Miljöfrågorna är viktiga för landstinget. TEMA: MILJÖ sid. 3 13

Transkript

1 Landstinget i Värmland personaltidning Nummer 1 febr 2013 TEMA: MILJÖ sid staffan Janson har gått i pension sid. 14 emelie har donerat stamceller sid. 16 Pakistans hjältinnor sid. 18 Miljöfrågorna är viktiga för landstinget INTRYCK

2 intryck i Detta NuMMeR Landstinget i Värmland personaltidning tema: miljö sid Staffan Janson har gått i pension sid. 14 Emelie har donerat stamceller sid. 16 Pakistans hjältinnor sid. 18 Miljöfrågorna är viktiga för landstinget Nummer 1 febr 2013 tema: Miljö sid Ännu större fokus på miljö 3 Koll på kemikalierna 4 Provåkarkort fi ck bilister att resa kollektivt 6 Det är skönt med en egen stund på bussen 7 De väljer buss, tåg och cykel för tjänsteresor 8 Politiker med höga miljöambitioner 9 Mer ekologisk mat och nötkött från värmländska gårdar 10 Hon jobbar för en hållbar miljö 12 Videokonferens sparar tid, pengar och miljö 13 Värmlands och världens barn har fyllt ett helt läkarliv 14 Emelie har donerat stamceller 16 Allt fl er skaffar konto i Mina vårdkontakter 17 Pakistans hjältinnor riskerar livet för vården 18 Boktips och språktips 19 Landstingsdirektörens PS 20 är en tidning för anställda och förtroendevalda i Landstinget i Värmland. Tidningen kommer ut med fem nummer per år. adress: Intryck, Landstingshuset, Karlstad e-post: elisabeth.petersson@liv.se Redaktion: elisabet Petersson Kristina Borgsten Annika Olsson Petter Niljung Júlia Megyeri ansvarig utgivare: Olle Mannberg grafisk form: Kristina Borgsten Omslagsbild: Katarina Averås tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Borås Prenumeration: Landstingshusets expedition, e-post: vaktm@liv.se, tfn: (054-6) Nästa nummer: I mitten av april kommer nästa nummer av Intryck ut. Sista manusdag är den 25 mars Omslagsbilden: Lena holmén Dahlström, Lena Jansson och Rose-Marie Johansson jobbar inom vuxenhabiliteringen. Genom att göra sina tjänsteresor kollektivt bidrar de till att minska landstingets koldioxidutsläpp med cirka sju ton per år. Imponerande miljötänk i landstinget MiLJÖ varför ska ett landsting syssla med miljö? har vi inte nog med sjukvården? Jag har faktiskt fått den frågan, och jag har tänkt mycket på den. för mig personligen är det självklart att ett miljöperspektiv ska influera allt vi gör, och självfallet allt ett landsting gör. Detta har, enligt min mening, inte i första hand med partipolitik att göra. endast förnuft. Jag har personligen en lång historia med miljöförtecken. Inte heller den partipolitisk, men självfallet inte opolitisk. Det finns ju inget parti i riksdagen, eller för den delen i landstingsfullmäktige, som inte har formuleringar om miljön i sina program. i MåNga år innan jag kom till landstinget Sarbetade jag inom public service, SVT. Som chef för SVT:s Karlstadskontor, och ansvarig utgivare för en rad produktioner, så var bildandet av en miljöredaktion det som jag är mest stolt över. Vid sidan av ansvar för Solsta café, hajk, fråga doktorn, Vi i femman med flera folkkära TVproduktioner. Inom programserierna Miljöbilder och e-fekt så lyckades vi faktisk göra skillnad som det heter. Mest uppmärksammad, över hela världen, var dokumentären om norsk säljakt i Arktis. Viktigare var enveten journalistik om klorblekning i pappersindustrin, som faktiskt ledde till omställning. Är det någon som längre kommer ihåg att IcA-kassarna var kritvita? Alltnog, detta ska inte handla om min tidigare karriär, utan om varför landstinget ska engagera sig i miljöfrågor. vi ÄR en MYCKet stor organisation. Vi har många fastigheter. Vi har många anställda och patienter som reser. Vi förbrukar stora mängder materiel, energi, kemikalier, vatten med mera. helt enkelt så är vi tillsammans en gigantisk miljöpåverkare! Därför är det med stor stolhet jag kan konstatera att vi har ett imponerande miljötänk. Landstinget i Värmlad får eu-utmärkelser, uppmärksammas internationellt och nationellt för stor framsynthet i miljöfrågorna. Det är speciellt, det är värt att uppmärksamma och vara stolt över! Detta nummer av Intryck har miljötema och här kan ni läsa om kollegor runt om i landstinget som brinner för att vi ska vara i täten vad gäller omsorg om miljön. Jag hoppas det inspirerar dig som läser att engagera dig såväl på din arbetsplats som i ditt liv utanför jobbet. Att tänka, och agera, miljövänligt behöver varken göra ont, vara dyrt eller tråkigt! Vad gör jag själv då? Jag är inte någon extrem miljönisse, men både jag och min fru cyklar till och från våra jobb. I sanningens namn så påverkas det av att vi inte har några stora avstånd att tranportera oss. Vi sopsorterar tämligen medvetet, har sedan länge bytt oljepannan mot bergvärme, har en miljöklassad bil, äter så mycket ekologisk mat vi kan. Det senare kan bli något dyrare, men nästan alltid godare än andra alternativ! till sist vill jag slå ett slag för reportaget om Staffan Janson. en verklig barnens hjälte i sin långa och internationellt uppmärksammade gärning! Trevlig läsning! Olle Mannberg Informationschef 2 INTRYCK

3 Tema: Miljö Ännu större fokus på miljö Miljö finns från och med 2013 med som ett nytt och femte perspektiv i landstingsplanen. Planen bygger på det miljöpolitiska programmet som sträcker sig fram till och med år Vi har jobbat medvetet med miljö tidigare också, men att arbetsområdet nu också är ett perspektiv i landstingsplanen betyder att frågorna naturligt hamnar mer i fokus än tidigare, konstaterar landstingets miljöchef Curt Monfelt. Alla verksamheter ska nu fundera på hur det egna arbetet kan bidra till att målen i landstingsplanen kan nås. Verksamheternas mål ska vara mätbara och uppföljning kommer att ske regelbundet. På så sätt säkerställs att de aktiviteter som sker, tydligare bidrar till att landstinget når de långsiktiga mål som definieras i det miljöpolitiska programmet. Ökad kunskap om klimatanpassning Sen är vi naturligtvis medvetna om att det från början inte är så lätt att sätta mål som går att mäta på avdelnings- och enhetsnivå, fortsätter Curt Monfelt. Därför har landstingsledningen försökt att förenkla genom att peka ut två områden som kan vara lämpliga att börja med: En minskning av antalet tjänsteresor med bil genom att öka antalet distansmöten med hjälp av videoeller webbteknik. Minska förskrivningarna av läkemedel som har stor miljöpåverkan och som kan ersättas med mer miljövänliga alternativ. Bara för att miljö blir ett nytt perspektiv i landstingsplanen ska vi inte tro att detta leder till omedelbara effekter. Det tar tid innan vi alla får in en vana att hantera dessa frågor på samma sätt som de andra perspektiven medborgare, medarbetare, verksamhet och ekonomi. Text: Katarina Averås foto: Carina bergius De pågående klimatförändringarna kräver att samhället förbereder sig på nya utmaningar. I första hand behövs kunskap för att förstå riskerna och i nästa steg planera för en eventuell krissituation. Landstinget har därför de två senaste åren arrangerat två seminarier tillsammans med Länsstyrelsen Värmland. Det första handlade om värmeböljor, en av de situationer vi kan vänta oss att få vara med om oftare även på nordligare breddgrader. Föreläsningarna berörde flera olika infallsvinklar. Vi fick till exempel veta mer om hur Botkyrka kommun redan har förberett sig, tips på hur vi kan svalka oss energisnålt och vilka medborgare som är riskgrupper, berättar miljösamordnare Miranda Fredriksson. Värme påverkar vår hälsa negativt, speciellt utsatta är äldre och sjuka. Det andra seminariet tog upp frågor kopplade till risker med en ökad smittspridning när klimatet förändras. Sjukdomar som vi hittills förskonats från i Sverige på grund av vårt kallare klimat, men som är vanligare i södra Europa, måste vi i framtiden kunna diagnostisera och behandla. Två smittskyddsläkare medverkade som föreläsare. Seminarierna samlade personer från bland andra landstinget, länsstyrelsen, Karlstads universitet, räddningstjänster, kommunal och privat äldreomsorg samt frivilligorganisationer. Text: Katarina Averås Miljöchef Curt Monfelt. Hur jobbar ni med miljöfrågor på din arbetsplats? Kerstin Malmsköld, biomedicinsk analytiker, klinisk patologi Vi har tydliga restriktioner kring hur vi till exempel ska hantera olika typer av avfall. Vi använder ju en hel del kemikalier i vårt analysarbete här på patologen. Jag vet också att bland annat formalin är ohälsosamt, men det är inte något som jag går och oroar mig för. Robert Nylund, kock i produktionsköket Vi använder numera ganska många ekologiska livsmedel och produkter som är Kravmärkta. Och så sorterar vi naturligtvis allt avfall. Papper, kartong, brännbart, glas. Även matavfallet har vi börjat samla in så att det kan bli biogas. Fanny Frederiksen, logoped, vuxenhabiliteringen Jag tycker vi är miljömedvetna på många olika sätt. Vi gör många tjänsteresor med buss och tåg, använder både vanliga och elcyklar, återvinner det som går matavfall, burkar, papper och flaskor. I mitt arbete försöker jag tänka på hur jag använder material när jag tillverkar hjälpmedel, försöker till exempel att undvika spill och det är sällan jag gör utskrifter. Niklas Karlsson, transportör, Centralsjukhuset Jag håller ju på en del med sophämtning, så det gäller att hålla koll på vad som är vad och att det hamnar på rätt ställe. Truckarna vi kör går på el. Text och foto: Katarina Averås INTRYCK

4 Tema: Miljö inom EU. Ett av regeringens 16 definierade miljömål handlar om en giftfri miljö. Och i landstingets miljöpolitiska program för de kommande åren sätts ett långsiktigt mål för den egna kemikaliehanteringen ämnen som är giftiga och svåra för naturen att bryta ned, ska inte spridas i vår miljö eller få påverka människors hälsa. Under det kommande året ska vi göra en inventering, fortsätter Dolly Linell. Denna ska ge oss en så kallad utfasnings- och riskminskningslista där vi ser vilka kemikalier som vi antingen ska sluta att använda helt, eller ersätta med andra alternativ. Då det inte finns några alternativ får vi titta på hur de hanteras, och i vilken omfattning, för att se om det går att minska riskerna. Vi vill komma åt all onödig användning. Dolly Linell är tjänstledig från sitt jobb som biomedicinsk analytiker för att under minst ett år leda arbetet med landstingets kemikalieinventering. Koll på kemikalierna Nu ska landstinget få full koll på vilka kemikalier som används och var de förvaras i de olika verksamheterna. Ett nytt webbaserat kemikaliehanteringssystem har just tagits i bruk och en projektledare finns på plats för att leda arbetet med att införa systemet. Ett av mina uppdrag är att få fram en lista på de ämnen som vi ska sluta att använda eller ersätta med säkrare och miljövänligare alternativ, berättar Dolly Linell. Flest kemikalier finns i våra labb, inom folktandvården och fastigheter, fortsätter hon. Enligt Egenkontrollförordningen (1998: 901) måste landstinget ha kontroll över alla kemikalier och kemiska produkter som används. Till varje ämne ska det också finnas ett säkerhetsdatablad. Även detta läggs in i systemet och görs lätt tillgängligt för alla som är berörda. Dolly Linell har jobbat inom landstinget som biomedicinsk analytiker i ungefär 30 år. Hon har också kompletterat sin utbildning med en kandidatexamen i kemi och miljökunskap. Det här är ett jätteintressant och viktigt projekt att få ta tag i, säger hon. Jag är tjänstledig från mitt vanliga jobb på patologen och startade redan i höstas. Projektet kommer att pågå minst 2013 ut. Nationellt miljömål Kemikalier har på senare år funnits högt upp på den politiska agendan i såväl Sverige som Säkrare med kunskap Säkerhetsdatabladet som kopplas till varje ämne eller produkt ger bland annat svar på vilka hälso- och miljöfarliga egenskaper det har. Att öka kunskaperna om dessa är viktigt. Faro- och skyddsangivelser (tidigare risk- och skyddsfraser) är ett klassificeringssystem för kemiska produkter som används inom EU. En kod som består av en bokstav tillsammans med en siffra ger besked om ett ämne är till exempel cancerogent, mutagent, reproduktionsstörande, brandfarligt, frätande, farligt eller giftigt vid inandning, förtäring eller hudkontakt. Det finns över hundra faroangivelser. Målsättningen är att det ska bli enkelt att ta fram egna rapporter och information ur systemet. Tidigare har landstinget inte haft något gemensamt register och säkerhetsdatabladen har i bästa fall funnits i en pärm någonstans. Alla verksamheter ska utse en kontaktperson som blir administratör och sköter inventering och registrering av kemikalier på avdelningen eller enheten. Utbildning av administratörer kommer att hållas fortlöpande under året. Information kring detta har gått ut till berörda chefer, säger Dolly Linell. Text och foto: Katarina Averås 4 intryck

5 Tema: Miljö Halverade utsläpp av miljöfarlig lustgas Lustgas är en medicinsk gas som används inom sjukvården för sin lugnande och smärtstillande effekt vid förlossning, operation och tandvård. Det är också en av de gaser som bidrar till den globala växthuseffekten. Trots relativt små utsläpp ger den stor påverkan då den är 312 gånger mer aggressiv än koldioxid. Landstinget i Värmland vill minska utsläppen av lustgas på Centralsjukhuset med 50 procent. Lustgas ska naturligtvis fortsätta att användas där den behövs. I ett första steg har vi gått igenom hela ledningssystemet, tätat läckage och kopplat bort oanvända delar, berättar Peter Hultman, teknisk förvaltare hos Landstingsfastigheter. I december förra året installerades en destruktionsanläggning som nu successivt tas i bruk i takt med att rummen på förlossningsavdelningen renoveras. Lustgas är en förening mellan syre och kväve. Maskinen delar på dessa grundämnen som var för sig är helt ofarliga och kan släppas fritt ut i luften, förklarar han. På sjukhuset används cirka kilo lustgas per år. Enligt våra beräkningar kan vi oskadliggöra ungefär hälften i den nya anläggningen. Kemikalier används inom många av landstingets verksamheter. Genom att införa ett kemikaliehanteringssystem vill man bland annat hitta de ämnen som är mest skadliga och ersätta dem med mer miljövänliga alternativ. Om kemikalier i miljöpolitiska programmet Långsiktigt mål: Landstingets hantering av kemikalier är sådan att giftiga och svårnedbrytbara ämnen inte sprids till miljön eller påverkar människors hälsa. Arbetet med utfasning av miljöpåverkande kemikalier intensifieras genom att inventeringsarbetet effektiviseras och förbättras och genom förbättrad intern kontroll. Mål i styrkort 2012: Inventering av kemikalier påbörjas och en utfasningslista tas fram. Mål i styrkort för 2013: Mål för utfasning tas fram. Ett av Sveriges 16 miljömål: Giftfri miljö Riksdagens definition av miljökvalitetsmålet: Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. Matavfall blir biogas Nu samlas allt matavfall från landstingets produktionskök på Centralsjukhuset i Karlstad in för att bli biogas. Detta har blivit möjligt i samband med att köket har byggs om och nya investeringar har installerats. Tömning sker en gång i veckan för transport till biogasanläggningen som finns i Jönköping. När vi startade dessa diskussioner fanns planer på en biogasanläggning i Karlstad, konstaterar Maria Ohlqvist, enhetschef med ansvar för landstingets patientmåltider. Just nu är det inte längre aktuellt, men vi bestämde oss ändå för att satsa för framtiden. Gång- och cykelväg ska skydda sjukhuset mot översvämning Centralsjukhuset i Karlstad ska skyddas mot översvämningar. Sjukvården är en samhällsviktig funktion som behöver fortsätta att fungera i alla typer av situationer. Därför planeras hela sjukhusområdet att vallas in för att klara att Klarälven stiger till en nivå tre meter högre än normalt. Det har aldrig hänt tidigare, men vi måste förbereda oss för de effekter som klimatförändringarna för med sig, säger Peter Hultman, teknisk förvaltare hos Landstingsfastigheter som utrett ärendet tillsammans med kollegan Anders Norlander, byggprojektledare. Projektet är ett samarbete med Karlstads kommun som samtidigt vill förbättra trafiksituationen genom en ny gång- och cykelväg uppe på vallen längs Älvgatan. Totalt handlar det om en sträcka på drygt en kilometer från Rosenborgsgatan i norr till grönområdet efter höghusen i söder. Vi planerar också för vattenmagasin på sjukhusområdet samtidigt som vi ökar dimension och kapacitet på rörsystemet som leder bort vattnet, förklarar Anders Norlander. Politikerna ska ta beslut om ett samarbetsavtal under första delen av Byggstart kan ske tidigast våren 2014 och arbetet väntas pågå ungefär två år. Text: Katarina Averås intryck

6 Tema: Miljö Provåkarkort fick bilister att resa kollektivt 225 medarbetare hos landstinget nappade på erbjudandet att få ett provåkarkort hos värmlandstrafik i höstas. de flesta av dem har som mål att fortsätta åka buss eller tåg till jobbet. Värmlandstrafik gör regelbundet satsningar för att få fler att åka kollektivt med riktad reklam till olika målgrupper. Men det här är första gången som vi har genomfört en kampanj tillsammans med arbetsgivare med fokus på arbetsresor, säger Lena Thorin, projektledare hos Värmlandstrafi k. Landstinget är en stor organisation och tillsammans kunde Projektledare Lena Thorin, Värmlandst r a fi k. vi nå en stor grupp resenärer som visat intresse för att resa mer med buss och tåg. Projektet startade med en resvaneundersökning för att få veta hur landstingets medarbetare tar sig till jobbet, hur långa resor de behöver göra och om de kunde tänka sig att resa mer kollektivt. Bland de som svarade på undersökningen fanns ganska många som rutinmässigt valde att åka bil, trots att de både bor och jobbar med förutsättningar att istället välja buss eller tåg. Bättre än man tror Det finns fördomar kring kollektivtrafi ken, konstaterar Lena Thorin. Det är vanligt att tro att det tar lång tid, är obekvämt, dyrt och att tidtabellerna inte passar de egna behoven. Men många av dem som provar i några veckor upptäcker att allt fungerar mycket bättre än de trodde. Därför ingick det som en del av projektet att erbjuda landstingets medarbetare ett så kallat provåkarkort. Kortet gällde i fyra veckor för obegränsat antal resor med de gula regionala bussarna, tätortstrafi ken i Karlstad, Kristinehamn, Säffle och Arvika, samt med regionaltågen. Det enda våra provåkare lovade var att resa kollektivt minst tre arbetsresor per vecka och därefter svara på frågor om sina upplevelser för att ge oss ett bra underlag i den fortsatta utvecklingen av kollektivtrafi ken i Värmland. Man måste ju faktiskt inte byta ut alla sina resor, fortsätter Lena Thorin. Ibland behöver man bilen, andra gånger går det lika bra att ta bussen. Många var nöjda 225 medarbetare tackade ja. Huvuddelen av testresenärerna har som mål att fortsätta resa kollektivt till jobbet. Ytterligare en uppföljning kommer att göras senare i år. Ett av landstingets miljömål är att minska antalet tjänsteresor med bil. Tio procent av dem som deltog i kampanjen gjorde även tjänsteresor med buss och tåg, ser Lena Thorin i utvärderingen. Det blir tydligt att det är en attitydförändring som behövs. Vi vill gärna fortsätta samarbetet med landstinget. Till exempel ska vi se på lösningar för olika typer av biljetter för tjänsteresor. TexT Och foto: KataRiNa averås Dubbelkoll Projektet 2 x Koll, som drivs av Värmlandstrafik, har ett tudelat syfte: Att utveckla landsbygdstrafiken. Att öka intresset hos arbetsgivare för Mobility Management, det vill säga att hitta mer klimatsmarta lösningar och alternativ till tjänsteresor med bil och andra transporter. I denna del av projektet deltar Landstinget i Värmland, hammarö kommun och Karlstads universitet. Projektansvarig hos landstinget är miljösamordnare Miranda fredriksson. 225 av landstingets medarbetare erbjöds ett provåkarkort från Värmlandstrafik för fria resor med buss och tåg under en månad. De flesta av dem har som ambition att fortsätta resa kollektivt till jobbet. 6 intryck

7 Tema: Miljö Det är skönt med en egen stund på bussen Erbjudandet om ett provåkarkort fick sjukgymnasten Maria Fredriksson att ännu en gång bestämma sig för att låta bilen stå och istället åka buss till jobbet. På morgonturen passar jag på att läsa dagens tidningar och på hemvägen har det blivit en god vana att ta en power nap, säger hon. Den lilla sovstunden saknade jag när jag åkte bil. Maria bor på Djurgården i Kristinehamn och jobbar på vårdcentralen i Filipstad. På den tiden bussen gick direkt mellan städerna var det enkelt att välja att resa kollektivt. Men när den drogs in, och man tvingas in i både Storfors och Nykroppa varje morgon och kväll, så bestämde jag mig för att åka bil istället. Det tog helt enkelt för lång tid och kändes jobbigt. Testade åka kollektivt Ett halvår senare fick hon erbjudandet från Värmlandstrafik om att få testa att resa kollektivt till och från jobbet utan kostnad i fyra veckor. Jag anmälde mig och ville försöka igen. Nu cyklar jag först hemifrån, det är cirka tre kilometer till Resecentrum. Bussen tar ungefär en timme. I dagsläget har jag bestämt mig för att fortsätta att åka kollektivt, i alla fall fram till Maria Fredriksson pendlar med buss mellan hemmet i Kristinehamn och jobbet på vårdcentralen i Filipstad. sommaren. Därefter får jag göra en ny värdering. Maria försöker också att resa kollektivt på de tjänsteresor hon gör, till exempel när hon behöver vara med på möten i Karlstad. Jag tycker att det var en bra kampanj och jag står till fullo bakom den. Cykelturen gör mig gott även om hela resan tar längre tid. Det blir billigare också. Men jag önskar naturligtvis att Värmlandstrafik ska återinföra direktbussen. För oss som pendlar är det viktigt att resorna går snabbt och att tidtabellen stämmer med arbetstiderna. Text: Katarina Averås foto: Anders Holm intryck

8 Tema: Miljö De väljer buss, tåg och cykel för tjänsteresor så ofta de kan reser de på det gula värmlandskortet istället för att kvittera ut en hyrbil. De 40 medarbetarna inom vuxenhabiliteringen i värmland bidrar till att minska landstingets klimatpåverkan med cirka sju ton koldioxid per år genom att göra tjänsteresor med buss, tåg eller cykel. Vuxenhabiliteringen är en av landstingets specialistverksamheter för människor med funktionsnedsättning. Klienterna får bland annat hjälp med att förbättra sina förmågor och få ett mer fungerande vardagsliv. Huvudkontoret fi nns i Karlstad, lokalkontoren i Arvika, Kristinehamn och Torsby. Vi reser en hel del i tjänsten, konstaterar arbetsterapeut Rose-Marie Johansson. Det kan vara hembesök eller möten med personer i klientens nätverk, till exempel anhöriga eller personal på boendet. När det är möjligt reser vi numera kollektivt med buss och tåg. Det går bra till de större orterna, konstaterar kurator Lena Holmén Dahlström. I Arvika har vi bara fem minuters promenad till tåget, och detsamma gäller när vi är framme i Karlstad. Behöver vi komma ut i glesbygden blir det besvärligare. Då har vi fortfarande tillgång till hyrbil. Laddar Värmlandskortet Det är Värmlandstrafiks gula så kallade Värmlandskort (tidigare Respass), som är nyckeln till ett mer miljövänligt resande. Vi laddar kortet med pengar och det är inte personligt, förklarar assistenten Lena Jansson. Vi betalar med kortet direkt på bussen och får en biljett. En del som reser med tåg väljer att köpa biljett på stationen före avresa. Även för detta fungerar samma kort. För några år sedan hade vuxenhabiliteringen i Karlstad en egen bilpool med leasingbilar och på varje lokalkontor fanns en bil avsedd för tjänsteresor. Det var så mycket praktiskt kring de där bilarna som vi själva behövde lägga tid på att fi xa, säger fortsätter Lena Jansson. Reparationer, däckbyte, service och tvätt. Och massor av administration. Det var i januari 2011 de bestämde sig för att skaffa Respass istället. För kortare sträckor inom Karlstad finns tre vanliga och två elcyklar. Vintertid har de dubbdäck. Elcyklarna har vi skaffat med hjälp av landstingets stimulansbidrag för miljöåtgärder, berättar Lena Jansson. En elcykel trampas som vanligt samtidigt som en liten motor ger extra kraft i varje tramptag. Jag brukar cykla till exempel från centrum till Hjälpmedelsservice ute på Örsholmen, berättar Rose-Marie Johansson. Färden tar 15 till 20 minuter. Sju ton koldioxid Statistiken för 2012 är ännu inte klar. Lena Jansson tror dock att den kommer att visa samma fina miljöeffekt som för Då kunde 600 resor göras kollektivt istället för med bil, framförallt längre sträckor. På så sätt minskas landstingets klimatpåverkan med sju ton koldioxid. De är överens om att det med lite planering och framförhållning fungerar alldeles utmärkt att åka kollektivt i tjänsten. Vi försöker så gott det går att planera in besök och möten med hänsyn till hur tidtabellen för buss och tåg ser ut, säger Lena Holmén Dahlström. Dessutom försöker jag lägga in flera möten på samma resa. Har jag rest från Arvika till Karlstad försöker jag helt enkelt fylla den dagen. TexT Och foto: KataRiNa averås 8 INTRYCK Lena Jansson, Lena holmén Dahlström och Rose-Marie Johansson, som alla jobbar inom vuxenhabiliteringen, har bytt ut många av sina tjänsteresor med bil mot buss- och tågresor samt cykelturer.

9 Tema: Miljö Politiker med höga miljöambitioner det nya miljöpolitiska programmet gäller åren liksom tidigare har landstinget fullt fokus på att minska klimatpåverkan från den egna verksamheten. Landstinget har haft miljöfrågor högt på agendan under lång tid. Det har gett resultat och det fi nns numera en levande medvetenhet ute i verksamheterna om att den politiska ledningen har höga ambitioner. Med hjälp av det förra miljöpolitiska programmet har vi lyckats halvera landstingets klimatpåverkan som härrör från el- och värmeförbrukning samt tjänsteresor med bil, konstaterar Eva Hallström (MP), ordförande i teknikutskottet. När vi nu valde att göra en uppdatering har vi också fört in fler prioriterade områden för vårt arbete. Nya mål fi nns därmed bland annat för att minska andelen avfall, öka andelen ekologisk och etiskt märkta livsmedel samt minska miljöpåverkan från läkemedelsanvändningen och kemikaliehanteringen. Miljö är ett område där utvecklingen går snabbt och gynnas av ny teknik, konstaterar vice ordförande Mats Sandström (S). Ett konkret exempel är de framgångar vi haft när det gäller att minska energianvändningen för uppvärmning och drift av lokaler. Idag är vi bäst av landstingen i Sverige och använder minst energi per kvadratmeter. Både Eva Hallström och Mats Sandström vill ge engagerade medarbetare en eloge. Det fi nns en gedigen kompetens i organisationen och vi ser att den används på bästa sätt när de känner att det fi nns ett politiskt stöd att agera, säger Mats Sandström. Alla kan bidra, effekten blir stor. TexT Och foto: KataRiNa averås eva hallström (MP) och Mats Sandström (S) är ordförande respektive vice ordförande i teknikutskottet som politiskt hanterar miljöfrågorna inom landstinget. Miljöpolitiskt program Som tidigare fokuserar det nya miljöpolitiska programmet på långsiktiga mål för vart och ett av landstingets prioriterade miljöområden. Innehållet bidrar också till de energi-, klimat- och folkhälsomål som finns nationellt och inom eu. effektmålen anger det resultat man vill uppnå inom: Mat och måltider. energi. Transporter (inklusive tjänsteresor och patientresor). Avfall och återvinning. för att förbättra arbetssätt finns processmål när det gäller: Läkemedel. Kemikalier. hälsofrämjande och trivsamma inne- och utemiljöer. Ledning, styrning och samordning. Miljöpolitiska programmet är ett kortfattat och begripligt dokument. Du hittar det på och på intranätet. landstingets miljöpolicy Landstinget har ett särskilt ansvar för befolkningens hälsa och att medverka till en bra livsmiljö, så att en långsiktig och hållbar utveckling främjas. Detta gör vi bland annat genom att kontinuerligt förbättra och effektivisera det interna miljöarbetet. Syftet är att minska resursförbrukningen och förebygga miljöbelastning från vår egen verksamhet. Vi ställer också tydliga miljökrav på våra samarbetspartner. intryck

10 Tema: Miljö Maria Ohlqvist, enhetschef för landstingets patientmåltider, och Martin Magnusson, upphandlingskonsult i landstingets administrativa stab, är nöjda med den omfattande livsmedelsupphandling som avslutades under En väntad effekt är fler ekologiska produkter och värmländska råvaror i de måltider som varje vecka lagas i produktionsköket på Centralsjukhuset. Mer ekologisk mat och nötkött från värmländska gårdar Landstinget vill laga mer mat baserad på ekologiska livsmedel. Det har varit en stark drivkraft i arbetet med de nya livsmedelsavtal som tecknades förra året. Målet är att 30 procent av våra livsmedelsinköp ska vara ekologiska inom 3 år, säger Martin Magnusson, upphandlingskonsult i landstingets administrativa stab. Sista kvartalet förra året var andelen drygt 23 procent. Landstinget i Värmland köper livsmedel för ungefär 20 miljoner kronor varje år. Totalt lagas cirka måltider per vecka på Centralsjukhuset. Mer än hälften är patientmåltider som görs iordning på brickor och transporteras vidare ut på de olika avdelningarna och till Sjukhuset i Arvika är personalmåltider och lagas på uppdrag av kommunerna i Karlstad, Kil och Kristinehamn. Vi ansvarar också för Café Träffpunkten, personalmatsalarna Solsidan och Treklövern, och landstingets konferensservice, berättar Maria Ohlqvist, enhetschef för landstingets patientmåltider. Dessutom gör vi pajer, wraps och smörgåsar. Men på Sjukhuset i Torsby är det inte vi som lagar maten. Torsby kommun hyr köket och levererar till landstinget. Vi är väldigt nöjda med det samarbetet. Upphandling styrande Med så stora livsmedelsbehov som landstinget har, är det naturligtvis väldigt viktigt att göra ekonomiskt bra upphandlingar som dessutom speglar de politiska målen. En stor del av den klimatpåverkan som sker orsakas av den mat vi äter. Landstinget vill därför med bibehållen kvalitet välja ekologiska och klimatsmarta produkter. Minst 30 procent av inköpen ska vara ekologiska livsmedel och minst tio procent etiskt certifierade livsmedel (till exempel Fairtrade) år Det är dessa ambitioner som Martin Magnusson och Maria Ohlqvist, tillsammans med sina egna erfarenheter och värderingar, har haft framför sig genom hela den komplicerade process som en större livsmedelsupphandling är. Det är roligt att jobba med Martin, säger Maria Ohlqvist. Han har många bra idéer och är liksom jag intresserad av mat med kvalitet och vill utveckla verksamheten. Våra patienter och personal ska serveras så bra mat som möjligt, säger han. Vi måste samtidigt hålla oss innanför de ramar för upphandling som finns inom EU och svensk lagstiftning. Det är en balansgång och kräver kreativitet för att hitta rätt nivå och möjliga vägar. 10 intryck

11 Tema: Miljö Kött med fin kvalitet De är nöjda med upphandlingen. Avtalen innebär bland annat att nästan allt färskt nötkött kommer från Kils slakteri och värmländska gårdar. Det är hängmörat och håller riktigt fin kvalitet, konstaterar Maria Ohlqvist. Det betyder även mindre svinn i köket och ger oss därmed mer för pengarna. Potatisen kommer från Värmlandspotatis och Konsum Värmland levererar allt färskt bröd. Vi började med att kartlägga vår lokala marknad för att se vilka leverantörer som har kapacitet och vilja att uppfylla landstingets behov, förklarar Martin Magnusson. Det är inte heller alla ekologiskt och etiskt märkta produkter som vi hittar i butikshyllorna som finns för storhushåll. Knäckebröd och socker är några exempel. Följa statistiken Genom de nya avtalen har landstinget lyckats förhandla ner priset för många produkter, även de ekologiska. Det innebär att eko-statistiken den första tiden kan bli missvisande eftersom det är andelen inköp av ekologiska varor av totalkostnaden för livsmedel som mäts. Det måste vi dock se som en effekt av en lyckad upphandling, konstaterar Martin Magnusson. Trots lägre pris har vi inte heller gett avkall på kvaliteten. För vissa produkter har vi även skärpt kvalitetskraven, till exempel vad gäller kötthalten i köttbullar och andra färsprodukter. Text och foto: Katarina Averås Ny teknik i köket Produktionsköket på Centralsjukhuset har genomgått en omfattande renovering. Det togs i bruk igen våren Det renoverade köket innehåller mycket ny teknik, allt från avancerad ventilation till kyld brickbana. Här finns också en ny diskanläggning som förbrukar mindre energi och vatten, samt en robotfunktion som hanterar fyra godsslag vid diskutplockningen. Vi har också gjort förändringar som innebär att måltiderna har en bättre serveringstemperatur och att vårdavdelningarna kan ha mer flexibla mattider, säger Maria Ohlqvist, enhetschef för landstingets patientmåltider. Trots all teknisk utrustning är matlagning ett hantverk, och vi lagar det mesta från grunden, fortsätter hon. I det nya köket lagas mat till 36 vårdavdelningar och de flesta ska ha leveranser tre gånger varje dag. Flöden och logistik är därför viktiga parametrar. I köket jobbar totalt cirka 30 personer. Alla som lagar maten är utbildade kockar. Målet är att minst 30 procent av landstingets livsmedelsinköp ska vara ekologiska och minst 10 procent etiskt certifierade år Livsmedelsupphandlingen och miljömålen Upphandlingen påbörjades 2011 och var klar under hösten Totalt har cirka artiklar upphandlats. Dessutom finns avtal med en huvudleverantör av ett brett utbud livsmedel samt frukt och grönsaker, kaffe, färskt kött och mejeriprodukter. Separata avtal finns för färsk fisk, färskt hängmörat kött, färskt bröd, bryggerivaror, skalad potatis och morötter. Mål: 2016 ska andelen ekologiska livsmedel uppgå till minst 30 procent och etiska livsmedel till minst 10 procent av totala årliga kostnaden för livsmedel. Utveckling andel ekologiska livsmedel i landstinget (helår), av totalkostnaden: 2008: 7 % 2009: 9,4 % 2010: 15,3 % 2011: 21,9 % 2012: 21,6 % (sista kvartalet 23,3 %) Redan idag är inköp av mjölk, kaffe och bananer ekologiska till 100 %. All fisk kommer från hållbara bestånd som finns på Miljöstyrningsrådets lista. Övriga mejeriprodukter 50 %, nötfärs 50 %, köttbullar och pannbiff 90 %, frukt och grönsaker 12 %. Livsmedel med etisk märkning 5 %. Inom området Mat & måltider i Miljöpolitiska programmet finns också ambitioner att minska matsvinnet återvinna matavfall till biogas inköp och hantering av livsmedel ska främja produkter som framställs och/eller distribueras på mindre energikrävande sätt. intryck

12 Yrke i LiV: Miljösamordnare Hon jobbar för en hållbar miljö En ständig nyfikenhet och lust att lära mer. Miranda Fredriksson är landstingets miljösamordnare och hennes stora personliga engagemang i miljöfrågor är till stor nytta i jobbet. Varför skulle jag köpa giftiga bananer när de giftfria ligger bredvid och bara kostar två kronor mer? Miranda Fredriksson börjar med att själv ställa en retorisk fråga innan hon fortsätter svara på vilka miljöfrågor hon brinner för mest. Sedan får vi veta att hon väljer ekologisk mat, tycker att användningen av kemikalier i samhället har gått överstyr och att hon oroar sig för hur vårt sätt att leva förstör och sätter jordens ekosystemtjänster ur spel. Det borde vara självklart att vår mat är giftfri, säger hon. Kring kemikalier finns fortfarande stora kunskapsbrister och istället för att vara försiktiga med hur vi använder dem, introduceras fler hela tiden. Till och med i kläder finns kemikalier som sägs ha lukthämmande effekter. Plaster som släpper ifrån sig miljögifter. När ett ämne förbjuds, kommer snabbt något nytt. De klimatförändringar vi människor orsakar ändrar förutsättningarna för liv på jorden. Det är viktigt att vi bidrar till att bromsa denna negativa utveckling samtidigt som vi måste anpassa oss till de förändringar som ändå sker. Stöd till verksamheterna Hon började inom landstinget Hon hade tagit en examen i miljövetenskap på Karlstads universitet och därefter bland annat jobbat som projektkoordinator hos Ekologiska Lantbrukarna i Värmland. Tillsammans med en kompanjon drev hon ett tag ett företag med affärsidé att inspirera människor till en mer hållbar livsstil. Som miljösamordnare tillhör Miranda Fredriksson den administrativa staben inom landstingets kansli. Jag är ett stöd för verksamheterna, säger hon. Det är mitt uppdrag att bidra där jag behövs för att vi tillsammans ska nå de långsik- 12 intryck tiga mål som finns i det miljöpolitiska programmet. Det betyder att jag också jobbar med uppföljning av målen, samlar in statistik och rapporterar vidare till landstingsledning och politiker. Det är ett stort arbete som sker varje vår. Synliga effekter Hon tycker att det är tillfredställande att jobba i en så stor organisation. Miljöinsatser och förändringar ger oftast synliga och positiva effekter. Ett tydligt exempel är satsningen på ekologisk mat som påbörjades för några år sedan. Vi informerade med affischer, roll ups, bordspratare och hade en temavecka med fokus på ekologisk och klimatsmart mat i personalmatsalarna. Många medarbetare gick en utbildning för att få veta mer om hur ekologisk mat hänger ihop med hållbar utveckling. Sedan dess har landstinget ökat andelen inköp av ekologiska livsmedel från några få procent 2008 till över 20 procent förra året. Framgångarna beror på många personers engagemang och på den allmänna samhällsdebatten, men jag tycker att det är tydligt att ökad kunskap ger märkbara effekter. Flera projekt på gång Som specialist är Miranda Fredriksson med i utvecklingen av landstingets upphandlingsprocesser och ställer miljökrav. Hon arbetar också för att minska landstingets negativa miljöpåverkan från läkemedelsanvändningen. De kommande åren kommer stort fokus också ligga på att fortsätta minska tjänsteresandet med bil. Kollektivt resande eller möten på distans med video- och webbteknik är bra alternativ. Det roligaste med mitt jobb är att få vara med och göra skillnad, säger hon. Det finns så många områden att ta tag i. Via forskning får vi nya rön att värdera och förhålla oss till hela tiden. Det går inte att bli mätt på kunskap. Text och foto: Katarina Averås Namn: Miranda Fredriksson Yrke: Miljösamordnare Bor: Skattkärr Fritid: Renovering och inredning i hemmet, umgänge med familj och vänner, promenader, soffmys framför film eller brasa.

13 Videokonferens sparar tid, pengar och miljö Tema: Miljö I mötesrummet i Säffle sitter sjuksköterskan Maj Möller, biståndsbedömaren Annica Bjursell och arbetsterapeuten Anette Thorell från kommunens socialförvaltning. Med på mötet är också sjuksköterskan Helene Lysander Skog digitalt uppkopplad från avdelning 8 på Centralsjukhuset. Vårdplanering via videokonferens sparar mycket tid, pengar och miljö. Vårdplanering ska ske när patienten är klar att skrivas ut från sjukhuset. Syftet är att tillsammans med patienten och dennes anhöriga få till en bra överlämning mellan landstingets sjukvård och kommunens omsorg när det är dags att åka hem. De flesta möten sker fortfarande genom att vi reser till sjukhusen i Karlstad eller Arvika, berättar Annica Bjursell. Men det finns en ambition både hos Säffle kommun och hos landstinget att minska antalet tjänsteresor. Därför har man numera också byggt upp nya rutiner för att kunna mötas på distans. Alla i rummet är överens om att videokonferens fungerar ibland, medan fysiska möten är ett måste vid andra tillfällen. Patientens behov och tillstånd måste få styra. Flera vinster Risken finns att man missar nyanser i det som sägs eller i kroppsspråket, fortsätter Maj Möller. Det är en lite konstlad miljö. Tekniken kan kännas ovan och opersonlig. Vinsterna med videokonferens är flera. Varje gång vi reser till Karlstad måste vi räkna med ungefär två timmars restid tur och retur, konstaterar Anette Thorell. Ofta är vi borta totalt fyra timmar. Vi är tre personer med olika funktioner som åker. Videokonferens tar normalt en timme per möte, säger Annica Bjursell. Vi använder den tekniska utrustning som finns här på landstingets vårdcentral i Säffle. Maj Möller, Annica Bjursell och Anette Thorell från Säffle kommun illustrerar hur det går till att ha vårdplanering via videokonferens där Helene Lysander Skog finns uppkopplad från avdelning 8 på Centralsjukhuset. Förstahandsval framöver Eva Eriksson är utvecklingsledare inom landstinget. Hon vill att vårdplanering på distans ska vara förstahandsvalet framöver. Säffle kommun har kommit längst bland kommunerna i länet med att etablera rutiner och arbetssätt. Statistik och beräkningar från 2011 gör argumenten tydliga. På ett år genomfördes då 75 videokonferenser. De bidrog till ett ton mindre utsläpp av koldioxid samtidigt som resekostnaderna minskade med kronor, konstaterar Eva Eriksson. De elva veckors arbetstid som vårdplanerarna satt i bil under denna tid, kan användas till annat än onödiga resor Det är klimatsmart. De 16 kommunerna får välja själva hur de vill jobba, säger hon. Men landstinget har utrustning i totalt 35 lokaler på olika platser. Jag tycker att dessa borde utnyttjas mer, även för andra typer av möten. Till exempel när det behövs tolkhjälp. Under 2012 genomfördes färre vårdplaneringsmöten på distans än året innan. Men vi jobbar aktivt med att de ska öka igen, fortsätter Eva Eriksson. Vårdplaneringsprocessen är en av dem som är prioriterade i landstingets utvecklingsarbete. Text och foto: Katarina Averås Eva Eriksson är utvecklingsledare inom landstinget. intryck

14 Värmlands och världens barn har fyllt ett helt läkarliv Det ser så fridfullt ut där han sitter i sin fåtölj på andra våningen i det röda huset på Arnön. Sedan några dagar tillbaka kan Staffan Janson titulera sig pensionär. Staffan Janson har jobbat som barnläkare inom Landstinget i Värmland i 40 år. Han har träffat många sjuka barn och deras anhöriga. Men framförallt har han blivit världskänd för sin övertygelse att det är folkhälsoarbete som ger barnen ett bättre och friskare liv. Ute på gräsmattan vid den renoverade skolan i Faxstad går två guldbruna hönor runt och pickar i den vinterhårda gräsmattan. De kikar nyfiket på sin husbonde som kommer gående med en famn ved. Det är dags för barnläkaren, professorn och forskaren att börja leva ett lugnare liv. Eller i alla fall ett annorlunda liv. Ägna mer tid åt huset, trädgården, de två båtarna och fredsjeepen från 1940-talet som står i ett av uthusen. Njuta av fri tid. Kanske skaffa en hund. Och så väntar han och hans fru Anna Bodin på sitt första barnbarn. På annandag jul fyllde han 67 år, men han lämnar inte arbetslivet helt och hållet. Under våren ska han vikariera som barnläkare på en barnavårdscentral och han fortsätter att forska på halvtid. Dessutom får han ständigt förfrågningar om att föreläsa eller engagera sig i utredningsuppdrag. Den stora utmaningen blir att säga nej, ler han Det är inte min starka sida. Men jag har lovat mig själv att känna efter vad jag verkligen vill och fundera på vad jag tycker är viktigt att bidra med. Hedrad vid seminarium Den 14 december ordnades ett avslutningsseminarium och en fest för Staffan Janson på Karlstads universitet. Den finaste presenten var en bok där 16 forskningskollegor och vänner runt om i världen skrivit olika kapitel. Innehållet kretsar främst kring barns upp- 14 intryck växtvillkor och hälsa det ämne som genom Staffan Jansons hela yrkesliv legat honom så varmt om hjärtat. Hela det här arrangemanget alla duktiga forskare som rest hit för min skull och boken som Martin McKee varit redaktör för var starkt rörande, säger han. Det är en stor förmån att få jobba tillsammans med världens främsta folkhälsoforskare. En framgångsfaktor för mig har nog varit att jag inte är rädd för att samarbeta med duktiga personer, de som många gånger är bättre än jag själv. Forskare som ifrågasätter och som bidrar till att ny kunskap utvecklas. Kanske beror det på att jag aldrig hade tänkt mig en akademisk karriär. Jag jobbade i vården med fokus på att försörja familjen och började forska först i 40-årsåldern. Trogen Värmland Efter läkarutbildning i Göteborg och ATtjänst i Trollhättan hamnade till sist Staffan Janson i Karlstad Han hade fått en STtjänst på barnkliniken på Centralsjukhuset där han tidigare även träffat Anna Bodin som utbildat sig till sjuksköterska i Västerås till 1993 var han överläkare på kliniken. Samtidigt antog paret flera utlandsuppdrag Tromsø i Nordnorge, Kambodja och Jordanien. Det var också under den här tiden som jag började gå emot strömmen vilket provocerade en del och började rikta mycket av min uppmärksamhet mot förebyggande vård. En av de insatser som gjort honom mest omtalad är idén med bakåtvända bilbarnstolar. Tillsammans med NTF Värmland och Rune Gustavsson lanserade han denna först på hemmaplan och innan den blev en självklarhet i resten av i Sverige. Året var De riktigt små åkte hur som helst i bilen. Vid olyckor råkade de ofta väldigt illa ut. Jag och Rune kom över ett billigt parti bilbarnstolar från USA som kunde användas redan när det var dags att åka hem från BB. Landstinget i Värmland började låna ut dessa. Efter ett långt och intressant yrkesliv har nu barnläkaren, sion. Han vill leva ett lugnare liv ägna mer tid åt huset,

15 professorn och forskaren Staffan Janson formellt gått i penträdgården och fritidsintressen som båtliv och skridsko. Räddade många liv Att det skulle rädda liv var de två initiativtagarna övertygade om, men överväldigades ändå av effekten. De bakåtvända bilbarnstolarna minskade antalet bilolyckor med dödlig utgång för små barn med 76 procent under de 15 år som följde. Vid en smäll fördelas trycket över en större del av kroppen, förklarar han. Även om han fortfarande vill blicka framåt och söker utveckling, kan han inte låta bli att konstatera att han fått leva och vara verksam som läkare under en tid då stora medicinska framsteg har gjorts. Och då särskilt när det gäller barn. Han nämner prematurer, barn med svåra hjärtfel eller leukemi som exempel. När jag började jobba överlevde en tredjedel av alla barn födda i vecka 28, idag krävs ytterligare komplikationer för att vi inte ska klara dessa barn. Numera överlever nio av tio barn som drabbas av leukemi, min första tid som barnläkare var förhållandet det omvända. Nio av tio barn dog. Utbildning och säkerhet I andra fall är det ökad kunskap som gett framgång. Förr dog barn av en så trivial sak som diarré. Föräldrarna tyckte inte att det var någon idé att ge barnen vätska när de ändå inte fick behålla något. Bättre vänta tills magen stillade sig, resonerade de. Man ska agera precis tvärt om, hela tiden fortsätta att ge barnet att dricka för att motverka livsfarlig uttorkning. Det har dock inte alltid varit så lätt att hävda sig i debatten. Prevention har inte samma status som sjukvård. Det finns en allmän syn på läkare att de ska bota sjukdomar, hävdar Staffan Janson, inte lägga fokus på utbildning och säkerhetsarbete. När barn skyddas från faror förhindras funktionshinder och liv räddas. Det både sparar kostnader för samhället och ger hela familjer ökad livskvalitet. Det borde inte finnas någon motsättning mellan förebyggande och kurativ vård. De måste gå hand i hand. Till sist nämner han åter igen tanken på att ha en hund, gärna en tollare. Dagliga promenader, en tillgiven vän, ett troget sällskap. En hund är den perfekta folkhälsoarbetaren. Text och foto: Katarina Averås Den 14 december ordnades ett avslutningsseminarium för Staffan Janson på Karlstads universitet. Den finaste presenten var en bok där 16 forskningskollegor skrivit olika kapitel. Staffan Janson och hans fru Anna Bodin väljer att bo kvar i den renoverade skolan i Faxstad på Arnön. De gillar lantlivet med hönor, katt och snart också kanske en hund. intryck

16 Emelie har donerat stamceller Det finns många missuppfattningar om stamcellsdonation. De flesta tror att det gör väldigt ont och många tror att man tar benmärg ur ryggmärgen med risk för förlamning. Proceduren är mycket enklare och behagligare än så, berättar Emelie Karlsson som donerat stamceller till en ung man. Fyra timmar tog det att skörda stamceller via aferesmaskinen. Blodet leddes ur den ena armen in i maskinen där de eftertraktade cellerna sållades ut i en centrifug, precis som vid en trombocytgivning, och sedan fick Emelie tillbaka blodet genom den andra armen. Under tiden fick hon titta på film och fika. Efter att ha sett Barncancerfondens reklam på tv den med fyra stolar och tre barn anmälde sig Emelie till det nationella registret för benmärgsdonatorer, Tobiasregistret, via deras hemsida. Det var i januari Emelie berättar att en vecka senare fick hon med posten ett tjockt kuvert med en omfattande hälsodeklaration och ett provrör för HLA-typning. HLA står för Human Leukocyte Antigen. Provet avgör hur väl donatorn passar mottagaren, förklarar Emelie som till vardags jobbar som biomedicinsk analytiker på blodcentralen Claratappen i Karlstad. Jag visste att det är mycket svårt att hitta en passande donator och att få möjlighet att donera kändes väldigt avlägset. Men i somras ringde de från Tobiasregistret och berättade att de hade en patient som kanske behövde min benmärg. Jag fick göra en omfattande hälsoundersökning med blodprover från de flesta organ i kroppen och lite till, samt EKG och lungröntgen. Det behövdes för att säkerställa att jag var tillräckligt frisk för att donera. Via benmärgen eller blodet Det finns två sätt att ge stamceller på. Det ena innebär att man tar benmärg direkt ur höftkammen under narkos. Det andra är perifer stamcellsskörd med aferesteknik, vilket innebär att patienten är vaken och genom en nål i ena armen leds blodet ut genom en tunn slang till en maskin som tar hand om de vita blodkropparna, däribland stamcellerna. Från början var jag inställd på att välja benmärg och narkos. Jag är ganska mesig när folk ska sticka nålar i mig och tyckte det verkade bekvämt att få sova sig igenom det hela. En diskussion med Per- Olof Forsberg, vår läkare här på Claratappen som har jobbat med stamcellsskörd tidigare, gjorde att jag snabbt ändrade uppfattning och valde aferestekniken i stället. Hormonbehandling För att få ut stamcellerna till blodet från benmärgen fick Emelie ta injektioner med hormonet filgrastim morgon och kväll i fyra dagar innan skörden. Innan sprutorna kändes donationen fortfarande ganska avlägsen och overklig, men nu började det sjunka in på riktigt vad som skulle hända och tankarna var mycket hos patienten som skulle få mina celler. Cellgifter Ungefär samtidigt som jag började med sprutorna fick patienten en kraftig cellgiftsbehandling för att döda alla hans egna celler i benmärgen och det är en oerhört påfrestande procedur för mottagaren. Fram tills nu hade jag kunnat dra mig ur, men efter att patienten börjat sin behandling måste han ha ny benmärg för att kunna bilda blodceller igen. Dags för skörd Tidigt på morgonen i slutet av september lades Emelie in på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Hon kopplades till aferesmaskinen med en slang i varje arm och skörden sattes igång. Jag blev lite yr en kort stund i början av processen, av blodtrycksfallet när slangarna i maskinen fylldes upp, men efter det flöt allt på smidigt och smärtfritt. Efter nästan fyra timmar var det klart. En kurir hämtade påsen med celler och åkte med den till patienten, som fick de nya cellerna samma dag. Efter någon vecka fick jag en vacker blombukett från Tobiasregistret. Både de och sköterskorna på Karolinska ringde och kollade hur jag mådde efteråt. Jag blev väldigt ompysslad! Många tankar Under hela processen har jag tänkt mycket på patienten, som är en ung kille här i Sverige, och hans nära. Det är fantastiskt att ha fått möjlighet att hjälpa honom på ett så konkret sätt. Jag hoppas att fler väljer att registrera sig som donatorer, det man ger är så stort men kräver så lite av en själv! Nu har jag också börjat ge plasma. Och jag är nästan botad från min nålrädsla. Text: Emelie KarlssON, Elisabet Petersson foto: JOHan Granängen 16 intryck