Öppet brev till Svenskt Näringsliv

Transkript

1 Nr 1/ februari 2012 Fackliga nyheter för STs medlemmar Ledaren Bättre effektivitet? sidan 2 Inom Arbetsförmedlingen Bedömingsstödet sidan 4-5 Fredriks kommentar sidan 5 Medinflytande sidan 8 Aktuellt STs nya organisation sidan 3 Öppettider sidan 9 Insändare & Debatt Biokväll i Köping sidan 7 Inom Förbundet Avtal 2012 sidan 6 Forts. öppet brev sidan 6 Sista sidan Korsord sidan 10 Bottennapp sidan 10 Praliner sidan 10 Öppet brev till Svenskt Näringsliv STs förbundsordförande, Annette Carnhede, har skrivit ett öppet brev till Stefan Fölster, Svenskt Näringsliv. Detta med anledning av en debattartikel på SvD Opinion den 10 februari 2012 Annette Carnhede Foto: Kristoffer Samuelsson Vi är helt eniga med dig om att den höga arbetslösheten är ett allvarligt problem. Men din lösning på problemet, att avskaffa Arbetsförmedlingen, avslöjar att du inte riktigt satt dig in i den komplexa verksamhet som Arbetsförmedlingen är satt att utföra. Att alltid från dig höra att privat verksamhet löser alla problem börjar bli tjatigt, innovationslöst och populistiskt. Vi har en arbetslöshet som bitit sig fast. Arbetsförmedlingens möjligheter att hjälpa människor tillbaka i arbete styrs av regeringens arbetsmarknadspolitik. När ni försöker lösa problemet med privatisering, då gör ni det väldigt enkelt för er. Samtidigt gör ni det svårt för de företag som ni tänker er ska ta över Arbetsförmedlingens arbete. För hur ska varje enskilt rekryteringsföretag kunna sköta det nationella uppdrag som Arbetsförmedlingen har och till exempel ha en helhetssyn på arbetsmarknaden utifrån variationer i strukturell arbetslöshet? Menar du att varje enskilt företag ska bedriva myndighetsutövning, till exempel genom att kontrollera arbetssökandens aktivitet och närvaro och rapportera till arbetslöshetskassorna? Läs fortsättningen på artikeln på sidan 6

2 STyrkan nr 1 / februari Ledaren För någon vecka sedan presenterade Ernst & Young, för Gd, vad de kommit fram till för slutsatser kring ledning och styrning i myndigheten. Ett utredningsarbete, kallad Effektivitet 3.0, har pågått sedan en längre tid. Arbetsgivaren har identifierat utvecklingsområden i ledning, styrning och kommunikation och ville se över de olika nivåer och stuprör som finns i myndigheten. Det är bra att den översynen äntligen har kommit och att resultatet presenterats för Gd. ST har, sedan vi blev en myndighet i januari 2008, pekat på just bristerna i ledning, styrning och kommunikation. Vid otaliga tillfällen har ST lyft frågan i de centrala samverkansfora som finns. Lika ofta har problemet marginaliserats. ST är som bekant det fack som för vidare medlemmarnas synpunkter till rätt nivå i myndigheten för att åstadkomma nödvändiga förändringar för verksamhetens bästa. De signaler ST framfört har, till största delen, kommit från våra chefer runt om i landet och via STs Chefssektion. STs medlemmar bland cheferna har pekat på brister i kommunikationen, både inom varje enhet och mellan olika enheter. Olika budskap har kommit från olika håll vilket gjort uppdraget otydligt. Cheferna pekade tidigt på att enkla uppdrag oftast tagit en hel dag att utföra. Det har blivit bättre, men inte bra. Cheferna vittnar om en alltmer pressad arbetssituation. Uppdraget som chef i den nya myndigheten blev inte som det var tänkt: Ambitionen att cheferna skulle vara mer synliga och närvarande på sina arbetsplatser har blivit precis tvärtom. Närvaron på kontoren har minskat och mycket av chefernas arbetstid består av att besvara olika frågeställningar. De otaliga uppdrag, rapporter och annat som tidigare hanterades av Länsarbetsnämnderna har inte bara landat hos cheferna i kärnverksamheten de har blivit allt fler i takt med att vi fått fler uppdrag. Svarstiderna har blivit allt kortare där svaren oftast skulle ha varit inne igår. Den så kallade förtroendearbetstiden, som cheferna har, har alltmer blivit en obetald övertid. Så var inte tanken. Har kärnverksamheten blivit lidande av detta? Sannolikt. Och det var väl den som skulle värnas och prioriteras? En ljusglimt är det arbete som pågått en tid i marknadsområde Stockholm/Gotland. Marknadschefen har initierat ett arbete med att förtydliga chefsrollerna som alltmer förändrats. Dessutom har chefstätheten, när det gäller sektionschefer, ökat. Det är en bra början och ett viktigt arbete för alla i kärnverksamheten. Låt oss även hoppas att Effektivitet 3.0 leder till en positiv förbättring av arbetsmiljön. Även i det arbetet är ST beredda att bidra. När chefernas arbetsmiljö försämras blir det sämre för såväl medarbetare som verksamhet. STyrkan utges av avdelningsstyrelsen för ST inom Arbetsförmedlingen och är öppen för alla medlemmar i avdelning 101, ST inom Arbetsförmedlingen. STyrkan får citeras med angivande av källa. Postadress: Redaktionen: ST inom Arbetsförmedlingen, brabj, STyrkans redaktion chefredaktör och ansvarig utgivare Box 5308, Stockholm e-post: st-centralt@arbetsformedlingen.se

3 STyrkan nr 1 / februari Aktuellt STs organisation Vad är skälet till att ST förändrar sin organisation? Ytterst handlar det om att på ett bättre sätt kunna möta arbetsgivaren på alla organisatoriska nivåer. Vilka konsekvenser blir det för nuvarande sektioner? Det går inte att ge ett enda svar på detta, för vissa sektioner blir det knappt någon förändring. Men sektioner som hittills exempelvis omfattat mer än ett marknadsområde kommer nog uppleva att de genomgår en större förändring. Meeri Wasberg, 1:e vice ordförande Ska sektionerna byta namn också? Ja, nu när de geografiska sektionerna kommer spegla maknadsområdena kommer de i enhetlighetens namn att heta som marknadsområdena, till exempel Sektion Norra Norrland. Men om arbetsgivaren ändrar organisation igen då? Ja, då får vi kanske ändra igen. Organisationen utgår egentligen från den grundläggande principen om att mandat och uppdrag ska följas åt. Den övergripande organsiationen kan behöva justeras då och då, men det som aldrig kommer att ändra sig är att det på varje ST bildar nya sektioner vid de kommande representantskapen - STyrkan stämmer av läget med 1:e vice ordförande Meeri Wasberg arbetsplats kommer att behövas arbetsplatsombud/klubb, för att utföra det medlemsnära uppdraget. Ska man lägga ner nuvarande sektioner på representantskapen? Nej, det är avdelningsstyrelsen som med stöd av avdelningens stadgar hanterar den frågan. Men då kan ju inte medlemmarnas ombud avgöra frågan om ansvarsfrihet eller ifrågasätta verksamhetsberättelsen? Ja, det är riktigt. Även det är frågor som avdelningsstyrelsen måste hantera och för detta kommer vi behöva motsvarande underlag som ett representantskap. Blir det mindre pengar i de nya sektionerna? Det går det egentligen inte att svara på. Redan idag är det så att den faktor som påverkar hur mycket pengar en sektion har för sin verksamhet är antalet medlemmar. Fler medlemmar ger mer pengar och färre medlemmar ger mindre antal pengar. Alla sektioner kommer få en grundplåt och sedan månadsvisa anslag på motsvarande sätt som tidigare. Det resterande samlade sektionskapitalet (som sektionerna tillställt avdelningen) kommer att användas för att sektionerna ska kunna äska pengar till olika prioriterade medlemsaktiviteter. Kommer jag som medlem att märka någon skillnad? Det kan inte jag svara på, förhoppningsvis inte. Som medlem är man ju medlem i Fackförbundet ST och inte i en enskild avdelning eller sektion. Det är klart att sektionerna jobbar lite olika, men om det kommer innebära att du som medlem märker någon tydlig skillnad kan jag inte vara på. Däremot kan jag säga att du som medlem kan vara med och påverka många skeenden när du engagerar dig i ditt medlemsskap. Vad händer just nu? Det pågår förberedelser av olika slag, för egen del har jag tillsammans med sammankallande för avdelningens valberedning genomfört telefonmöte för valberedningens sammankallande i sektionerna. Vi tänkte helt enkelt att det kan vara så att det dyker upp frågor av olika slag som man antingen vill bolla med någon i avdelningen eller att man kan finna inspiration från andra med samma uppdrag. Just valberedningsuppdraget är ibland en komplicerad historia där de ska bära av olika diskussioner, prioriteringar, att ta tillvara och att finna nytt och väva samman allt till ett förslag. Värt att tänka på är att i samband med en organisationsförändring finns det något gott i att arbeta för att ta tillvara de resurser som finns. En viss kontinuitet kan vara både bra och viktigt, ibland till och med nödvändigt. Men i slutändan är det ju upp till representantskapen som ska välja.

4 STyrkan nr 1 / februari Inom Arbetsförmedlingen Bedömningsstödet Vad är meningen med det här nya bedömningsstödet? Är det något som Arbetsförmedlingen själv hittat på? Uppdrag i regelringsbrevet 2012: Arbetsförmedlingen ska under 2012 införa ett nytt sätt att arbeta med personer som inte deltar i jobb- och utvecklingsgarantin eller jobbgarantin för ungdomar. De arbetsmarknadspolitiska insatserna ska riktas till dem med störst behov, det vill säga de som löper störst risk för långvarig arbetslöshet. Dessa personer ska få ta del av fördjupade förmedlingsinsatser och kan också anvisas till program före inträdet i jobb- och utvecklingsgarantin. * Varför införs det nu? För att få ett stöd i att identifiera de personer med behov av tidiga insatser har ett bedömningsverktyg utvecklats. Modellen är utvecklad av Arbetsförmedlingen med utgångspunkt från den modell som IFAU utvecklade år 2006 på uppdrag av regeringen. Hur är det egentligen med kvaliteten i verktyget, det är ju så få frågor och ingen hänsyn tas till exempelvis geografi? För svarsalternativen Bör ha mycket goda möjligheter till arbete och Behov av stöd för ökade möjligheter till arbete, Överväg tidiga insatser finns det goda skäl att följa stödets rekommendation, men för svarsalternativen däremellan är verktygets träffsäkerhet mindre och arbetsförmedlarens bedömning utifrån övriga kriterier blir desto viktigare. Arbetsgivaren har infört ett bedömningsstöd. Många medlemmar har, via brev och samtal, varit kritiska till verktyget. STyrkan stämmer av läget med Eva-Lisa Höglund, chef på avdelningen för Förmedlingsutveckling Geografi är med genom att ange arbetslösheten på den lokala arbetsmarknaden. I övrigt är det personkarakteristika som är i fokus för modellen. Vilket också garanterar likabehandling av personer som har samma egenskaper oberoende av var de bor i landet. Eva-Lisa Höglund Foto: Christoffer Landgren Hur ska en arbetsförmedlare göra när bedömningsstödet säger en sak, men förmedlarens erfarenhet säger något annat? Finns det inte en risk för onödiga diskussioner med sökande? Bedömningsstödet ger arbetsförmedlaren ett underlag i den arbetsmarknadspolitiska bedömningen. Arbetsförmedlarens professionella bedömning kan mycket väl avvika ifrån bedömningsstödets förslag. Det är alltid arbetsförmedlaren som gör en bedömning om verktygets förslag är relevant och vilken form av stöd den arbetssökande behöver. Det bör därför inte finnas någon risk för onödiga diskussioner med kunden. Varför ska resultatet av bedömningsverktyget dokumenteras i en handlingsplan? Vore det inte bättre med en kort daganteckning? Ett arbete med att förtydliga dokumentationen av bedömningsstödets resultat är slutfört och kommer att publiceras på VIS inom kort. Vad säger du till dem som upplever att bedömningsstödet visar att GD inte längre tror att arbetsförmedlarna kan göra egna goda bedömningar? Självklart har GD stor tilltro till att arbetsförmedlarna kan göra goda bedömningar. Det är därför viktigt att poängtera att det fortfarande är arbetsförmedlares professionella bedömning som tillsammans med verktygets förslag ligger till grund för den arbetsmarkandspolitiska bedömningen. Det saknas alltför många mjuka faktorer såsom kontaktnät, social förmåga, engagemang, med mera för att det personliga mötet ska kunna ersättas av en modell av detta slag. Bedömningsstödet ska därför ses som ett stöd till arbetsförmedlaren, inte som ersättning.

5 STyrkan nr 1 / februari Inom Arbetsförmedlingen Bedömningsstödet Har det gjorts en konsekvensanalys - längre väntetider, behov av större lokaler, tätare bemanning i DS, risk för överhörning mm - med att införa detta arbetssätt? En riskbedömning av införandet av bedömningsstödet och det nya arbetssättet med handlingsplaner är genomförd av myndighetens riskpanel. Resultatet kommer att publiceras på VIS. Finns det en risk att fokus på matchning kommer lite i skymundan, då inskrivningen och dess olika verktyg nu åter blir det stora samtalsämnet? Att vi ska ge ett jobbförslag vid varje besök - finns det en möjlighet att hinna med det överallt? Matchningen är en del av den arbetsmarkandspolitiska bedömningen och ett jobbförslag vid varje kontakt är ett av våra kundlöften som lanserades i slutet av förra året. Det ska ju dokumenteras i Ais och det fungerar ju inte så bra... Ett arbete med att förtydliga dokumentationen av bedömningsstödets resultat är slutfört och kommer att publiceras på VIS inom kort. Vad säger du till dem som undrar hur detta nya stämmer överens med service-konceptet, som ju processades under mycket lång tid? Bedömningsstödet utgör ett nytt underlag för dialogen med den sökande och för bedömning av vilka stödinsatser som behövs i varje enskilt fall. Den handlingsplan som upprättas vid inskrivningstillfället kan vid behov kompletteras vid ett nytt, inbokat möte med den sökande till exempel med en branschförmedlare - där det stöd som Af ska ge den sökande förtydligas. Hur och när kommer detta att följas upp? Arbetsförmedlingen kommer att följa upp arbetet med de personer som löper störst risk för långvarig arbetslöshet både månadsvis och kvartalsvis. Det som kommer att följas upp månadsvis är omsättningen till arbete respektive utbildning för dem som tagit del av stödet i form av fördjupade förmedlingsinsatser och eventuella programinsatser. STyrkan bad Fredrik Andersson, arbetsmiljöansvarig i avdelningsstyrelsen, kommentera det nya bedömningsstödet När det gäller bedömningen Fredriks kommentar: Fredrik Andersson, avdelningsstyrelsn Jag tror att förmedlarna kan förlika sig med att det är ett uppdrag från regeringen och arbeta efter det. Signalerna är däremot tydliga när det gäller handlingsplanen och kravet på att skriva den redan vid första besöket. Tror det finns en diskrepans mellan handlingsplanens innehåll (med instruktioner i VIS på tre sidor) och vad som egentligen förväntas (behövs) av en handlingsplan vid första besöket på Arbetsförmedlingen. så måste det självklart vara förmedlarens ord som väger tyngst och det kan förstås uppfattas som dubbelarbete om bedömingsstödets resultat särskiljer sig mot den egna bedömningen. Det är många som med spänning väntar på instruktionerna som utlovas kring detta. Riskpanel har genomförts och kommer att visa på en del risker med det nya arbetssättet. Det är dock önskvärt att riskbedömning sker innan man inför ett nytt arbetssätt.

6 STyrkan nr 1 / februari Inom Förbundet Avtal 2012 Avtal 2012 eller 2010: Vad är vad? - STyrkan stämmer av läget med 2:e vice ordförande Mats Hildingsson Vad är Avtal 2012? Vårt nuvarande avtal går ut den sista september och vi är mitt uppe i förberedelserna för nästa avtal - Avtal Men vi förhandlar ju nu? Ja och det är sista förhandlingen i vårt nuvarande avtal - Avtal Mats Hildingsson, 2:e vice ordförande Kan medlemmarna komma med synpunkter? Du kan ta kontakt med din sektion som skall lämna synpunkter till oss i avdelningsstyrelsen senast den 9 mars. Fram till den sista december hade du möjlighet att lämna synpunkter i förbundets Rådslag. Nästan medlemmar lämnade svar där och de viktigaste frågorna var arbetstid och lön. Vad händer nu då? Vi skall lämna våra förslag till förbundet som sedan får sammanställa samtligas svar. I slutet på juni byter man yrkande med Arbetsgivarverket och därefter börjar de centrala förhandlingarna. När är det avtalet klart? Någon gång i mitten/slutet på hösten. Nuvarande avtal går ut den sista september och det blir sannolikt inte klart innan dess. Blir det förhandlingar då? När de centrala förhandlingarna är avslutade är det vår tur att förhandla med vår arbetsgivare, Arbetsförmedlingen. Vi kan inte påbörja själva förhandlingarna förrän vi har ett färdigt centralt avtal och då blir det troligtvis i slutet av året. Men när sker i så fall nästa omgång löneförhandlingar? En uppskattning är om ett år från nu. Fortsättning från sidan 1 Myndighetsformen har fördelar, till exempel blir ansvarsfrågan tydligare och den enskilda medborgaren kan både ha insyn i verksamhet och överklaga beslut fattade av en myndighet. Det kan man inte göra hos privata företag. När mängden privata aktörer ökar kommer även en ny problematik, till exempel rätten att ta del av handlingar och inget meddelarskydd för privat anställda. Rättsäkerheten och likvärdigheten i beslutsfattande blir mycket svagare om Arbetsförmedlingen avskaffas. Vi är innerligt trötta på återkommande utspel om att privatisera våra gemensamt finansierade system, till förmån för privata vinstdrivande företag. Vi befarar att det är de arbetslösa som kommer att fara illa om Arbetsförmedlingen försvinner. Det finns en uppenbar risk för Öppet brev till Svenskt Näringsliv en sortering av människor där de som bedöms ha kortast väg till arbetsmarknaden blir de som får mest och bäst hjälp. Då kan företagen tjäna in mest jobbpengar. Förslaget förutsätter också att de privata företagen i samråd med Försäkringskassan ska hantera sjuka människor och avgöra deras arbetsförmåga. Riksdag och regering har gett privata aktörer en stor roll i att driva regeringens politik. Hitintills har det stora flertalet kompletterande aktörer dock inte nämnvärt resulterat i att fler människor kommer i arbete. Att konkurrensutsätta offentliga angelägenheter som Arbetsförmedlingen, eller att avskaffa Arbetsförmedlingen som du vill, löser inte dagens alltför höga arbetslöshet. Vi borde gemensamt kräva att man bejakar kompetensen hos de anställda på Arbetsförmedlingen och ger dem bättre förutsättningar att bedriva en högkvalitativ verksamhet. Vi tycker man ska rikta rättmäktig kritik mot den politiskt beslutade arbetsmarknadspolitiken. Vi vill att regeringen bjuder in arbetsmarknadens parter (jag hoppas att du vill vara med) och oppositionen för att på allvar sätta igång arbetet med att få människor i arbete. Vi får inte göra partipolitik av arbetslösa människors svåra situation. Med vänliga hälsningar Annette Carnhede Ordförande i Fackförbundet ST

7 STyrkan nr 1 / februari Insändare och debatt På en annan bio i Köping... Filmen som visades var Mission Impossible 4 med Tom Cruise i huvdrollen. Tom Cruise är som bekant en riktig superhjälte på filmduken. Arbetsförmedlare är måhända inga superhjältar, men gott och väl vardagshjältar. Bortom medarbetarundersökningar som ger vid handen att arbetsbelastningen stundtals är i högsta laget, så finns där ändå arbetsglädje och kamratskap. Och mitt i denna uppsjö av intryck som en arbetsförmedlares vardag innebär, så finns där också fackförbundet ST. Den lokala fackklubben på Arbetsförmedlingen i KAKområdet, det vill säga Köping, Arboga och Kungsör, bjöd på filmvisning i den anrika biografen Royal i Köping i slutet av februari. Ett måste i biosammanhang är förstås popcorn och läsk, vilket samtliga deltagare också blev bjudna på. Det hela började annars med att en filmfantast i Köping fick en idé och sedan sjösatte planen, som mynnade ut i en förevisning av Mission Impossible. Fackförbundet ST stod för finansieringen. Kostnaderna delades lika av Stockholmssektionen och det så kallade Nyanställdaprojektet på förbundsnivå. Syftet med biokvällen var tvåfaldigt. Dels medlemsvård för befintliga medlemmar i ST samt även medlemsrekrytering. Samtliga anställda på Arbetsförmedlingen i KAKområdet bjöds således in, oavsett facktillhörighet. En lokalt produceradd filmaffisch till evenemanget OBS! Bilden är arrangerad. Foto: Göran Wahlsten Peter Mellgren, anställd på Af i Köping, är ännu inte medlem i ST och närmade sig evenemanget med försiktighet. Han medgav dock efteråt att ombudsmannen Susanne Linde Husbom, som höll ett föredrag innan filmvisningen, hade en hel del kloka och tänkvärda ord att delge publiken. STs ombudsman, Susanne Linde- Husbom, höll ett uppskattat föredrag innan filmvisningen Foto: Göran Wahlsten Vill du se skurkar och biljakter? Anmäl dig till ST-bio! Så löd parollen när den lokala fackklubben på AF i Köping bjöd personalen på filmvisning i februari. En speciell filmaffisch avsedd endast för denna filmvisning producerades även lokalt av några av medlemmarna i fackklubben. Tom Cruise i all ära, men det smäller högre när Arbetsförmedlingens egen personal i form av Robert Orr, Jens Wretling och Nabil Wadee agerar skurkar i en fotosession. Det hela framkallade i alla fall många glada miner. Så ta chansen att ordna någonting liknande i just ditt område! Det kostar så lite, men ger så mycket tillbaka. Eller som Carl-Inge Westberg, verksamhetssamordnare i Köping, skrockande sade efteråt: -Det här satt som en smäck! Text: Göran Wahlsten

8 STyrkan nr 1 / februari Inom Arbetsförmedlingen Vårt medinflytande Facket är inte längre välkommet att delta i anställningsintervjuer av nya medarbetare. STyrkan frågar ordförande Lars-Erik Backström vad som ligger bakom denna plötsliga förändring hos arbetsgivaren Lars-Erik Backström, ordförande Varför väljer arbetsgivaren att inte ha med fackliga i rekryteringar? Arbetsgivaren har framfört och argumenterat för att det används för mycket personalresurser vid rekryteringar. En från respektive facklig organisation samt att det kan kännas obehagligt för de som sökt jobbet med så många vid intervjuerna. Det blir en effektivare rekrytering - enligt arbetsgivaren. Vad säger lagen om facklig medverkan vid rekryteringar? I vårt lokala avtal om förhandlingsordning finns Ordning vid rekryteringsärenden. 11 Innan beslut fattas om vem som skall få viss anställning ska arbetsgivaren översända information till arbetstagarorganisationerna om sitt tilltänkta beslut. Arbetsgivaren lämnar under hand den kompletterande information som arbetstagarorganisationerna begär. 12 Senast den femte arbetsdagen efter det att arbetstagarorganisationerna erhållit information enligt 11 skall de meddela om och i vilka ärenden man vill att förhandling enligt 11 MBL skall ske. I de ärenden förhandling ej begärs fullföljer arbetsgivaren beslutet om anställning. I myndighetens lokala Samverkansavtal anges syftet med avtalet 2 Syfte Syftet med samverkan är att medarbetarnas kunskap, erfarenhet och engagemang ska tas tillvara i utvecklingen av verksamheten. Samverkan skall vara grunden i det lokala utvecklingsarbetet, såväl i vardagsfrågor som i den långsiktiga utvecklingen. Det förutsätter tidig information och dialog mellan arbetsgivaren, medarbetare och de fackliga organisationerna. Delaktighet genom samverkan ska leda till en arbetsplats med god arbetsmiljö och effektiv verksamhet. Enligt arbetsgivarens tolkning av medbestämmandelagen (MBL) så ska facklig medverkan endast ske vid rekryteringar som har stor betydelse för arbetsgruppen. Arbetsgivarens bedömning är alltså att det endast kan gälla vid anställning av chefer/arbetsledare. ST anser att arbetsgivaren valt att bortse från samverkansavtalet och dess syfte såväl i vardagsfrågor som den långsiktiga utvecklingen och menar att effektiviseringar av rekryteringsprocessen kan göras på annat sätt med bibehållen facklig medverkan. Arbetsgivaren har presenterat en rekryteringsprocess, hur ser den ut? När lokal arbetsgivare bestämt sig för att rekrytera så ska detta samverkas på arbetsplatsen. Arbetsgivaren sätter sedan till en rekryteringsgrupp som består av personer som ska hantera rekryteringen. Det handlar om annonsering, tidpunkter, planering av intervjuer etc. samt placering av annonsen i rekryteringsverktyget ReachMee, ger tillstånd till fackliga så att de kan följa inkomna ansökningar. Kan facket påverka vilka som ska intervjuas? Visst, de kan utifrån inkomna ansökningar påtala för arbetsgivaren vilka fler/andra som borde intervjuas. Vad händer efter intervjun? Arbetsgivaren gör sitt val att anställa x eller y samt informerar facken om vem som ska anställas och med vilken lön. Den fackliga organisationen kan begära förhandling på grundval av informationen. Processen finns beskriven i VIS.

9 STyrkan nr 1 / februari Aktuellt Enkät om öppettiderna Fack och skydd på Af Stockholm City skickade ut en enkät till kontorets medarbetare om de utökade öppettiderna Af Stockholm City har nu haft utökade öppettider, mellan klockan 16-18, i cirka 6 månader. Kontorets skyddsombud och de fackliga representanterna, för ST och Saco, skickade ut en gemensam enkät till medarbetarna på kontoret. Syftet var att stämma av effekterna och vad personalen har för synpunkter. Cirka 2/3 av personal som in någon grad tjänstgör i Direktservice (Ds) har svarat. STyrkan har läst enkätsvaren. Svaren i enkäten är generellt negativa. Man ser ett tydligt ifrågasättande från personalen angående betydelsen och meningsfullheten av kvällsöppet - både för verksamheten och för våra kunder. Man ser inte att vi nått de nya kundgrupper som var meningen. Man uppfattar att det mest är våra vanliga kunder som väljer att förskjuta tiden för sina besök. Ett flertal som kommer är personer som av olika anledningar inte står till arbetsmarknadens förfogande och som bara kommer för att utnyttja datorer, skrivare och toalett. Ett axplock av kommentarer: Överhuvudtaget är kvällsöppet ganska omodernt - de flesta företag går över till att ha kundtjänst per telefon och webbtjänster Det är inte de kundgrupper som besöker oss som det var uttalat att det riktade sig till Vi har bättre bemanning på dagtid om vi slipper späda ut resurserna även till kvällsöppet Jag anser att Af bör lära av både Skatteverket och Försäkringskassan. Att öka populariteten betyder inte att kunder måste kunna nå oss dygnet runt utan det handlar om professionellt bemötande, kunskap, rättsäkerhet, att enkelt finna den information man söker, att faktiskt få sitt ärende behandlat Det är också en olustig, otrygg känsla på kvällen och man känner sig otrygg när vi är så få Säkerhetsvakt i Ds generellt är att önska. Med tanke på uppdragen samt ökad tillgänglighet ökar risken för incidenter De flesta som kommer skulle lika gärna ha kunna komma tidigare - de flesta är ju arbetslösa En del personer som sitter vid våra kundarbetsplatser och nyttjar våra lokaler och toaletter är inte arbetssökande utan ser det mer som en värmestuga och det var väl inte tanken? Nu börjar sommaren närma sig och medarbetarna har även fått frågan om hur de ser på ett utökat öppethållande under sommaren. Två personer var lite positiva till kvällsöppet på sommaren med motiveringen: Om ledningen anser det, men begränsa kvällsöppet till en eller två kvällar En överväldigande majoritet ser inte att det finns ett behov från kunderna. Varken arbetssökande eller arbetsgivare har behov av eller förväntar sig att Af har öppet sent under sommaren. Man befarar att man inte kommer att hinna med sitt arbete när man ska bemanna Ds och samtidigt ta hand om sina och semestrande kollegors ärenden. Kommentarer: Vi är redan mycket tillgängliga utan kvällsöppet till exempel via Kundtjänst, chatt, hemsidan mm Ansvarslöst och resursslöseri att ha kvällsöppet under sommaren Vi har en sommarorganisation med betydligt minskad bemanning och att begära att vi ska ha kvällsöppet också är inte klokt helt enkelt Vi behöver så väl en sammanhängande ledighet för att samla energi och kraft för höstens och vinterns arbete, SNÄLLA LYSSNA PÅ OSS MEDARBETARE Fortsättning lär följa...

10 STyrkan nr 1 / februari Sista sidan Bottennappet Pralinen Har de andra fackliga organisationerna ett annat uppdrag än ST? Frågan är berättigad då ST oftast står ensamma då vi framför kritik mot ledningen. Den samsyn, mellan de fackliga organisationerna, som ofta finns lokalt är som bortblåst på central nivå. ST framför alltid de synpunkter på felaktigheter i verksamheten som medlemmarna signalerar om, men får sällan stöd av de andra fackliga organisationerna - snarare tvärtom. En facklig organisation ska, på alla nivåer, vara medlemmarnas förlängda röst. ST anser att det är viktigt att medlemmarnas röst görs hörd för att verksamheten ska utvecklas på bästa sätt. Även om ledningen inte gillar detta kommer ST inte att tystna när det är befogat att framföra kritik. Pralinen går till det tvärfackliga arbete mellan skyddsombud, ST och Saco på Af City Stockholm som beskrivs på sidan 9. Som sagt; lokalt finns ofta en samsyn om vad som är bra för verksamheten och till nytta för våra kunder. Korsord Konstuktör: Lösningen hittar du på våra sidor på st.org efter att du har loggat in! På marginalen Citatet: Politik är: Konsten att leta efter trubbel, hitta det överallt, ställa missriktade diagnoser och sätta in fel åtgärder Groucho Marx