Komplettering av trafikförsörjningsprogram

Transkript

1 1(2) Björn Johansson Avd.chef kollektivtrafik Regional samhällsplanering Datum Diarienummer RS Regionfullmäktige Komplettering av trafikförsörjningsprogram Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår fullmäktige att bifalla förslag till komplettering av trafikförsörjningsprogrammet. Bakgrund Fem avsnitt i trafikförsörjningsprogrammet har varit föremål för komplettering. Förslaget till kompletteringar har remitterats till kommunerna under perioden 30 maj till 9 september. Kollektivtrafikmyndigheten har sammanställt inkomna synpunkter samt kommenterat dem. Synpunkter har inhämtats underhand från Kollinfragruppen. Kommunberedningen informerades 9 oktober. Sammanfattning I anledning av inkomna synpunkter föreslås tre förändringar i förslaget till komplettering av trafikförsörjningsprogrammet. Förändringar markeras med understruken text. Avsnitt 7.8 Riktlinjer för ekonomi bör få följande lydelse. Den linjelagda trafik som har eller riskerar att få en täckningsgrad lägre än 30 procent, eller ett resande som understiger 4 personer/tur, ska vara föremål för översyn. Hallandstrafiken genomför kontinuerligt översyn av utbudet som en del av sitt grunduppdrag. Förslag till förändringar i utbudet eller andra åtgärder som

2 2(2) kan vara aktuella i anledning av översynen ingår i arbetet med kollektivtrafikplanen där dialog med kommunerna är en naturlig del. Avsnitt Principer för tillköp bör kompletteras med följande text: Region Halland har utvecklingsansvaret för kollektivtrafiken inklusive det ekonomiska ansvaret. Region Halland och Hallandstrafiken ska tillämpa ett arbetssätt som så långt det är möjligt minimerar behovet av tillköp. De avtal om tillköp som ingåtts före ska fortsätta gälla. Om det uppstår konflikt mellan ett tillköpsavtal och principer i TFP eller i driften av trafiken ska diskussioner upptas om förändring. Fortsatt handläggning : Regionstyrelsen : Regionfullmäktige Regionstyrelsen Gösta Bergenheim Regionstyrelsens ordförande Catarina Dahlöf Regiondirektör Bilagor 1. Komplettering av trafikförsörjningsprogrammet remissammanställning, Komplettering av trafikförsörjningsprogrammet förslag till ny text

3 Tjänsteskrivelse Ärende 4 1(7) Regionkontoret Björn Johansson Avd.chef kollektivtrafik Regional samhällsplanering Bjorn.k.johansson@regionhalland.se Datum Diarienummer RS Komplettering av trafikförsörjningsprogram remissammanställning Inledning Regionstyrelsen beslutade i maj 2013 att sända kompletteringarna i trafikförsörjningsprogrammet på remiss till kommunerna. Vid remisstidens utgång har fyra av länets sex kommuner lämnat synpunkter. Regionkontoret har sammanställt inkomna remissvar och kommenterat synpunkterna. Synpunkterna, uppdelade kommunvis, anges med vanlig stil, kommentarerna med kursiv stil. Slutligen finns förslag till förändringar i trafikförsörjningsprogrammet i anledning av inkomna synpunkter. Kungsbacka kommun Det är viktigt att inte ensidigt fokusera på ekonomiska nyckeltal utan att reflektera över vilken nytta trafiken gör som inte är mätbar i ekonomiska termer. Kollektivtrafikmyndigheten (RKM) avser att utveckla arbetet med att belysa trafikens samhällsnytta i kommande trafikförsörjningsprogram. I SKLs påbörjade arbete med öppna jämförelser inom kollektivtrafiken ingår två indikatorer som rör regional utveckling. Det är mycket viktigt att trafiken kan utvecklas och bidra till att stärka Halland som län och då behövs det resurser för att höja standarden och förbättra utbudet i trafiken. Utveckling och förändring av trafikutbudet sker i enlighet med trafikförsörjningsprogrammets principer. Växa i starka stråk är den övergripande principen.

4 2(7) Fokus bör ligga på linjer och stråk som har stor potential för att få fler resenärer och att täckningsgraden bör uppnå en viss nivå. Det vore dock bra om kommunen blev informerad om vilka linjer som har låg täckningsgrad och vad som kan göras för att höja intäkterna på de linjerna. Hallandstrafiken (HLT) har tagit fram en beskrivning hur arbetet med trafikförändringar ska gå till. I den dialog som äger rum med varje kommun i arbetet med kollektivtrafikplanen ingår frågan om linjer med låg täckningsgrad obligatiskt. Det är viktigt att man kan göra hela sin resa på samma biljett. Resor över kommun- och länsgränser måste snarast möjliggöras. Arbetet med att sudda bort administrativa gränser måste fortgå hela tiden. Resandet över länsgräns är viktigt i alla riktningar och störst volym har resandet norrut mot Göteborg. 60 procents täckningsgrad är högt satt. Målet bör kompletteras med en strategi för hur ett sådant krav kan uppnås. En sådan strategi bedöms redan idag finnas i programmet genom strategin att växa i starka stråk. Stråken Frillesås-Åsa-Kungsbacka samt Onsala-Kungsbacka bör vara med i huvudnätet. I nuvarande program är företrädesvis mellankommunala linjer utpekade. Den påbörjade kartläggningen av resbehov med efterföljande analys kan ge svar på vilka stråk som långsiktigt bör ingå i huvudnätet oavsett om de korsar en administrativ gräns eller inte. En förändring av stråken i huvudnätet kan ske när trafikförsörjningsprogrammet revideras Stråken Fjärås-Kungsbacka samt Vallda-Kungsbacka kan också ingå i huvudnätet. I nuvarande program är företrädesvis mellankommunala linjer utpekade. Den påbörjade kartläggningen av resbehov med efterföljande analys kan ge svar på vilka stråk som långsiktigt bör ingå i huvudnätet oavsett om de korsar en administrativ gräns eller inte. En förändring av stråken i huvudnätet kan ske när trafikförsörjningsprogrammet revideras

5 3(7) Se över planen för kollektivtrafikens utveckling i Kungsbacka tätort i syfte att införa ett nytt linjenät i december Detta ingår inte i kompletteringen av programmet. Synpunkten noteras och tas upp i dialogen med kommunen hösten Halmstads kommun Samhällsplanering och kollektivtrafikplanering behöver ske parallellt och med hänsyn till varandra. Programmet behöver bli tydligare för att kunna utgöra underlag för kommunernas planering på kort och lång sikt. Kompletteringen omfattar inte detta men RKM har påbörjat arbetet med en sammankoppling av kommunernas fysiska planering och kollektivtrafikplaneringen. I kommande revidering av programmet bör detta ingå. Programmet behöver kompletteras med kartor över framtida huvudnät, både för region- och stadsbusstrafik. Detta bör vara möjligt vid kommande revidering av trafikförsörjningsprogrammet. Det viktigaste är inte en hög täckningsgrad utan att andelen resor med gång, cykel och kollektivtrafik är hög. Målet om ökat resande har i Region Hallands styrdokument Mål och budget 2014 kompletterats med målet om 14 procents marknadsandel för kollektivtrafiken. Biljettpriserna i busstrafiken bör öka försiktigt. Biljettintäkterna är en viktig intäktskälla för att bibehålla en god ekonomi. Kommunerna bör få yttra sig över kollektivtrafikplanen HLT har tagit fram en beskrivning för arbetet med kollektivtrafikplanen där kommunerna i flera steg har möjlighet att diskutera och slutligen yttra sig över innehållet.

6 4(7) Trafikförsörjningsprogrammet bör kompletteras med bilaga där linjer som är ifrågasatta framgår. Trafikförsörjningsprogrammet ska vara långsiktigt. Olika linjers resande och täckningsgrad kan variera. Det huvudnät som pekas ut är det som RKM långsiktigt tar ansvar för. De avtal som tecknats angående tillköp ska fortsatt gälla oförändrade och den nya texten om tillköp ska inte försvåra eller fördyra tillköp för kommunerna. I överenskommelsen mellan regionen och kommunerna från 2011 om ansvar för den regionala kollektivtrafiken finns översiktligt beskrivet hur tillköp kan ske. Förslaget till komplettering av trafikförsörjningsprogrammet är en precisering av texten i överenskommelsen mellan regionen och kommunerna. Eftersom kollektivtrafiklagen anger att kommunerna har möjlighet att göra tillköp behöver tillvägagångssättet vara reglerat. Ingångna avtal gäller. Om det uppstår konflikt mellan ett befintligt tillköpsavtal och principer i TFP eller i driften av trafiken ska diskussioner upptas om förändring. Varbergs kommun Önskar ett tillägg under p 7.8: Hallandstrafiken genomför översyn och analys samt föreslår åtgärder i dialog med kommunen inför fortsatt regional beredning. HLT har beskrivit hur arbetet med kollektivtrafikplanen ska gå till. Den processen innefattar redovisning och dialog med kommunerna om linjer med lågt resande och låg täckningsgrad. Positivt att kommunerna har möjlighet att göra tillköp men Region Halland har ansvaret för utveckling och finansiering av kollektivtrafiken. Region Halland har utvecklingsansvaret för kollektivtrafiken och de långsiktiga ambitionerna kommer till uttryck i trafikförsörjningsprogrammet. Programmet kompletteras av den ettåriga kollektivtrafikplanen där de kortsiktiga ambitionerna beskrivs.

7 5(7) Falkenbergs kommun Skrivningen om 30 procents täckningsgrad bör strykas eftersom konsekvenserna inte går att överblicka. Trafikförsörjningsprogrammet, som är långsiktigt och strategiskt, innehåller mål, strategier och principer för kollektivtrafiken. Programmet bör inte innehålla eventuella konsekvenser som kan uppstå, varken på kort eller lång sikt. 30 procent är inget absolut mått utan en indikator på att en översyn bör inledas. Målet om 60 procents täckningsgrad konsekvensbeskrivs inte. Hänsyn måste tas till den stora samhällsnyttan som kollektivtrafiken genererar. Trafikförsörjningsprogrammet bör inte innehålla några beskrivningar av konsekvenser som kan uppstå i anledning av programmets mål, strategier eller dylikt. Det finns andra aspekter på kollektivtrafik än rent ekonomiska som Region Halland kan och bör värdera. Arbetet med att beskriva kollektivtrafikens samhällsnytta har inletts och kommer troligen att återfinnas i kommande versioner av trafikförsörjningsprogrammet. Hylte kommun Det är väsentligt att även Hylte kommun får linjer med expressturer och kort restid Stråket Halmstad Hyltebruk Gislaved finns med i huvudnätet för kollektivtrafik och där prioriteras kort restid. En utveckling måste ta hänsyn till olika förutsättningar som finns i länets olika delar. Region Halland och Hallandstrafiken strävar efter att anpassa utbudet efter resbehovet. Samverkan och samarbete kring taxor över länsgränserna (för Hyltes del österut till Jönköping och Kronoberg) är viktigt att hantera på ett för kunden bra sätt.

8 6(7) Arbetet med att sudda bort administrativa gränser måste fortgå hela tiden. Redan idag är det oftast möjligt att göra dessa resor, dock mer eller mindre enkelt. När det gäller bytesmöjligheter och även arbetspendling är det viktigt även för Hyltes del att Halmstads resecentrum kommer till stånd Halmstads resecentrum är viktigt för väl fungerande kollektivtrafik i hela Halland men speciellt för den södra delen. Region Halland deltar aktivt i arbetet med förverkligandet av Halmstads resecentrum. Det är önskvärt att få till ett stråk Falkenberg Torup (Hyltebruk) Den påbörjade kartläggningen av resbehov med efterföljande analys kan ge svar på vilka stråk som långsiktigt bör ingå i huvudnätet. Laholms kommun Avstår från att yttra sig.

9 7(7) Förslag till förändringar i anledning av inkomna synpunkter I anledning av inkomna synpunkter föreslås tre förändringar. Förändringarna markeras med understruken text. Förslaget till kompletteringar av trafikförsörjningsprogrammet bör ändras i avsnitt 7.8 enligt nedan. Den linjelagda trafik som har eller riskerar att få en täckningsgrad lägre än 30 procent, eller ett resande som understiger 4 personer /tur, ska vara föremål för översyn. Hallandstrafiken genomför kontinuerligt översyn av utbudet som en del av sitt grunduppdrag. Förslag till förändringar i utbudet eller andra åtgärder som kan vara aktuella i anledning av översynen ingår i arbetet med kollektivtrafikplanen där dialog med kommunerna är en naturlig del. Ändringar i avsnitt Principer för tillköp bör göras enligt följande: Region Halland har utvecklingsansvaret för kollektivtrafiken inklusive det ekonomiska ansvaret. Region Halland och Hallandstrafiken ska tillämpa ett arbetssätt som så långt det är möjligt minimerar behovet av tillköp. De avtal om tillköp som ingåtts före ska fortsätta gälla. Om det uppstår konflikt mellan ett tillköpsavtal och principer i TFP eller i driften av trafiken ska diskussioner upptas om förändring.

10 1 Komplettering av trafikförsörjningsprogrammet Fem avsnitt av trafikförsörjningsprogrammet är kompletterade. Numreringen av avsnitten är samma som numreringen i trafikförsörjningsprogrammet. 4. Ekonomiska förutsättningar 4.2 Ekonomin i Halland I vilken takt och omfattning kollektivtrafiken kan byggas ut prövas i samband med Region Hallands årliga budget. Förändringar i trafiken beskrivs i kollektivtrafikplanen. I trafikförsörjningsprogrammet redovisas därför endast översiktliga bedömningar av den ekonomi som krävs för att förverkliga den långsiktiga strategin och ambitionsnivån. I samband med att Region Halland övertog ansvaret för kollektivtrafiken genomfördes en skatteväxling som baseras på 2009 års kostnader. Skatteväxlingen omfattade inte Öresundstågstrafiken och inte heller kommunala resurser för kollektivtrafikplanering. År Ägarnas driftsbidrag för linjetrafik ,0 MKR ,2 MKR ,3 MKR (underlag för skatteväxling) ,1 MKR ,8 MKR ,0 MKR ,0 MKR (budget) Mellan åren 2009 och 2013 ökade kostnaderna med 110 mkr eller 42 procent. Kostnadsökningarna beror på att trafikavtalen blivit dyrare genom indexuppräkningar och vid upphandling (49 mkr bland annat pga ökade miljö- och tillgänglighetskrav), att utbudet ökat genom beslut i samband med kollektivtrafikplanen (39 mkr) samt att kostnaderna för den av Västtrafik upphandlade trafiken ökat (25 mkr). Sedan 1 januari 2012 har Region Halland ensamt det ekonomiska ansvaret för den allmänna kollektivtrafiken. Halland har en högre självfinansieringsgrad än de flesta län i landet. År 2012 var den 56 procent. I Sverige som helhet är den cirka 50 procent. Biljettintäkterna är en viktig källa till finansiering och det är därför viktigt att taxenivån förblir oförändrad eller minst följer den allmänna prisnivån om nuvarande finansieringsgrad ska behållas. Ytterligare subventioner av resandet, exempelvis av biljettpriset för vissa grupper av resenärer, påverkar också självfinansieringsgraden. Eventuella subventioner regleras i överenskommelsen mellan Region Halland och kommunerna.

11 2 En hög självfinansieringsgrad skapar ekonomiska förutsättningar för en utbyggd kollektivtrafik. Satsningar där resandeunderlaget är stort genererar ekonomiska förutsättningar för utbyggnad även där resandeunderlaget är mindre. Fokus måste läggas på att uppfylla kundernas krav så att kollektivtrafiken upplevs som attraktiv och prisvärd, vilket ger ett ökat resande. Kostnaderna för den allmänna kollektivtrafiken fördelas mellan resenärerna och Region Halland. Kommunerna finansierar färdtjänst, skolskjutsar och tillköp av trafik. Med tillköp avses trafik som en kommun kan finansiera i den egna kommunen men som inte ryms inom kollektivtrafikmyndighetens ekonomiska ramar. Ett specialfall av tillköp är subventionerade biljettpriser för vissa grupper av resenärer. 7. Övergripande strategier för kollektivtrafikens utveckling 7.8 Riktlinjer för ekonomi Den allmänna upphandlade kollektivtrafiken ska kännetecknas av att den bedrivs med hög samhällsekonomisk effektivitet och med företagsekonomiska hänsyn. Det utbud som myndigheten tar ansvar för är det som bedöms vara regionalt motiverat och den trafiken ska vara samhällsnyttig. Den linjelagda trafik som har eller riskerar att få en täckningsgrad lägre än 30 procent, eller ett resande som understiger 4 personer /tur, ska vara föremål för översyn. Hallandstrafiken genomför kontinuerligt översyn av utbudet som en del av sitt grunduppdrag. Förslag till förändringar i utbudet eller andra åtgärder som kan vara aktuella i anledning av översynen ingår i arbetet med kollektivtrafikplanen där dialog med kommunerna är en naturlig del Principer för tillköp ny version Region Halland ansvarar för finansiering av den upphandlade allmänna kollektivtrafiken. Region Halland beslutar också om vilket utbud av allmän kollektivtrafik som kollektivtrafikmyndigheten tar ansvar för och som ska erbjudas medborgarna. Den långsiktiga utvecklingen beskrivs i trafikförsörjningsprogrammet och omfattningen fastställs i kollektivtrafikplanen. Kollektivtrafiklagen (kap.2, 1b) medger att kommuner själva finansierar ett utbud som är större än vad kollektivtrafikmyndigheten tillhandahåller: Om ett landsting ensamt ska ansvara för kollektivtrafiken i länet får en kommun inom länet träffa avtal med landstinget om kostnadsansvar för regional kollektivtrafik som är av

12 3 bättre kvalitet eller billigare för resenärerna än vad landstinget annars skulle tillhandahålla. Region Halland har utvecklingsansvaret för kollektivtrafiken inklusive det ekonomiska ansvaret. Region Halland och Hallandstrafiken ska tillämpa ett arbetssätt som så långt det är möjligt minimerar behovet av tillköp. De avtal om tillköp som ingåtts före ska fortsätta gälla. Om det uppstår konflikt mellan ett tillköpsavtal och principer i TFP eller i driften av trafiken ska diskussioner upptas om förändring. Nedanstående principer överensstämmer i allt väsentligt med de som finns i angränsande län. Med tillköp menas beställningar som helt eller delvis finansieras av annan part än Region Halland och som innebär lokal anpassning av regional kollektivtrafik. Alla tillköp som är förenliga med mål och strategier i trafikförsörjningsprogrammet och som inte påverkar kollektivtrafiksystemet negativt ska tillåtas. Region Halland, regionstyrelsen, avgör vilka tillköp som är förenliga med trafikförsörjningsprogrammets mål och strategier och om tillköpet påverkar kollektivtrafiksystemet negativt. Trafik i form av exempelvis en ny linjesträckning eller ett ökat turutbud kan köpas till. Kommun kan köpa till färdbevis till sina invånare under förutsättning att Kommun använder det utbud av färdbevis som tillhandahålls av Regionen, baserat på befintligt zonsystem, giltighetstider med mera, om inte annat överenskommes. Tillköp kan såldes göras under förutsättning att Tillköpet inte innebär att andra färdbevis än det som som tillköpet avser behöver prisförändras. Tillköpet inte förändrar den beslutade zonstrukturen om motsvarande tillköp skulle beviljas för en eller flera kommuner. Tillköpet inte påverkar prisförhållandet mellan färdbevis så att mål och strategier i Trafikförsörjningsprogrammet motverkas om motsvarande tillköp skulle beviljas för en eller flera kommuner. Den gällande pris- och sortimentsstrukturen är överordnad tillköpen. Vid beslut om förändrad pris- och sortimentsstruktur ska gällande tillköp omprövas. Regionen ska i god tid föra dialog med Kommun som innehar tillköp för att möjliggöra eventuell anpassning av tillköp till ny struktur. Kommun har kostnadssansvar för utredning inför eventuellt tillköp av färdbevis.

13 4 Kommun kan köpa till en snabbare utveckling utifrån fastställda strategier och måldokument. Kostnad för tillköp beräknas utifrån bedömd nettokostnad. I förekommande fall ingår bedömd intäktsförändring som en del av nettokostnaden. Skolskjutsar och färdtjänst, som regleras i särskilda lagar, kan inte tillköpas eller samfinansieras enligt dessa regler. Avtal om den tillköpta trafiken ska upprättas mellan Region Halland och berörd part/berörda parter. Tillköp av beställnings- och evenemangstrafik bör undvikas. 7.9 Taxor Återkommande undersökningar bland kollektivtrafikresenärer ger samma resultat: priset är inte en avgörande faktor för de flesta när de väljer mellan kollektivtrafik och andra färdsätt. Hur enkelt det är att köpa biljetter och hur begripligt systemet med biljetter och kort är har större betydelse för viljan att åka kollektivt. Regionfullmäktige fastställer i trafikförsörjningsprogrammet övergripande principer för utformning av taxor, biljetter och andra reseprodukter. Hallandstrafikens styrelse har mandat att besluta om taxenivåerna inom ramen för de principer som regionfullmäktige fastställt. Taxenivån ska kunna användas som ett aktivt verktyg i arbetet med kollektivtrafikens utveckling. De principer som sätts för taxor, biljetter och reseprodukter gäller för all kollektivtrafik i Halland om inte annat anges. Kollektivtrafiken måste utgöra ett sammanhållet system där resenären aldrig ska behöva märka vem som har tagit initiativ till att bussen eller tåget går. Region Halland utgår från följande principer: - Det ska vara enkelt - Hela resan-perspektivet ska råda - Den upphandlade och den kommersiella trafiken ska fungera bra ihop - Intäkterna från resenärerna ska utgöra minst 60 procent av kostnaderna sett över en längre tidsperiod. 8 Förslag till framtida kollektivtrafik i Halland 8.3 Framtida regional busstrafik Huvudnät med attraktivt utbud knyter samman länet Den regionala busstrafikens huvudnät ska ha ett attraktivt utbud med syfte att knyta samman regionen och vara ett komplement och en förstärkning till tågtrafiken. I det framtida

14 5 kollektivtrafiksystemet kommer fortfarande tågtrafiken på Västkustbanan att utgöra stommen. Busstrafiken ska erbjuda goda resmöjligheter med korta restider och en flexibilitet i resandet. Busstrafiken ska utvecklas i relationer och stråk med stort underlag och vara anpassad för arbetspendling. En utbyggnad måste också ske så att linjer med störst förutsättningar byggs ut inledningsvis. Ett huvudnät har identifierats där turtäthet och restid prioriteras. Busstrafiken i detta nät skall erbjuda en hög reshastighet för att vara attraktiv för det regionala resandet. Resan med buss bör inte ta mer än 50% längre tid än med bil. Detta innebär att linjesträckningar, körvägar och antalet hållplatser bör ses över. Busstrafikens huvudnät utgörs av stråken Kungsbacka Särö mot Göteborg Kungsbacka - Varberg Varberg - Falkenberg Varberg - Ullared Falkenberg - Halmstad Falkenberg - Ullared (Svenljunga - Borås) Halmstad Hyltebruk - (Gislaved) Halmstad - Laholm Halmstad Ljungby-(Växjö) Det är i dessa stråk som större satsningar kommer att göras för att fortsättningsvis kunna utgöra ryggraden för den regionala arbetspendlingen. Resandet har under den senaste femårsperioden generellt ökat i dessa relationer, störst procentuell ökning har skett mellan Varberg och Ullared, samt mellan Halmstad och Laholm. För att ytterligare höja attraktiviteten i stråken måste en högre reshastighet kunna erbjudas, exempelvis i form av expressturer eller expresslinjer med färre bytespunkter. Ett ökat turutbud i vissa relationer, med mer än 30-minutertrafik under högtrafik och 60-minuterstrafik under övrig tid, bör övervägas för att få till stånd ett förhöjt ökat resande i stråken. I vissa stråk är turutbudet redan idag större än 30-minuters trafik. Detta kan ske när ekonomin i Region Halland så tillåter. En utveckling måste också beakta de olika förutsättningar som finns i länets olika delar. Kollektivtrafiken i norra länsdelen har starka samband med utvecklingen i Göteborgsregionen. Kollektivtrafiken i Kungsbacka sköts av Västtrafik på uppdrag av Region Halland och regleras i ett samarbetsavtal mellan Region Halland och Västra Götaland. Utvecklingen måste därför ske i samspel med den långsiktiga inriktningen för Västra Götalandsregionen. I Kungsbacka kommun finns även flera tunga lokala inomkommunala kollektivtrafikstråk som t.ex. Åsa- Kungsbacka och Onsala-Kungsbacka som är viktiga att vidareutveckla.

15 6 I den regionala infrastrukturplanen avsätts medel för att bland annat förbättra busstrafikens infrastruktur. Åtgärderna ska vidtas stråkvis. Under 2013 och 2014 kommer stråkstudier att genomföras på kollektivtrafikens huvudnät. I stråkstudierna ska åtgärder som ger en snabbbare och mer effektiv trafik som även är tillgänglighetsanpassad belysas och åtgärder föreslås. 8.4 Framtida stadsbusstrafik Stadsbusstrafik allmänt I Halland har fyra städer stadsbusstrafik; Halmstad, Falkenberg, Varberg och Kungsbacka. Kollektivtrafik i tätorter fyller flera viktiga funktioner, bland annat att minska biltrafiken och därmed reducera utsläpp och buller, stadsbusstrafiken kan även bidra till att minska trängseln i stadens centrala delar. Trafiken med stadsbussar bidrar till en hållbar stadsutveckling. Planeringen av stadsbusstrafiken bygger på samma principer som för regionbusstrafiken i länet dvs. snabbare och tätare trafik i starka stråk. Trafiken ska utökas där det finns potential för ett ökat resande. Kollektivtrafiken i Halland bör ses som en helhet där stadsbusstrafiken utgör en viktig del och samplanering med regionbussar och tåg är av stor vikt. Arbetssättet går mot en tydligare uppdelning mellan ett huvudlinjenät och linjer som ingår i basutbudet. Huvudlinjer bör ha en hög turtäthet och resan in mot centrum ska gå så rakt och gent som möjligt. För linjer som ingår i basutbudet är yttäckningen viktigare än snabb restid. Antalet linjer i stadsbusstrafiken kan behöva justeras och nya former av kollektivtrafik, som komplement till traditionell linjelagd trafik, kan behövas för att tillgodose resbehovet med en rimlig ekonomisk insats. Av de stadsbusslinjer som räknas som huvudlinjer i Halmstad idag kan ett antal starka stråk lyftas fram och ges en karaktär av stomlinje. Halmstad kommun har tagit fram en Transportplan 2030 där det beskrivs hur kommunen tänker sig den framtida kollektivtrafiken i staden. Planen kommer att vara ett viktigt dokument i det framtida arbetet med utvecklingen av stadsbusstrafiken i Halmstad. På liknande sätt har en utredning genomförts om stadsbusstrafikens utveckling i Varberg och i Kungsbacka. Dessa utredningar kommer vara underlag för framtida prioriteringar. En utökning i turutbudet för stadsbusstrafiken kan ske när ekonomin i Region Halland tillåter. Gemensamt för de fyra städerna är att stadsbusstrafiken har en relativt låg medelhastighet vilket sänker attraktiviteten. Att medelhastigheten är låg indikerar att busstrafiken skulle behövas prioriteras i vägnätet, dvs. framkomligheten skulle behöva förbättras för att punktlighet ska kunna garanteras och restiden förkortas. Raka körvägar och kort restid innebär i många fall att kollektivtrafiken behöver ges prioritet framför bilen, exempelvis genom signalprioritering, busskörfält med flera åtgärder. Antalet hållplatser utmed huvudlinjerna kan

16 7 behöva ses över och justeringar kan bli aktuella för att ytterligare snabba upp resan med buss, målet är att göra körtiden jämförbar med bilens. De hållplatser som blir kvar blir ännu viktigare och ofta måste infrastrukturåtgärder gå hand i hand med, och många gånger föregå, förändringar i trafiken. Attraktiva och tillgängliga hållplatser och andra bytespunkter bidrar till att stadsbusstrafiken utnyttjas av fler. I vissa starka stråk kan inspiration hämtas från busstrafiksystemet Bus Rapid Transit (BRT). Begreppet BRT brukar på svenska översättas till tänk spårväg kör buss. BRT trafikerar i allmänhet på separata bussgator och ges prioritet framför bil i korsningar genom signalprioritering. Linjesträckningar för BRT är raka och tydliga, hållplatserna håller en hög standard med parkeringsmöjlighet för cykel. Inom BRT prioriteras hög medelhastighet och turtäthet. BRT-system tillvaratar många av spårtrafikens fördelar som framkomlighet och avstånd mellan hållplatser, vilket kombineras med busstrafikens lägre investeringskostnader. För att lyckas skapa en konkurrenskraftig och attraktiv kollektivtrafik krävs att satsningar görs för att låta bussen få plats och företräde i stadsmiljön Bytesmöjligheter Genom att möjliggöra smidiga byten mellan stadsbuss och tåg eller regionbuss knyts kollektivtrafiksystemet samman än mer. Byggnationen av Resecentrum i Halmstad kommer att göra stadsbusstrafiken till en mer integrerad del av kollektivtrafiksystemet där tågtrafiken på Västkustbanan utgör stommen. Fortfarande saknas dock finansiering från den nationella infrastrukturplanen för ombyggnationen av bangården i Halmstad, etapp 3, en åtgärd som är nödvändig för att resecentrum i sin helhet ska kunna färdigställas. När genomförandet av etapp 2 är klart, planerat till 2015, läggs även stadsbusslinjerna om och alla huvudlinjer kommer att trafikera med hållplats i anslutning till regionbussterminalen och närhet till stationen på ett naturligt sätt. I mars 2013 beslutades att ge tillåtlighet för utbyggnad av dubbelspår i tunnel genom Varberg vilket innebär att nytt resecentrum kan komma till stånd. Kungsbacka resecentrum är en viktig nod för kollektivtrafiken i Kungsbacka kommun. Under högtrafiktid råder kapacitetsbrist. Plattformsförlängningar ingår i Västsvenska paketet.