Väg 708 Delsbo - Fredriksfors

Transkript

1 Förstudie Väg 708 Delsbo - Fredriksfors Hudiksvall kommun, Gävleborgs län Samrådshandling oktober 2010 Uppdrag nr:

2 Översiktskarta väg 708 Delsbo - Fredriksfors Titel: Förstudie väg 708 Delsbo - Fredriksfors Utgivningsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Patrik Roos, Trafikverket Uppdragsansvarig: Henry Johansson, Ramböll Sverige AB Uppdragshandläggare: Oskar Jansson, Ramböll Sverige AB Tryck: Distributör: Trafikverket, Nattviksgatan 8, Härnösand, telefon:

3 Innehåll SAMMANFATTNING Bakgrund Bakgrund och syfte Brister och problem Aktualitet Geografisk avgränsning Tidigare utredningar och beslut Övergripande mål och strategier Planeringsprocessen Befintliga förhållanden Områdets allmänna karaktär Markanvändning Trafik och trafikanter Miljö och naturresurser Byggnadstekniska förutsättningar Funktionsanalys av vägtransportsystemet Tillgänglighet Transportkvalitet Regional utveckling Trafiksäkerhet Miljö Mål Övergripande mål Projektmål Tänkbara åtgärder Åtgärdsalternativ enligt Fyrstegsprincipen Effelter och konsekvenser Nollalternativ Steg 3. Vägförbättringsåtgärder Steg 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Kostnader Riskhantering Samråd Väghållningsmyndighetens ställningstagande Fortsatt arbete Referenser Bilaga

4 SAMMANFATTNING Brister och problem Väg 708 är en drygt 17 km lång landsväg i Hudiksvalls kommun, vilken börjar i Delsbo och slutar strax öster om Fredriksfors. Vägen innehåller partier med både asfalt och grus. Väg 708 utnyttjas också periodvis av tung trafik, vars verksamhet är kopplad till den skogsnäring som bedrivs i omkringliggande marker. Det har medfört att väg 708 på många platser uppvisar stort vägslitage och undermålig vägstandard. Något som inte bara skapar tillgänglighetsproblem för skogsnäringen, utan även för de personer som bor och verkar längs väg 708. Projektmål Projektets mål är att förbättra tillgängligheten till arbetsplatser och samhällsservice för de boende längs sträckan, samt förbättra möjligheten till uttag av skogsråvara under framförallt tjällossningsperioden. Detta ska uppnås utan att närliggande kultur- och naturmiljöers kvalitéer förloras. Tänkbara åtgärder En analys enligt fyrstegsprincipen visar att förbättringsåtgärder i befintlig sträckning krävs för att uppnå projektmålen. Alternativa transportslag och omstyrning av trafik är inte möjligt och nybyggnadsåtgärder bedöms inte motiverade mot bakgrund av den låga trafikeringen. Åtgärdsförslag I enlighet med fyrstegsprincipens steg 3, vägförbättringsåtgärder, handlar det framför allt om åtgärder för att stärka bärigheten som påbyggnad/utbyte av överbyggnad, dräneringsåtgärder med främst fördjupade diken och nytt slitlager av asfalt längs hela sträckan. Även smärre planjusteringar och täckdikningar kan behövas för att undvika svårschaktade slänter och känsliga områden. Dikena behöver åtgärdas på större delen av sträckan. Andra åtgärder som kan bli aktuella är siktförbättringar, flyttning- och/eller sammanslagning av flera utfarter. Effekter och konsekvenser Positiva effekter som kan genereras genom steg 3 - åtgärder är bl.a. ökad tillgänglighet för boende längs sträckan, säkrare körning vid in- och utfarter, samt minskade bullerstörningar med jämnare väg. De negativa effekterna handlar främst om risk för högre hastigheter med en bättre vägstandard, mindre ingrepp på tomter och kulturlandskapet vid dikesfördjupningar och trumbyten. Kostnader Kostnaden för att uppfylla uppsatta projektmål kopplat till föreslagna vägförbättringsåtgärder har bedömts uppgå till 38 miljoner kronor. 4

5 1. Bakgrund 1.1 Bakgrund och syfte Väg 708 är en smal landsväg, där ca 1/3 del av vägen är grusväg och där resterande del är asfalterad. Årsdygnstrafiken är måttlig, men vägen används periodvis mer omfattande av tung trafik, främst inom skogsnäringen. Påfrestningarna som genereras av den tyngre trafiken, ställer höga krav på vägens standard och bärighet. Förstudien är ett av Trafikverkets första steg i fysisk planering och syftet med denna förstudie är att förutsättningslöst klarlägga förutsättningarna för det fortsatta arbetet med denna väg och föreslå åtgärder. 1.2 Brister och problem Idag använder sig många tungt lastade fordon väg 708, som en viktig länk, för vidare färd på väg 84 mot Hudiksvall och Norrlands - Svealands kusthamnar. Delar av väg 708 uppvisar stort slitage och undermålig vägstandard. Ett parti av vägen saknar asfalt och är grusbelagd. Grusvägsdelen är dock akut förstärkt, för ca 5 år sedan för att klara lättare fordon. Det finns också några passager som upplevs som trånga, där det är svårt för eller omöjligt fordon att mötas, vilket medför bristande framkomlighet och en otrygghet för oskyddade trafikanter. De brister som upptäckts genom inventeringar och okulära bedömningar är: Bärighetsproblem längs stora delar av vägen, som till stor del antas bero på vägens dåliga dränering, med små diken på de flesta sträckor. Tjälskador främst inom den västra delen Grusslitlager på vägytan, på en sträcka av 4,6 km. En del trånga passager och dåliga siktförhållanen främst vid en del korsningar och igenom byarna Svedja, Oppsjö och Loppet, där husen ligger mycket nära vägen. På en del sträckor finns oeftergivliga belysnings- och elstolpar intill vägen. Projektet förväntas medföra: Förbättra framkomligheten för samtliga trafikantgrupper. Öka vägstandard och förbättra trafiksäkerheten. Öka tryggheten för trafikanterna. Förstudien förväntas utgöra: Ett klarläggande av problemsituationen, med framtagande av alternativa förslag på åtgärder i 4-stegsprincipen, (se kap. 1.7 planeringsprocessen). Ett beslutsunderlag för Trafikverket. Ett underlag för Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. 5

6 1.3 Aktualitet Objektet är ett bärighetsobjekt som efter genomförd förstudie väntas leda till beslut om eventuell åtgärd av sträckan. Byggandet är planerad att påbörjas år Geografisk avgränsning Förstudien startar vid korsningen av väg 84 i Delsbo och slutar strax öster om Fredriksfors. (se figur 1.4-1). Förstudien omfattar således hela väg 708, en sträcka på knappt 20 km, med närliggande terräng Tidigare utredningar och beslut År 2000 utförde Vägverket Konsult (numera Vectura), en bärighetsanalys på bl.a. väg 708 Sunnansjö - Fredriksfors. En uppföljning med bl.a. förslag på förstärkningar genomfördes senare av VV Konsult år ,5 1 1,5 2 2,5 Km 708 En tjälinventering över väg 708 har genomförts detta år (2010) av Vectura. Figur Geografisk avgränsning. 1.6 Övergripande mål och strategier Den 12 mars 2009 överlämnade Regeringen propositionen Mål för framtidens resor och transporter, prop 2008/09:93, där det fastslogs att transportpolitikens övergripande mål ska vara att säkerställa en samhällsekonomisk effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. De nya transportpolitiska målen delades sedan in i två delmål; ett funktionsmål, Tillgänglighet, samt ett hänsynsmål, Säkerhet, miljö och hälsa. Funktionsmålet ska bl.a. förbättra tillgängligheten inom och mellan regioner, främja att individen väljer kollektivtrafik, medverka till att kvaliteten för näringslivets transporter förbättras, uppnå ett jämställt samhälle och bidra till en säkrare trafikmiljö för barn och funktionshindrade. Hänsynsmålet syftar bl.a. till att uppfylla miljökvalitetsmålet, Begränsad klimatpåverkan, genom att minska volymen fossila bränslen, samt genom energieffektivisering, samt att antalet omkomna inom vägtransportområdet halveras och antalet allvarligt skadade minskas med en fjärdedel mellan 2007 och Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Syftet med de två nya delmålen beskrivs mer ingående i tabell 1, s. 7. 6

7 Tabell 1. Transportpolitiska mål Regeringens nya transportpolitiska delmål. Funktionsmålet, Tillgänglighet * Skapa ett transportsystem som är öppet och användbart för alla, både medborgare och näringsliv. * Transportystemet ska utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning. * Hitta en balans i transportsystemets utformning som gynnar både män och kvinnors rörelsemönster. * Underlätta för barn och ungdomar att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet och öka deras möjligheter att mer frekvent vistas i trafikmiljöer. * Transportpolitiken ska uppmuntra till att göra klimatsmarta val attraktiva. Det handlar främst om satsningar på cykeltrafik och kollektiva färdsätt. Framförallt på landsbyggden bör större resurser läggas på en mer attraktiv kollektivtrafik. Hänsynsmål, Säkerhet, miljö och hälsa * Bidra till en säkrare trafikmiljö genom kompatibla trafiksäkerhetsåtgärder, som ett led till att nå det av Riksdagen uppsatta nollvisionen (1997). * Transportsystemet är idag nästan helt beroende av tillgång till fossila bränslen. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. * Sverige har som mål att ligga i framkant, vad gäller omställning av energi- och bränsleslag till fordon, inom den närmaste framtiden, samt genom att effektivisera transportsystemet, uppfylla de kriterier som finns uppställda för att klara av de nationella miljökvalitetsmålen. 1.7 Planeringsprocessen Förstudien är det första steget i planeringen av ett vägprojekt. Förstudien ska beskriva problemet, områdets värden och kvaliteter, mål för projektet, tänkbara åtgärder och förslag på lösningar samt vad som händer om inget görs. Förstudien är ett inventeringsskede som skall ge underlag för beslut om objektet skall drivas vidare. Förstudien skall även klarlägga förutsättningarna för den fortsatta planeringsoch projekteringsprocessen. I förstudieskedet får berörd allmänhet, kommun, länsstyrelse och andra intressenter, chansen att komma med synpunkter och därigenom möjligheten att påverka den fortsatta planeringen. Resultatet från förstudien ska påvisa att ingen åtgärd erfordras, eller att den fortsatta planeringen sker via en vägutredning eller direkt via en arbetsplan. Länsstyrelsen ska utifrån förstudien bedöma om projektet kan antas ha betydande miljöpåverkan eller inte, enligt miljöbalken (MB) och väglagen (VägL). 7

8 Endast ett utredningsalternativ Fler studerade alternativ Förstudie Vägutredning Arbetsplan Bygghandling Byggskede Figur Planeringsprocessen Ingen åtgärd Fyrstegsprincipen Trafikverket arbetar efter den så kallade fyrstegsprincipen för att få bästa nytta av satsade resurser. Det innebär att man stegvis analyserar vilka typer av åtgärder som löser problemen. Ibland kan en kombination av olika åtgärder vara effektivt. Analys enligt fyrstegsprincipen Steg 1. Kan transportbehoven minskas eller andra transportsätt användas, till exempel järnväg eller kollektivtrafik? Steg 2. Kan befintliga vägnätet utnyttjas effektivare, t.ex. genom hastighetsanpassning eller trafikreglering? Steg 3. Kan man lösa problemen genom förbättringar och mindre ombyggnationer, t.ex. breddning, förstärkningar etc. Steg 4. Projektet kräver nyinvesteringar eller större ombyggnader, t.ex. en helt ny väg. 8

9 2 Befintliga förhållanden 2.1 Områdets allmänna karaktär Väg 708 går huvudsakligen genom ett skogs- och jordbrukslandskap. Jordbrukslandskapet är relativt fragmenterat, där mindre och större gårdar avlöser varandra. Några av gårdarna är typiska hälsingegårdar, med stort kulturhistoriskt värde. Vägens västra partier löper delvis längs med Svedjaån och dess avrinningsområden, där väg 708 vid ett flertal tillfällen passerar över biflöden till Svedjaån. 2.2 Markanvändning Befolkning och bebyggelse Längs med förstudieområdet finns ett antal gårdar delvis klustrade i mindre byar, där byn Svedja är det största sammanhängande bebyggda området längs sträckan. Området har idag ca 450 fast boende vilket utökas sommartid då ett hundratal personer använder sina fritidshus (www. bobygda.se). Näringsliv och sysselsättning Byggden inhyser ett antal småföretagare, som främst sysslar med jord- eller skogsbruk, samt träförädling m.m. Föreningen Bobygdens Framtid äger idag Bobygdens skola, samt intilliggande dagis som är inhyst i Bobygdsgården, med tillhörande lägenheter ( Kommunala planer, framtida markanvändning Den kommunala översiktsplanen, antagen av kommunfullmäktige 2008, ger en övergripande beskrivning över de planeringsprojekt som pågår inom Hudiskvall kommun. Det som nämns angående aktuellt förstudieområde kring väg 708, behandlar dels den värdefulla kulturbebyggelse som finns i Bobygden, dels det område som är av naturvårdsintresse, kopplat till kalkningsåtgärder i berörda vattendrag (se vidare kap 2.4 Miljö). Idag finns inte några gällande eller planerade detaljplaner i området. Däremot finns det en områdesbestämmelse, gällande vägreservat, förbifart Delsbo. Vägreservatet är planerat för väg 84 och berör förstudieområdets norra delar (se vidare karta A, bilaga 1). 2.3 Trafik och trafikanter Vägstandard Väg 708 är m bred, undantaget en mycket smal passage 1,5 km öster om Svedja vid Loppet. Av vägens 17,8 km är ca 4,6 km grusväg. Gruspartiet är en sammanhängande sträcka belägen på väg 708:s östra del mellan Norr i backen och Vallsta. Vägen korsar även ett antal vattendrag/diken, som leds under vägen via trummor. Mindre broar finns över Svedjaån respektive Storån (Klubboån). Skyltad hastighet varierar från max 30 km/tim till max 70 km/tim och vägen är klassad som en BK 1 väg. Km-angivelserna i nedanstående text ska geografiskt tolkas som att 0/000 är korsningen med väg 84, Delsbo och km 17/824 är korsningen med väg 84 öster om Fredriksfors. 9

10 Det befintliga slitlagret på väg 708 ser idag ut på följande sätt: 0/000 4/470 Beläggning 4/470 6/914 Ytbehandling 6/914 8/553 Beläggning 8/553 11/264 Ytbehandling 11/264 11/506 Oljegrus 11/506 12/020 Ytbehandling 12/020 16/625 Grusväg 16/625 17/824 Beläggning Trafikmängd och transporter Trafikmängden på den aktuella sträckan är relativt liten. Mätningar över årsmedeldygnstrafiken (ÅDT) är från år 2008 på väg 708 och omfattade tre mätpunkter. Störst mängd uppmättes vid korsningen med väg 706 öster om Delsbo, där 570 fordon/dygn, varav 6 % var tung trafik. Se vidare Karta A, bilaga 1, som åskådliggör ÅDT, hastigheter och konfliktpunkter. Oskyddade trafikanter och skoterfordon Andelen oskyddade trafikanter är inte räknade, men bedöms vara av mindre omfattning på aktuell sträcka. Det beror främst på att vägen är lokaliserad i ett glesbefolkat område, där de flesta personer använder bilen för att ta sig in mot de närmaste större orterna (Delsbo, Hudiksvall, Ljusdal). Några alternativa vägar till väg 708 finns inte för oskyddade trafikanter. Väg 708 korsas på två ställen av en större skoterled (se vidare Karta C, bilaga 1). Kollektivtrafik och skolskjutsar Vägen trafikeras dagligen av 6 bussturer, som inte är bussar i linjetrafik. Samtliga bussar är skolskjutsar, som hämtar upp barn och ungdomar för vidare tur mot Waldorfskolan, ca 6 km norr om Delsbo, Ede Skola i centrala Delsbo, samt Bobygdaskolan i Västanäng. Antalet elever per tur varierar, men uppskattningsvis rör det som om ett 15 tal elever på förmiddagsturerna och ca 35 på eftermiddagsturerna. Hållplatserna på sträckan är utformade som körbanehållplatser. Olyckor Väg 708 Mellan år har det inträffat totalt 5 rapporterade olyckor inom aktuellt förstudieområde. I tre av fallen handlar det endast om lindriga personskador, men i ett av fallen resulterade det i en olycka, med svåra personskador, till följd av halt underlag (STRADA). Väg 84 Vid och nära korsningen mellan väg 84 och väg 708 i Delsbo, har två olyckor inträffat mellan år I det ena fallet handlar det om en lindrig personskada, till följd av en påkörning bakifrån på vänstersvängande fordon och i det andra fallet om svåra personskador (STRADA). Karta B, bilaga 1 illustrerar var och vilken typ av personskada det handlar om. 10

11 2.4 Miljö och naturresurser Landskapsbild Landskapskaraktären i aktuellt förstudieområde har i Vägverkets publikation (2009:92), betecknats som Norrlands inland. Denna landskapskaraktär hittas oftast ovan högsta kustlinjen i hälsingslands västra delar, men passar även in på miljöerna kring väg 708. Bebyggelsen ligger oftast i krönlägen och i sydsluttningar, där skogen utgör den största näringen och där skogarna ägs till övervägande del av bolag. Bild Där marken inte är kultiverad kantas väg 708 av tät skog. Barrskog dominerar. Foto: Henry Johansson, Ramböll Sverige AB Bild Bobygden är känd för sin vackra omgivning där större gårdar bildar en mosaik på de bördiga jordarna. Foto: Oskar Jansson, Ramböll Sverige AB Barrskog varvat med kultiverad mark präglar landskapet längs med väg 708. Skogen ligger ganska tätt inpå vägen vilket ger en känsla av att färdas genom en korridor. Sikten kan på vissa ställen upplevas som dålig, speciellt vid trånga passager och vid snäva kurvor och krön, där skog skymmer sikten eller på grund av den bitvis smala vägen. Utefter den mer kultiverade marken är sikten bitvis god och landskapet kan på flertalet platser upplevas som vacker och naturskön. Gårdarna avlöser varandra och bebyggelsen ligger ibland mycket nära vägen. Riksintressen, skyddade och skyddsvärda områden Det finns inga registrerade Riksintressen, Natura 2000-områden, naturreservat eller nationalparker inom berört förstudieområdet. Det finns heller inga nyckelbiotopsområden eller kulturreservat. Naturmiljö och artrika vägkanter Områden med sumpskog finns på några platser relativt nära vägen. Hydrologiska typen för sumpskogarna är Mosseskog respektive Fuktskog. Dessa sumpskogar har i Skogsstyrelsens informations- och GIS databas (Skogens Pärlor), inte delgivits några naturvärden. Strax norr om byn Skog, löper väg 708 längs med Skogssjön, där en våtmarkinventering genomförts. Området har av Länsstyrelsen bedömts tillhöra klass 3 d.v.s. ett område med ringa naturvärden. Trots det är det viktigt att under eventuella förstärkningsåtgärder, inte vidta åtgärder som påverkar hydrologin i området. 11

12 Alléer, stenmurar, åkerholmar och små vattendrag i öppet landskap står under generellt biotopskydd, enligt miljöbalken kapitel Om dessa påverkas vid ett ingrepp i landskapet krävs att dispens söks hos Länsstyrelsen (se karta D, bilaga 1 som överskådligt redovisar naturvärden). Efter uppgifter från Trafikverket finns det inga artrika vägkanter längs med väg 708. Naturliga vattendrag Förstudieområdet ligger inom avrinningsområde Delångersån. Som framgår av kartorna bilaga 1, finns ett antal större och mindre vattendrag inom förstudieområdet. Klubboån som mynnar i Fredriksfors är huvudvattendraget inom förstudieområdet. Vattendraget byter namn ett flertal gånger och från Svedja räknat kallas den, Svedjaån, Glomboån, Gråängsån och slutligen Klubboån. Strax öster om Bännbro ansluter Klubboåns största biflöde Storån (Bännbroån). Båda dessa vattendrag korsar väg 708, se karta A, bilaga 1. Klubboån och Storån har båda berörts i mindre och större grad av industriell påverkan sedan flottningsepoken. Flera åtgärdsprogram har upprättats för att rensa och restaurera flertalet sträckor, framförallt i nedre delen av Klubboån. Genomförda vattendragsinventeringar har klassificerat Klubboåns nedre delar som högt skyddsvärda, då ån är ett viktigt lek- och uppväxtområde för Dellenöringen. Ingen öring påträffades dock under elfiske i Gråängsån. Stensimpa hittades ända upp till Svedjaån. Avrinningsområdena söder och öster om Svedja ingår i Länsstyrelsens kalkningsåtgärdsprogram (se vidare rubriken Områden med åtgärdsprogram ). Anledningen till att området idag aktivt kalkas är de försurningsproblem som finns i området, kopplat till både den sura berggrunden, samt övergödning. Kalkningsåtgärderna skapar också bättre förutsättningar för öringens bestånd i Klubboåns nedre delar. Miljökvalitetsnormerna (MKN) då det gäller den ekologiska statusen i Klubboån bedöms som otillfredsställande. Det har främst med morfologiska förändringar att göra. Målet är att Klubboån 2021 har uppnått God ekologisk status. Den kemiska statusen (exkl. kvicksilver), bedöms som god. Eftersom kvicksilver idag överstiger EU:s gränsvärde i alla ytvattenförekomster har ovanstående parentes tillkommit ( MKN för Svedjaån (Klubboåns övre huvudvattendrag), har samma ekologiska och kemiska status. Anledningen till statusen otillfredställande i de övre partierna av vattendraget beror på övergödning. Vid sökning på MKN för Storån, finns inga träffar. Utöver dessa båda vattendrag passeras även några mindre bäckar. Här bör Loppån nämnas, vilken passerar väg 708 ca 600 m söder om korsningen med väg 84 öster om Fredriksfors. Inga värden kopplade till MKN finns för detta, samt övriga mindre vattendrag. Områden med åtgärdsprogram Klubboåns avrinningsområde är ett kalkningsobjekt efter beslut från Länsstyrelsen. Svedjeån som delvis rinner parallellt med väg 708 är målobjekt för kalkningsåtgärder, där en kalkningsdoserare finns placerad mellan Glombosjön och Skogsjön. I Svedjaån vid Östertolbo, finns en miljöövervakningsstation (se vidare Karta D, bilaga 1 Vattenkemi vattendrag), som mäter vattenkvaliten i ån och där data är kopplat till en central databas 12

13 för EU:s vattendirektiv ( Den övergripande ekologiska statusen för Svedjaån och Klubboåns avrinningsområde är otillfredställande, därav avsatta åtgärdspaket för kalkningsåtgärder. Kulturmiljö En stor del av området kring väg 708 har av länsstyrelsen betecknats som kulturlandskap med bevarandevärde (se figur D. bilaga 1). Området Bobygden Svedja har högsta skyddsvärde (klass 1) och eventuella fysiska ingrepp ska så långt det är möjligt minimeras. De fornlämningar som finns i området ligger alla en bit från vägen och bör inte påverkas vid eventuella förstärkningsåtgärder, eller på annat sätt flyttas eller rubbas, så att en tillståndsprövning enligt kulturminneslagen (KML) måste ansökas. Genom området finns även skogshistoriska lämningar i form av äldre färdvägar och lämningar från kraftindustrin. Naturresurser Inom förstudieområdet finns inga dokumenterade handlingar om grustäkter, moräntäkter, bergstäkter, vattentäkter eller dylikt. Rekreation och friluftsliv Närheten till skogen medför att människor utnyttjar marken till bl.a. svamp-, bärplockning och jakt. Ett antal anslutande vägar från väg 708 finns mot befintliga skjutbanor (3 Bild Bobygden karaktäriseras av ett böljande jorbrukslandskap med högt bevarandevärde. Foto: Oskar Jansson, Ramböll Sverige AB Bild I området Bobygden har flertalet gårdar ärvt det som idag kallas för Hälsingegårdar vilka har ett stort kulturellt värde. Foto: Henry Johansson, Ramböll Sverige AB stycken). Från Svedja är det möjligt att ta sig till en närliggande vandrings- och skidled. Som redan nämnts finns även en skoterled genom förstudieområdet. Även två badplatser finns utmärkta längs vägen. Miljöbelastning och hälsa Förstärkningsåtgärder på väg 708 kommer inte medföra ökade trafikvolymer. En ökad miljöbelastning till följd av detta är därför inte trolig. Ett av länsstyrelsens utpekade intressen berörs i förstudien; bevarandevärd kulturmark. Vid framtida förstärkningsåtgärder är det viktigt att under byggtiden, minimera risken för dammning, vägbuller och grumling av vattendrag. 13

14 2.5 Byggnadstekniska förutsättningar Områdets allmänna geologi Jordartskartan från SGU (Sveriges Geologiska Undersökning), visar att större delen av väg 708 är byggd på lera finmo. De norra delarna av vägpartierna innehåller också stora mängder morän. När det gäller bergrundsgeologin så handlar det främst stora partier gnejs och granit. Broar, naturliga vattendrag Storån korsar väg 708 vid bro X208 (Balkrambro av betong). På bron saknas beläggning mot kantbalkar, vilka av Trafikverkets experter bör åtgärdas vid kommande åtgärder. Svedjaån korsar väg 708 vid bro X207 (Balkrambro av betong). Befintligt vägräcke är otillräckligt och bör bytas ut (X208) är en konstruktion av funktionstypen Vägbro längs väg 708. Konstruktionen byggdes år 1955, ägs av Trafikverket-Väg och förvaltas av TRV BV Väg-Mitt (www. batman.vv.se) (X207) är en konstruktion av funktionstypen Vägbro längs väg 708. Konstruktionen byggdes år 1958, ägs av Trafikverket-Väg och förvaltas av TRV BV Väg-Mitt (www. batman.vv.se). Delsbo Fredriksfors Figur Jordartskartan Källa: Sveriges Geologiska Undersökningar (SGU) 14