbusstrafiken i Hallandstrafikens regi uppgick under år 2014 till drygt 11 miljoner kilometer. Mer än hälften av kilometerproduktionen, omkring 63 procent, skedde i det utpekade huvudlinjenätet. Även en övervägande del av resorna genomfördes på dessa linjer. Gällande antalet resor skedde 71 procent i huvudlinjenätet. Regionbusstrafiken är därmed koncentrerad till de utpekade stråken, både sett till kilometerproduktion och antal resor.

19 731 Blå X De tre största linjerna i regionbusstrafiken sett till antalet resor är linje 731 (Kungsbacka station- Älskogsbräcka), Blå express (Särö/Kullavik-Göteborg) samt linje 732 (Frillesås-Fjärås-Kungsbacka station). Sett till antal resor återfinns därmed de tre största linjerna i Kungsbacka kommun. Vid kartläggning av de tjugo största linjerna i Halland går det att utläsa att 15 av dessa är lokaliserade i huvudstråken. Diagrammet nedan visar de tjugo största regionbusslinjerna i Halland sett till antalet resor. REGIONBUSSLINJER: FLEST RESOR Huvudlinjer Övriga linjer I sammanhanget är det också intressant att studera hur utbudet ser ut i de 20 starkaste regionbusslinjerna sett till resandeantal. Av diagrammet nedan kan konstateras att antalet resor inte nödvändigtvis hänger ihop med störst trafikutbud. Till exempel har den tredje största linjen (linje 732), samma antal dubbelturer (28st) som linje 615 vilket är den trettonde största linjen.

20 731 Blå X Antal resor Antal dubbelturer REGIONBUSSLINJER: FLEST RESOR OCH ANTAL DUBBELTURER Resor Dubbelturer Skolkortsanvändingen varierar stort mellan de olika regionbusslinjerna. Skolkortsanvändning innefattar både grundskole- och gymnasieelever. Linjer med en hög andel skolkortsanvändare går oftast endast i trafik under morgonen och eftermiddagen när eleverna ska till och från skolan. Detta förklarar varför andelen skolkortsanvändare på linjer som till exempel 310, 309 och 301 uppgår till över 90 procent. För de flesta linjer som trafikerar i de utpekade huvudstråken är skolkortsanvändningen inte högre än 40 procent. Skolresor utgör 40 procent av alla resor i regionbusstrafiken.

21 Kartan redovisar antalet skolturer utifrån kategorierna 0-30, och procent. Tydligt blir att skolelever är en betydande resenärskategori för ett flertal linjer. Detta gäller särskilt linjer på landsbygden där mer än hälften av resenärerna är skolresenärer. Av skolresorna utgörs cirka 80 procent av gymnasieelever. KARTA 4: SKOLKORTSANVÄNDNING I REGIONBUSSTRAFIKEN 2014 Medelhastighet är ytterligare ett nyckeltal som kan användas vid beskrivning av busstrafik. I detta sammanhang innebär medelhastigheten linjens längd i relation till den totala restiden, alltså den tidtabellslagda tiden. Faktorer som kan spela in på medelhastigheten är bland annat antalet hållplatser, avståndet mellan hållplatser, antalet på- och avstigande, väghastighet, vägstandard, framkomlighet samt fordonsstandard.

22 Vid kartläggning av medelhastigheten på regionbusslinjerna visar det sig att de flesta linjerna (67 av 79) ligger i spannet km/h. En medelhastighet på över 50 km/h finns på sex linjer (432, 145, 431, 325, 697, 558) vilket är en relativt hög medelhastighet. Till exempel i Skånetrafikens expressbusstrafik Skåneexpressen har samtliga linjer en medelhastighet på över 50 km/h. Stadsbusstrafik I Halland finns det stadsbusstrafik i Halmstad, Falkenberg, Varberg och Kungsbacka. År 2014 genomfördes ca 4,9 miljoner resor med stadsbusstrafiken i Halland. Stadsbusstrafiken i Halmstad är det helt dominerande systemet sett till utbud och antal resor. Under 2014 genomfördes nära 3,8 miljoner resor i Halmstad stadsbusstrafik vilket utgör 78 procent av antalet stadsbussresor i Halland. De andra systemen ligger på en nivå kring eller strax under resor per år. Diagrammet nedan visar på Halmstads storlek gentemot de andra systemen. Stadsbusstrafiken i Halmstad står för 24 procent av den totala mängden resor i Hallandstrafikens regi. STADSBUSSTRAFIK I HALLAND: ANTAL RESOR Halmstad Falkenberg Varberg Kungsbacka

23 Diagrammet nedan visar den procentuella fördelningen mellan de olika stadsbusstrafiksystemen gällande kilometerproduktion och antal resor. Även här påvisas Halmstads storlek gentemot de andra systemen. STADSBUSSTRAFIK I HALLAND: KILOMETERPRODUKTION OCH ANTAL RESOR % 80% 70% 67% 77% % av km-produktion % av resor 60% 50% 40% 30% 20% 10% 13% 13% 10% 8% 6% 5% 0% Halmstad Falkenberg Varberg Kungsbacka Gemensamt för samtliga stadsbussystem är att de i möjligaste mån knyter an till tågtrafiken på Västkustbanan. Stadsbusstrafiken utgör därmed en viktig länk i den totala reserelationen. När stadsbusstrafiken beskrivs används begreppen huvudlinjer och övriga linjer. Huvudlinjer kännetecknas av en hög turtäthet och en rak linjedragning. Övriga linjer, innefattar speciallinjer som i större grad är avsedda för industri- eller serviceresor. Dessa linjer har ett annat syfte och funktionen är snarare yttäckande än kort restid. Halmstads stadsbusstrafik Stadsbusstrafiken i Halmstad spelar en betydande roll i Halland, förutom att den är stor i jämförelse med de andra stadsbusstrafiksystemen utgör den också en stor andel av samtliga resor i Hallandstrafikens trafik. Resandet med stadsbussarna i Halmstad ökade fram till 2011, därefter har det skett en viss minskning. Under 2014 ökade resandet med 2,8 procent jämfört med föregående år. De två största linjerna sett till antal resor, linje 20 och 30, utgör tydliga länkar i linjenätet. Linje 20 sträcker sig från Sjukhuset via Centrum till Eurostop för att slutligen nå Fyllinge. Linje 20 sträcker sig därmed genom Halmstad i nord-sydlig riktning. Linje 30 sträcker sig från Tylösand via Karlstorp/Centrum för att slutligen nå Andersberg. Linje 30 sträcker sig därmed i väst- ostlig riktning. Dessa linjer går med täta turintervaller. Linje 20 går med 10-minuters trafik på morgonen och eftermiddagen. Mitt på dagen är det kvartstrafik och på kvällen är det halvtimmestrafik. Linje 30 går med kvartstrafik över dagen och på kvällen är det halvtimmestrafik. Genom att studera kartan nedanför som visar antalet dubbelturer syns tydligt att en stor del av trafiken är koncentrerad till dessa stråk. Resterande linjer i huvudlinjenätet utgörs för det mesta av halvtimmestrafik och i vissa fall kvartstrafik under begränsade tider.

24 KARTA 5: HALMSTADS STADSBUSSLINJER MED UTBUD 2014 Stadsbusstrafiken i Halmstad är uppbyggd kring sex huvudlinjer (linje 10, 20, 30, 40, 50, 60) och här ligger 87 procent av den totala kilometerproduktionen. På huvudlinjerna sker 66 procent av det totala resandet i Halmstad stadsbusstrafik. Huvudlinjerna kompletteras av tio så kallade speciallinjer, dvs. industrilinjer eller linjer avsedda för serviceresor. Stadsbusstrafiken i Halmstad domineras av linje 20 och 30 både sett till antal resor (43 %) och kilometerproduktion (37 %). Det bör noteras att linje 10 och linje 50 till stor del trafikerar samma sträcka från Vallås fram till Stenhuggeriet där linje 50 har sin ändhållplats och linje 10 fortsätter mot Gullbrandstorp. Slås resandet ihop för dessa två linjer blir detta relationen med flest antal resor.

25 Diagrammet nedan visar samtliga linjer i Halmstad stadsbusstrafik och antalet genomförda resor under En övervägande del av resandet sker i huvudlinjerna. Stadsbusslinjerna är planerade så att byte mellan dem kan ske på Österskans vilket är stadsbussterminalen i centrala Halmstad. HALMSTADS STADSBUSSTRAFIK: ANTAL RESOR PER LINJE Andelen skolresor utgör cirka 11 procent av alla resor i Halmstads stadsbusstrafik. Av skolresenärerna är cirka 90 procent gymnasieelever. Stadsbusstrafiken i Halmstad når en stor del av befolkningen i kommunen. Utöver tätorten Halmstad trafikerar stadsbussarna även tätorterna Fyllinge, Tylösand, Frösakull, Vilshärad och Gullbrandstorp. Falkenbergs stadsbusstrafik I samband med att tågstationen i Falkenberg flyttade ut till sin nuvarande plats en bit utanför centrum startade linje 10, den så kallade stationspendeln. Denna linje är en förlängning av Öresundstågen och har därmed en matande funktion till och från centrala Falkenberg och tågstationen. Linjen är anpassad till Öresundstågets ankomst- och avgångstider i både norr- och sydgående riktning. Resandet på linje 10 har haft en positiv utveckling sedan starten Övriga stadsbusslinjer lades om under sommaren Omläggningen innebar att linjerna fick en rakare linjedragning vilket ger en snabbare resa, samtidigt som avgångarna knöts närmare Öresundstågen genom passning till linje 10. Vid omläggningen renodlades trafikupplägget och idag består stadsbusstrafiken i princip av en genomgående linje som är uppdelad på två linjer, linje 1 och 7. Trafikomläggningen 2011 har bidragit starkt till den positiva resandeutvecklingen som skett i Falkenberg de senaste åren. Jämförs resandet 2014 med motsvarande år påvisas en ökning på 5 procent.

26 KARTA 6: FALKENBERGS STADSBUSSLINJER MED UTBUD 2014 Falkenbergs stadsbusstrafik är sett till resandet det andra största stadsbussystemet och en starkt bidragande anledning till detta är linje 10 men även utan linje 10 redovisas ett positivt resultat. Linje 10 står för ca 50 procent av resorna i Falkenbergs stadsbusstrafik. Utöver Falkenbergs tätort trafikerar även stadsbusstrafiken tätorterna Glommen, Skogstorp, Skreanäs och Skrea med linje 1 och 7. Dessa två linjer står tillsammans för 40 procent av resorna i stadsbusstrafiken. Linje 1 sträcker sig från Skrea in mot centrum och trafikeras från tidig morgon fram till 22-tiden med antingen kvarts- eller halvtimmestrafik i båda riktningar. Linje 7 går från Glommen in mot centrum och har övervägande halvtimmestrafik från tidig morgon till 22-tiden i båda riktningar. I kartan ovan som visar antalet dubbelturer per vardag framgår tydligt linjernas sträckning samt var det största trafikutbudet är lokaliserat. Linje 10 är den enskilt största linjen sett till antal resor och tillsammans med linje 1 och 7 utgör linjerna de tre största linjerna i Falkenberg, här sker ca 90 procent av resorna och 85 procent av kilometerproduktionen. Övriga linjer, linje 2, 3 och 6 är speciallinjer och dessa utgörs av industriturer eller trafik avsedd för t.ex. serviceresor. I diagrammet nedan redovisas storleksordningen på de olika linjerna sett till antal resor.

27 FALKENBERGS STADSBUSSTRAFIK: ANTAL RESOR PER LINJE Andelen skolresor utgör cirka 13 procent av alla resor i Falkenbergs stadsbusstrafik. Av dessa är cirka 70 procent gymnasieelever. Varbergs stadsbusstrafik Dagens linjenät för stadsbussarna i Varberg har till dess utformning i princip sett likadant ut sedan 1980-talet. Det nuvarande huvudlinjenätet består av linje 1, 3, 4 och 10. Övriga linjer utgörs av så kallade speciallinjer vilket åsyftar industriturer eller trafik avsedd för t.ex. serviceresor. Speciallinjerna är linje 2, 5, 6, 7 och 8. Utöver tätorten Varberg täcker stadsbusslinjenätet även in tätorterna Södra Näs och Träslövsläge. Resandet har hållit sig på en relativt låg men jämn nivå över åren. Det har dock skett en resandeökning under de senaste tre åren. Vid jämförelse mellan 2014 och föregående år påvisas en ökning med 18 procent. En starkt bidragande faktor till denna ökning är linje 10 som startade i december 2013 som en länk mellan Varbergs station och Sjukhuset. Linjen är anpassad till Öresundstågens ankomst- och avgångstider. Linje 10 är ett första steg i den omläggning som är planerad att ske i Varbergs stadsbusstrafik under Det nya stadsbusslinjenätet består av färre linjer med rakare linjedragning vilket gör resan snabbare och därmed ett mer konkurrenskraftigt alternativ gentemot bilen. Det nya linjenätet kommer att bestå av två genomgående huvudlinjer som kompletteras med speciallinjer avsedda för service- och industriresor. I kartan nedan visas Varbergs stadsbusslinjenät med antalet dubbelturer och det syns att linjenätet är yttäckande. Utbudet är relativt jämnt fördelat med viss tyngdpunkt inne i stadskärnan, vilket kan förklaras av att flera linjer har samma körväg inne i centrum. Viss tyngdpunkt finns också på sträckan mot Träslövsläge.

28 KARTA 7: VARBERGS STADSBUSSLINJER MED UTBUD 2014 Linje 1 trafikerar sträckan Varbergs station via Lorensberg till Träslövsläge mellan kl med mestadels halvtimmestrafik. Linje 3 går från Varberg station via Håsten/Sjukhuset för att åter igen nå Varberg station. Sträckan körs från kl med timmestrafik. Linje 4 går från Varbergs station via Brunnsparken/Lorensberg/Sjukhuset till Erlandsgård från kl med timmestrafik på vardagar. Linje 10, som tidigare nämnts, har ett turutbud med kvartstrafik från kl under vardagar. VARBERGS STADSBUSSTRAFIK: ANTAL RESOR PER LINJE Utifrån antalet resor för 2014 är linje 1 med sina 33 procent av resorna störst. Därefter följer linje 10 med 17 procent. Linje 4 och 3 är jämnstora med 11 procent av resorna vardera. Dessa linjer utgör

29 huvudlinjenätet och tillsammans står de för 72 procent av resorna. I huvudlinjenätet sker också 70 procent av kilometerproduktionen. Andelen skolresor utgör 16 procent av den totala mängden resor i Varbergs stadsbusstrafik. Av skolresenärerna är cirka 91 procent gymnasieelever. Kungsbackas stadsbusstrafik Kungsbacka stadsbusstrafik har haft ett lågt men stabilt resande under en längre tid. Det nuvarande linjenätet består av fyra linjer: linje 736, 737, 738 och 739. Linjenätet sträcker sig enbart inom tätorten Kungsbacka. Det nuvarande linjenätet i Kungsbacka är utformat i ringlinjer som enbart går i en riktning åt gången. Detta medför långa restider samt bristfälligt utbud i vissa områden samtidigt som det blir svårt att förstå för förstagångsresenärer. Mot denna bakgrund har Hallandstrafiken och Kungsbacka kommun tagit fram ett nytt linjenät som följer principen om rakare och snabbare väg. Det nya linjenätet kommer att bestå av tre genomgående linjer med god passning mot Hede och Kungsbacka station där anslutande tågtrafik finns för vidare resa. Omläggningen är planerad att ske under KARTA 8: KUNGSBACKA STADSBUSSLINJER MED UTBUD 2014 De två största linjerna sett till antal resor är linje 736 och 739 som tillsammans stod för 75 procent av det totala resandet under Nämnda linjer står också tillsammans för 73 procent av kilometerproduktionen i stadsbusstrafiken. Linje 736 kör sträckan från Kungsbacka station via Tölö/Hede/Varla för att slutligen nå stationen igen. Linje 736 körs med mestadels halvtimmestrafik och med kvartstrafik under morgonen. Den andra större linjen, 739, går från Kungsbacka station via Hålabäck/Fors för att slutligen nå stationen igen. Linjen trafikeras med halvtimmestrafik.

30 Diagrammet visar fördelningen mellan linjerna i Kungsbacka stadsbusstrafik KUNGSBACKA STADSBUSSTRAFIK: ANTAL RESOR PER LINJE Andelen skolresenärer i Kungsbackas stadsbusstrafik var 16 procent Närtrafiken Närtrafiken är ett komplement till den ordinarie busstrafiken. Närtrafik kan användas av alla som bor eller mer än tillfälligt vistas på en plats i Halland och som har längre än två kilometer till en hållplats. Trafiken kan också nyttjas om det från den närmaste hållplatsen inte går någon linjetrafik inom en timme från önskad avresetid. Närtrafiken är inte tidtabellslagd utan resenären får veta avresetiden när beställningen görs. Resenären blir hämtad hemma och körd med taxi till närmaste samhälle med affär och eller där möjlighet finns att ta sig vidare med den allmänna kollektivtrafiken. Antalet resor är begränsat till 20 resor per månad. Denna trafik är tillgänglig alla vardagar mellan kl. 08:00 och kl. 17:00. Resorna samplaneras med övrig anropsstyrd trafik inom Hallandstrafiken. I princip är regelverket detsamma i hela Halland med vissa undantag i Laholm, där resor är möjliga fram till klockan 22:00. Cirka hallänningar hade under 2014 utifrån regeln mer än 2 km till hållplats tillgång till Närtrafiken. Enligt regelverket har även de som tillfälligt visats i Halland tillgång till Närtrafiken om de har mer än 2 km till en hållplats men då dessa personer inte är permanentboende finns ingen tillgänglig statistik över hur många personer det kan röra sig om. Med gällande regel som medger rätt till Närtrafik om inte det går någon linjetrafik inom en timme från önskad avresetid innebär det att mer än en tredjedel av hallänningarna har rätt till denna trafik vardagar mellan kl. 8 och 17. Kartan visar var resor med Närtrafiken startade under 2013 samt hur många resor som genomfördes från de olika geografiska områdena. 2 2 Hallandstrafiken planerar Närtrafiken med hjälp av planeringsverktyget Plan-It. Områdena som visas på kartan utgår från de planeringsområden som Hallandstrafiken använder vid bokning av resor med Närtrafiken

31 KARTA 9: NÄRTRAFIKEN, GENOMFÖRDA RESOR 2013

32 4) Kollektivtrafikbarometern Kollektivtrafikbarometern är en branschgemensam kvalitets- och attitydundersökning som genomförs av företaget Ipsos på uppdrag av Svensk Kollektivtrafik. Varje månad intervjuas ett statistiskt urval svenskar mellan 15 och 75 år, både de som använder kollektivtrafiken och de som inte gör det. Antalet intervjuade per län varierar mellan st. och st. per år. Det finns mycket kunskap att hämta i Kollektivtrafikbarometern men här sammanfattas de viktigaste resultaten som framkommit under senare år. Kollektivtrafikens attraktionskraft gentemot bilen måste öka kundunderlaget måste öka Lättaste kunderna att nå är de som idag enbart reser någon eller några gånger i månaden. De faktorer som är starkast för att öka resandet är relevans, kunskap och produktfördel. Även pris, popularitet och kvalitet driver resandet men i betydligt lägre grad. Det finns inga starka samband mellan resenärernas nöjdhet och hur mycket man reser. Kollektivtrafikbarometern mäter marknadsandelen för kollektivtrafiken som summan av all kollektivtrafik och taxi. Gång, cykel, skolskjuts, färdtjänst, flyg och bilfärja ingår inte. Med detta sätt att räkna ger en ökning av gång och cykel på bekostnad av bil en ökning av marknadsandelen för kollektivtrafik. Med detta sätt att räkna beräknades kollektivtrafikens marknadsandel 2014 till 27 procent för riket som helhet. Det råder stora variationer mellan länen där Stockholm, Västra Götaland, Skåne och Uppsala avviker med en andel mellan 51 procent och 26 procent. Övriga län har en andel mellan 7 och 18 procent. Hallands andel är 12 procent. Marknadsandelen samvarierar med det som i barometern kallas relevans, d.v.s. om kollektivtrafiken passar mig. I Halland är det drygt 30 procent som anser att utbudet är relevant. Det finns inga starka samband mellan resenärernas nöjdhet och hur mycket man reser. Det innebär att åtgärder för att öka nöjdheten inte nödvändigtvis leder till ökat resande. De faktorer som ökar nöjdheten är popularitet, relevans, produktfördel, kvalitet, prisvärdhet och kunskap i fallande skala. Relevans är alltså ett sammanfattande begrepp som beskriver hur användbar kollektivtrafiken är för den enskilde resenären.

33 De faktorer som är starkast för att öka resandet är relevans, kunskap och produktfördel. Även pris, popularitet och kvalitet driver resandet men i betydligt lägre grad. FAKTORER SOM STYR KOLLEKTIVTRAFIKRESANDET Källa: Årsrapport 2014 Kollektivtrafikbarometern, Ipsos Samtliga faktorer är viktiga för att kunden ska vara nöjd, men är målet att öka resandet ska fokus ligga på de två delarna i basen. Användbarhet (relevans) är den främsta faktorn för att öka resandet. Avgångstider, linjesträckning och enkelhet är de tre parametrar som ökar användbarheten mest. Kollektivtrafiken påverkas mest av att den utgör ett reellt alternativ för människor i de olika situationer då de har ett resbehov. Med utgångspunkt i resbehovet kan kommunikationen utformas så att den inriktas på att tillfredsställa faktiska resbehov. Med kunskap avses hur väl allmänhet och resenärer känner till vilket utbud som finns och hur det ska användas inklusive biljetter och kort. Kvalitet är den faktor som har minst betydelse för ett ökat resande. Den är istället en så kallad hygienfaktor som resenärerna förväntar sig ska fungera. Ingen reser mer för att bussen eller tåget kommer i tid men däremot kan kollektivtrafikresandet minska om det inte fungerar. Erfarenheterna från Kollektivtrafikbarometerns undersökningar över alla åren är att branschen generellt måste jobba mer med enkelheten, snabbheten, avgångstiderna, lyhördheten, linjesträckningarna, planerad och oplanerad information samt möjlighet att använda restiden för att få nöjdare kunder. De flesta kollektivtrafikresor (80 procent) fungerar bra eftersom resenärerna är nöjda med sin senaste resa. Däremot har kollektivtrafiken som sådan ett imageproblem i och med att det är en betydligt lägre andel som är nöjda med utförandet (RKM/bolaget). Andelen nöjda invånare ligger generellt lägre. Rikssnittet ligger på 50 procent och Halland på 47 procent. Det är en uppgång från 2011 då den var 45 procent.