Den svenska livsmedelsindustrins syn på nutid och framtid

Transkript

1 Den svenska livsmedelsindustrins syn på nutid och framtid Enkät- och intervjuundersökning hösten 2003 Rapport 2004:6 Foto: Mats Pettersson

2

3 Den svenska livsmedelsindustrins syn på nutid och framtid Enkät- och intervjuundersökning hösten 2003 Internationella enheten Referens Håkan Loxbo

4

5 Innehåll Förord... 5 Kort sammanfattning Slutsatser Målkonflikter, struktur, exportandelar, osäkerhet Produktion, försäljning och handel påverkas av utvidgningen Jordbruksreform och WTO Kommersiella faktorer, lönsamhet, tillväxt, konkurrens, mervärden Nationell politik Utvecklingen i handeln Konsumentaspekter Myndigheterna Jordbruksverket Inledning Bakgrund Arbetssätt Enkät till livsmedelsindustrin Intervjuer Seminariet Disposition och innehåll Förändringar som kommer att påverka livsmedelsindustrin Mål, komparativa för- och nackdelar, komponentindustri Mål Komparativa fördelar och nackdelar Komponentindustri Osäkerhet, strategi, ägande, sysselsättning, export Framtida politiska förändringar Utvidgningen Jordbruksreform i EU Ändrade villkor i WTO Andra förändringar av villkoren för industrin Andra faktorer Export Marknadsföring, teknisk utveckling, produktutveckling, råvaror, kedjorna

6 3.5 Policyaspekter Politiken Exportfrämjande Aktiv och passiv förädling Utbildning Konkurrens Konsumentaspekter Konsumenterna och utvidgningen Andra faktorer Myndigheternas roller Enkätsvaren om företagens myndighetskontakter Jordbruksverket (SJV) Övriga synpunkter om myndigheter Sammanfattning Olika mål för samhället och för industrin Struktur och sysselsättning, exportandelar, osäkerhet, strategi, ägande Struktur och sysselsättning Exportandelar Osäkerhet, strategi, ägande Framtida politiska förändringar Utvidgningen Jordbruksreform och WTO Andra faktorer som påverkar industrin och exporten Allmänna synpunkter Marknadsföring, kedjorna, kostnader Nationell politik Exportfrämjande Aktiv förädling Konkurrens Konsumentaspekter Myndigheterna Jordbruksverket (SJV) Enkätsvaren Allmänna synpunkter som rör myndigheterna

7 6 Bilagor Bilaga 1 Enkät till livsmedelsindustrin Bilaga 2 Livsmedelsindustriutredningen intervjuer Bilaga 3 Rapport från Jordbruksverkets seminarium den 1 oktober Bilaga 4. Intervjuer och enkätsvar Övergripande karaktär Utvidgningen Euron Export Marknadsföring, teknisk utveckling, produktutveckling, råvaror, kedjorna Politiken Exportfrämjande Aktiv förädling Utbildning Konkurrens Myndigheter Bilaga 5 Intervjuer och intervjuade

8

9 Förord Jordbruksverkets uppdrag att främja konkurrenskraft gäller även livsmedelsindustrin. Tidigare har Jordbruksverket publicerat rapporter som varit inriktade på jordbrukets konkurrenskraft. Verkets expertroll i förhållande till industrin har inte varit lika mycket i fokus som de rena jordbruksfrågorna. Expertrollen kan innebära att göra utredningar, analyser, uppsökande verksamhet, utåtriktade aktiviteter med syftet att främja en konkurrenskraftig livsmedelsindustri. De senaste åren har verket strävat efter att stärka och utveckla expertrollen. På hösten 2002 beslutades mot bakgrund av livsmedelsindustrins betydelse för jordbruket och samhällsekonomin att Jordbruksverket, utöver sitt ordinarie arbete med dessa frågor, skulle öka sitt engagemang i frågor som rör livsmedelsindustrin. I ett första steg önskade verket ta reda på hur företagen i livsmedelsindustrin ser på en rad aktuella frågor som har betydelse för företagens utveckling. Verket genomförde en egen enkät- och intervjuundersökning om livsmedelsindustrin 2003 och arrangerade ett seminarium hösten 2003 om viktiga händelser som påverkar framtiden för livsmedelsindustrin och konsumenterna. Preliminära enkätresultat redovisades redan på seminariet. Under november-december genomfördes 14 intervjuer med olika industriföretag som gick in mer på djupet än vad enkäten gjorde. Underlag från enkäten (drygt 200 enkätsvar av 370) och intervjuerna har nu bearbetats. Resultat och slutsatser från enkäten och intervjuerna redovisas i denna rapport. Det handlar bl.a. om att det enligt företagen höga kostnadsläget i Sverige och handelskedjornas ökande satsningar på egna varumärken utgör betydande problem för livsmedelsindustrin i Sverige. De effekter som sådana förändringar kan ge för konsumenterna kan vara både positiva och negativa. De slutsatser som dras i rapporten baseras enbart på det underlag som framkommit i enkäten och intervjuerna. För att ge regeringen stöd i arbetet med att stimulera utveckling och exportsatsningar inom livsmedelsindustrin har Jordbruksverket tillsammans med tre andra myndigheter fått ett särskilt regeringsuppdrag som ska redovisas i maj. Föreliggande rapport kommer vara ett av verkets underlag vid redovisningen av uppdraget. Jordbruksverket tar gärna emot synpunkter på de slutsatser som redovisas i rapporten. Jönköping den 2 april

10 6

11 Kort sammanfattning Den svenska livsmedelsindustrins syn på nutid och framtid SJV genomförde hösten 2003 en enkät- och intervjuundersökning för att få en aktuell bild över företagens syn på nuläget och framtiden. De viktigaste punkterna i de undersökta företagens svar är följande: - Målet att uppnå samma exportandel som industrin i övrigt förefaller orealistiskt för mejeri och köttindustri och mycket avlägset för övriga industrigrenar. För vissa företag är det främsta målet att behålla produktion och andelar i Sverige. - Många företag tror att deras produktion utanför Sverige och möjligheterna att flytta produktion kommer att öka till följd av utvidgningen. Viss export till de nya MS kan komma att ske via utlandsetableringar. Det går inte kompensera sig för EUs höga sockerpriser vid export till marknader utanför EU. Det är angeläget med en sockerreform i EU. Halvtidsöversynen har ställt till problem för flera intervjuföretag genom eftersläpning mellan olika komponenter i reformen. - Om företagen skall växa handlar det för många om ett val mellan ökad produktion i Sverige (och ökad export från Sverige) och ökad produktion i anläggningar utanför Sverige. De flesta företagen tror inte att exporten från Sverige kommer att öka nämnvärt. Många tror på ökning av utlandsbaserad produktion och flytt av produktion till andra länder. - Möjligheterna att ta betalt för mervärden på hemmamarknaden minskar ju högre förädlingsgraden är på produkten. Vid export är det mycket svårare att ta betalt för svenska mervärden och dessutom är det svårare att hävda sig med svenska varumärken. - Exportframgångar förutsätter bl.a. ett gynnsamt kostnadsläge. Många företag upplever dock kostnadsläget i Sverige som ogynnsamt. - Resurser för forskning och utveckling (FoU) för livsmedel i Sverige krävs om vi ska få fram innovativa och högförädlade produkter som kan bidra till ökad export. Exportfrämjande åtgärder är speciellt viktigt för små och medelstora företag och för nya satsningar. - Kedjornas egna varumärken (EVM) tränger undan etablerade varumärken. Industrin blir alltmer EVM-leverantörer. Företag utan starka varumärken eller utan EVMproduktion bedöms ha svårt att överleva. EVM-producenter måste vara mycket 7

12 kostnadseffektiva. Den svenska industrin är dock enligt många företag mindre kostnadseffektiv än i andra länder. - Detaljhandelns satsningar på egna varumärken och kostnadseffektivitet innebär prispress på etablerade varumärken till konsumenternas fördel men också att marknadsandelen ökar för kedjornas egna varumärken och att marknadsandelen för industrins etablerade varumärken minskar. Sannolikt är kedjorna en garanti för säkra livsmedel. Valmöjligheterna totalt sett för lokalt producerade produkter och för regionala smakpreferenser kan minska. - Det finns behov av att kartlägga de viktiga förändringar som berör industrin, t.ex. utvecklingen i handelskedjorna och att informera om frågor som rör industrin. - Mer än hälften av företagens myndighetskontakter gäller information följt av frågor som rör handelsvillkor. Betydelsen av dessa frågor är störst för små och medelstora företag. 8

13 1 Slutsatser Slutsatserna i kapitel 1 baseras, om inte annat anges, på intervju- och enkätsvar. 1.1 Målkonflikter, struktur, exportandelar, osäkerhet Det finns en målkonflikt mellan företagens strävan efter lönsamhet och samhällets önskemål om ökad export liksom jordbrukets önskemål om att industrin skall använda inhemska råvaror. Strukturen är i ett internationellt perspektiv relativt småskalig. Utvecklingen i Sverige går mot alltmer kapitalintensiv produktion och minskande löneandel av kostnaderna. Vid nyinvesteringar satsar företagen på lönesnål produktion. Exportandelarna varierar starkt mellan industrigrenarna. Målet att uppnå samma exportandel som industrin i övrigt förefaller enligt intervjuesvaren orealistiskt för mejeri och köttindustri och mycket avlägset för övriga industrigrenar. För vissa företag är det främsta målet att behålla produktion och andelar i Sverige. Det finns en stor osäkerhet i den nuvarande situationen, en osäkerhet som bottnar i att det är många förändringar på gång nu, förändringar på hemmamarknaden med leverantörer, kedjorna, egna varumärken, förändringar på ägandesidan och på marknadssidan. 1.2 Produktion, försäljning och handel påverkas av utvidgningen Utvidgningen kommer enligt intervjuföretagen sannolikt att innebära ökade export- och affärsmöjligheter för industrin men också hårdnande konkurrens. Många intervjuföretag tror att möjligheterna att flytta produktion från Sverige kommer att öka med utvidgningen. Viss export till de nya MS kan komma att ske via utlandsetableringar p.g.a. höga kostnader i Sverige och lägre kostnader i de nya MS. Oron är stor för att EU-reglerna inte efterlevs i öst. Utvidgningen förväntas leda till minskad försäljning i Sverige för enkätföretagen. Minst negativa är annan industri än jordbrukets förädlingsindustri. Förväntningarna är mycket negativa bland de större och medelstora företagen medan de små företagen är i genomsnitt positiva. Företag utan produktion i Sverige är relativt positiva till utvidgningen. Enkätsvaren indikerar att produktionen i Sverige kommer att öka något p.g.a. utvidgningen. Företag i alla storleksgrupper förväntar sig att deras produktion utanför Sverige kommer att öka till följd av utvidgningen, särskilt svenskägda företag. I företag med mer än 100 anställda är det en mycket stor övervikt för företag som tror att deras produktion utomlands kommer att öka. Samtliga grupperingar tror på ökad export till de nya MS, särskilt de största företagen och gruppen De svenskägda företagen har, jämfört med de utlandsägda, en större tro på att deras export till de nya MS kommer att öka. Samtliga grupperingar tror också att exporten till EU15 kommer att öka efter utvidgningen. De största företagen är mest positiva liksom svenskägda företag. Samtliga grupperingar tror på ökad import från de nya MS till följd av EUs utvidgning, inte minst de svenskägda företagen och de stora företagen i annan industri. Samtliga grupperingar tror att deras import från EU15 kommer att öka. I synnerhet tror de svenskägda företagen och de nettoimporterande företagen detta. 9

14 1.3 Jordbruksreform och WTO De höga sockerpriserna är enligt flertalet företag ett mycket negativt inslag i EUs jordbrukspolitik. Det går inte kompensera sig för detta vid export till marknader utanför EU. Det är angeläget med en sockerreform i EU. Det är enligt flera företag märkligt att EU godtar Daniscos monopol. Halvtidsöversynen har ställt till problem för flera intervjuföretag genom eftersläpning mellan olika komponenter i reformen och genom osäkerhet om vad som gäller. Enligt enkätsvaren skulle alla kategorier av enkätföretagen välkomna billigare jordbruksvaror i EU. Allra mest positiva är de större företagen, liksom alla storleksklasser av företag i annan industri än jordbrukets förädlingsindustri och bland företag utan produktion i Sverige. Om exportbidragen halveras skulle enligt enkätsvaren de negativa effekterna bli störst bland de större och medelstora företagen, och i synnerhet för annan industri samt för nettoexporterande företag. De minsta företagen skulle inte beröras särskilt mycket. Företag utan produktion i Sverige och handeln skulle inte förlora. Enligt enkätsvaren skulle de negativa effekterna bli i stort sett samma om exportbidragen helt slopas. Inställningen till dyrare jordbruksvaror utanför EU är nästan spegelbilden av billigare råvaror i EU. De större företagen är mest negativa. Den negativa övervikten bland företagen i annan industri är markant för större och medelstora företag, dock ej så markant för småföretagen. Nettoimporterande företag skulle också förlora på dyrare import från tredje land. Större utlandsägda företag är mycket positiva till lägre EU-tullar medan de större företagen i jordbrukets förädlingsindustri är något negativa. Nettoimporterande företag och alla grupperingar av företag i annan industrii är mycket positiva till lägre tullar i EU. Samtliga storleksklasser tror att lägre tullar i tredje land skulle vara bra för företagen. Det gäller främst företag i annan industri än jordbrukets förädlingsindustri samt nettoexportörer i alla storleksklasser. 1.4 Kommersiella faktorer, lönsamhet, tillväxt, konkurrens, mervärden Avgörande för exportframgångar är olika kommersiella faktorer. Tullar i andra länder är enligt intervjuföretagen inte det främsta hindret för ökad export. Om företagen skall växa handlar det för många om ett val mellan ökad export från Sverige och ökad export från utlandsbaserad produktion. De flesta intervjuföretagen tror inte att exporten från Sverige kommer att öka nämnvärt. Fortsatt tillväxt för industrin kan till en del komma att ske utanför Sverige. Många tror på ökad export från utlandsbaserad produktion, start av produktion i andra länder eller flytt av produktion till andra länder. När exporten når en viss nivå är det mer lönsamt att starta produktion utomlands. Det är lönsamheten som avgör om man skall exportera eller tillverka utomlands. Många företag anser att möjligheterna att flytta produktion från Sverige har ökat med EU-inträdet och fortsätter att öka med utvidgningen. För större företag ligger fokus ofta på utlandsandelen och mindre på exportens andel av produktionen i Sverige. Vid en flytt av produktion från Sverige medföljer ofta strategiska jobb såsom FoU. Företagen kan inte satsa på alla marknader samtidigt. Vissa har några EU-länder som högsta prioritet. Andra prioriterar Norden, Norge, USA. Export till de nya medlemsstaterna kräver 10

15 stora investeringar och innebär risker. Ryssland är lockande men upplevs som lite för riskfullt. Det finns en kostnadsprofil i industrin som beror på dels statliga regler och politik, dels på svenska komparativa nackdelar p.g.a. geografin och den lilla befolkningen. Möjligheterna att ta betalt för mervärden på hemmamarknaden minskar ju högre förädlingsgraden är på produkten. Vid export är det mycket svårare att ta betalt för svenska mervärden såsom djurskydd, smittskydd och miljöhänsyn och dessutom är det svårt att hävda sig med svenska varumärken, som oftast är okända utanför Norden. Ökad tillväxt och export förutsätter att lagstiftningen är i takt med resten av EU och implementeringen i fas i alla EU-länder. 1.5 Nationell politik Politiska ambitioner att öka exporten är enligt intervjuföretagen bra. Det är dock svårt att basera export på svenska mervärden eller starka varumärken. Exportframgångar förutsätter att vi är konkurrenskraftiga på kostnadssidan, vilket vi inte är. Det kan finnas anledning att stimulera tillväxten för små och medelstora företag. Om lagstiftningen för functional foods hade varit mer liberal skulle företagen ha vågat satsa mer på produktutveckling. Resurser för forskning och utveckling (FoU) för livsmedel i Sverige krävs om vi ska få fram innovativa och högförädlade produkter som kan bidra till ökad export. Branschen borde få FoU-medel i paritet med storleken. Sverige borde försöka nå bättre tullvillkor för industrin vid export, t.ex. för förädlade livsmedel till Norge eller USA. Det måste finnas en oberoende organisation för exportfrämjande som alla företag kan utnyttja. Exportfrämjande åtgärder är speciellt viktigt för små och medelstora företag och för nya satsningar. Sveriges exportfrämjande åtgärder är enligt företagen blygsamma jämfört med andra EU-länders satsningar. Vissa anser att Food From Sweden har varit för mässinriktade. De större företagen är ofta skeptiska till värdet av FFS. Stora företag anser ofta att det i exportfrämjande även bör finnas ett främjande av utlandsetableringar. IKEA har gjort det möjligt för många företag att komma igång med export till nya marknader, även om export via IKEA är mindre lönsam än annan export. Ett litet antal företag har redan börjat med aktiv förädling 1. Andra företag är positiva till tanken men behöver mer information. Argument mot AF är att det inte är lönsamt p.g.a. det höga svenska kostnadsläget. AF passar vidare inte ihop med företagens svenskprofilering samt kan innebära problem med företagens administration, fysisk hantering, byråkrati samt osäkerhet om vilka krav som gäller för aktiv förädling. För en rad varuområden fungerar inte AF, t.ex. kött, mjölk och andra färskvaror. Passiv förädling 2 används av vissa företag för att kringgå höga produktionskostnader i det egna landet eller för att utnyttja produktionskapacitet i andra länder. 1 Se fotnot, sid 31 2 Se fotnot sid 31 11

16 Livsmedelsföretag på mindre orter har ibland problem att rekrytera utbildad arbetskraft. Lokala utbildningsinsatser kan vara en fördel. 1.6 Utvecklingen i handeln Kedjornas egna varumärken (EVM) får mer och mer betydelse i Sverige och tränger undan etablerade varumärken. Industrin blir alltmer leverantörer till kedjornas egna varumärken. I andra länder är marknadsandelarna för EVM avsevärt större än i Sverige. Företag utan starka varumärken eller utan produktion för kedjornas EVM kommer att ha svårt att överleva. EVMproducenter måste vara mycket kostnadseffektiva. Företag som jobbar med specialprodukter/ insatsvaror måste vara väldigt specialiserade. Det är sannolikt med en fortsatt utveckling mot färre och större kedjor och ökande EVM i Sverige och i övriga Europa. Industriföretagen måste minska sina marginaler och kostnader vilket kan leda till minskad sysselsättning i industrin. Vid produktion av EVM åt kedjorna är förutsättningarna ofta ogynnsamma för den svenska industrin som är småskaligare och mindre kostnadseffektiv än i andra länder. Utfallet i EMU-folkomröstningen kan ha inneburit ett mindre tryck på den svenska industrin genom att en del kedjor avstår från att satsa på Norden. 1.7 Konsumentaspekter EU-inträdet har betytt att utbudet och importkonkurrensen på den svenska marknaden ökat. Utvidgningen kan leda till prispress och ökad lågprisimport. Detaljhandelns satsningar på egna varumärken (EVM) och kostnadseffektivitet i alla led innebär en stark prispress på etablerade varumärken till konsumenternas fördel. EVM kan innebära att marknadsandelen för kedjornas EVM-produkter ökar och att marknadsandelen för etablerade varumärken minskar. Sannolikt är kedjorna en garanti för säkra livsmedel. Färre och större butiker i några få kedjors regi kan leda till att valmöjligheterna totalt sett minskar bl.a. för lokalt producerade produkter och för regionala smakpreferenser. 1.8 Myndigheterna När exportföretagen stöter på problem på exportmarknaderna är det ofta oklart om det finns någon hjälp att få och vilken myndighet som kan hjälpa företagen. Det föreligger enligt företagen ett kartläggningsbehov vad gäller viktiga förändringar som berör industrin, t.ex. utvecklingen i handelskedjorna. Det finns också hos många företag ett informationsbehov om frågor som rör industrin. De vanligast förekommande sakfrågorna i enkätföretagens kontakter med myndigheter är informationsfrågorna följt av frågor som rör handelsvillkor. Betydelsen av dessa båda sakfrågor är störst för de små och medelstora företagen. Tillsammans svarar dessa båda sakfrågor för mer än hälften av företagens myndighetskontakter. Antalet myndighetskontakter i frågor som rör licenser och exportbidrag minskar med storleken på företagen. Kontakter som rör forskning och utveckling domineras av NUTEK. Enkätsvaren visar mycket tydligt att alla de sakfrågor som nämndes i enkäten kan beröra flera myndigheter. Sakfrågor som har många kopplingar till flera myndigheter är förutom informationsfrågor även handelsvillkor (tullar, kvoter), forskning och utveckling, licenser, exportbidrag samt olika slag av stöd (investeringsstöd, EU-bidrag, regionala stöd, 12

17 etableringsstöd). Även om ansvars- och rollfördelningen mellan myndigheterna är relativt klar i dessa sakfrågor kan det finnas oklarheter (utredningens kommentar). 1.9 Jordbruksverket SJVs kontakter med små och medelstora industriföretag är relativt få. Antalet kontakter ökar med storleken på företagen. Enligt företagen kan den information som produceras idag och som efterfrågas av företagen om handelsfrågor, regelverk och tillämpningsfrågor ytterligare utvecklas och utvidgas. Branschmöten och hjälp av olika slag som efterfrågas av branschen är en tänkbar verksamhet om man samlar livsmedelsindustrin i homogena grupper och hittar rätt balans med det arbete som görs av etablerade branschföreträdare. SJV borde enligt flera företag arbeta mer med projekt, med nya grepp. Utredningen och seminariet är bra initiativ. Enkätsvaren visar att företagens kontakter med SJV är flest bland de större företagen. Handelsvillkor och information är två sakfrågor där kontakterna med SJV är flest för samtliga grupperingar av företag. Den relativa betydelsen av dessa frågor är större i kontakterna med de medelstora och med de mindre företagen. 13

18

19 2 Inledning 2.1 Bakgrund Jordbruksverket har under de senaste åren medvetet gått in för att stärka vår expertroll bl.a. i frågor som rör livsmedelsindustrin, inte minst p.g.a. industrins betydelse för jordbruket och för samhället. Jordbruksverkets engagemang i frågor som rör livsmedelsindustrin ledde år 2003 till flera olika aktiviteter med syfte att ytterligare förbättra samarbetet med industrin. I början av året beslutade Jordbruksverket att utreda hur livsmedelsindustrin kommer att påverkas av olika förändringar som väntar av villkoren för handels- och jordbrukspolitiken. I augusti gick Jordbruksverket ut med en enkät till livsmedelsindustrin med fokus på aktuella förändringar av jordbruks- och handelspolitiken. Den 1 oktober 2003 arrangerade Jordbruksverket ett seminarium om industrin och de stora förändringar av industrins villkor som kommer att ske. Under hösten 2003 genomfördes ett antal bredare intervjuer med ett antal livsmedelsföretag om hur dessa företag ser på nuläget och framtiden. I denna rapport redovisas erhållna svar på Jordbruksverkets enkätundersökning liksom svar som erhölls vid intervjuer med 14 livsmedelsindustriföretag hösten I en av bilagorna lämnas en rapport från Jordbruksverkets seminarium om livsmedelsindustrin den 1 oktober De kommentarer och slutsatser som görs i rapporten bygger helt på intervju- och enkätsvaren. Utredningen syftar till att ge en aktuell bild av hur livsmedelsindustrin uppfattar nuläget och den förestående utvecklingen. Det måste understrykas att den metod som har använts har brister och att den relativt mörka bild som framkommer i utredningen är ofullständig. Det finns också motbilder, t.ex. Agneta Drebers (Livsmedelsföretagen) inlägg Framtidstro i svensk livsmedelsindustri exporttillväxten pricken över i i Livsmedel i Fokus nr 1/2004. Vissa framtida händelser kommer, att döma av historien, sannolikt att få en mycket stor påverkan på företagens villkor såsom jordbruksreformen i EU och Jordbruksavtalet i WTO eller Rysslands och Kinas WTO-medlemskap. Företagens kommentarer om dessa pågående / framtida händelser är relativt få och går inte särskilt på djupet. Detta kan bero på att dessa frågor är mycket komplexa och ganska abstrakta, vilket kan bidra till att företagen kanske underskattar betydelsen av dessa frågor. Bristerna i metoden kan bero på att enkäten, som visserligen hade ett bra utfall i svarsfrekvensen, inte fokuserade tillräckligt på de viktiga frågorna om jordbruksreform och WTO. Det kan också påpekas att intervjuerna var relativt få och att inga intervjuer gjordes med mindre eller medelstora företag, varför resultaten av intervjuerna kan vara mindre representativa för denna stora grupp av livsmedelsföretag. 15

20 2.2 Arbetssätt Enkät till livsmedelsindustrin Jordbruksverkets enkät skickades till 373 företag i livsmedelsindustrin. Totalt svarade 203 företag vilket måste ses som en tillfredsställande svarsfrekvens (55 %). Bedömningen gjordes att någon bortfallsundersökning inte behövdes. Även om urvalet inte gjordes på strikt slumpmässig grund och kan ha en slagsida (bias) åt något håll kan konstateras att svaren representerar såväl större, medelstora som små företag med produktion i Sverige samt företag utan produktion i Sverige. Sammanställning över enkätsvar Företag med produktion i Sverige 100 eller fler anställda Antal svar Varken E eller I Svenskägda Utlandsägda Nettoexporterande (E) Nettoimporterande (I) Jordbrukets förädlingsindustri Annan industri anställda anställda Totalt antal företag med produktion i Sverige Kommentar: År 2002 fanns det enligt SCB 79 företag med 100 eller fler anställda. De 49 enkätsvaren täcker in nästan 2/3 (62 %) av dessa större livsmedelsföretag. I kategorin anställda fanns det år 2002 enligt SCB 267 företag. De 59 företag som svarade utgör 22% av samtliga. I kategorin 0-19 anställda fanns det år 2002 ca 2640 företag, därav ca 1200 utan några anställda. 62 enkätsvar motsvarar 2,3 % av hela populationen. Dessutom erhölls 33 enkätsvar från handelsföretag och andra livsmedelsföretag utan produktion i Sverige Med ledning av uppgifter som lämnades i enkäten om export, export, omsättning, verksamhet och ägande kombinerat med egen kännedom om branschen kunde de producerande företagen inom varje storleksgrupp vidare klassificeras som jordbruksförädlingsföretag eller som företag i annan livsmedelsindustri, nettoimportörer (I) eller nettoexportörer (E) samt utlandsägda eller svenskägda. Ingen sådan uppdelning har gjorts för icke-producerande företag. Enkätfrågorna redovisas i Bilaga 1. Företagen lämnade svar dels i form av kryssvar på flervalsfrågor, dels i form av egna verbala kommentarer. I det följande redovisas ett urval av de verbala enkätsvaren under olika rubriker i kapitel 3 och 4 samt mer utförligt i bilaga Intervjuer Som ett komplement till enkätresultaten beslutades att göra ett tiotal mer heltäckande intervjuer med ett någorlunda representativt tvärsnitt av de större företagen i industrin. Inför intervjuerna gjordes en lista över ett 30-tal tänkbara och lämpliga intervjuföretag. Utifrån en 16

21 prioritetslista över vilka intervjuer som bedömdes som mest önskvärda att genomföra kontaktades företagen i tur och ordning. Om det inte blev någon kontakt eller om det inte gick att placera in en intervju i folks kalendrar gick budet till nästa företag i prioritetsordningen. De företag som blev intervjuade täckte in flertalet industrigrenar i livsmedelsindustrin (kött och chark, mejeri, kvarn, bageri, hårt bröd, kex, kakor, tårtor, potatisstärkelse, kryddor, smakersättningar, choklad och konfektyr, färdiga maträtter, beredda frukter och grönsaker m.m). Totalt blev företrädare för 14 företag intervjuade under perioden 11 november 5 december De intervjuade företagen svarar sammanlagt för över en tredjedel av samtliga sysselsatta i den svenska livsmedelsindustrin. Samtliga intervjuer utom en telefonintervju genomfördes genom personliga besök av Håkan Loxbo, (i några fall tillsammans med andra medarbetare från SJV) på företagen. Intervjupersonerna är verkställande direktörer eller vice vd, exportchefer, försäljningschefer. I Bilaga 2 redovisas det bakgrundspapper som intervjuföretagen fick i förväg. I Bilaga 5 redovisas intervjuade företag och intervjupersoner. I det följande redovisas avidentifierade intervjusvar under olika rubriker i kapitel 3 och 4. En samlad redovisning av de avidentifierade intervjusvaren, se bilaga Seminariet Jordbruksverket arrangerade ett seminarium om livsmedelsindustrins framtidsfrågor den 1 oktober Seminariet var välbesökt (över 130 deltagare från industrin, organisationer, myndigheter och media). Enligt den utvärdering som gjordes var seminariet också mycket uppskattat. En rapport från seminariet redovisas i Bilaga Disposition och innehåll Kort sammanfattning före innehållsförteckningen I kapitel 1 redovisas de viktigaste slutsatserna. I kapitel 2 redovisas bakgrund, arbetssätt och innehåll. I kapitel 3 redovisas hur industrin ser på målen från samhällets respektive industrins perspektiv. Vidare redovisas hur företagen bedömer att utvidgningen kan komma att påverka industrin. I avsnittet om Policyaspekter redovisas under rubriken Politiken även företagens synpunkter på svensk politik och lagstiftning, regler och föreskrifter samt synen på exportfrämjande, aktiv och passiv förädling samt utbildning. Företagens syn på en rad andra faktorer än politiska och dessa faktorers betydelse för industrin redovisas också, bl.a. utvecklingen i handeln och kedjornas egna varumärken. I avsnittet om Konkurrensaspekter redovisas bl.a. företagens syn på olika former av ägande, de stora kedjorna, hur de svenska villkoren är jämfört med andra länder. I avsnittet om Konsumentaspekter redovisas intervjusvar och enkätsvar som rör konsumenterna, bl.a. utbud, priser, produktutveckling, produktanpassning, säkra livsmedel, marknadsföring, inre marknaden och hur konsumenterna har påverkats av de förändringar som varit respektive kommer att påverkas av de förändringar som är att vänta. I kapitel 4 redovisas företagens synpunkter på departementens och myndigheternas ansvar och roller i förhållande till industrin. I ett särskilt avsnitt redovisas företagens synpunkter på Jordbruksverket. I kapitel 5 ges en sammanfattning av utredningen. 17

22

23 3 Förändringar som kommer att påverka livsmedelsindustrin Alla synpunkter som redovisas i kapitel 3 har framförts av företagen i intervjuer eller i enkätsvar. Kommentarerna i kapitlet bygger helt på underlaget från företagen. 3.1 Mål, komparativa för- och nackdelar, komponentindustri Mål Företagens främsta mål är enligt flera intervjusvar att vara lönsamma och att kunna bedriva sin verksamhet långsiktigt. Export är ibland ett sätt att sprida riskerna och ofta den enda utvägen till tillväxt om hemmamarknaden är mättad eller minskar. Utlandsetableringar och produktion utomlands kan vara en annan väg att uppnå målen även om detta kan leda till minskad export från Sverige. Denna väg är att föredra från industrins synvinkel om den ger långsiktigt bättre lönsamhet och minskar riskerna. Ökad exportandel är inget högt prioriterat mål för mjölk och kött, där går det mesta till avsalu på färskmarknaden, där hög kvalitet premieras. För dessa industrigrenar sammanhänger lönsamheten främst med försäljning i Sverige av konsumtionsmjölk och av färskt kött Komparativa fördelar och nackdelar Företagen ser Sveriges rena jordbruksvaror och höga miljövärden som fördelar liksom att Sverige är fritt från många växt- och djursjukdomar. Sveriges höga hygienstandard och tekniska standard innebär också fördelar för industrin. Utländska direktinvesteringar bidrar ibland till att trygga kapitalförsörjning och sysselsättning. Vissa fördelar medför dock ofta högre kostnader för svenska företag och kan därför även innebära nackdelar för företagen i internationell konkurrens. Nackdelar för industrin i en internationell konkurrens kan också vara våra höga skatter, vår företagsbeskattning och arbetslagstiftning. Flera företag understryker särskilt att villkoren för småföretagen är ogynnsamma, vilket leder till dålig tillväxt bland dessa företag. Andra nackdelar som nämns i intervjuerna kan vara att den svenska marknaden är liten, att svenskan är ett litet och udda språk eller att avstånden är stora och att därför transportkostnaderna inom Sverige och till exportmarknaderna är höga Komponentindustri Livsmedelsindustrin fungerar, enligt flera intervjusvar, som en komponentindustri. I princip kan alla råvaror importeras. Ett problem för livsmedel som baseras på importerade råvaror kan vid export vara att man inte får EU/svenskt ursprung och därmed inte den förmånstull som gäller om produkten är framställd av egna råvaror. 19

24 3.2 Osäkerhet, strategi, ägande, sysselsättning, export I ett intervjusvar understryks att det finns en stor osäkerhet i den nuvarande situationen, en osäkerhet som bottnar i att det är många förändringar på gång nu, förändringar på hemmamarknaden med leverantörer, kedjorna, egna varumärken, förändringar på ägandesidan och på marknadssidan. Allt har skett och sker inom en kort tidsrymd. Det är enligt flera företag viktigt att ha en strategi, en affärsidé, att fokusera på ett fåtal starka produkter, att kunna fungera långsiktigt. Det är viktigt att företagen kan växa och detta sker enligt flera intervjusvar mer och mer genom fusioner eller företagsköp där det gäller att ha en stark kassa. Om svenska företag ska kunna hävda sig i den internationella konkurrensen måste storleksrationaliseringen också fortsätta bland svenska råvaruleverantörer, t.ex. mjölkproducenter. Ägandet (familjeföretag, aktiebolag, kooperationen, utlandsägande) kommenterades relativt utförligt i flera intervjusvar. Formen av ägande har stor betydelse för hur företagen har utvecklats till idag och kommer att utvecklas i framtiden. En enda ägare med jämna, seriösa intentioner och med ett långsiktigt, strategiskt tänkande kan ställas mot det värsta scenariet att moderföretaget säljer av företaget till huvudkonkurrenten. Företaget får i så fall koncentrera sig på ett fåtal produkter och marknader, upphöra med eget varumärke och utveckling, i slutändan hotar nedläggning. Aktiebolag med börsnotering ger möjlighet att få kapital genom nyemission. Det finns dock få börsnoterade företag på svenska börsen. En förklaring till detta är enligt flera intervjuföretag en hög andel utlandsägda företag i Sverige samt bondekooperationen. Tillväxt hos utlandsägda företag kan ibland möjliggöras av kapitaltillskott från koncernen, vilket enligt ett av intervjuföretagen, är bra om man samtidigt lyckas behålla entreprenörsandan. Sysselsättning och export i Sverige och utanför Sverige berördes ingående i flera av intervjuerna. Det är enligt intervjusvaren sannolikt att den fortsatta utvecklingen och tillväxten av den svenska livsmedelsindustrin till en relativt stor del kommer att ske utanför Sverige. Möjligheterna att flytta från Sverige har ökat med EU-inträdet och fortsätter att öka med utvidgningen. Flera företag har redan relativt omfattande utlandsverksamhet och bedömer att ökningar av export och sysselsättningen till stor del kommer att ske utomlands. Det är enligt flera företag en stor brist att varken utlandsbaserad produktion eller export från sådan produktion brukar ingå i siffror över industrins prestationer. Flera intervjuföretag förväntar sig att en relativt stor del av tillväxten kommer att vara utlandsbaserad. Detta skulle i så fall innebära att sysselsättning i Sverige och exportandelar av svenskbaserad produktion i bästa fall växer något eller blir kvar på samma nivå. Företagen gör bedömningen att även om den svenska produktionen och exporten ökar så kommer inte sysselsättningen i Sverige att öka nämnvärt. Hela tiden går utvecklingen mot alltmer kapitalintensiv produktion och minskande löneandel av kostnaderna. Vid nyinvesteringar satsar företagen på lönesnål produktion. Förutsättningen för att produktionen långsiktigt ska finnas kvar i Sverige är enligt vissa intervjusvar att företagen kan behålla strategiska funktioner såsom forskning och utveckling (FoU) i landet. 3.3 Framtida politiska förändringar Utvidgningen En redovisning av avidentifierade intervju- och enkätsvar som rör utvidgningen, se Bilaga 4, avsnitt

25 Enligt intervju- och enkätsvaren kommer utvidgningen att leda till relativt stora effekter och förändringar för livsmedelsindustrin. Många företag tror att utvidgningen kommer att innebära ökade export- och affärsmöjligheter men också en hårdnande konkurrens. En del företag tror att eventuell ökad export till de nya medlemsstaterna (MS) främst kommer att ske genom utlandsetableringar. Skälen för detta är de höga kostnaderna i Sverige och avsevärt lägre kostnader i de nya MS. Oron är stor för att EU-reglerna inte efterlevs i öst och flera understryker att Sverige inte kan ha strängare, kostsammare regler än omvärlden. Det måste finnas möjligheter till kontroll av att regler efterföljs och sanktionsmöjligheter. Den samlade bild som ges utifrån intervju- och enkätsvaren är att utvidgningen inte kommer att innebära ett lyft för exporten. Importen däremot kommer enligt företagen att öka direkt eller indirekt via de stora kedjornas prispolitik och upphandling. Utvidgningen kommer enligt flera företag att leda till ett ökat konkurrenstryck på den svenska marknaden till följd av lägre produktionskostnader i de nya medlemsstaterna. Enkätsvar om utvidgningen i form av kryssvar: Enkätsvaren 3 har sorterats efter företagsstorlek, ägande, (utlandsägt eller svenskägt), nettoexport eller nettoimport och produktionsinriktning, jordbrukets förädlingsindustri eller annan industri. En kategori är företag utan produktion i Sverige ( Handelsföretag ). Frågorna i enkäten har besvarats med -, 0 eller +. Vid sammanvägningen har minus vägt in med -1, noll med 0 och plus med +1. Summa 5 betyder en övervikt av negativa svar med 5, summa 5 betyder en övervikt av positiva svar i gruppen med 5, summa 0 betyder att i genomsnitt var svaren neutrala. I enkäten tillfrågades företagen (fråga 13) om hur de trodde att företagets försäljning och produktion i Sverige samt produktion utanför Sverige skulle påverkas av utvidgningen. Enkätsvaren redovisas i tabell 1-3. Tabell 1 Hur kommer företagets försäljning i Sverige påverkas av utvidgningen? 4 Antal anställda Alla kategorier Svenskägda Utlandsägda Nettoexporterande (E) Nettoimporterande (I) Varken E eller I Jordbrukets förädlingsindustri Annan industri Handel 9 3 För ytterligare information om enkäten, se avsnitt Frågorna i enkäten har besvarats med -, 0 eller +. Vid sammanvägningen har minus vägt in med -1, noll med 0 och plus med +1. Summa 5 betyder en övervikt av negativa svar med 5, summa 5 betyder en övervikt av positiva svar i gruppen med 5, summa 0 betyder att i genomsnitt var svaren neutrala. 21

26 Tabell 2 Hur kommer företagets produktion i Sverige påverkas av utvidgningen? 1 Antal anställda Alla kategorier Svenskägda Utlandsägda Nettoexporterande (E) Nettoimporterande (I) Varken E eller I Annan industri Tabell 3 Hur kommer företagets produktion utanför Sverige påverkas av utvidgningen? 1 Antal anställda Alla kategorier Jordbrukets förädlingsindustri Svenskägda Utlandsägda Nettoexporterande (E) Nettoimporterande (I) Varken E eller I Jordbrukets förädlingsindustri Annan industri Kommentar, utvidgningens effekter på försäljning och produktion: Sammantaget förväntar sig företagen att försäljningen kommer att minska p.g.a. utvidgningen (tabell 1). Det gäller såväl svenskägda som utlandsägda företag, nettoexporterande som nettoimporterande samt jordbrukets förädlingsindustri. Minst negativa är annan industri. Förväntningarna är mycket negativa bland de större och medelstora företagen medan de små företagen är i genomsnitt positiva. Handel inklusive företag utan produktion i Sverige är relativt positiva till utvidgningen. Företag i jordbrukets förädlingsindustri är mycket negativare än företag i annan industri. Svaren ger en viss övervikt för att produktionen i Sverige kommer att öka p.g.a. utvidgningen (tabell 2). Jordbrukets förädlingsindustri respektive nettoimporterande företag är dock i genomsnitt neutrala. Svaren visar att företag i alla storleksgrupper förväntar sig att deras produktion utanför Sverige kommer att öka till följd av utvidgningen (tabell 3). Svenskägda företag har denna tro i mycket högre utsträckning än utlandsägda. I gruppen 100+ är det en mycket stor övervikt för företag som tror att deras produktion utomlands kommer att öka. I enkäten 3 tillfrågades företagen vidare (fråga 14) om hur de trodde att företagets handel skulle påverkas av utvidgningen. Enkätsvaren redovisas i tabell Frågorna i enkäten har besvarats med -, 0 eller +. Vid sammanvägningen har minus vägt in med -1, noll med 0 och plus med +1. Summa 5 betyder en övervikt av negativa svar med 5, summa 5 betyder en övervikt av positiva svar i gruppen med 5, summa 0 betyder att i genomsnitt var svaren neutrala. 1 22

27 Tabell 4 Export till nya MS 1 Antal Alla Svenskägda anställda kategorier Utlandsägda Nettoexporterande (E) Nettoimporterande Varken E eller I Annan industri (I) Handel 9 Jordbrukets förädlingsindustri Tabell 5 Export till EU15 1 Antal Alla Svenskägda anställda kategorier Utlandsägda Nettoexporterande (E) Nettoimporterande Varken E eller I Annan industri (I) Handel 6 Jordbrukets förädlingsindustri Tabell 6 Import från nya MS 1 Antal Alla Svenskägda anställda kategorier Utlandsägda Netto exporterande (E) Netto importerande Varken E eller I Jordbrukets förädlingsindustri Annan industri (I) Handel 10 3 För ytterligare information om enkäten, se avsnitt Frågorna i enkäten har besvarats med -, 0 eller +. Vid sammanvägningen har minus vägt in med -1, noll med 0 och plus med +1. Summa 5 betyder en övervikt av negativa svar med 5, summa 5 betyder en övervikt av positiva svar i gruppen med 5, summa 0 betyder att i genomsnitt var svaren neutrala. 1 Frågorna i enkäten har besvarats med -, 0 eller +. Vid sammanvägningen har minus vägt in med -1, noll med 0 och plus med +1. Summa 5 betyder en övervikt av negativa svar med 5, summa 5 betyder en övervikt av positiva svar i gruppen med 5, summa 0 betyder att i genomsnitt var svaren neutrala. 1 23

28 Tabell 7 Import från EU15 1 Antal Alla Svenskägda anställda kategorier Utlandsägda Netto exporterande (E) Netto importerande (I) Varken E eller I Jordbrukets förädlingsindustri Annan industri Handel 9 Kommentar, utvidgningens effekter på export och import: Samtliga grupperingar tror på ökad export till de nya MS (tabell 4). Siffrorna visar särskilt stor övervikt för de största företagen och gruppen De svenskägda företagen har, jämfört med de utlandsägda, en större tro på att deras export till de nya MS kommer att öka. Siffrorna för export till EU15 (tabell 5) visar en liten men ändå positiv övervikt. Samtliga grupperingar tror att exporten till EU15 kommer att öka efter utvidgningen. Också här är de största företagen mest positiva. Skillnaden är stor mellan svenskägda företag, som i hög grad tror att exporten till EU15 kommer att öka, och utlandsägda företag som i genomsnitt är neutrala till denna fråga. Samtliga grupperingar tror på ökad import från de nya MS till följd av EUs utvidgning (tabell 6). Siffrorna visar särskilt stor övervikt för de svenskägda företagen och och för de stora företagen i annan industri. Samtliga grupperingar tror att deras import från EU15 kommer att öka (tabell 7). Siffrorna visar särskilt stor övervikt för de svenskägda företagen och och för de nettoimporterande företagen Jordbruksreform i EU CAP har många brister enligt företagen. De höga sockerpriserna är en sådan brist som kommenteras av flera företag. Det går inte kompensera sig för dessa höga priser genom att höja priserna vid export till marknader utanför EU. Det är angeläget med en sockerreform i EU. Inte nog med att sockerpriserna ökade med 2 SEK/kg vid EU-inträdet, Daniscos monopol gör det mycket svårt att få bra priser. Till skillnad från andra råvaruleverantörer går det inte att förhandla med Danisco. Det är enligt flera företag märkligt att EU godtar ett sådant monopol. Halvtidsöversynen (MTR) ställer till problem för flera intervjuföretag, exempelvis genom eftersläpning mellan olika komponenter i reformen (prissänkningar och ändrade direktstöd) och osäkerhet om vad som gäller. Branschen påverkas genom att råvaruvärdet sjunker till följd av beslutet i juni. Stödet till producenterna kommer inte fullt ut att kompensera prisnedgången. Resultatet blir ökad press på lönsamheten (mejeri). 1 Frågorna i enkäten har besvarats med -, 0 eller +. Vid sammanvägningen har minus vägt in med -1, noll med 0 och plus med +1. Summa 5 betyder en övervikt av negativa svar med 5, summa 5 betyder en övervikt av positiva svar i gruppen med 5, summa 0 betyder att i genomsnitt var svaren neutrala. 24

29 Enkätsvar i form av kryssvar. Tabell 8-9: Enkätsvaren 3 har sorterats efter företagsstorlek, ägande, (utlandsägt eller svenskägt), nettoexport eller nettoimport och produktionsinriktning, jordbrukets förädlingsindustri eller annan industri. En kategori är företag utan produktion i Sverige ( Handelsföretag ). Frågorna i enkäten har besvarats med -, 0 eller +. Vid sammanvägningen har minus vägt in med -1, noll med 0 och plus med +1. Summa 5 betyder en övervikt av negativa svar med 5, summa 5 betyder en övervikt av positiva svar i gruppen med 5, summa 0 betyder att i genomsnitt var svaren neutrala. I enkäten tillfrågades företagen (fråga 18) om hur de skulle värdera att jordbruksvaror i EU blev billigare samt att exportbidragen halverades eller slopades. Tabell 8 Billigare jordbruksvaror i EU till följd av jordbruksreform och WTO 1 Antal Alla Svenskägdägda eller Utlands- Varken E anställda kategorier I Nettoexporterande Nettoimporterande Annan industri (E) (I) Handel 18 Tabell 9 Hur skulle företagen påverkas av om EUs exportbidrag halverades till följd av WTO? 1 Antal anställda Alla kategorier Jordbrukets förädlingsindustri Svenskägda Utlandsägda Nettoexporterande (E) Nettoimporterande (I) Varken E eller I Jordbrukets förädlingsindustri Annan industri Handel 1 Kommentar: 3 För ytterligare information om enkäten, se avsnitt Frågorna i enkäten har besvarats med -, 0 eller +. Vid sammanvägningen har minus vägt in med -1, noll med 0 och plus med +1. Summa 5 betyder en övervikt av negativa svar med 5, summa 5 betyder en övervikt av positiva svar i gruppen med 5, summa 0 betyder att i genomsnitt var svaren neutrala. 1 Frågorna i enkäten har besvarats med -, 0 eller +. Vid sammanvägningen har minus vägt in med -1, noll med 0 och plus med +1. Summa 5 betyder en övervikt av negativa svar med 5, summa 5 betyder en övervikt av positiva svar i gruppen med 5, summa 0 betyder att i genomsnitt var svaren neutrala. 25

30 Enligt enkätsvaren (tabell 8) skulle alla kategorier välkomna billigare jordbruksvaror i EU. Den positiva övervikten bland de större företagen är markant, liksom bland annan industri i alla storleksklasser och bland de icke-producerande (Handel). Om exportbidragen halveras skulle enligt enkätsvaren (tabell 9) de negativa effekterna bli störst bland de större och medelstora företagen, och i synnerhet för annan industri samt för nettoexporterande företag (naturligtvis). De minsta företagen skulle inte beröras särskilt mycket. Handeln skulle inte förlora. Enligt enkätsvaren skulle de negativa effekterna bli i stort sett samma om exportbidragen helt slopas Ändrade villkor i WTO Slopade bidrag till följd av WTO skulle enligt flera intervjuföretag vara förödande även om tullar i andra länder och råvarupriser i EU skulle justeras. Idag har Sverige enligt flera intervjuföretag världens högsta lönekostnad vi kan inte samtidigt ha den högsta råvarukostnaden. Det går inte att slopa exportbidrag och vänta på att EUs perversa jordbrukspolitik i övrigt ska ändras (intervjuföretagets formulering). Exportbidrag för socker och mjölk är helt nödvändiga för att exportverksamheten ska kunna fungera. Om Lidl eller WTO eller Halvtidsöversynen leder till lägre mjölkpris är det bra eftersom det leder till bättre konkurrenskraft. Enkätsvar i form av kryssvar. Tabell 10-12: Enkätsvaren 3 har sorterats efter företagsstorlek, ägande, (utlandsägt eller svenskägt), nettoexport eller nettoimport och produktionsinriktning, jordbrukets förädlingsindustri eller annan industri. En kategori är företag utan produktion i Sverige ( Handelsföretag ). Frågorna i enkäten har besvarats med -, 0 eller +. Vid sammanvägningen har minus vägt in med -1, noll med 0 och plus med +1. Summa 5 betyder en övervikt av negativa svar med 5, summa 5 betyder en övervikt av positiva svar i gruppen med 5, summa 0 betyder att i genomsnitt var svaren neutrala. I enkäten ställdes frågor (fråga 18) om hur företagen skulle värdera att jordbruksvaror blev dyrare på världsmarknaden samt om tullar vid import till EU respektive tullar i andra länder blev lägre tillföljd av WTO. 3 För ytterligare information om enkäten, se avsnitt