Att arbeta mot skolk. Martin Karlberg

Transkript

1 Att arbeta mot skolk en förebyggande f insats Martin Karlberg

2 Orsaker till ogiltig frånvaro Egger et al. (2003) skiljer påp ogiltig frånvaro som är r kopplad till introvert problematik och ogiltig frånvaro som är r kopplad till extrovert problematik.

3 Introvert problematik Ogiltig frånvaro kan orsakas av: skolvägran (separationsångest, ngest, GAD, social fobi) skolfobi (innehåller inte mer information än skolvägran och termen håller h påp att försvinna) Egger et al., 2003; Hanna, Fischer, & Fluent, 2006

4 Extrovert problematik Frånvaro beroende påp extrovert problematik har huvudsakligen inte sin grund i ångest- relaterade tillstånd utan samvarierar snarare med bristande föräldratillsyn, f bristande skolprestationer och ungdomskriminalitet.

5 Diagnoser vid extrovert prob. De vanligaste diagnoserna vid skolk är: uppförandest randestörning rning (15 %) trotssyndrom (10 %) depression (7 %) drogmissbruk (5 %) Egger et al., 2003

6 Hur många m är r skolkarna?

7 Förändring av skolk

8 Förekomst av skolk % Det är r först f påp denna nivå som pojkar skolkar mer Pojkar än n åk9 flickor Figur 1. Andel Stockholmselever som skolkat hela dagar den senaste terminen Flickor åk 9 Pojkar år 2 Flickor år Skolktillfällen llen den senaste terminen (ca 10 veckor)

9 Andel som uppfattar att skolk är r förbjudetf

10 Skolk är r en markör Skolk anses vara en av de viktigaste kanske den viktigaste markören ren för r ett liv som präglas av normbrytande. Skolk är r dessutom enkelt att upptäcka och mäta. Vägen mot ett normbrytande liv börjar b långt l innan eleverna börjar b skolka. Störande beteende, bristande skolprestationer och skolk samvarierar.

11 Vilka är r skolkarna? Endast ett fåtal f skolkar av pedagogiska skäl. Några skolkar pga. psykisk ohälsa. Många skolkar utan att leva ett liv som präglas av omfattande normbrott. Ju mer man skolkar desto större är r risken att man lever ett liv som präglas av normbrott.

12 Kriminalitet (Karlberg & Sundell, 2004)

13 Kriminalitet Av grundskolepojkarna som skolkade mest hade: var fjärde rånat r någon n det senaste året var tredje gjort inbrott varannan med avsikt slagit någon n annan sås att denne behövt uppsöka sjukvård (Karlberg & Sundell, 2004)

14 Droger (Karlberg & Sundell, 2004)

15 Skolsituation (Karlberg & Sundell, 2004)

16 Föräldra- och kamratrelationer Föräldrarna till skolkande barn visste mindre ofta var ungdomarna var påp helgerna. De skolkande ungdomarna bestämde oftare själva när n r de skulle komma hem påp kvällarna. Detta refererar till riskfaktorn bristande tillsyn. (Karlberg & Sundell, 2004)

17 Familjerelaterade faktorer Brist påp tillsyn från n föräldrarnaf Missbruk hos föräldrarnaf Dåliga relationer till föräldrar f Familjer med endast en förälderf Låg g inkomst i familjen Låg g socialgruppstillhörighet righet Låg g socioekonomisk standard i bostadsområdet det Kriser i familjen

18 Skolrelaterade faktorer Bristen påp uppmuntran att närvara n i skolan Skolans storlek Avsaknad av konsekvenser vid skolk Inkonsekvens i hanteringen av skolk Attityder hos skolpersonal och elever En studie från n England visar att elever i en del fall kände sig exkluderade från n vissa lektioner eller av somliga lärare. l Missnöje med lektionerna

19 Lärarlett eller eget arbete? (Eriksson & Stjernberg, 2009)

20 Lärarlett eller eget arbete? (Eriksson & Stjernberg, 2009)

21 Lektionslängd ngd (Eriksson & Stjernberg, 2009)

22 Lektionslängd ngd Efter 40 minuter är r det lika vanligt att störa eller vara passiv som att arbeta (Eriksson & Stjernberg, 2009)

23 Relation mellan sen ankomst, skolk och avhopp från n skolan Sen ankomst Frånvaro Frånvaro hela dagar Frånvaro längre perioder Avhopp Kearney, 2003

24 Ensam eller i grupp? Skolk betraktas ofta som en individuell företeelsef men tvärtom sker procent av all skolk i grupp. Elever som skolkar är r generellt mer känsliga k förf grupptryck. Vidare finns det ett samband mellan skolk och brist på kamrater som prioriterar skolarbetet.

25 Vad gör g r skolkarna istället? En undersökning från n London visar att 40 procent av all kriminalitet dagtid begås s av skolkande ungdomar.

26 Vad gör g r skolkarna istället? Man skall inte luras att tro att de flesta skolkare begår r brott eller missbrukar när n r de skolkar det är r snarare sås att de: upplever att skolan inte är belönande känner sig exkluderade från n skolan har svårt att stiga upp tidigt... hellre umgås s med kompisar dagtid

27 Skolk och psykosocial anpassning under tonåren Skolkande elever är överrepresenterade när n r det gäller missbruk och ungdomskriminalitet. Eleverna som missbrukar tobak, alkohol och tidigt debuterar med narkotika kännetecknas k av att de oftare: har det svårt i skolan känner mindre engagemang vantrivs saknar framtidsplaner skolkar

28 Skolk och psykosocial anpassning Skolkare: är r ofta ett eller två år r efter sina kamrater i läsning, l skrivning och matematiska färdigheterf hoppar oftare av skolan skiljer sig oftare byter jobb oftare hamnar oftare i arbetslöshet shet hamnar oftare i missbruk hamnar oftare i kriminalitet drabbas oftare av psykisk ohälsa (osäker kausalitet) blir oftare beroende av socialbidrag

29 Vad kan vi göra? g

30 Insatser mot skolk Sutphen (2010) presenterar sexton utvärderingar av insatser mot skolk. Samtliga undersökningar är r undermåliga liga

31 Insatser mot skolk Det finns fåf vetenskapliga utvärderingar av skolors arbete mot skolk. De studier som finns är r ofta genomförda med små grupper av elever och i många m fall har utvärderingarna genomförts påp ett sätt s som gör g det svårt att dra några n säkra s slutsatser av arbetet mot skolk (t ex saknas ofta kontrollgrupp och det går r inte att särskilja s vilken betydelse olika komponenter i programmen haft).

32 Insatser mot skolk För r att arbetet mot skolk ska fåf genomslag är r det nödvn dvändigt att skolk betraktas som ett problem och att man skaffar sig kunskap om skolkets utbredning. Detta gäller g både b påp nationell nivå och lokal nivå.

33 Insatser mot skolk För r att mobilisera skolpersonal, polis, socialtjänst och föräldrar f att arbeta mot skolk är r det viktigt att återkommande motivera faran med skolk och motivet till de preventiva insatserna. På samma sätt s är r det viktigt att betrakta (återkommande) sen ankomst som ett steg mot skolk.

34 Insatser mot skolk Ett utvecklat arbetssätt tt bör b r inriktas mot att utveckla flera parallella insatser. Framför allt handlar det om att stärka tre skyddsfaktorer: 1. Tydliga normer och förväntningar: Tydligt formulerade normer som följs f upp konsekvent samt höga h förvf rväntningar är effektiva sätt s att påverka p sen ankomst och skolk.

35 Insatser mot skolk 2. Eleverna måste m också ges en möjlighet m att knyta an till skolan,, och känna k tillhörighet. Elever som känner k tillhörighet till lärare l och skola riskerar ogärna den positiva relationen genom att göra g sådant s som är tydligt förbjudet. f 3. En viktig skyddsfaktor är r också att elever ges uppmärksamhet för f r prosociala handlingar,, något n som är r relativt ovanligt.

36 Insatser mot skolk En av fåf jämförande studier som genomförts mot skolk gjordes påp Hawaii. 42 elever med uppförandeproblem i åldern elva till 17 år r tilldelades varsin mentor.. Innan mentorerna träffade eleverna fick de genomgå en 18-timmars utbildning och under mentorsuppgiften fick de utbildning varannan vecka. Kallas the Buddy system Källa: Fo, W. S., & O'Donnell, C. R. (1974). The Buddy System: Relationship and contingency conditions in a community intervention program for youth with nonprofessionals nprofessionals as behavior change agents. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 42(2),

37 Insatser mot skolk Mentorsinsatsen inriktas mot ett flertal riskfaktorer t ex bristande skolprestationer, dålig d relation till skolan och umgänge med kriminella och våldsbenv ldsbenägna kamrater. Mentorerna kan också påverka skyddsfaktorer kring eleven genom att stödja och uppmuntra prosocialt beteende hos eleven och genom att vara ett socialt och hälsosamt h föredf redöme för f r hur man kan bete sig.

38 Insatser mot skolk I experimentgruppen där d r mentorerna använde nde sig av kontingent social och materiell uppmuntran kunde man se en förbättring i elevernas närvaro. n Däremot minskade inte skolket när n relationen mellan elev och mentor inte inkluderade kontingent uppmuntran.

39 Insatser mot skolk Resultaten från n 10 studier visar tydligt att uppmuntrande och stödjande mentorskap där r mentorns beteende inte har ett tydligt samband med och koppling till (kontingens( kontingens) elevens beteende inte har önskad effekt på elevers närvaro, n studieresultat, uppförande och skolavhopp.

40 Arbeta med normer Goda rådr Arbeta med sociala färdigheterf Se till att eleverna lyckas i skolan och får f godkända betyg Arbeta mot sen ankomst Arbeta för f r att skapa god relation mellan lärare och elever Samverkan mellan olika myndigheter.

41 Relationens betydelse Hattie (2008) har rangordnat 138 faktorer som påverkar p elevernas skolprestationer. Relationen mellan lärare l och elev har utvärderats i 229 studier och anses vara den elfte viktigaste faktorn.

42 Sammanfattningsvis... Skolan bör b r se till att: bygga en god relation till barnen ha höga h och tydliga förvf rväntningar påp barnen arbeta mot sen ankomst inte överhopa barnen med arbete när n r de kommer tillbaka efter en tids skolk - skolkmentorer inte vara sarkastiska hantera skolk konsekvent uppmuntra elever som går g r i skolan arbeta med elevernas förmf rmåga att motstå grupptryck

43 Sammanfattningsvis... Tveksamt... Mentorskap utan tydligt uppdrag kontingent förstf rstärkningrkning sortera och prioritera uppgifter Särskild undervisningsgrupp kan fungera men kan också skapa mer problem än n vad man försf rsöker avhjälpa.

44