Vår väg mot ett. bättre klimat

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vår väg mot ett. bättre klimat"

Transkript

1 Vår väg mot ett bättre klimat UPPFÖLJNING AV DET MILJÖPOLITISKA PROGRAMMET

2 Redaktörer: Miranda Fredriksson och Curt Monfelt Skribenter: Foto: Grafisk form: Tryckt hos: Katarina Averås, Miranda Fredriksson och Curt Monfelt Katarina Averås, Curt Monfelt, Johan Eklund, Värmlandstrafik och Landstinget i Värmland Maria Karlberg-Back Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB

3 FÖRORD Blir miljön bättre eller sämre? Det är en fråga som vi ofta ställer oss. Den är dock inte så lätt att svara ett tydligt ja eller nej på svaret beror på vilket perspektiv vi har. Med ett snävt nationellt och regionalt synfält så kan vi konstatera att framsteg har gjorts. Globalt så tycks däremot utvecklingen gå åt motsatt håll. Det är mycket som påverkar oss. Klimatförändringar, utfiskning av världshaven, ökad kemikalieanvändning, för att nämna några exempel. Prognoser om framtida brist på främst fossil energi är ytterligare en faktor som komplicerar bilden. Med andra ord mycket återstår att göra. Därför är det viktigt att politiska beslut inom det miljöpolitiska området har som mål att åstadkomma långsiktiga och positiva förändringar i ett brett perspektiv. Landstinget i Värmland tillhör de ledande landstingen inom miljöområdet. Miljöarbetet har alltsedan slutet på 1980-talet varit ett viktigt utvecklingsområde. En framgångsfaktor i arbetet är att det funnits och finns politisk enighet kring ett offensivt miljöarbete. Samförståndet har bland annat resulterat i ett flertal miljöpolitiska program som styrt arbetet genom åren och varit vägledande för våra prioriteringar. Det miljöpolitiska programmet för åren har fokuserat på klimatfrågan. Fastigheter, transporter samt mat och måltider har varit tre tydliga målområden. Samtidigt har läkemedel, upphandling och avfall utgjort viktiga arbetsområden. I den trycksak du nu håller i handen presenteras ett antal av våra verksamheter och deras medvetna arbete för att nå det övergripande målet om en halvering av landstingets klimatpåverkan. Uppgiften har minst sagt varit utmanande och när vi nu summerar de senaste årens arbete gör vi det med stolthet. Vi ser betydande förbättringar som innebär att Landstinget i Värmland idag är på god väg att uppfylla målet om ett framtida klimatneutralt landsting. Vi vill rikta ett stort tack till alla medarbetare och politikerkollegor som bidrar i detta viktiga arbete. Fredrik Larsson (M) Landstingsstyrelsens ordförande Ulric Andersson (S) Landstingsstyrelsens 2:e vice ordförande UPPFÖLJNING av det MILJÖPOLITISKa PROGRAMmet

4 Fastigheter Bengt-Åke Karlsson och Peter Hultman från Landstingsfastigheter visar upp anläggningen för kylaoch värmeförsörjning vid Centralsjukhuset i Karlstad som togs i bruk Ständigt jobb mot nya låga förbrukningsnivåer Landstingsfastigheter har år för år lyckats sänka energiförbrukningen för värme och el ner till en nivå som inget annat landsting ens är i närheten av. Statistiken för 2012 visar på en genomsnittlig förbrukning på cirka 160 kwh/kvm, det långsiktiga målet är 100 kwh. 4 UPPFÖLJNING av det MILJÖPOLITISKa PROGRAMmet

5 Fastigheter Halverade utsläpp av lustgas Lustgas är en medicinsk gas som används inom sjukvården för sin lugnande och smärtstillande effekt inom förlossning, operation och tandvård. Det är också en av de gaser som bidrar till den globala växthuseffekten. Trots relativt små utsläpp ger den stor påverkan då den är cirka 300 gånger mer aggressiv än koldioxid. Landstinget i Värmland ska minska utsläppen av lustgas på Centralsjukhuset med 50 procent. Lustgas ska naturligtvis fortsätta att användas där den behövs. I ett första steg har vi gått igenom hela ledningssystemet, tätat läckage och kopplat bort oanvända delar, berättar Peter Hultman, teknikförvaltare inom VVS hos Landstingsfastigheter. I december 2012 installerades en destruktionsanläggning som successivt tas i bruk i takt med att rummen på förlossningsavdelningen renoveras. Lustgas är en förening mellan syre och kväve. Maskinen delar på dessa grundämnen som var för sig är helt ofarliga och kan släppas fritt ut i luften, förklarar han. På sjukhuset används cirka kilo lustgas per år. Peter Hultman visar anläggningen i en av de renoverade förlossningssalarna på Centralsjukhuset i Karlstad uppmärksammades det att vi var sämst av landstingen i Sverige inom det här området, säger Bengt-Åke Karlsson, teknikförvaltare inom energi. Vi hade högst energiförbrukning av alla, cirka 270 kwh/kvm. En konsult hjälpte till att identifiera problem och möjligheter. Totalt förvaltar Landstingsfastigheter kvadratmeter. Vi samlade ett tiotal nyckelpersoner och skapade Trimgruppen med driftspersonal från hela länet, fortsätter han. Namnet kommer sig av att gruppen främst jobbar med att trimma befintliga system. Motivationen är hög och tävlingsinstinkten är en bidragande framgångsfaktor. Fokus är att skapa ett bättre inomhusklimat vilket samtidigt ger positiva miljöeffekter och sparar pengar i takt med att förbrukningen minskar. Temperaturen har anpassats till behoven i varje utrymme och alltför stora ventilationsflöden har justerats. De var anpassade efter omoderna normer. Värme och ventilation justeras nu efter klockan och utomhustemperatur. Det är inga trollkonster, men är ett ständigt pågående arbete investerade landstinget i bergvärme och värmepumpar i Säffle och Kristinehamn och 2010 var det dags att ta i bruk den nya anläggningen för kyla- och värmeförsörjning vid Centralsjukhuset i Karlstad. Idag finns 114 borrhål och fler är planerade. Med denna investering halverades behovet av köpt energi för sjukhusområdet. Centralsjukhuset i Karlstad motsvarar ungefär halva landstingets totala lokalyta, konstaterar Peter Hultman, teknikförvaltare inom VVS. Nya psykiatrihuset stod klart våren Här har moderna lösningar för värme, kyla, ventilation funnits med redan från planeringsstadiet. Energiförbrukningen i huset är 100 KWh/kvm, fortsätter Peter Hultman. Nu bygger vi även ett nytt operationshus. Här kräver dock verksamheten mer teknik. Trots detta räknar vi med en låg förbrukning på max 110 kwh/kvm. Det är inspirerande att se hur långt vi kan nå, säger Bengt-Åke Karlsson. Trimgruppen träffas fyra gånger per år för gemensamma avstämningar samt utbyte av erfarenheter och kunskap genom omvärldsspaning. UPPFÖLJNING av det MILJÖPOLITISKa PROGRAMmet

6 SAMMANFATTNING fastigheter Minskad klimatpåverkan med 70 procent Landstinget i Värmland hade 2012 lägst energiförbrukning per kvadratmeter i jäm förelse med andra landsting och regioner (157,5 kwh/kvm, BRAt). Under programperioden har också klimatpå verkan från energianvändningen minskat med mer än 70 procent. För att nå dit har Landstingsfastigheter genomfört flera åtgärder. Ursprungsmärkt el från vind- och vattenkraft köps in till 100 procent sedan Energianvändningen inom landstingets fastigheter har optimerats. Vid nybyggnationer har höga krav ställts på energianvändning. Bergvärme och värme pumpar har installerats i flertalet fastigheter, den största på Centralsjukhuset i Karlstad. Där används även den när liggande Klarälven för kyla. Energiförbrukningens klimatpåverkan Ton koldioxidekvivalenter basår Ambitioner och tankar för framtiden fastigheter Lars Nilsson chef Landstingsfastigheter Vi är landets mest energieffektiva landsting, men vi sätter oss aldrig nöjda. De största reduktionerna är effekter av att vi trimmar våra befintliga anläggningar att fungera ännu bättre. Detta ständiga arbete kommer även framöver minska vår förbrukning med 3-4 procent per år. Redan 2005 var vi nere på den energi förbrukningsnivå som riksdagen satt upp som ett nationellt mål för Och det nationella målet för 2050 räknar vi med att passera redan om ett par år. I nya operationshuset blir vi pilot för ny teknik som leder in dagsljus i syfte att försörja belysningsarmaturen inomhus. När det är ljust ute blir det ljust inne utan att tillföra el. Vi fortsätter att följa den tekniska utvecklingen och är en del av den. Det finns många spännande innovationer redo att tas i bruk. Det finns även en stor potential att minska energibehoven för medicinteknisk utrustning. Redan under 2014 kan vi börja räkna hem effekten av en nyinvestering i bergvärme på sjukhuset i Torsby. Landstinget fortsätter att köpa enbart ursprungsmärkt el från vind- och vattenkraft. Men det räcker inte med detta. Vi förbrukar idag mer el än nödvändigt. Det är därför dags att vi initierar en beteendeförändring som får oss alla att bli bättre på att stänga av utrustning när den inte används, till exempel lampor och datorer. 6 UPPFÖLJNING av det MILJÖPOLITISKa PROGRAMmet

7 Provåkarkort fick bilister att resa kollektivt Transporter 225 medarbetare hos landstinget nappade på erbjudandet att få ett provåkarkort hos Värmlandstrafik hösten De flesta av dem har som mål att fortsätta åka buss eller tåg till jobbet. Värmlandstrafik gör regelbundet satsningar för att få fler att åka kollektivt med riktad reklam till olika målgrupper. Höstens kampanj var dock den första i samarbete med arbetsgivare med fokus på arbetsresor. Projektet startade med en resvaneundersökning. Bland de som svarade på frågorna fanns ett stort antal som valde att åka bil, trots att de enkelt skulle kunna välja buss eller tåg istället. Dessa personer erbjöds ett provåkarkort för både landsbygdsoch tätortstrafik. Skönt med en egen stund på bussen Ett av landstingets miljömål är att minska antalet tjänste resor med bil. Tio procent av dem som hade ett provåkarkort gjorde även tjänsteresor med buss och tåg. Provåkarkortet fick sjukgymnasten Maria Fredriksson att låta bilen stå och istället åka buss från Kristinehamn till jobbet på vårdcentralen i Filipstad. På morgonen läser jag dagens tidningar och på hemvägen tar jag en power nap. Jag fortsätter att åka kollektivt, i alla fall fram till sommaren då jag kommer att utvärdera mitt resande. Maria försöker också att resa kollektivt på de tjänsteresor hon gör, till exempel när hon behöver vara med på möten i Karlstad. Sjukgymnasten Maria Fredriksson pendlar med buss från hemmet i Kristinehamn till jobbet i Filipstad. UPPFÖLJNING av det MILJÖPOLITISKa PROGRAMmet

8 Transporter De väljer buss, tåg och cykel för tjänsteresor De 40 medarbetarna inom Vuxen habiliteringen bidrar till att minska landstingets klimatpåverkan med cirka sju ton koldioxid per år genom att göra tjänsteresor med buss, tåg eller cykel. Vuxenhabiliteringen är en av landstingets specialistverksamheter för människor med funktionsnedsättning. Huvudkontoret finns i Karlstad, lokalkontoren i Arvika, Kristinehamn och Torsby. Vi reser en hel del i tjänsten, konstaterar arbetsterapeut Rose-Marie Johansson. Det kan vara hembesök eller möten med personer i klientens nätverk till exempel anhöriga, personal på boendet. När det är möjligt reser vi numera kollektivt med buss och tåg. Det är Värmlandstrafiks gula så kallade Värmlandskort (tidigare Respass), som är nyckeln till ett mer miljövänligt resande. Vi laddar kortet med pengar och det är inte personligt, förklarar assistenten Lena Jansson. Vi betalar med kortet direkt på bussen och får en biljett. En del som reser med tåg väljer att köpa biljett på stationen före avresa. Även för detta fungerar samma kort. Det var i januari 2011 de bestämde sig för att skaffa Respass. För kortare sträckor inom Karlstad finns dessutom tre vanliga och två elcyklar. Elcyklarna har vi köpt med hjälp av landstingets stimulansbidrag för miljöåtgärder, berättar Lena Jansson. Under 2011 gjordes 600 resor kollektivt istället för med bil, framför allt längre sträckor. På så sätt minskades landstingets klimatpåverkan med sju ton koldioxid. De är överens om att det med lite planering fungerar alldeles utmärkt att åka kollektivt i tjänsten. Vi försöker så gott det går att planera in besök och möten med hänsyn till hur tidtabellen för buss och tåg ser ut, säger kurator Lena Holmén Dahlström. Dessutom försöker jag lägga in flera möten på samma resa. Fler sjukresor görs med servicelinjer, tåg och buss Den 1 januari 2012 infördes nya regler och avgifter för sjukresor i syfte att minska klimatpåverkan av transporter. Tanken var att stimulera till fler sjukresor med mer miljö vänliga alternativ servicelinjer och annan kollektivtrafik, säger Annika Lindgren, områdeschef inom Landstingsservice. Avgiften för resor med servicelinje, tåg och buss sänktes, samtidigt som egenavgiften för taxi och bil höjdes. Ett år senare syns tydliga effekter av åtgärderna. Taxiresorna har minskat med tio procent och antalet resenärer med servicelinjerna har ökat med 30 procent. Även utbetalningarna för resa med egen bil har minskat kraftigt. Servicelinjerna trafikeras med mindre bussar som går på tidtabell, mellan och till sjukhusen och de större vårdcentralerna i länet, alla vardagar. De kan användas av alla som ska till ett vårdbesök och en enkel resa kostar 25 kronor. I slutet av 2012 lanserades tre helt nya servicelinjer som möter en större efterfrågan och patienternas behov. Lena Holmén Dahlström, Lena Jansson och Rose-Marie Johansson jobbar inom Vuxenhabiliteringen i Värmland. 8 UPPFÖLJNING av det MILJÖPOLITISKa PROGRAMmet

9 SAMMANFATTNING transporter En tredjedel minskad klimatpåverkan Antalet tjänstebilar har under perioden minskat med cirka 30 procent tack vare att fler verksamheter utnyttjar landstingets bilpooler istället för bilar knutna till den egna verksamheten. Samtidigt har en övergång från bensin- till etanolbilar skett. Effekten är en minskad klimatpåverkan från landstingets resor med tjänstebil med en tredjedel. De senaste åren har också möjligheterna till alternativa mötes former med video- och webbteknik förbättrats samtidigt som fler väljer att utnyttja kollektivtrafikens bussar och tåg vid tjänsteresor. Dessa beteendeförändringar har dock inte gett någon märkbar effekt när det gäller användningen av tjänstebilar, eftersom körsträckan är oförändrad. Klimatpåverkan av resor med tjänstebil Ton koldioxidekvivalenter basår Agnetha Jonsson chef Landstingsservice Ambitioner och tankar för framtiden transporter Vi ser fortfarande en potential att styra över fler sjukresor från privat bil och taxi till den särskilda kollektivtrafiken. Vi räknar med att se positiva effekter, både miljömässiga och ekonomiska. Vi tror på att göra det enkelt för resenärerna. Resan ska kännas trygg hela vägen. Nu stannar bussarna precis utanför huvudentrén på Centralsjukhuset i Karlstad. Vi genomför också ett pilotprojekt för bättre samordning mellan det bokade besöket och möjligheterna att använda servicelinjerna. Vi behöver bli bättre på att använda den teknik som finns och anpassa våra arbetssätt. Samarbetet med kollektivtrafikföretagen fortsätter i syfte att fler medarbetare ska upptäcka fördelarna med att åka buss och tåg till jobbet. Det finns upplevda hinder som ofta försvinner när man väl har fått prova på. I andra fall kan det handla om aktiviteter för att motivera fler medarbetare att i större utsträckning cykla och promenera till jobbet. Vi har också startat ett projekt i syfte att hitta arbetssätt med en tydlig koppling till hela materialförsörjningskedjan från upphandling, avtal, inköp och leverans till att samordna våra egna interna transporter och verksamheternas behov av lagernivå. Vi tror på stora miljövinster när godstransporter och behov samordnas. Behovet av tjänsteresor varierar mellan landstingets olika verksamheter. Var och en behöver själv se över arbetssätt och möteskultur hur och när är det till exempel lämpligt att ses via videokonferens, webb eller telefon. Men för att en förändring ska bli möjlig behöver vi också erbjuda de verktyg, support och andra innovativa lösningar som behövs för ett förändrat beteende. Vi tittar också på hur vi kan gå från ett renodlat bilbokningssystem till ett system där även kollektiva tjänsteresor är en naturlig del. UPPFÖLJNING av det MILJÖPOLITISKa PROGRAMmet

10 Mat & måltider Bulgur, couscous och matvete ersätter ris Menyplaneringen för restaurangerna görs för sex veckor åt gången. Vi tänker allt mer på miljön och vill steg för steg introducera fler klimatsmarta alternativ till våra gäster, berättar Karin Nordlöf, enhetschef för restaurangerna. Rätterna ska vara goda och aptitliga. Hela måltiden näringsriktig och välbalanserad. Tillsammans med en kock tar jag fram en meny som består av två dagens rätt och en dagens gröna. Dessutom serverar vi en rätt under namnet Kockens hörna som är densamma under en hel vecka. Steg ett har varit att öka den egna kunskapen om kopplingen mellan mat och miljö. Under 2010 genomförde vi en utbildning om klimatsmart mat för vår köks- och restaurangpersonal, berättar Karin Nordlöf. Sedan dess är vi mycket mer medvetna om miljön när vi planerar vår meny. Karin Nordlöf och hennes kollegor i landstingets restauranger planerar allt mer måltiderna med tanke på miljön. Till exempel byter vi ofta ut ris mot bulgur, couscous eller matvete. Vi försöker också anpassa salladsbordet efter säsongerna och serverar ofta kyckling och fläskkött istället för nötkött. Från februari 2013 serveras alltid ett vegetariskt alternativ som dagens gröna. Vi vill hjälpa gästerna att välja mer klimatsmart mat, det finns en viss efterfrågan. Men när vi försökte ta bort sallad, tomat och gurka från buffén vintertid, till förmån för mer rotsaker, blev det protester. Det tar tid att ändra attityder och beteenden. Med våra nya inköpsavtal kan vi använda ännu fler ekologiska produkter och närproducerat nötkött. Aktiviteter för ekologisk och klimatsmart mat För att öka kunskapen om och engagemanget för ekologisk och klimatsmart mat har flera aktiviteter genomförts inom landstinget de senaste åren. Under 2010 deltog kostpersonal, upphandlare, förtroendevalda med flera i en utbildning anordnad av Hushållningssällskapet Väst. Syftet var att öka förståelsen för hur ekologisk mat och hållbar utveckling hänger ihop samt inspirera och hitta strategier för att öka inköpen av ekologisk mat. Informationskampanjer har genomförts i omgångar för att öka personalens kunskaper om klimatsmart mat och lyfta fram det arbete som görs i landstinget för att öka de klimatsmarta måltiderna. Under en vecka serverades dessutom ekologisk och klimatsmart lunch varje dag i våra restauranger. 10 UPPFÖLJNING av det MILJÖPOLITISKa PROGRAMmet

11 Maria Ohlqvist, enhetschef för landstingets patientmåltider, och Martin Magnusson, upphandlingskonsult i landstingets administrativa stab, är nöjda med den omfattande livsmedelsupphandling som avslutades under Nya livsmedelsavtal med höga miljöambitioner Landstinget vill laga mer mat baserad på ekologiska livsmedel. Det har varit en stark drivkraft i arbetet med de nya livsmedelsavtal som tecknades Målet är att 30 procent av våra livsmedelsinköp ska vara ekologiska senast 2016, säger Martin Magnusson, upphandlingskonsult i landstingets administrativa stab. Landstinget köper livsmedel för ungefär 20 miljoner kronor varje år. Totalt lagas cirka måltider per vecka på Centralsjukhuset. Mer än hälften är patientmåltider, är personalmåltider och lagas på uppdrag av kommunerna i Karlstad, Kil och Kristinehamn, berättar Maria Ohlqvist, enhetschef för landstingets patientmåltider. De stora framgångarna med att öka inköpen av ekologiska livsmedel som hittills syns i statistiken, har nåtts redan före den senaste upphandlingen var klar (se sammanfattning s 12). Detta har kunnat ske genom ökad kunskap, stort engagemang och en gemensam strategisk satsning, konstaterar Maria Ohlqvist. Vi bevakar ständigt marknaden för ekologiska storköksprodukter och som stor aktör bidrar vårt agerande även till en positiv utveckling. Där det är möjligt har vi styrt om från konventionellt producerade råvaror till prisvärda ekologiska, fortsätter Maria Ohlqvist. Arbetet gör sig inte självt. Det är viktigt att låta någon med engagemang och intresse ägna tid åt dessa frågor. Genom de nya avtalen har landstinget lyckats förhandla ner priset för många ekologiska produkter. Det innebär att statistiken den första tiden kan bli missvisande eftersom det är andelen inköp av ekologiska varor av totalkostnaden för livsmedel som mäts. Det måste vi dock se som en effekt av en lyckad upphandling, konstaterar Martin Magnusson. Trots lägre pris har vi inte heller gett avkall på kvaliteten. För vissa produkter har vi även skärpt kvalitetskraven, till exempel vad gäller kötthalten i köttbullar och andra färsprodukter. Avtalen innebär bland annat att nästan allt färskt nötkött kommer från Kils slakteri och värmländska gårdar. Potatisen kommer från Värmlandspotatis och Konsum Värmland levererar allt färskt bröd. UPPFÖLJNING av det MILJÖPOLITISKa PROGRAMmet

12 SAMMANFATTNING mat & måltider Mer ekologiskt och vegetariskt på menyn Inom målområdet mat och måltider har fokus varit att öka andelen ekologiska och klimatsmarta måltider. Inköpen av ekologiska livsmedel har mer än fördubblats under programperioden. Andelen uppgick 2012 till knappt 22 procent. Idag är mjölk, kaffe och bananer ekologiska till 100 procent. Fisken kommer från hållbara bestånd enligt Världsnaturfondens lista. Även övriga mejeriprodukter, nötfärs, frukt och grönsaker är till stor del ekologiskt producerade, en del även närproducerade. Andelen etiskt certifierade livsmedel har ökat från ett par promille 2009 till 5 procent Måltidsverksamheten har också ökat andelen vegetariska måltider samt tagit fram en säsongsanpassad råkostmatsedel. Ambitioner och tankar för framtiden mat & måltider Eva Bångerius områdeschef för bland annat måltidsverksamheten, Landstingsservice Senast 2016 ska minst 30 procent av våra livsmedelsinköp vara ekologiska produkter och tio procent etiska. Det är en utmaning men vi ser det som ett realistiskt mål snarare än en vision. Vi har erfarenhet av att göra smarta val och jobba kreativt. Idag är det en begränsning att vissa ekologiska produkter inte finns förpackade för storkök. Knäckebröd är ett exempel. Därför är samspelet mellan oss och livsmedelsproducenterna viktigt. Vi är en så stor aktör att vår efterfrågan kan bidra till ett större utbud. Jag kan önska att lagstiftningen hade tillåtit oss att i ännu större utsträckning köpa råvaror som inte transporteras så långt, som produceras max mil från Karlstad. Det är intressant att titta på produktens totala miljöavtryck, inte bara om den är ekologisk. Det nyrenoverade produktionsköket på Centralsjukhuset i Karlstad har utrustats med modern storköksutrustning som är betydligt mer energi- och vatteneffektiv. Det känns bra. Vi kommer också att se positiva effekter av att ha centraliserat verksamheten till Karlstad. När vi nu dessutom levererar kylda måltider istället för varma kan vi begränsa antalet transporter. I våra restauranger dyker allt fler vegetariska alternativ upp. Jag tror dock att det fortfarande behövs mer kunskap för att fler ska äta mindre eller avstå från kött och fokusera på annat än det miljöbelastande proteinet på tallriken. 12 UPPFÖLJNING av det MILJÖPOLITISKa PROGRAMmet

13 Miljö en självklarhet när landstinget upphandlar Idag ingår miljökrav- och kriterier i nästan alla upphandlingar som landstinget gör där det är relevant. Utifrån prioriteringar i det miljöpolitiska programmet diskuterar vi oss fram till vilken nivå vi ska lägga oss på för varje ärende, säger Pia-Britt Hildebrand, chef för enheten för upphandling och avtal. Förr var det nästan omöjligt att ställa miljökrav i offentliga upphandlingar. Men EU har förenklat sitt regelverk, fortsätter hon. Vi får idag också värdefull vägledning från Miljöstyrningsrådet i vilka möjligheter som finns att ställa miljökrav i våra olika upphandlingar. Samtidigt har vår skyldighet att följa upp de krav och kriterier som ställs stärkts och det måste vi jobba mer med. Upphandlingsenheten genomför utbildningar i Lagen om offentlig upphandling. Vi vill skapa en förståelse hos personalen för att de avtal landstinget har är kvalitetssäkrade. Visst kan man köpa en billigare stol någon annanstans, men tänker då kanske inte på att den är tillverkad utan tanke på varken miljö eller etik. Upphandlingar som görs inom de målområden som den politiska ledningen har pekat ut som prioriterade i landstingets miljöarbete innehåller extra höga miljökrav- och kriterier. Inom dessa områden vill Landstinget i Värmland ligga i framkant. Vi följer noga utvecklingen både nationellt och internationellt, säger Pia-Britt Hildebrand. Genom Miljöstyrningsrådet får vi kunskap om vilka och hur höga krav det är möjligt att ställa. Ett exempel är en aktuell upphandling av medicinteknisk utrustning. EU-kommissionen har föreslagit miljökrav- och kriterier inom ett 20-tal produktgrupper som skickats på remiss. Men vi kommer redan nu att lägga in dessa i vår upphandling. Att upphandla med hänsyn till miljön behöver inte bli dyrare. Landstingsservice gjorde en översyn av antalet transportdagar för patientmåltiderna. Genom att planera beställningarna annorlunda kunde antalet leveranser minska. Det sparar miljön. Men det gav också leverantörerna möjlighet att lämna förmånligare anbud vilket minskar landstingets kostnader för godstransporter. Upphandling Pia-Britt Hildebrand är chef för enheten för upphandling och avtal. UPPFÖLJNING av det MILJÖPOLITISKa PROGRAMmet

14 Läkemedel Gunilla Welander, läkare och ordförande Läkemedelskommittén i Värmland, och Susanne Carlsson, chef för Läkemedelsenheten, jobbar nära tillsammans. Att minska miljöpåverkan från läkemedelsanvändningen blir en allt viktigare del av deras arbete. Miljöaspekter styr läkemedelslistan Läkemedel botar och lindrar sjukdomar, räddar liv och bidrar till högre livskvalitet. Men en del substanser kan vara skadliga när de till sist samlas som rester i naturen. Vi vill gärna ta än mer hänsyn till miljöpåverkan när vi årligen listar våra rekommenderade läkemedel, konstaterar Gunilla Welander, läkare och ordförande Läkemedelskommittén i Värmland. Kopplad till landstingets miljöpolitiska program för de kommande åren ( ) finns en särskild handlingsplan för läkemedel och miljö. Syftet med aktiviteterna är att minska miljöpåverkan av landstingets läkemedelsanvändning (se notis s 15). Det känns bra att vi nu har en tydlig och konkret handlingsplan för vårt miljöarbete, även om tidigare aktiviteter också har gett miljövinster, säger Susanne Carlsson, chef för Läkemedelsenheten. Läkemedelsenheten och Läkemedelskommittén jobbar tillsammans för en rationell, säker och kostnadseffektiv läkemedelsanvändning i länet. Detta arbete leder även till positiva miljöeffekter. Konkret handlar det om: att inte förskriva mer läkemedel än vad som behövs att patienterna endast hämtar ut mediciner de behöver att minska kassationen av läkemedel att läkemedel källsorteras samt att delta i nationella nätverk. Vår huvudmålgrupp är förskrivarna men också allmänheten, säger Gunilla Welander. Jag vill bland annat se en ökad förskrivning av startförpackningar för att prova om behandlingen är rätt. Landstinget i Värmland ger genom Läkemedelskommittén varje år ut skriften Rekommenderade läkemedel, där det finns ett textavsnitt som handlar om miljöeffekter av läkemedel. Tyvärr finns inte tillräckligt med data om alla tillgängliga läkemedels miljöpåverkan, fortsätter Gunilla Welander. Men har vi fakta tar vi hänsyn till dessa. Vårt samarbete med Arbetsoch miljömedicinska kliniken i Örebro kommer bland annat hjälpa oss i detta arbete. Läkemedelsgenomgångar inom öppenvården och effektivare läkemedelshantering inom slutenvården är exempel på aktiviteter som, förutom att öka patientsäkerheten, även bidrar positivt till ekonomi och miljö. På varje sjukhus finns utöver avdelningsförråden även ett gemensamt läkemedelsförråd där man delar med sig av läkemedel som avdelningen själv inte behöver, säger Susanne Carlsson. Vi ser en minskning av kassationen av läkemedel när de kan användas på någon annan avdelning före sista förbrukningsdag. 14 UPPFÖLJNING av det MILJÖPOLITISKa PROGRAMmet

15 Handlingsplan för läkemedel och miljö Läkemedel Miljöpåverkan från läkemedel har uppmärksammats alltmer de senaste åren bildades ett nationellt nätverk för läkemedel och miljö där Landstinget i Värmland deltar aktivt. I Värmland togs en handlingsplan fram under Den innehåller ett antal målområden och aktiviteter som syftar till att minska landstingets negativa miljöpåverkan från läkemedelsanvändningen. Bland annat genomfördes under 2012 en informationskampanj riktad till allmänheten om att överblivna läkemedel och läkemedelsrester ska lämnas till apoteken. Informationsblad och affischer placerades på mottagningar på sjukhusen och vårdcentralerna. Under 2012 inleddes också ett samarbete med Arbets- och miljömedicinska kliniken i Örebro för miljöbedömning av rekommenderade läkemedel. Avfall Matavfall blir biogas Från 2012 samlas allt matavfall från landstingets produktionskök på Centralsjukhuset i Karlstad in för att bli biogas. Detta har blivit möjligt i samband med nybyggnationen. Tömning sker en gång i veckan för transport till biogasanläggningen som finns i Jönköping. När vi startade dessa diskussioner fanns planer på en biogasanläggning i Karlstad, konstaterar Maria Ohlqvist, enhetschef med ansvar för landstingets patientmål tider. Just nu är det inte längre aktuellt, men vi bestämde oss ändå för att satsa för framtiden. Landstinget planerar också för att samla in matavfall från samtliga verksamheter på sjuk husen i Arvika, Torsby och Karlstad senast Fokus på att förebygga avfall Källsortering är idag ett etablerat arbetssätt inom landstinget. För att minska den totala avfallsmängden och öka andelen återvinningsbart avfall, är fokus numera inställt på att förebygga avfall. Ett exempel på detta är projektet LiVREM (Landstinget i Värmlands Rationella Effektiva Materialförsörjning) som startade Projektet syftar till att halvera sortimentet genom ett enhetligt bassortiment och centralt lager för sällanvaror. Serviceverksamheten ska ta ansvar för såväl beställning som uppackning av varor på avdelningsförråden. Mottot är att rätt vara ska beställas i rätt tid och i rätt mängd, konstaterar projektledaren Roy Sjökvist på Landstingsservice. Under 2013 kommer ett par avdelningar på Centralsjukhuset att agera testpiloter för det nya arbetssättet. UPPFÖLJNING av det MILJÖPOLITISKa PROGRAMmet

16 Det miljöpolitiska programmet för åren har fokuserat på klimatfrågan. Fastigheter, transporter samt mat och måltider har varit tre tydliga målområden. Samtidigt har läkemedel, upphandling och avfall utgjort viktiga arbetsområden. I denna uppföljning presenteras ett antal av våra verksamheter och deras medvetna arbete för att nå det övergripande målet om en halvering av landstingets klimatpåverkan. Uppgiften har minst sagt varit utmanande och när vi nu summerar de senaste årens arbete gör vi det med stolthet. Vi ser betydande förbättringar som innebär att Landstinget i Värmland idag är på god väg att uppfylla målet om ett framtida klimatneutralt landsting. Fredrik Larsson (M) och Ulrik Andersson (S) 16 UPPFÖLJNING av det MILJÖPOLITISKa PROGRAMmet Landstinget i Värmland Landstingshuset Karlstad

Handlingsplan för att minska den negativa miljöpåverkan från Landstinget i Värmlands läkemedelsanvändning

Handlingsplan för att minska den negativa miljöpåverkan från Landstinget i Värmlands läkemedelsanvändning 1 (6) Miranda Fredriksson 2011-12-05 LK/111831 Tove Tevell Handlingsplan för att minska den negativa miljöpåverkan från Landstinget i Värmlands läkemedelsanvändning Inledning Denna handlingsplan har utarbetats

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Karin Andersson (M) Birgitta Kringlund (FP)

Karin Andersson (M) Birgitta Kringlund (FP) Protokoll 1 (6) Teknikutskottet 2014-04-30 LK/140109 Plats Landstingshuset, grupprum B1 Beslutande Ersättare Eva Hallström (MP) Mats Sandström (S) Karin Andersson (M) Birgitta Kringlund (FP) Åsa Johansson

Läs mer

Miljöprogram , Region Gävleborg

Miljöprogram , Region Gävleborg Information Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 07-182749 Fastställandedatum: 2016-03-16 Upprättare: Marie Helene M Molander Giltigt t.o.m.: 2017-03-16 Fastställare: Susanna Andersson Miljöprogram

Läs mer

Ekologiska livsmedel hur lyckades vi? Annika Christensson Miljöchef 2014-10-29

Ekologiska livsmedel hur lyckades vi? Annika Christensson Miljöchef 2014-10-29 Ekologiska livsmedel hur lyckades vi? Annika Christensson Miljöchef 2014-10-29 Hur mycket handlar vi per vecka? 1500 liter mjölk 700 kg potatis 180 kg morötter 100+ kg frukt 110+ kg blandfärs för att servera

Läs mer

Central handlingsplan till miljöprogram 2010-2013

Central handlingsplan till miljöprogram 2010-2013 Central handlingsplan till miljöprogram 2010-2013 Det är viktigt att miljöarbete bedrivs i alla verksamheter för att nå miljömålen i miljöprogrammet. För detta ändamål har en central handlingsplan till

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET Åsa Paletun - Miljöstrateg ÄR VÅR MILJÖ VÄRD ATT VARA RÄDD OM? Bilder från WWF och eget foto HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER Tecknare: Max Gustafsson Vi har den planet vi har

Läs mer

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg Landstinget Gävleborg och miljön Susanna Nyberg Gävleborg i Sverige Nordanstig Ljusdal Hudiksvall 10 kommuner 275 780 länsmedborgare 18 192 km2, ca 4 % av Sveriges yta Två landskap - Gästrikland och Hälsingland

Läs mer

TEKNIKUTSKOTTET 2011-02-09 LK/110028. Universitetssjukhuset i Örebro

TEKNIKUTSKOTTET 2011-02-09 LK/110028. Universitetssjukhuset i Örebro PROTOKOLL 1 (5) TEKNIKUTSKOTTET Plats Universitetssjukhuset i Örebro Beslutande Eva Hallström (MP) ordförande Mats Sandström (S) vice ordförande Thomas Olsson (C) ersättare för Malin Hall (M) Åsa Johansson

Läs mer

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i

Läs mer

Miljöpolitiskt program 2012-2016

Miljöpolitiskt program 2012-2016 LK/111831 Miljöpolitiskt program 2012-2016 Vi fortsätter Landstinget i Värmland har under flera decennier prioriterat miljöarbetet. Målsättningen i det senaste miljöpolitiska programmet, halvering av klimatavtrycket,

Läs mer

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete 2014-2016

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete 2014-2016 Riktlinjer för Habilitering & Hälsa Miljöarbete 2014-2016 Riktlinjer för miljöarbete Habilitering & Hälsa 2014-2016 Habilitering & Hälsa ska: följa den miljölagstiftning, föreskrifter och övriga krav som

Läs mer

Sekretariatet 2015-10-06 LK/150028. Beslutande Eva Hallström (MP) ordförande Patrik Fornander (M)

Sekretariatet 2015-10-06 LK/150028. Beslutande Eva Hallström (MP) ordförande Patrik Fornander (M) Protokoll 1 (5) Teknikutskottet Sekretariatet 2015-10-06 LK/150028 Plats Landstingshuset, Grupprum B1 Beslutande Eva Hallström (MP) ordförande Patrik Fornander (M) Birgitta Wessmark (SIV) ers för Olof

Läs mer

Nationella. Lustgaskonsortiet

Nationella. Lustgaskonsortiet Nationella Lustgaskonsortiet 1 Grafisk formgivning: Kent Forsberg, informationsenheten, Norrbottens läns landsting, november 2009 Foto: Thomas Alvreten, Erik G Svensson, Katarina Löfgren/MASKOT, Per Björkman

Läs mer

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN BAKGRUND Den goda måltiden är riktlinjer för en god kvalitet på den mat och de måltider som erbjuds inom de verksamheter Dals-Eds kommun ansvarar för. Den goda måltiden

Läs mer

Miljökrav vid upphandling av transporttjänster. Från analys till avtalsvård

Miljökrav vid upphandling av transporttjänster. Från analys till avtalsvård Miljökrav vid upphandling av transporttjänster Från analys till avtalsvård Hur ställa miljökrav vid upphandling? Kort presentation av VGR Miljöarbetet i VGR Följ inköpsprocessen Ta god tid för behov och

Läs mer

Miljöprogram 2010-2013

Miljöprogram 2010-2013 Miljöprogram 2010-2013 Inledning Drivkraften i landstingets miljöarbete är att bidra till att skapa en god livsmiljö för nuvarande och kommande generationer. Detta ligger i linje med landstingets vision

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 1 (14) Miljöenheten Curt Monfelt 2015-05-11 LK/151124 Miljöredovisning 2014 utifrån landstingets Miljöpolitiska program 2012-2016 2 (14) Innehållsförteckning Översikt... 3 Mat och måltider... 4 Energi...

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle 2014 Hälsofrämjande miljöarbete TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle Det finns en stark koppling mellan hälsa och miljö. I TioHundra AB jobbar vi med båda. Redan 2007 miljöcertifierades hela TioHundra

Läs mer

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 2012-10-15 1 (4) Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 Landstingets miljövision Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer,

Läs mer

Kungsträdgården 1-6 juni 2011

Kungsträdgården 1-6 juni 2011 20 år! Kungsträdgården 1-6 juni 2011 Miljöutbildning 3 maj, 2011 Presentation 11-05-05 1 20 år med smakprover! År 1991 startades Restaurangernas Dag som ett evenemang för att inspirera stockholmarna att

Läs mer

Måltidspolicy för Västerås stad

Måltidspolicy för Västerås stad Diarienr 2011/239-KS Måltidspolicy för Västerås stad Antagen av kommunfullmäktige den 5 februari 2015 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Miljöbokslut Övergripande miljömål i Miljöprogram är markerade med kursiv text.

Miljöbokslut Övergripande miljömål i Miljöprogram är markerade med kursiv text. Miljöbokslut 2015 2015 var slutår för Region Hallands Miljöprogram 2012-2015. Många positiva saker har hänt inom miljöområdet under programperioden såsom ISO-certifieringar, ställda miljökrav i de flesta

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Miljönyckeltal för landsting och regioner

Miljönyckeltal för landsting och regioner Miljönyckeltal för landsting och regioner Inledning SKL och LMC publicerade 2012 första rapporten med gemensamma miljönyckeltal för landsting och regioner Miljönyckeltalen möjliggör jämförelser Fem nyckeltal

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Uppdaterat mars 2014. Karolinska Universitetssjukhusets. Miljö- och Hållbarhetsprogram 2012-2016

Uppdaterat mars 2014. Karolinska Universitetssjukhusets. Miljö- och Hållbarhetsprogram 2012-2016 Uppdaterat mars 2014 Karolinska Universitetssjukhusets Miljö- och Hållbarhetsprogram 2012-2016 Uppdaterat mars 2014 Miljöpolicy Karolinskas verksamhet ska bedrivas med minsta möjliga miljöpåverkan och

Läs mer

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015 REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015 Naturvårdsverket 2016-09-26 Kristina von Oelreich Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-09-28 1 Bidra till de nationella miljömålen och FN:s

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2012

Miljöhandlingsplan 2012 Miljöhandlingsplan 2012 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av DSV:s styrelse 2012-02-14 2 Miljöhandlingsplan 2012 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

Hållbarhetsprogram 2011

Hållbarhetsprogram 2011 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 HÅLLBARHETSPOLICY 3 VAROR 4 MÅL 4 KRETSLOPP 4 MÅL 4 TRANSPORTER 4 MÅL 4 ENERGI- OCH LOKALANVÄNDNING 5 MÅL 5 LEVERANTÖR 5 MÅL 5 MEDARBETARE 5 MÅL 5 KUNDEN I HÅLLBARHETSARBETET

Läs mer

Boka och res tryggt och säkert hela vägen Ring Värmlandstrafik tel

Boka och res tryggt och säkert hela vägen Ring Värmlandstrafik tel Boka och res tryggt och säkert hela vägen Ring Värmlandstrafik tel 0771-32 32 00 Information om hur du bokar din resa med servicetrafiken, våra servicelinjer eller buss och tåg i ordinarie linjetrafik.

Läs mer

Miljö- och klimatprogram för Landstinget Sörmland

Miljö- och klimatprogram för Landstinget Sörmland Miljö- och klimatprogram för Landstinget Sörmland 2014-2018 Innehållsförteckning Landstinget Sörmlands Miljöprogram 2014-2018 3 Landstinget Sörmlands miljöarbete 3 Landstinget Sörmlands Vision 4 Miljöcertifierat

Läs mer

Rätt läkemedel. Vi firar 10 år som miljöcertifierat sjukhus! Kloka listan Vi minskar den negativa miljöpåverkan av läkemedel där det är möjligt:

Rätt läkemedel. Vi firar 10 år som miljöcertifierat sjukhus! Kloka listan Vi minskar den negativa miljöpåverkan av läkemedel där det är möjligt: Rätt läkemedel Vi använder standardiserad lågfl ödesanestesi med ett slutet cirkelsystem: Metoden innebär att tillfört anestesimedel används maximalt, minsta möjliga spill Patienten får samma anestesi

Läs mer

KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS

KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS Belysning 1 Byt ut vanliga glödlampor mot mer energieffektiva lampor där det går. LED-lampan drar cirka 80 procent mindre

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

Miljöpolicy. Miljöpolicy

Miljöpolicy. Miljöpolicy Miljöpolicy Innehållsförteckning Falköpings kommun som förebild 3 Internt miljöarbete 3 Fokusområden 4 Transporter 4 Lokaler 4 Mat 5 Dokumenttyp Policy Antagen av Kommunfullmäktige 2011-01-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Miljökrav vid upphandling av transporttjänster

Miljökrav vid upphandling av transporttjänster Miljökrav vid upphandling av transporttjänster Innehållsförteckning Kort presentation av Västra Götalandsregionen Miljöarbetet i Västra Götalandsregionen Inköpsprocessen Miljökrav tunga transporter Rätt

Läs mer

Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010

Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010 Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010 Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 2 (6) Innehållsförteckning 0. Hållbarhetspolicy...3 1. Varor...3 2. Avfall och kretslopp...4 3. Transporter...4

Läs mer

MATENS KLIMATPÅVERKAN

MATENS KLIMATPÅVERKAN LÄRARHANDLEDNING Ämne: Biologi, Kemi, Svenska, Hem- och konsumentkunskap Årskurs: 4-6 SYFTE Syftet med lektionen är att eleverna får undersöka samband mellan vad vi äter och påverkan på klimatet. Eleverna

Läs mer

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Plan för Rehabiliteringspolicy miljöarbetet med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-09-13 1 2 OMSLAGSFOTO: PAUL SUNDELIN. INFORMATIONSAVDELNINGEN NOVEMBER 2010. Plan för miljöarbetet

Läs mer

Till dig som är nyinflyttad

Till dig som är nyinflyttad Till dig som är nyinflyttad Landstinget finns till för invånarna varje dag dygnet runt. Barn föds och operationer utförs. Patienter får behandling och stöd på sjukhus och vårdcentraler. Tunnelbana, pendeltåg,

Läs mer

Öka andelen lokal- och närproducerade samt ekologiska livsmedel

Öka andelen lokal- och närproducerade samt ekologiska livsmedel Tjänsteskrivelse 1 (2) 2015-10-06 FHN 2015.0034 Handläggare Öka andelen lokal- och närproducerade samt ekologiska livsmedel Sammanfattning Kommunfullmäktige fastställde 2014-06-17 97 planeringsförutsättningarna

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2016:32 LS 2015-1516 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2015:53 av Anna Sehlin och Pia Ortiz Venegas (V) om vegetariska måltider under landstingsfullmäktiges möten Stockholms läns

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

Motion 2013:19 av Anna Sehlin (V) m.fl. om vegetarisk mat och ekologiska livsmedel

Motion 2013:19 av Anna Sehlin (V) m.fl. om vegetarisk mat och ekologiska livsmedel Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-01-21 LS 1309-1155 Landstingsstyrelsen Motion 2013:19 av Anna Sehlin (V) m.fl. om vegetarisk mat och ekologiska livsmedel Föredragande

Läs mer

Kostpolicy för Äldreomsorgen

Kostpolicy för Äldreomsorgen - KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2012-02-07 Kostpolicy för Äldreomsorgen u:\soc\socialförvaltning\ledningssystem\pia och karin\dokument, orginal\kost\kos_kostpolicy.doc Kils kommun Postadress Besöksadress

Läs mer

Miljöfrågorna är viktiga för landstinget. TEMA: MILJÖ sid. 3 13

Miljöfrågorna är viktiga för landstinget. TEMA: MILJÖ sid. 3 13 Landstinget i Värmland personaltidning Nummer 1 febr 2013 TEMA: MILJÖ sid. 3 13 staffan Janson har gått i pension sid. 14 emelie har donerat stamceller sid. 16 Pakistans hjältinnor sid. 18 Miljöfrågorna

Läs mer

Organisation Kvalitet

Organisation Kvalitet 1(6) 2(6) I Svedala kommun är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla, den har stor betydelse ur många aspekter. Den är helt nödvändig, i rätt mängd och rätt sammansättning,

Läs mer

www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy

www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy Sida 2 (6) Innehåll Inledning 3 Syfte 3 Gemensamt för kost och måltider 3 Kvalitet och utförande 4 Kunskap och kompetens 4 Miljö och hållbar utveckling 4 Måltider

Läs mer

KOST- OCH LIVSMEDELSPOLICY FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN I GULLSPÅNGS KOMMUN

KOST- OCH LIVSMEDELSPOLICY FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN I GULLSPÅNGS KOMMUN KOST- OCH LIVSMEDELSPOLICY FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN I GULLSPÅNGS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2014-09-29, 139 Dnr: KS 2012/360 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel:

Läs mer

Miljöpolicy. Ekologigruppen AB. Vi sätter miljön i fokus i varje uppdrag. Ständig förbättring. Miljöansvar

Miljöpolicy. Ekologigruppen AB. Vi sätter miljön i fokus i varje uppdrag. Ständig förbättring. Miljöansvar VERKSAMHETSSYSTEM Miljöpolicy och miljömål Generella dokument nr: 00-08 Fastställd av styrelsen 2013-02-13 Ekologigruppen AB Miljöpolicy Ekologigruppens verksamhet genomsyras av en strävan mot ett samhälle

Läs mer

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el. KLIMATBOKSLUT Det är dags att summera 2013 års klimatinventering. Tyréns årliga klimatinventering baseras på den internationella beräkningsstandarden The Greenhouse Gas Protocol. 1 Miljömässiga dimensionen

Läs mer

Motion 2013:19 av Anna Sehlin (V) m.fl. om vegetarisk mat och ekologiska livsmedel

Motion 2013:19 av Anna Sehlin (V) m.fl. om vegetarisk mat och ekologiska livsmedel Stockholms läns landsting 1 (3) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab TJÄNSTE UTLÅTANDE Handläggare: Clara Wahren Landstingsstyrelsens miljöoch skärgårdsberedning Ankom Stockholms

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 2007-2020. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 2011-2014.

Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 2007-2020. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 2011-2014. Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 27-22. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 211-214. Miljöredovisning för år 211 Sammanfattning Detaljmål 211 214 211 Resultat 211 1.

Läs mer

Kostenheten. Diarienummer: 2014/330 Fastställd: 2014-12-15 POLICY. Kost- och livsmedel

Kostenheten. Diarienummer: 2014/330 Fastställd: 2014-12-15 POLICY. Kost- och livsmedel Kostenheten Diarienummer: 2014/330 Fastställd: 2014-12-15 POLICY Kost- och livsmedel Kost- och livsmedel 2/5 Vision... 3 Maten och hälsan... 3 Maten och klimatet... 3 Maten och måltiden... 4 Maten och

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd Giltig till och med Styrande - Krav

Dokumenttyp Fastställd Giltig till och med Styrande - Krav Riktlinjer Miljöarbete Gäller för Stockholms läns landsting Antaget av landstingsfullmäktige 2016-11-15 Dokumenttyp Fastställd Giltig till och med Styrande - Krav 2016-12-01 2017-12-01 Dokumentnummer Fastställd

Läs mer

Att satsa pa miljon ar att satsa pa livet...

Att satsa pa miljon ar att satsa pa livet... Att satsa pa miljon ar att satsa pa livet... Inom Printeliten satsar vi resurser på vårt miljö- och kvalitetsarbete. Det finns inga motsättningar mellan lönsamma affärer och ett klokt sätt att hantera

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN 1(5) RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN Bakgrund I likhet med övrig restaurangverksamhet ska den kommunala måltidsverksamheten följa livsmedelslagstiftningen. Lagstiftningen fokuserar på aktörernas ansvar

Läs mer

(MOMS-gruppen) två gånger per Del av LO gemensamt år. miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 50 % av verksamheterna

(MOMS-gruppen) två gånger per Del av LO gemensamt år. miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 50 % av verksamheterna Dokumenttitel ------tre ------------.,...-----tt" Dokumentnummer Utgåva Fastställd i skolnämnden Utgiven ~F:--2-:,:,:.2~ --t-::1::-----i~2----:,oo~9~- +2~O-O-9--02-..-26-- 1 1(5) Upprättad av Sign Sign

Läs mer

Monica Holm Verksamhetsutvecklare monica.holm@ostersund.se. Evonne Kjellsdotter Mattsson Kostchef evonne.k.mattsson@ostersund.se

Monica Holm Verksamhetsutvecklare monica.holm@ostersund.se. Evonne Kjellsdotter Mattsson Kostchef evonne.k.mattsson@ostersund.se Monica Holm Verksamhetsutvecklare monica.holm@ostersund.se Evonne Kjellsdotter Mattsson Kostchef evonne.k.mattsson@ostersund.se Vi ska laga och servera god mat till växande barn & ungdomar som ska orka

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.

Läs mer

Miljöredovisning 2012

Miljöredovisning 2012 1 (11) Sekretariatet Miranda Fredriksson 2013-04-29 LK/130984 Miljöredovisning 2012 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2013-04-29 2 (11) Sammanfattning Landstinget i Värmlands miljöpolitiska program för åren 2012-2016

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Rutiner för möten och resor

Rutiner för möten och resor Förslag till rutiner 2015-04-01 Dnr KS.2015.134 Sektor kommunstyrelsen Handläggare: Björn Järbur Kommunchef Tel: 0303-330264 E-post: bjorn.jarbur@ale.se Rutiner för möten och resor Syfte Dessa rutiner

Läs mer

STADSDELENS ÖSTERMALMS KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR 1

STADSDELENS ÖSTERMALMS KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR 1 ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING BARN OCH UNGDOM SID 1 (6) 2013-01-07 BILAGA TILL DNR:2012-634-1.1. pm STADSDELENS ÖSTERMALMS KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR 1 Bakgrund Ett angeläget område inom stadsdelens förskoleverksamhet

Läs mer

Klimatrapport rum & kök AB. Kontaktinformation: Jens Johansson

Klimatrapport rum & kök AB. Kontaktinformation: Jens Johansson Klimatrapport 2015 32 rum & kök AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Företagsuppgifter 32 rum & kök AB (www.32rok.se/), kontaktperson är Erika Jangbratt Denna rapport täcker verksamhetsåret

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket 2012-02-16 Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte

Läs mer

framtidens mat i västerås

framtidens mat i västerås framtidens mat i västerås Västerås stad vill göra skillnad Framtidens mat ska främja en hälsosam livsstil med bra matvanor hos barn, ungdomar och äldre och med hänsyn till miljön och klimatet. En av mänsklighetens

Läs mer

Mat- och måltidspolicy

Mat- och måltidspolicy Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2016-08-25 Ansvarig: Utvecklingsledare-kost Revideras: Vart 4:e år Följas upp: Mat- och måltidspolicy INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Landstingshuset, sammanträdesrum Ymer

Landstingshuset, sammanträdesrum Ymer PROTOKOLL 1 (7) TEKNIKUTSKOTTET Plats Landstingshuset, sammanträdesrum Ymer Beslutande Eva Hallström (MP) ordförande Mats Sandström (S) vice ordförande Birgitta Kringlund (FP) Aina Wåhlund (S) Thomas Olsson

Läs mer

Klimatrapport Hotell Kristina AB. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (7)

Klimatrapport Hotell Kristina AB. Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (7) Klimatrapport 2015 Hotell Kristina AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Företagsuppgifter Hotell Kristina AB. Kontaktperson är Pernilla Olsen Denna rapport täcker verksamhetsåret

Läs mer

Handlingsplan Miljöstrategi

Handlingsplan Miljöstrategi Styrande dokument Måldokument Handlingsplan Sida 1 (5) Handlingsplan Miljöstrategi 2016 2018 Styrande förutsättningar Landstingets miljöpolicy, landstingets miljöstrategi 2014 2020. Syfte Syftet med handlingsplanen

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Goda exempel på miljöledning

Goda exempel på miljöledning Goda exempel på miljöledning Nedan har vi tagit fram några goda exempel på miljöpolicy, miljömål och miljöuppfyllelse från redovisningen Miljöledning i staten. Exemplen är hämtade från Försvarets materielverk,

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL ÖVERGRIPANDE MÅL Skollunch ska erbjudas utan avgift till alla elever som är antagna

Läs mer

Kostpolicy för skola och förskola

Kostpolicy för skola och förskola Kostpolicy för skola och förskola Vision Alla matgäster, äldre som yngre, får nylagad, varm, god och säker mat i en lugn och trevlig miljö. I förskolan och i skolan ingår måltiden som en naturlig del och

Läs mer

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6)

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Klimatrapport 2012 Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Företagsuppgifter Hotell Kristina AB Kontaktperson är Pernilla Olsen Denna rapport täcker verksamhetsåret 2012 Antal

Läs mer

Centerpartiets miljöpolicy

Centerpartiets miljöpolicy Centerpartiets miljöpolicy - för en hållbar utveckling juni 2008 www.centerpartiet.se Centerpartiets miljöpolicy För en hållbar, ekologisk och tillväxtfrämjande utveckling Centerpartiet ska vara ett föredöme

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap Miljöhandlingsplan 2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av prefekten 2014 02 17 2 Miljöhandlingsplan 2014 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

SMARTARE MAT. Ät en potatis så kan du andas under vattenytan! Är det smart mat? Hur smart kan mat bli?

SMARTARE MAT. Ät en potatis så kan du andas under vattenytan! Är det smart mat? Hur smart kan mat bli? Vad menas med det? Är det funktionell mat? Tjejmjölk i rosa förpackning med extra folsyra som underlättar om man vill bli gravid. Är det smart? GMO? Genetiskt Modifierad Organism Ris med mer A-vitamin?

Läs mer

Färre tar miljöhänsyn på jobbet jämfört med hemma

Färre tar miljöhänsyn på jobbet jämfört med hemma PRESSMEDDELANDE Färre tar miljöhänsyn på jobbet jämfört med hemma Svenskarna är inte lika miljö- och klimatsmarta på kontoret som hemma. Enligt senaste Kontorsbarometern svarar bara 7 procent att de agerar

Läs mer

Nämnd för Trafik, infrastruktur och miljö 49-59

Nämnd för Trafik, infrastruktur och miljö 49-59 PROTOKOLL UTDRAG Nämnd för Trafik, infrastruktur och miljö 49-59 Tid: 2015-06-02 kl.13.00-16.10 Plats: Rosensalen, Rosenlunds vårdcentrum 54 RJL 2015/ 1093 Revidering av program för hållbar utveckling

Läs mer

Klimatoch energistrategier

Klimatoch energistrategier www.gislaved.se Klimat- och energi åtgärdsplanen 2011 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-09-29 118 Gemensam åtgärdsplan 2011-2014 för Gislaveds kommuns Klimatoch energistrategier Reviderad. juni 2011 Inledning

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer