Innehåll. Trängselskatt del i Stockholmsförsöket 5

Transkript

1 Försöket med trängselskatt i Stockholm 3 januari 31 juli 2006

2 Innehåll Trängselskatt del i Stockholmsförsöket 5 Försöket med trängselskatt en överblick 7 Lag om trängselskatt 8 Rättslig prövning 8 Organisation 10 Stor uppmärksamhet 10 Undantag från trängselskatt 12 Lidingöregel och Essingeleden 12 Trängselskatten så betalades den 15 Belopp och betalning 15 Webbportal 21 Påminnelse- och tilläggsavgifter 22 Säkerhet och personlig integritet 22 Omprövning, återbetalning och skatteregler 23 Försöket med trängselskatt det tekniska systemet 25 Systemarkitektur 26 Vägsidesutrustning 27 Ekonomisystem 32 Olika typer av betalstationer 33 Trängselskatten så kommunicerades den 35 Budskap 36 Flera kanaler 36 Webbplatser 38 Kundtjänst 38 Uppföljning av information 41 Fakta 42

3 Vatten delar Stockholm. All genomfartstrafik passerar staden över ett fåtal broar. Två stora leder, Centralbron och Essingeleden, har idag trafikvolymer som ofta överstiger den kapacitet som lederna byggdes för. Enbart Essingeleden trafikeras av cirka fordon per dygn. Befolkningen i Stockholms län växer varje år med cirka personer och därmed ökar trafiken. Det betyder att belastningen på gator och vägar blir allt större och att framkomligheten begränsas om inga nya leder byggs. Under rusningstrafik ligger Stockholms trafiksystem nära sitt kapacitetstak. Trafiksituationen för också med sig ökade miljöproblem i form av buller och avgaser.

4

5 Trängselskatt del i Stockholmsförsöket I syfte att minska trängseln och förbättra miljön genomfördes det så kallade Stockholmsförsöket. Stockholmsförsöket bestod av försöket med trängselskatt, utökad kollektivtrafik och fler parkeringsplatser vid Stockholms infarter. Det hade tre aktörer, Stockholms stad, AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) och Vägverket. Stockholmsförsöket startade den 22 augusti 2005 i och med satsningen på utökad kollektivtrafik och avslutades den 31 juli Under perioden 3 januari 31 juli 2006 pågick försöket med trängselskatt. Huvudmålen för Stockholmsförsöket var: minskad trafik med procent under rusningstid till och från innerstaden ökad framkomlighet i Stockholmstrafiken minskade utsläpp av koldioxid, kväveoxider och partiklar att invånarna ska uppleva att stadsmiljön förbättras. Stockholms stad ansvarade för den allmänna informationen om försöket, såsom varför försöket genomfördes, samordning med andra kommuner och för mätningar och utvärderingar. SL ansvarade för den utökade kollektivtrafiken under försöket samt utbyggnad av infartsparkeringar och information om detta. Vägverket fick i uppdrag att bygga och driva systemet för trängselskatt inklusive uppbörd av skatt och för att informera om detta.

6

7 Underlagskarta från Stockholms Stadsbyggnadskontor. Kartan kompletterad av Vägverket. Vägverket Rev Försöket med trängselskatt en överblick Den 2 juni 2003 fattade Stockholms kommunfullmäktige beslut om försöksverksamhet med miljöavgifter i Stockholms innerstad. Ett särskilt kansli, Miljöavgiftskansliet, inrättades för utredning, samordning och information. I juni samma år presenterades en av regeringen framtagen utredning om trängselavgifter. Den konstaterade att trängselavgifter måste tas ut som en statlig skatt då en avgift juridiskt sett endast kan tas ut när medborgaren får något tillbaka. Eftersom betalningen gäller rätten att nyttja redan etablerad infrastruktur ansågs trängselavgift vara en skatt. Kommuner kan inte ta ut skatt av andra än sina egna kommuninvånare. Trängselskatt är därför en statlig skatt. F Under försöket med trängselskatt fanns 18 betalstationer som en ring runt Stockholms innerstad. 1. Danvikstull 2. Skansbron 3. Skanstullsbron 4. Johanneshovsbron 5. Liljeholmsbron 6. Stora Essingen 7. Lilla Essingen 8. Trafikplats Fredhäll/ Drottningholmsvägen 9. Trafikplats Lindhagensgatan 10. Ekelundsbron 11. Klarastrandsleden 12. Trafikplats Karlberg/Tomtebodavägen 13. Solnabron 14. Norrtull 15. Roslagsvägen 16. Gasverksvägen 17. Lidingövägen 18. Norra Hamnvägen

8 Lag om trängselskatt Regeringen överlämnade den 28 april 2004 en proposition om en lag om trängselskatt till riksdagen. En månad senare fick Vägverket regeringens uppdrag att hantera den tekniska delen i försöket med trängselskatt: Regeringen uppdrar åt Vägverket att senast den 1 september 2004 tillse att verket genom avtal tillförsäkras den utrustning m.m. som verket behöver för att utföra sina uppgifter i Stockholms kommun enligt den föreslagna lagen om trängselskatt. prop. 2003/04:145 Propositionen om trängselskatt godkändes av riksdagen i juni 2004 och lagen (2004:629) om trängselskatt utfärdades den 17 juni I en bilaga till lagen angavs att försöket med trängselskatt i Stockholm skulle börja när regeringen så beslutade och pågå till och med den 31 juli I lagen angavs att Vägverket skulle verkställa uppbörden av trängselskatt. Rättslig prövning Upphandlingen av det tekniska systemet blev föremål för rättslig prövning. I huvudsak prövades två frågor; om Vägverket gjort rätt som tog över kommunens upphandling samt om tilldelningsbeslutet hade gått korrekt till. Detta prövades under sommaren och hösten 2004 samt under de första månaderna 2005 av länsrätt, kammarrätt och Regeringsrätten. Den 30 mars 2005 beslutade Regeringsrätten att inte pröva ärendet ytterligare. Därmed trädde kammarrättens dom i kraft i vilken det konstaterades att Vägverkets upphandling var korrekt. Förberedelserna för försöket återupptogs i april Arbetet hade då legat nere i cirka två månader på grund av den rättsliga processen. Genom beslut av regeringen fastlades tidpunkten för försöksstart till den 3 januari 2006.

9

10 Organisation Många aktörer var engagerade i att utveckla och driva försöket med trängselskatt. Vägverket rapporterade kontinuerligt till finansdepartementet och näringsdepartementet. Skatteverket och länsrätten ansvarade för omprövningar och överklaganden. Kronofogdemyndigheten hanterade indrivning av trängselskatt. I Vägverket leddes projektet av en relativt liten projektorganisation direkt underställd Vägverkets generaldirektör. Projektorganisationen bestod av såväl fast anställda som inhyrda experter och konsulter inom olika områden. Vägverkets leverantör IBM Svenska AB hade ett stort antal underleverantörer. Vägverkets Trafikregister utgjorde en viktig del av organisationen. Stor uppmärksamhet Försöket med trängselskatt blev mycket uppmärksammat både i Sverige och utomlands. Stockholm blev, efter London, den andra staden i Europa att under 2000-talet pröva ett betalsystem för att begränsa trafiken och förbättra trafikmiljön. Många städer runt om i världen har följt försöket med intresse. Ett stort antal internationella delegationer har besökt Stockholm för att på plats kunna studera försöket. Stort intresse har visats från städer i Europa och USA. Inför försöket med trängselskatt i Stockholm tillkom ett nytt vägmärke som anger betalväg. Regeringen beslutade om det nya vägmärket den 22 juni Vid betalstationerna kompletterades vägmärket för betalväg med en informationsskylt om skattebelopp och tidsintervaller. Betalstation Norrtull på försökets första dag den 3 januari

11 11

12 Undantag från trängselskatt Lagen om trängselskatt gäller enbart svenskregistrerade fordon. Följande fordon är undantagna: Utryckningsfordon* Bussar med totalvikt av minst 14 ton* Diplomatregistrerade bilar* Taxibilar* Motorcyklar* Utlandsregistrerade fordon* Militära fordon* Färdtjänstbil med totalvikt under 14 ton (efter ansökan från ägaren hos Skatteverket). Bil använd av person med parkeringstillstånd för rörelsehindrad (egen ansökan hos Skatteverket krävdes). Undantaget omfattar ej bil i yrkestrafik. Bil utrustad med teknik för drift a) helt eller delvis med elektricitet eller annan gas än gasol, eller b) med en bränsleblandning som till övervägande del består av alkohol, och som är registrerad som sådan hos Vägverket*. * Bilägare behövde inte ansöka om undantag från trängselskatt för dessa fordon eftersom undantaget skedde automatiskt genom uppgifter i vägtrafikregistret. Lidingöregel och Essingeleden Fordon som enbart passerade Stockholm via Essingeleden betalade inte trängselskatt. De som åkte till eller från Lidingö och inom 30 minuter passerade någon av de tre betalstationerna vid Lidingöbron och ytterligare en betalstation var också befriade från trängselskatt. Skälet till detta var att Lidingö kommuns enda förbindelse till det nationella vägnätet går genom Stockholms stad. Annonstavlor vid Stockholms infarter informerade fordonsägare och bilförare. 12

13 13

14

15 Trängselskatten så betalades den Under försöket med trängselskatt beslutade Vägverket om trängselskatt, expeditionsavgift och tilläggsavgift samt om uppbörd av dessa. Detta skedde för Skatteverkets räkning och med stöd av uppgifter i vägtrafikregistret. Uppbörden verkställdes genom automatiserad behandling. 1 Trängselskatt skall betalas till staten enligt denna lag. 2 Skatteverket är beskattningsmyndighet. För beskattningsmyndighetens räkning skall Vägverket, genom automatiserad behandling med stöd av uppgifter i vägtrafikregistret, besluta om trängselskatt, expeditionsavgift och tilläggsavgift samt verkställa uppbörd av sådan skatt och avgift... Lag (2004:629) om trängselskatt F En av portalerna vid betalstation Skanstull. Belopp och betalning Trängselskatt togs ut klockan Det aktuella beloppet skyltades på betalstationen. Skatten för varje passage var 10, 15 eller 20 kronor beroende på tidpunkt. Högst belopp togs ut under högtrafik kl och kl Det maximala skattebeloppet per fordon och dag var 60 kronor. Betalning skulle ske i efterskott. Det fanns ingen möjlighet att betala vid betalstationerna. Skatten skulle finnas på Vägverkets konto för trängselskatt senast den femte dagen efter passage av en betalstation. Från och med 1 juni förlängdes betaltiden till 14 dagar. Det fanns flera sätt att betala på och efter hand utökades betalningsmöjligheterna. De flesta betalade automatiskt med autogiro, men det gick också att betala över disk på Pressbyrån 15

16 eller 7-Eleven i hela landet, med kort via Internet eller på bank och via internetbank. Det var fordonsägarens ansvar att se till att skatten blev inbetald i tid. Ingen faktura skickades ut. Information om hur mycket man skulle betala fick man hos Kundtjänst, på webbsidan Mina skattebeslut (på Stockholmsförsökets webbplats) eller i samband med betalningen på Pressbyrån och 7-Eleven. Automatisk betalning med transponder och autogiro Den som hade autogiro behövde inte hålla reda på när de olika skattebesluten skulle betalas. Förutsatt att pengar fanns på bankkontot överfördes skatten automatiskt i rätt tid till Vägverkets konto för trängselskatt. Alla som tecknade avtal om autogiro fick en transponder (elektronisk fordonsdosa) att sätta upp i framrutan. Med transpondern ökade tillförlitligheten i systemet och säkerheten för fordonsägaren. Transpondern lånades kostnadsfritt av Vägverket. H Transpondern monterades på insidan av bilens framruta, vid backspegeln, i rutans överkant. 16

17 Beställning av transponder och autogiro Privatpersoner hade flera möjligheter att beställa autogiro och transponder: Beställningen gick till Kundtjänst som skickade ett avtal om autogiro och transponder till fordonsägarens adress. Kundtjänst Härifrån skickades ett avtal om autogiro och transponder till fordonsägarens adress. Pressbyrån och 7-Eleven i Stockholmsområdet*. I butikerna fanns avtal om autogiro och transponder. Det ifyllda avtalet lämnades i kassan och fordonsägaren fick transpondern i handen. Det tog normalt cirka två veckor från det att avtalet var ifyllt och inlämnat till dess att autogirot var klart. Företag och organisationer kunde beställa transpondrar till sina fordon på en speciell webbplats. Där kunde listor för företagets fordon skapas och bankkontot som skulle belastas anges. Webbsidan genererade sedan ett avtal som skulle undertecknas och skickas in till Vägverket. De företag som använde transpondrar fick sedan en daglig sammanställning över sina fordons skattebeslut för passager gjorda föregående dag. Eftersom en transponder var knuten till ett specifikt fordon måste transpondern lämnas tillbaka när fordonet bytte ägare. Pressbyrån och 7-Elevens butiker i Stockholmsområdet kunde ta emot transpondrar. När bytet var registrerat i vägtrafikregistret stängdes autogirot automatiskt av. * Dessutom i vissa butiker i Eskilstuna, Gnesta, Nyköping, Uppsala, Vagnhärad, Västerås och Örebro. F På Pressbyrån och 7-Eleven fanns information om trängselskatt och avtal om autogiro och transponder. Avtalen kunde lämnas i kassan och transpondern erhölls direkt. 17

18 Betalning över disk Ett enkelt sätt att betala trängselskatt var över disk på Pressbyrån och 7-Eleven runt om i Sverige. Den som betalade där uppgav fordonets registreringsnummer. Personalen såg i systemet vilka obetalda skattebeslut som fanns för det aktuella fordonet och kunden kunde själv välja vilket eller vilka skattebeslut som skulle betalas. H Trängselskatt kunde betalas i Pressbyrån och 7-Elevens butiker i hela landet. 18

19 H Det var viktigt att komma ihåg att betala trängselskatt innan man lämnade landet med flyg eller färjor. Trängselskatt kunde betalas på Arlanda och Bromma flygplatser. Den som reste via andra flygplatser eller med färjor behövde planera lite extra. Betalning via Plusgiro och Bankgiro Betalning till Vägverkets konto för trängselskatt via Pluseller Bankgiro kunde göras via internetbank, på bankkontor, Svensk Kassaservice eller genom bankernas kuverttjänster. Den som betalade via bank och internetbank fyllde själv i Plusgiro- eller Bankgironummer och det aktuella skattebeloppet på blanketten/formuläret. Obligatoriska uppgifter vid varje inbetalning var fordonets registreringsnummer och datum då passagen ägt rum. Det krävdes en separat inbetalning för varje skattebeslut. Vanligen påfördes en extra avgift om skatten betalades på bankkontor och med kuverttjänsterna. Avgiften varierade mellan bankerna. Inga avgifter tillkom vid betalning via internetbank. 19

20 Betalning via Internet Efter cirka halva försöksperioden infördes möjligheten att betala med kredit- och betalkort via länkar från webbplatsen och från Pressbyrån och 7-Elevens webbplatser. Genom denna tjänst kunde man också enkelt betala via sin internetbank. H Information om Stockholmsförsöket och försöket med trängselskatt fanns på 20

21 Webbportal Via Internet kunde fordonsägaren se sina skattebeslut, både betalda och obetalda. Webbsidan Mina skattebeslut gick att nå från eller genom webbadressen Senast klockan dagen efter passage fanns information om gårdagens skattebeslut tillgänglig tillsammans med andra betalda och obetalda skattebeslut. Fordonsägaren loggade in genom att ange fordonets registreringsnummer och den femsiffriga behörighetskoden från registreringsbeviset, alternativt med e-legitimation. På webbsidan Mina skattebeslut visades skattebeslutet normalt som betalt dagen efter det att pengarna fanns på Vägverkets konto. Runt veckoslut och helgdagar kunde uppdateringen av sidan ta någon dag extra. Trängselskatt ansågs betald den dag skatten fanns på Vägverkets konto. På webbsidan Mina skattebeslut kunde fordonsägaren se sina skattebeslut och om de var betalda eller obetalda. Härifrån kunde fordonsägaren också kontakta Kundtjänst via ett e-postformulär. 21

22 Påminnelse- och tilläggsavgifter Om trängselskatten inte betalades i tid fick fordonsägaren en påminnelse per post där en expeditionsavgift på 70 kronor påförts. Expeditionsavgift och skatt skulle betalas inom fyra veckor från dagen för passage. Om trängselskatt och expeditionsavgift inte betalades i tid fick fordonsägaren ytterligare en påminnelse med en tilläggsavgift på 500 kronor. Skatt, expeditionsavgift och tilläggsavgift skulle vara betalda inom en månad efter den dag beslutet om tilläggsavgift hade fattats. Obetalda skattebeslut och avgifter överlämnades därefter till kronofogdemyndigheten som debiterade 500 kronor i handläggningsavgift. Säkerhet och personlig integritet Fordonen registrerades vid passage av en betalstation. För att fastställa en fordonsägares skattskyldighet identifierades ägaren till fordonet via registreringsnumret. Tidpunkt, fordonets registreringsnummer och uppgift om vilken betalstation som fordonet passerat registrerades. Vägverket ansvarade för de personuppgifter som behandlades under försöket. De bevarades under den tid som behövdes för att fordonets skatteuppbörd skulle vara säker. Skattebeslutet (fordonets registreringsnummer och belopp per dygn) var offentlig handling. Uppgifterna om vilken betalstation fordonet passerat och tidpunkten för passage var dock sekretessbelagda. (Sekretesslagen (1980:100), 9 kap. 1.) 22

23 Omprövning Den som ville begära att ett skattebeslut skulle omprövas, kunde göra det hos Skatteverket senast tre veckor efter det att skatten betalats in. Begäran om omprövning av trängselskatt som redan hade påförts expeditionsavgift och/eller tilläggsavgift skulle ske senast inom två månader efter beslut om expeditionsavgift/tilläggsavgift. Skatteverket kunde fatta beslut om anstånd med betalning, befrielse från skatteplikt och återbetalning av inbetald trängselskatt. Skatteverkets beslut kunde överklagas till länsrätten i Stockholm. Återbetalning Om man hade betalat in för mycket trängselskatt, betalades överskottet automatiskt tillbaka förutsatt att summan översteg 25 kronor. Skatten återbetalades med plusgiroavi eller direkt till det anslutna kontot för den som hade autogiro. Begäran om återbetalning av summor under 25 kronor kunde göras hos Kundtjänst. Skatteregler Om arbetsgivaren betalade den anställdes utlägg för trängselskatt i samband med tjänsteresa med egen bil behandlades ersättningen som lön. Om arbetsgivaren betalade trängselskatt vid resor med förmånsbil räknades detta inte som någon skattepliktig förmån utöver bilförmånen. Det var ägaren av bilen som var skyldig att betala trängselskatt inte föraren. Utomhustavla på Lidingö. 23

24 F ÖR S ÖK E T M E D T R Ä NG S E L S K AT T 24

25 Försöket med trängselskatt det tekniska systemet För att utveckla, bygga och driva det tekniska systemet upphandlade Vägverket IBM Svenska AB, som i sin tur hade ett antal underleverantörer. Med endast 14 månaders förberedelsetid designades, byggdes och implementerades ett system som togs i drift på utsatt dag för försöksstart. Det blev ett flexibelt och skalbart system som byggdes för att kunna möta stora trafikvolymer och som skulle kunna anpassas till olika och ändrade behov. Systemet inkluderade över 40 automatiserade gränssnitt och var i drift 24 timmar per dygn, sju dagar i veckan. Som mest arbetade mer än 700 personer med projektledning, information, kundtjänst, betalningsärenden, underhåll av vägsidesutrustningen, skatteärenden, distribution av transpondrar med mera. Nära fordonsägare berördes av försöket genom att de passerade en betalstation en eller flera gånger, eller hade beställt autogiro och transponder. 18 betalstationer sattes upp vid Stockholms in- och utfarter. Fordonen registrerades automatiskt både på väg in till och ut ur innerstaden. Trafikflödet påverkades inte eftersom föraren varken behövde stanna eller sakta in vid passagen. Det fanns två sätt att identifiera fordonen: Fordonen registrerades genom att registreringsskyltarna fotograferades. Fordon som var utrustade med en transponder identifierades även med hjälp av denna. F På betalstationernas portaler fanns kameror för fotografering av bilens registreringsskyltar. 25

26 Systemarkitektur Systemet för försöket med trängselskatt bestod av fyra huvudkomponenter: Vägsidesutrustning för att samla in passageinformation. Pre-processor för att bearbeta informationen från betalstationerna och skapa skattebeslut. Ekonomisystem för att bokföra skattebesluten och hantera betalningar, påminnelser och rapporter. Webbportal en publik webbplats och ett intranät för Kundtjänst och Skatteverket. Systemet var dessutom integrerat med: Vägverkets vägtrafikregister. Pre-processorn och ekonomisystemet uppdaterades dagligen med aktuella fordons- och ägaruppgifter. Skatteverket. Omprövningar och överklaganden hanterades av Skatteverket som även beslutade om befrielse från, och anstånd med, trängselskatt samt om återbetalning av inbetald trängselskatt. Kronofogdemyndigheten. Obetalda skattebeslut, inklusive expeditions- och tilläggsavgifter lämnades över till kronofogdemyndigheten. Posten. Transponderavtal, påminnelsebrev och passageinformation skrevs ut och skickades till fordonsägare. Avtalen för transponder och autogiro skannades av Posten, som också skickade ut transpondrar. Pressbyrån och 7-Eleven (Reitan Servicehandel Sverige AB). I butikerna hanterades inbetalningar liksom beställning och återlämning av transpondrar. Genom Reitan tillhanda hölls också en betaltjänst över Internet. Bank- och betalsystem. Nordea hanterade Vägverkets konton för trängselskatt. Bankgirocentralen hanterade autogirobetalningar. Inbetalningar via Plus- och Bankgiro hanterades av bankkontor, internetbanker och bankernas kuverttjänster. H Kamera. 26

27 Vägsidesutrustning Den tekniska utrustningen vid betalstationen monterades på tre portaler över vägbanan och i ett styrskåp vid vägkanten. Vid vissa betalstationer användes stolpar istället för portaler. Vid betalstationen var den första portalen utrustad med skylten Betalstation och en digital ljusskylt som visade det aktuella beloppet för trängselskatt. Portalen hade också kameror som fotograferade fordonets bakre registreringsskyltar. Kameror som fotograferade de främre registreringsskyltarna fanns på den tredje portalen. Portalen i mitten hade laserdetektorer och sändar- och mottagarantenner för transponderidentifiering. H En ljusskylt som visade aktuellt skattebelopp fanns på betalstationens första portal. H Montering av laserdetektorer. 27

28 Laserdetektorer Två laserdetektorer per körfält kände av när ett fordon passerade genom betalstationen och var fordonet var placerat på körbanan. Lasern utlöste kamerorna varvid fordonets registreringsskyltar fotograferades, först framifrån, sedan bakifrån. Kameror Kamerorna registrerade fordonets registreringsskyltar genom att ta en högupplöst bild med infraröd blixt. Bilden beskars i kameran så att enbart fordonets registreringsskylt och området närmast skylten visades. Fordonens registreringsnummer identifierades direkt i kameran. Det gjordes optiskt med hjälp av OCR-programvara (Optical Character Recognition). Bilderna komprimerades, försågs med digitala signaturer och skickas vidare till en så kallad Multi Lane Controller där de paketerades med övrig passageinformation. Vägsidesutrustning 1. Kameror för bakre registreringsskylten 2. Laserdetektorer 3. Sändar- och mottagarantenner 4. Kameror för främre registreringsskylten 5. Bilen bryter första laserstrålen 6. Antennerna skickar ut en signal till transpondern 7. Transpondern sänder information som identifierade fordonet 8. Bilen bryter andra laserstrålen 9. Främre registreringsskylten fotograferas och bilden tas med infraröd teknik där endast registreringsskylten syns 10. När bilen lämnar andra laserstrålen fotograferas bakre registreringsskylten Sändar- och mottagarantenner Portalen i mitten var utrustad med en radiosändare/mottagare som bestod av en central sändarantenn och en uppsättning mottagande antenner. Sändaren aktiverades då laserdetektorerna kände av att ett fordon passerade genom betalstationen. Om fordonet hade en transponder aktiverade sändaren denna och ett unikt transponder-id skickades till mottagarantennerna. 1 28

29

30 30

31 Multi Lane Controller (MLC) Informationen från kameror, laserdetektorer och transpondrar skickades till MLC-enheten i styrskåpet vid vägkanten. Här paketerades passageinformationen från de enskilda enheterna till en fil som sändes vidare till pre-processorn. Filen innehöll följande information: minst två fotografier fordonets OCR-tolkade registreringsnummer transponderns id-nummer tidpunkt, datum och plats för passage. Pre-processor Pre-processorn bearbetade filerna från betalstationen och skapade ett skattebeslut för varje fordon. Alla bilder granskades här ytterligare en gång för att tolkningen skulle bli så säker som möjligt. Om pre-processorn inte kunde identifiera registreringsnumret skickades bilden för manuell identifiering. När filen med passageinformation innehöll ett id-nummer från en transponder omvandlades det till fordonets registreringsnummer. I pre-processorn fanns en dagligen uppdaterad kopia av delar av vägtrafikregistret där det framgick om fordonet var skattepliktigt eller inte. För fordon som var undantagna från trängselskatt skapades inga skattebeslut utan passageinformationen raderades ur systemet. I registret fanns också information om vem som ägde fordonet, alltså vem som var skattskyldig. Om fordonet var skattepliktigt prissattes alla dagens passager och summerades till ett skattebeslut. Beloppet varierade med tidpunkten för passage, men var maximalt 60 kronor per dag. Om Lidingöregeln var tillämplig togs inga skattebeslut för dessa passager. Skattebeslutet skickades sedan till ekonomisystemet. Passageinformationen sparades i en databas tills skattebeslutet var betalt och färdigbehandlat. F Betalstation Norrtull i vintermörker. 31

32 De bilder av registreringsskyltar som inte kunde läsas automatiskt granskades manuellt av Kundtjänst. Varje bild studerades av två oberoende operatörer. Om operatörerna inte tolkade bilden lika eller om någon av dem var osäker gick bilderna till en tredje person som avgjorde om registreringsnumret kunde avläsas säkert. Om denne bedömde att bilderna inte kunde användas för identifiering gallrades bilderna bort. Operatörens arbete utgjorde enbart ett underlag för att fatta skattebeslut. Själva skattebeslutet fattades automatiskt i systemets pre-processor, inte av operatören. Ekonomisystem Ekonomisystemet skapade och hanterade trängselskattekonton för varje fordon som påförts trängselskatt. Det bokförde transaktioner och skattebeslut samt genererade påminnelsebrev till fordonsägare som inte hade betalat i tid. 32

33 F ÖR S ÖK E T M E D T R Ä NG S E L S K AT T Olika typer av betalstationer De 18 betalstationerna kan indelas i tre olika kategorier. Betalstationen på Solnabron av typen Bro Broar Sex betalstationer stod på broar. Vid dessa stationer fick styrskåpen placeras längre från portalutrustningen än vid övriga stationer. Vid betalstation Johanneshovsbron blev avståndet mellan portalutrustningen på bron och styrskåpet mer än 60 meter. Betalstation Norrtull av typen Komplex Komplexa Fyra stationer betraktades som komplexa. Vid dessa stationer fanns ett stort antal körfält (sex eller fler) och/eller ett stort avstånd mellan in- och utfarterna. De komplexa stationerna hade fler än ett styrskåp för att öka säkerheten och tillgängligheten. Betalstation Norrtull med tio körfält hade ett styrskåp för utgående trafik och ett för ingående. Trafikplats Fredhäll/ Drottningholmsvägen med åtta körfält och stort avstånd mellan av- och tillfartsvägarna hade tre styrskåp. Betalstation Lilla Essingen av typen Enkel Enkla Åtta stationer var enkla betalstationer där fordon i ett till sex körfält registrerades. Betalstation Lilla Essingen var den enklaste av alla, med bara registrering av ett körfält ut ur innerstaden. 33

34 34

35 Trängselskatten så kommunicerades den Försöket med trängselskatt bestod organisatoriskt av två parallella projekt. Det var dels ett projekt för teknik och drift, dels ett kommunikationsprojekt. Båda var lika avgörande för genomförandet av försöket. En förutsättning för att skatten skulle kunna tas upp på ett säkert sätt var att information om försöket nådde ut till fordonsägarna innan försöket startade. Det övergripande kommunikationsmålet formulerades: Alla som kör svenskregistrerad bil i Stockholms innerstad efter årsskiftet 2005/06 ska känna till trängselskatten och att skatten ska betalas utan uppmaning. Tanken var att fordonsägare och bilförare skulle nås av tillräckligt mycket information före försökets start, dels för att ha tagit ställning till om skatten berörde dem själva och dels för att besluta hur de i så fall skulle betala. Helst skulle de också ha skaffat transponder och autogiro eftersom systemet kunde drivas effektivare ju fler som valde detta betalsätt. Med välinformerade förare skulle trafikflödet vid betalstationerna inte störas och Kundtjänst skulle inte bli nerringd. F I stora och små annonser berättade Vägverket om försöket med trängselskatt, om var, hur och när skatt skulle betalas och vem som ansvarade för betalningen. 35

36 Strategin för att uppnå detta var att kommunicera intensivt men ändå hålla en låg profil. Tidigt i projektet låg fokus på direkt kommunikation i form av möten, informationsblad och brev. Flera aktiviteter genomfördes i köpcentra och gallerior, liksom på Stockholms Central och vid knutpunkter i kollektivtrafiken. Inledningsvis hölls också möten för dem som bodde eller arbetade nära betalstationerna. Allt eftersom startdagen närmade sig gjordes kommunikationen mer publik och intensiteten ökade. Efter startdagen fortsatte den publika kommunikationen, men minskade efter hand. Kontakterna med media var viktiga under hela projekttiden och bidrog till att sprida information till medborgare och beslutsfattare. Budskap Informationen syftade till att sprida kunskap om hur systemet för trängselskatt fungerade. Tonläget var informativt, inte argumenterande. Tonvikten låg på att informera om: att försöket med trängselskatt ägde rum var betalstationerna fanns och hur fordonen registrerades tider och belopp för trängselskatt att det var fordonsägaren som var skattskyldig hur man betalade hur man fick information, det vill säga webbplatser och Kundtjänst. H Sveriges fordonsägare fick via brev information om försöket med trängselskatt. Flera kanaler För den publika informationen användes flera kanaler. Större informativa annonser kombinerades med små annonser med korta budskap i dagspress, framför allt i Stockholmsområdet, men även i närlänen och i övriga landet. Information fanns även på stortavlor vid Stockholms infarter, på bussar och parkeringsautomater. Dessutom spreds information via kommersiella radiokanaler och en informationsfilm gjordes för SVTs Anslagstavlan. 36

37 Under senhösten 2005 skickades brev till Sveriges fordonsägare med information om försöket. Brevet fick stort genomslag, även i media. Ett antal trycksaker producerades, till exempel en fickfaktabroschyr som bland annat distribuerades genom Pressbyrån och 7-Elevens butiker i hela landet. Övriga centrala informationskanaler var försökets webbplats och Kundtjänst tel H För att nå stockholmarna genomfördes flera aktiviteter på stan, till exempel på Stockholms Central. 37

38 Webbplatser Vägverket skötte driften av Stockholmsförsökets webbplats Den innehöll information från försökets tre aktörer. Vägverkets information om trängselskatt fanns också på verkets egen webbplats, Från fanns en länk till sidan Mina skattebeslut med information om aktuella skattebeslut för det egna fordonet. På denna sida fanns även möjlighet att beställa transponder samt att skicka e-post till Kundtjänst via ett webbformulär. Från och med april 2005 kunde man även betala trängselskatt med kort och via internetbank från Stockholmsförsökets och från Pressbyrån och 7-Elevens webbplatser. För företag och organisationer fanns en särskild webbplats för transponderbeställningar. Kundtjänst Stockholmsförsökets kundtjänst öppnade den 16 maj Därmed hade allmänheten möjlighet att få svar på frågor i god tid innan försöket med trängselskatt startade. Innan försöksstarten låg fokus på att svara på frågor och ge generell information om Stockholmsförsöket och försöket med trängselskatt. Man tog också emot intresseanmälningar för transponder med autogiro. Till en början arbetade 75 personer på Kundtjänst, men från oktober 2005 ökades bemanningen successivt. När försöket startade den 3 januari 2006 hade Kundtjänst cirka 450 medarbetare. Samtliga medarbetare fick minst tre veckors förberedande utbildning. Organisatoriskt delades verksamheten i Kundtjänst in i en frontline på cirka 300 personer som skulle kunna ge svar på de flesta frågor om försöket och en så kallad backoffice med cirka 100 medarbetare. Backoffice skulle besvara mer komplicerade frågor och göra betalningsutredningar. H Flera broschyrer, foldrar och faktablad producerades liksom en informationsfilm på svenska och engelska. 38

39 När försöket startade konstaterades att informationen till stor del hade gått fram. Från en maximal nivå på omkring samtal per dag, minskade antalet ärenden stadigt under försökets första veckor. Många frågor handlade om betalning av trängselskatt. En ny typ av mer komplexa ärenden uppstod, i huvudsak utredningar av betalningar och företagsfrågor. Under våren 2006 strukturerades Kundtjänst om och antalet medarbetare minskades kraftigt. Så långt som möjligt fick varje utredningsärende sin egen handläggare så att fordonsägaren skulle ha en och samma kontaktperson under ärendets gång. H Annonser på bussar i kollektivtrafiken uppmanade bilförare och fordonsägare att förbereda sig inför försöksstarten. H På parkeringsautomater runt om i Stockholm fanns information om trängselskatt. Även på parkeringsbiljettens baksida fanns budskap. 39

40 De huvudsakliga kontaktvägarna till Kundtjänst var telefon och e-post, som sändes via ett webbformulär från Stockholmsförsökets webbplats. Kundtjänst tog också emot vanliga brev och fax. Den som ringde Kundtjänst kom till en talsvarsmeny där man valde typ av ärende. Om ärendet gällde generell information eller klagomål, transponderbeställningar eller enklare betalningsärenden kopplades man till frontline. I frontline gjordes också den manuella bildgranskningen. Skriftliga ärenden hanterades av backoffice. Betalningsärenden som krävde ett myndighetsbeslut skickades vidare till Skatteverket. Det kunde till exempel gälla en fordonsägare som tyckte att skattebeslutet var felaktigt och som önskade att beslutet skulle granskas på nytt och eventuellt omprövas. F Kundtjänst svarade på allmänhetens frågor. H Inför försöksstarten fick stockholmarna informationsmaterial på knutpunkter i kollektivtrafiken. E Försöket med trängselskatt fanns med i Vägverkets monter på Stockholms Bilsalong. 40

41 Informationskanaler: P Webbplats P Kundtjänst P Brev till fordonsägare P Annonsering i dags- och fackpress P Media/pressinformation P Information i trafikmiljö P Information i radio P TV/Anslagstavlan P Pressbyrån och 7-Eleven P Möten P Mässor/utställningar P Informationsbroschyrer, faktablad, foldrar, film Uppföljning av information I samband med försöket med trängselskatt gjordes regelbundna mätningar av hur fakta och kunskaper om försöket nått allmänheten och olika grupper av fordonsägare. Totalt genomfördes nio mätningar som sammanlagt omfattade drygt personer. Intervjuerna användes för att stämma av informationsbehovet och prioritera de olika delbudskapen efter vad allmänheten, det vill säga fordonsägarna, kände till om försöket. Undersökningarna följde upp hur väl olika personer kunde besvara ett antal kunskapsfrågor kring tider, betalning och hur en betalstation fungerade. Frågorna upprepades under försökets gång och resultatet visade en tydlig förskjutning mot allt fler rätta svar. Även de viktigaste informationskanalerna och deras genomslag mättes. När försöket avslutades ställdes även frågor kring hur väl betalsystemet fungerat och hur nöjd man var. Sammantaget visade mätresultaten att de uppsatta kommunikationsmålen hade uppnåtts när försöket startade den 3 januari De flesta fordonsägare kände till när försöket startade och att de själva behövde agera för att betala trängselskatt. 41

42 Fakta Försökstid 3 januari 31 juli 2006 Vägverkets projekttid - planeringsfas 14 månader - försöksperiod 7 månader - avslutningsfas 5 månader Budget 1,9 miljarder kronor Leverantör IBM Svenska AB Antal betalstationer 18 - brostationer 6 - komplexa stationer 4 - enkla stationer 8 Antal kameror 164 Antal laserdetektorer 159 Antal körfältsdatorer (MLC) 62 Antal körfält 78 42

43 Informationskanaler: Driftsäkerhet kundtjänst Antal skattebeslut Skatt som motsvarar skattebesluten webb Antal skattepliktiga passager Antal icke skattepliktiga passager brev till fordonsägare 99,9 % av antalet körfältstimmar 14,5 miljoner 399 miljoner kronor 33,5 miljoner 13 miljoner Antal distribuerade transpondrar möten annonsering Betalsättens fördelning i dagspress information i trafikmiljö Betalningar inkomna i tid 96 % radio Antal expeditionsavgifter Antal tv, Anslagstavlan tilläggsavgifter SVT Antal omprövningar till Skatteverket broschyrer Antal överklaganden till länsrätten 665 Pressbyrån och 7-Eleven Genomsnittligt antal samtal till Kundtjänst per dag pressinformation 63 % autogiro, 24 % Pressbyrån och 7-Eleven, 13 % bank 43

44 Vägverket Borlänge Telefon: Texttelefon: Fax: VÄGVERKET. BEST.NR AUGUSTI UTGÅVA 2. PRODUKTION: YRA AB. FOTO: MIKAEL Ullén, STUDIO CA (SID 1, 16 OCH 18), ANDERS ROTH (SID 36), Dahlstedt/finger (SID 30), THOMAS HENRIKSON (SID 34 och 38), Mats Björklund PRODUKTION (SID 40) GRAFIK: MATS BJÖRKLUND PRODUKTION (SID 29).