Vår väg mot ett. bättre klimat

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vår väg mot ett. bättre klimat"

Transkript

1 Vår väg mot ett bättre klimat UPPFÖLJNING AV DET MILJÖPOLITISKA PROGRAMMET

2 Redaktörer: Miranda Fredriksson och Curt Monfelt Skribenter: Foto: Grafisk form: Tryckt hos: Katarina Averås, Miranda Fredriksson och Curt Monfelt Katarina Averås, Curt Monfelt, Johan Eklund, Värmlandstrafik och Landstinget i Värmland Maria Karlberg-Back Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB

3 FÖRORD Blir miljön bättre eller sämre? Det är en fråga som vi ofta ställer oss. Den är dock inte så lätt att svara ett tydligt ja eller nej på svaret beror på vilket perspektiv vi har. Med ett snävt nationellt och regionalt synfält så kan vi konstatera att framsteg har gjorts. Globalt så tycks däremot utvecklingen gå åt motsatt håll. Det är mycket som påverkar oss. Klimatförändringar, utfiskning av världshaven, ökad kemikalieanvändning, för att nämna några exempel. Prognoser om framtida brist på främst fossil energi är ytterligare en faktor som komplicerar bilden. Med andra ord mycket återstår att göra. Därför är det viktigt att politiska beslut inom det miljöpolitiska området har som mål att åstadkomma långsiktiga och positiva förändringar i ett brett perspektiv. Landstinget i Värmland tillhör de ledande landstingen inom miljöområdet. Miljöarbetet har alltsedan slutet på 1980-talet varit ett viktigt utvecklingsområde. En framgångsfaktor i arbetet är att det funnits och finns politisk enighet kring ett offensivt miljöarbete. Samförståndet har bland annat resulterat i ett flertal miljöpolitiska program som styrt arbetet genom åren och varit vägledande för våra prioriteringar. Det miljöpolitiska programmet för åren har fokuserat på klimatfrågan. Fastigheter, transporter samt mat och måltider har varit tre tydliga målområden. Samtidigt har läkemedel, upphandling och avfall utgjort viktiga arbetsområden. I den trycksak du nu håller i handen presenteras ett antal av våra verksamheter och deras medvetna arbete för att nå det övergripande målet om en halvering av landstingets klimatpåverkan. Uppgiften har minst sagt varit utmanande och när vi nu summerar de senaste årens arbete gör vi det med stolthet. Vi ser betydande förbättringar som innebär att Landstinget i Värmland idag är på god väg att uppfylla målet om ett framtida klimatneutralt landsting. Vi vill rikta ett stort tack till alla medarbetare och politikerkollegor som bidrar i detta viktiga arbete. Fredrik Larsson (M) Landstingsstyrelsens ordförande Ulric Andersson (S) Landstingsstyrelsens 2:e vice ordförande UPPFÖLJNING av det MILJÖPOLITISKa PROGRAMmet

4 Fastigheter Bengt-Åke Karlsson och Peter Hultman från Landstingsfastigheter visar upp anläggningen för kylaoch värmeförsörjning vid Centralsjukhuset i Karlstad som togs i bruk Ständigt jobb mot nya låga förbrukningsnivåer Landstingsfastigheter har år för år lyckats sänka energiförbrukningen för värme och el ner till en nivå som inget annat landsting ens är i närheten av. Statistiken för 2012 visar på en genomsnittlig förbrukning på cirka 160 kwh/kvm, det långsiktiga målet är 100 kwh. 4 UPPFÖLJNING av det MILJÖPOLITISKa PROGRAMmet

5 Fastigheter Halverade utsläpp av lustgas Lustgas är en medicinsk gas som används inom sjukvården för sin lugnande och smärtstillande effekt inom förlossning, operation och tandvård. Det är också en av de gaser som bidrar till den globala växthuseffekten. Trots relativt små utsläpp ger den stor påverkan då den är cirka 300 gånger mer aggressiv än koldioxid. Landstinget i Värmland ska minska utsläppen av lustgas på Centralsjukhuset med 50 procent. Lustgas ska naturligtvis fortsätta att användas där den behövs. I ett första steg har vi gått igenom hela ledningssystemet, tätat läckage och kopplat bort oanvända delar, berättar Peter Hultman, teknikförvaltare inom VVS hos Landstingsfastigheter. I december 2012 installerades en destruktionsanläggning som successivt tas i bruk i takt med att rummen på förlossningsavdelningen renoveras. Lustgas är en förening mellan syre och kväve. Maskinen delar på dessa grundämnen som var för sig är helt ofarliga och kan släppas fritt ut i luften, förklarar han. På sjukhuset används cirka kilo lustgas per år. Peter Hultman visar anläggningen i en av de renoverade förlossningssalarna på Centralsjukhuset i Karlstad uppmärksammades det att vi var sämst av landstingen i Sverige inom det här området, säger Bengt-Åke Karlsson, teknikförvaltare inom energi. Vi hade högst energiförbrukning av alla, cirka 270 kwh/kvm. En konsult hjälpte till att identifiera problem och möjligheter. Totalt förvaltar Landstingsfastigheter kvadratmeter. Vi samlade ett tiotal nyckelpersoner och skapade Trimgruppen med driftspersonal från hela länet, fortsätter han. Namnet kommer sig av att gruppen främst jobbar med att trimma befintliga system. Motivationen är hög och tävlingsinstinkten är en bidragande framgångsfaktor. Fokus är att skapa ett bättre inomhusklimat vilket samtidigt ger positiva miljöeffekter och sparar pengar i takt med att förbrukningen minskar. Temperaturen har anpassats till behoven i varje utrymme och alltför stora ventilationsflöden har justerats. De var anpassade efter omoderna normer. Värme och ventilation justeras nu efter klockan och utomhustemperatur. Det är inga trollkonster, men är ett ständigt pågående arbete investerade landstinget i bergvärme och värmepumpar i Säffle och Kristinehamn och 2010 var det dags att ta i bruk den nya anläggningen för kyla- och värmeförsörjning vid Centralsjukhuset i Karlstad. Idag finns 114 borrhål och fler är planerade. Med denna investering halverades behovet av köpt energi för sjukhusområdet. Centralsjukhuset i Karlstad motsvarar ungefär halva landstingets totala lokalyta, konstaterar Peter Hultman, teknikförvaltare inom VVS. Nya psykiatrihuset stod klart våren Här har moderna lösningar för värme, kyla, ventilation funnits med redan från planeringsstadiet. Energiförbrukningen i huset är 100 KWh/kvm, fortsätter Peter Hultman. Nu bygger vi även ett nytt operationshus. Här kräver dock verksamheten mer teknik. Trots detta räknar vi med en låg förbrukning på max 110 kwh/kvm. Det är inspirerande att se hur långt vi kan nå, säger Bengt-Åke Karlsson. Trimgruppen träffas fyra gånger per år för gemensamma avstämningar samt utbyte av erfarenheter och kunskap genom omvärldsspaning. UPPFÖLJNING av det MILJÖPOLITISKa PROGRAMmet

6 SAMMANFATTNING fastigheter Minskad klimatpåverkan med 70 procent Landstinget i Värmland hade 2012 lägst energiförbrukning per kvadratmeter i jäm förelse med andra landsting och regioner (157,5 kwh/kvm, BRAt). Under programperioden har också klimatpå verkan från energianvändningen minskat med mer än 70 procent. För att nå dit har Landstingsfastigheter genomfört flera åtgärder. Ursprungsmärkt el från vind- och vattenkraft köps in till 100 procent sedan Energianvändningen inom landstingets fastigheter har optimerats. Vid nybyggnationer har höga krav ställts på energianvändning. Bergvärme och värme pumpar har installerats i flertalet fastigheter, den största på Centralsjukhuset i Karlstad. Där används även den när liggande Klarälven för kyla. Energiförbrukningens klimatpåverkan Ton koldioxidekvivalenter basår Ambitioner och tankar för framtiden fastigheter Lars Nilsson chef Landstingsfastigheter Vi är landets mest energieffektiva landsting, men vi sätter oss aldrig nöjda. De största reduktionerna är effekter av att vi trimmar våra befintliga anläggningar att fungera ännu bättre. Detta ständiga arbete kommer även framöver minska vår förbrukning med 3-4 procent per år. Redan 2005 var vi nere på den energi förbrukningsnivå som riksdagen satt upp som ett nationellt mål för Och det nationella målet för 2050 räknar vi med att passera redan om ett par år. I nya operationshuset blir vi pilot för ny teknik som leder in dagsljus i syfte att försörja belysningsarmaturen inomhus. När det är ljust ute blir det ljust inne utan att tillföra el. Vi fortsätter att följa den tekniska utvecklingen och är en del av den. Det finns många spännande innovationer redo att tas i bruk. Det finns även en stor potential att minska energibehoven för medicinteknisk utrustning. Redan under 2014 kan vi börja räkna hem effekten av en nyinvestering i bergvärme på sjukhuset i Torsby. Landstinget fortsätter att köpa enbart ursprungsmärkt el från vind- och vattenkraft. Men det räcker inte med detta. Vi förbrukar idag mer el än nödvändigt. Det är därför dags att vi initierar en beteendeförändring som får oss alla att bli bättre på att stänga av utrustning när den inte används, till exempel lampor och datorer. 6 UPPFÖLJNING av det MILJÖPOLITISKa PROGRAMmet

7 Provåkarkort fick bilister att resa kollektivt Transporter 225 medarbetare hos landstinget nappade på erbjudandet att få ett provåkarkort hos Värmlandstrafik hösten De flesta av dem har som mål att fortsätta åka buss eller tåg till jobbet. Värmlandstrafik gör regelbundet satsningar för att få fler att åka kollektivt med riktad reklam till olika målgrupper. Höstens kampanj var dock den första i samarbete med arbetsgivare med fokus på arbetsresor. Projektet startade med en resvaneundersökning. Bland de som svarade på frågorna fanns ett stort antal som valde att åka bil, trots att de enkelt skulle kunna välja buss eller tåg istället. Dessa personer erbjöds ett provåkarkort för både landsbygdsoch tätortstrafik. Skönt med en egen stund på bussen Ett av landstingets miljömål är att minska antalet tjänste resor med bil. Tio procent av dem som hade ett provåkarkort gjorde även tjänsteresor med buss och tåg. Provåkarkortet fick sjukgymnasten Maria Fredriksson att låta bilen stå och istället åka buss från Kristinehamn till jobbet på vårdcentralen i Filipstad. På morgonen läser jag dagens tidningar och på hemvägen tar jag en power nap. Jag fortsätter att åka kollektivt, i alla fall fram till sommaren då jag kommer att utvärdera mitt resande. Maria försöker också att resa kollektivt på de tjänsteresor hon gör, till exempel när hon behöver vara med på möten i Karlstad. Sjukgymnasten Maria Fredriksson pendlar med buss från hemmet i Kristinehamn till jobbet i Filipstad. UPPFÖLJNING av det MILJÖPOLITISKa PROGRAMmet

8 Transporter De väljer buss, tåg och cykel för tjänsteresor De 40 medarbetarna inom Vuxen habiliteringen bidrar till att minska landstingets klimatpåverkan med cirka sju ton koldioxid per år genom att göra tjänsteresor med buss, tåg eller cykel. Vuxenhabiliteringen är en av landstingets specialistverksamheter för människor med funktionsnedsättning. Huvudkontoret finns i Karlstad, lokalkontoren i Arvika, Kristinehamn och Torsby. Vi reser en hel del i tjänsten, konstaterar arbetsterapeut Rose-Marie Johansson. Det kan vara hembesök eller möten med personer i klientens nätverk till exempel anhöriga, personal på boendet. När det är möjligt reser vi numera kollektivt med buss och tåg. Det är Värmlandstrafiks gula så kallade Värmlandskort (tidigare Respass), som är nyckeln till ett mer miljövänligt resande. Vi laddar kortet med pengar och det är inte personligt, förklarar assistenten Lena Jansson. Vi betalar med kortet direkt på bussen och får en biljett. En del som reser med tåg väljer att köpa biljett på stationen före avresa. Även för detta fungerar samma kort. Det var i januari 2011 de bestämde sig för att skaffa Respass. För kortare sträckor inom Karlstad finns dessutom tre vanliga och två elcyklar. Elcyklarna har vi köpt med hjälp av landstingets stimulansbidrag för miljöåtgärder, berättar Lena Jansson. Under 2011 gjordes 600 resor kollektivt istället för med bil, framför allt längre sträckor. På så sätt minskades landstingets klimatpåverkan med sju ton koldioxid. De är överens om att det med lite planering fungerar alldeles utmärkt att åka kollektivt i tjänsten. Vi försöker så gott det går att planera in besök och möten med hänsyn till hur tidtabellen för buss och tåg ser ut, säger kurator Lena Holmén Dahlström. Dessutom försöker jag lägga in flera möten på samma resa. Fler sjukresor görs med servicelinjer, tåg och buss Den 1 januari 2012 infördes nya regler och avgifter för sjukresor i syfte att minska klimatpåverkan av transporter. Tanken var att stimulera till fler sjukresor med mer miljö vänliga alternativ servicelinjer och annan kollektivtrafik, säger Annika Lindgren, områdeschef inom Landstingsservice. Avgiften för resor med servicelinje, tåg och buss sänktes, samtidigt som egenavgiften för taxi och bil höjdes. Ett år senare syns tydliga effekter av åtgärderna. Taxiresorna har minskat med tio procent och antalet resenärer med servicelinjerna har ökat med 30 procent. Även utbetalningarna för resa med egen bil har minskat kraftigt. Servicelinjerna trafikeras med mindre bussar som går på tidtabell, mellan och till sjukhusen och de större vårdcentralerna i länet, alla vardagar. De kan användas av alla som ska till ett vårdbesök och en enkel resa kostar 25 kronor. I slutet av 2012 lanserades tre helt nya servicelinjer som möter en större efterfrågan och patienternas behov. Lena Holmén Dahlström, Lena Jansson och Rose-Marie Johansson jobbar inom Vuxenhabiliteringen i Värmland. 8 UPPFÖLJNING av det MILJÖPOLITISKa PROGRAMmet

9 SAMMANFATTNING transporter En tredjedel minskad klimatpåverkan Antalet tjänstebilar har under perioden minskat med cirka 30 procent tack vare att fler verksamheter utnyttjar landstingets bilpooler istället för bilar knutna till den egna verksamheten. Samtidigt har en övergång från bensin- till etanolbilar skett. Effekten är en minskad klimatpåverkan från landstingets resor med tjänstebil med en tredjedel. De senaste åren har också möjligheterna till alternativa mötes former med video- och webbteknik förbättrats samtidigt som fler väljer att utnyttja kollektivtrafikens bussar och tåg vid tjänsteresor. Dessa beteendeförändringar har dock inte gett någon märkbar effekt när det gäller användningen av tjänstebilar, eftersom körsträckan är oförändrad. Klimatpåverkan av resor med tjänstebil Ton koldioxidekvivalenter basår Agnetha Jonsson chef Landstingsservice Ambitioner och tankar för framtiden transporter Vi ser fortfarande en potential att styra över fler sjukresor från privat bil och taxi till den särskilda kollektivtrafiken. Vi räknar med att se positiva effekter, både miljömässiga och ekonomiska. Vi tror på att göra det enkelt för resenärerna. Resan ska kännas trygg hela vägen. Nu stannar bussarna precis utanför huvudentrén på Centralsjukhuset i Karlstad. Vi genomför också ett pilotprojekt för bättre samordning mellan det bokade besöket och möjligheterna att använda servicelinjerna. Vi behöver bli bättre på att använda den teknik som finns och anpassa våra arbetssätt. Samarbetet med kollektivtrafikföretagen fortsätter i syfte att fler medarbetare ska upptäcka fördelarna med att åka buss och tåg till jobbet. Det finns upplevda hinder som ofta försvinner när man väl har fått prova på. I andra fall kan det handla om aktiviteter för att motivera fler medarbetare att i större utsträckning cykla och promenera till jobbet. Vi har också startat ett projekt i syfte att hitta arbetssätt med en tydlig koppling till hela materialförsörjningskedjan från upphandling, avtal, inköp och leverans till att samordna våra egna interna transporter och verksamheternas behov av lagernivå. Vi tror på stora miljövinster när godstransporter och behov samordnas. Behovet av tjänsteresor varierar mellan landstingets olika verksamheter. Var och en behöver själv se över arbetssätt och möteskultur hur och när är det till exempel lämpligt att ses via videokonferens, webb eller telefon. Men för att en förändring ska bli möjlig behöver vi också erbjuda de verktyg, support och andra innovativa lösningar som behövs för ett förändrat beteende. Vi tittar också på hur vi kan gå från ett renodlat bilbokningssystem till ett system där även kollektiva tjänsteresor är en naturlig del. UPPFÖLJNING av det MILJÖPOLITISKa PROGRAMmet

10 Mat & måltider Bulgur, couscous och matvete ersätter ris Menyplaneringen för restaurangerna görs för sex veckor åt gången. Vi tänker allt mer på miljön och vill steg för steg introducera fler klimatsmarta alternativ till våra gäster, berättar Karin Nordlöf, enhetschef för restaurangerna. Rätterna ska vara goda och aptitliga. Hela måltiden näringsriktig och välbalanserad. Tillsammans med en kock tar jag fram en meny som består av två dagens rätt och en dagens gröna. Dessutom serverar vi en rätt under namnet Kockens hörna som är densamma under en hel vecka. Steg ett har varit att öka den egna kunskapen om kopplingen mellan mat och miljö. Under 2010 genomförde vi en utbildning om klimatsmart mat för vår köks- och restaurangpersonal, berättar Karin Nordlöf. Sedan dess är vi mycket mer medvetna om miljön när vi planerar vår meny. Karin Nordlöf och hennes kollegor i landstingets restauranger planerar allt mer måltiderna med tanke på miljön. Till exempel byter vi ofta ut ris mot bulgur, couscous eller matvete. Vi försöker också anpassa salladsbordet efter säsongerna och serverar ofta kyckling och fläskkött istället för nötkött. Från februari 2013 serveras alltid ett vegetariskt alternativ som dagens gröna. Vi vill hjälpa gästerna att välja mer klimatsmart mat, det finns en viss efterfrågan. Men när vi försökte ta bort sallad, tomat och gurka från buffén vintertid, till förmån för mer rotsaker, blev det protester. Det tar tid att ändra attityder och beteenden. Med våra nya inköpsavtal kan vi använda ännu fler ekologiska produkter och närproducerat nötkött. Aktiviteter för ekologisk och klimatsmart mat För att öka kunskapen om och engagemanget för ekologisk och klimatsmart mat har flera aktiviteter genomförts inom landstinget de senaste åren. Under 2010 deltog kostpersonal, upphandlare, förtroendevalda med flera i en utbildning anordnad av Hushållningssällskapet Väst. Syftet var att öka förståelsen för hur ekologisk mat och hållbar utveckling hänger ihop samt inspirera och hitta strategier för att öka inköpen av ekologisk mat. Informationskampanjer har genomförts i omgångar för att öka personalens kunskaper om klimatsmart mat och lyfta fram det arbete som görs i landstinget för att öka de klimatsmarta måltiderna. Under en vecka serverades dessutom ekologisk och klimatsmart lunch varje dag i våra restauranger. 10 UPPFÖLJNING av det MILJÖPOLITISKa PROGRAMmet

11 Maria Ohlqvist, enhetschef för landstingets patientmåltider, och Martin Magnusson, upphandlingskonsult i landstingets administrativa stab, är nöjda med den omfattande livsmedelsupphandling som avslutades under Nya livsmedelsavtal med höga miljöambitioner Landstinget vill laga mer mat baserad på ekologiska livsmedel. Det har varit en stark drivkraft i arbetet med de nya livsmedelsavtal som tecknades Målet är att 30 procent av våra livsmedelsinköp ska vara ekologiska senast 2016, säger Martin Magnusson, upphandlingskonsult i landstingets administrativa stab. Landstinget köper livsmedel för ungefär 20 miljoner kronor varje år. Totalt lagas cirka måltider per vecka på Centralsjukhuset. Mer än hälften är patientmåltider, är personalmåltider och lagas på uppdrag av kommunerna i Karlstad, Kil och Kristinehamn, berättar Maria Ohlqvist, enhetschef för landstingets patientmåltider. De stora framgångarna med att öka inköpen av ekologiska livsmedel som hittills syns i statistiken, har nåtts redan före den senaste upphandlingen var klar (se sammanfattning s 12). Detta har kunnat ske genom ökad kunskap, stort engagemang och en gemensam strategisk satsning, konstaterar Maria Ohlqvist. Vi bevakar ständigt marknaden för ekologiska storköksprodukter och som stor aktör bidrar vårt agerande även till en positiv utveckling. Där det är möjligt har vi styrt om från konventionellt producerade råvaror till prisvärda ekologiska, fortsätter Maria Ohlqvist. Arbetet gör sig inte självt. Det är viktigt att låta någon med engagemang och intresse ägna tid åt dessa frågor. Genom de nya avtalen har landstinget lyckats förhandla ner priset för många ekologiska produkter. Det innebär att statistiken den första tiden kan bli missvisande eftersom det är andelen inköp av ekologiska varor av totalkostnaden för livsmedel som mäts. Det måste vi dock se som en effekt av en lyckad upphandling, konstaterar Martin Magnusson. Trots lägre pris har vi inte heller gett avkall på kvaliteten. För vissa produkter har vi även skärpt kvalitetskraven, till exempel vad gäller kötthalten i köttbullar och andra färsprodukter. Avtalen innebär bland annat att nästan allt färskt nötkött kommer från Kils slakteri och värmländska gårdar. Potatisen kommer från Värmlandspotatis och Konsum Värmland levererar allt färskt bröd. UPPFÖLJNING av det MILJÖPOLITISKa PROGRAMmet

12 SAMMANFATTNING mat & måltider Mer ekologiskt och vegetariskt på menyn Inom målområdet mat och måltider har fokus varit att öka andelen ekologiska och klimatsmarta måltider. Inköpen av ekologiska livsmedel har mer än fördubblats under programperioden. Andelen uppgick 2012 till knappt 22 procent. Idag är mjölk, kaffe och bananer ekologiska till 100 procent. Fisken kommer från hållbara bestånd enligt Världsnaturfondens lista. Även övriga mejeriprodukter, nötfärs, frukt och grönsaker är till stor del ekologiskt producerade, en del även närproducerade. Andelen etiskt certifierade livsmedel har ökat från ett par promille 2009 till 5 procent Måltidsverksamheten har också ökat andelen vegetariska måltider samt tagit fram en säsongsanpassad råkostmatsedel. Ambitioner och tankar för framtiden mat & måltider Eva Bångerius områdeschef för bland annat måltidsverksamheten, Landstingsservice Senast 2016 ska minst 30 procent av våra livsmedelsinköp vara ekologiska produkter och tio procent etiska. Det är en utmaning men vi ser det som ett realistiskt mål snarare än en vision. Vi har erfarenhet av att göra smarta val och jobba kreativt. Idag är det en begränsning att vissa ekologiska produkter inte finns förpackade för storkök. Knäckebröd är ett exempel. Därför är samspelet mellan oss och livsmedelsproducenterna viktigt. Vi är en så stor aktör att vår efterfrågan kan bidra till ett större utbud. Jag kan önska att lagstiftningen hade tillåtit oss att i ännu större utsträckning köpa råvaror som inte transporteras så långt, som produceras max mil från Karlstad. Det är intressant att titta på produktens totala miljöavtryck, inte bara om den är ekologisk. Det nyrenoverade produktionsköket på Centralsjukhuset i Karlstad har utrustats med modern storköksutrustning som är betydligt mer energi- och vatteneffektiv. Det känns bra. Vi kommer också att se positiva effekter av att ha centraliserat verksamheten till Karlstad. När vi nu dessutom levererar kylda måltider istället för varma kan vi begränsa antalet transporter. I våra restauranger dyker allt fler vegetariska alternativ upp. Jag tror dock att det fortfarande behövs mer kunskap för att fler ska äta mindre eller avstå från kött och fokusera på annat än det miljöbelastande proteinet på tallriken. 12 UPPFÖLJNING av det MILJÖPOLITISKa PROGRAMmet

13 Miljö en självklarhet när landstinget upphandlar Idag ingår miljökrav- och kriterier i nästan alla upphandlingar som landstinget gör där det är relevant. Utifrån prioriteringar i det miljöpolitiska programmet diskuterar vi oss fram till vilken nivå vi ska lägga oss på för varje ärende, säger Pia-Britt Hildebrand, chef för enheten för upphandling och avtal. Förr var det nästan omöjligt att ställa miljökrav i offentliga upphandlingar. Men EU har förenklat sitt regelverk, fortsätter hon. Vi får idag också värdefull vägledning från Miljöstyrningsrådet i vilka möjligheter som finns att ställa miljökrav i våra olika upphandlingar. Samtidigt har vår skyldighet att följa upp de krav och kriterier som ställs stärkts och det måste vi jobba mer med. Upphandlingsenheten genomför utbildningar i Lagen om offentlig upphandling. Vi vill skapa en förståelse hos personalen för att de avtal landstinget har är kvalitetssäkrade. Visst kan man köpa en billigare stol någon annanstans, men tänker då kanske inte på att den är tillverkad utan tanke på varken miljö eller etik. Upphandlingar som görs inom de målområden som den politiska ledningen har pekat ut som prioriterade i landstingets miljöarbete innehåller extra höga miljökrav- och kriterier. Inom dessa områden vill Landstinget i Värmland ligga i framkant. Vi följer noga utvecklingen både nationellt och internationellt, säger Pia-Britt Hildebrand. Genom Miljöstyrningsrådet får vi kunskap om vilka och hur höga krav det är möjligt att ställa. Ett exempel är en aktuell upphandling av medicinteknisk utrustning. EU-kommissionen har föreslagit miljökrav- och kriterier inom ett 20-tal produktgrupper som skickats på remiss. Men vi kommer redan nu att lägga in dessa i vår upphandling. Att upphandla med hänsyn till miljön behöver inte bli dyrare. Landstingsservice gjorde en översyn av antalet transportdagar för patientmåltiderna. Genom att planera beställningarna annorlunda kunde antalet leveranser minska. Det sparar miljön. Men det gav också leverantörerna möjlighet att lämna förmånligare anbud vilket minskar landstingets kostnader för godstransporter. Upphandling Pia-Britt Hildebrand är chef för enheten för upphandling och avtal. UPPFÖLJNING av det MILJÖPOLITISKa PROGRAMmet

14 Läkemedel Gunilla Welander, läkare och ordförande Läkemedelskommittén i Värmland, och Susanne Carlsson, chef för Läkemedelsenheten, jobbar nära tillsammans. Att minska miljöpåverkan från läkemedelsanvändningen blir en allt viktigare del av deras arbete. Miljöaspekter styr läkemedelslistan Läkemedel botar och lindrar sjukdomar, räddar liv och bidrar till högre livskvalitet. Men en del substanser kan vara skadliga när de till sist samlas som rester i naturen. Vi vill gärna ta än mer hänsyn till miljöpåverkan när vi årligen listar våra rekommenderade läkemedel, konstaterar Gunilla Welander, läkare och ordförande Läkemedelskommittén i Värmland. Kopplad till landstingets miljöpolitiska program för de kommande åren ( ) finns en särskild handlingsplan för läkemedel och miljö. Syftet med aktiviteterna är att minska miljöpåverkan av landstingets läkemedelsanvändning (se notis s 15). Det känns bra att vi nu har en tydlig och konkret handlingsplan för vårt miljöarbete, även om tidigare aktiviteter också har gett miljövinster, säger Susanne Carlsson, chef för Läkemedelsenheten. Läkemedelsenheten och Läkemedelskommittén jobbar tillsammans för en rationell, säker och kostnadseffektiv läkemedelsanvändning i länet. Detta arbete leder även till positiva miljöeffekter. Konkret handlar det om: att inte förskriva mer läkemedel än vad som behövs att patienterna endast hämtar ut mediciner de behöver att minska kassationen av läkemedel att läkemedel källsorteras samt att delta i nationella nätverk. Vår huvudmålgrupp är förskrivarna men också allmänheten, säger Gunilla Welander. Jag vill bland annat se en ökad förskrivning av startförpackningar för att prova om behandlingen är rätt. Landstinget i Värmland ger genom Läkemedelskommittén varje år ut skriften Rekommenderade läkemedel, där det finns ett textavsnitt som handlar om miljöeffekter av läkemedel. Tyvärr finns inte tillräckligt med data om alla tillgängliga läkemedels miljöpåverkan, fortsätter Gunilla Welander. Men har vi fakta tar vi hänsyn till dessa. Vårt samarbete med Arbetsoch miljömedicinska kliniken i Örebro kommer bland annat hjälpa oss i detta arbete. Läkemedelsgenomgångar inom öppenvården och effektivare läkemedelshantering inom slutenvården är exempel på aktiviteter som, förutom att öka patientsäkerheten, även bidrar positivt till ekonomi och miljö. På varje sjukhus finns utöver avdelningsförråden även ett gemensamt läkemedelsförråd där man delar med sig av läkemedel som avdelningen själv inte behöver, säger Susanne Carlsson. Vi ser en minskning av kassationen av läkemedel när de kan användas på någon annan avdelning före sista förbrukningsdag. 14 UPPFÖLJNING av det MILJÖPOLITISKa PROGRAMmet

15 Handlingsplan för läkemedel och miljö Läkemedel Miljöpåverkan från läkemedel har uppmärksammats alltmer de senaste åren bildades ett nationellt nätverk för läkemedel och miljö där Landstinget i Värmland deltar aktivt. I Värmland togs en handlingsplan fram under Den innehåller ett antal målområden och aktiviteter som syftar till att minska landstingets negativa miljöpåverkan från läkemedelsanvändningen. Bland annat genomfördes under 2012 en informationskampanj riktad till allmänheten om att överblivna läkemedel och läkemedelsrester ska lämnas till apoteken. Informationsblad och affischer placerades på mottagningar på sjukhusen och vårdcentralerna. Under 2012 inleddes också ett samarbete med Arbets- och miljömedicinska kliniken i Örebro för miljöbedömning av rekommenderade läkemedel. Avfall Matavfall blir biogas Från 2012 samlas allt matavfall från landstingets produktionskök på Centralsjukhuset i Karlstad in för att bli biogas. Detta har blivit möjligt i samband med nybyggnationen. Tömning sker en gång i veckan för transport till biogasanläggningen som finns i Jönköping. När vi startade dessa diskussioner fanns planer på en biogasanläggning i Karlstad, konstaterar Maria Ohlqvist, enhetschef med ansvar för landstingets patientmål tider. Just nu är det inte längre aktuellt, men vi bestämde oss ändå för att satsa för framtiden. Landstinget planerar också för att samla in matavfall från samtliga verksamheter på sjuk husen i Arvika, Torsby och Karlstad senast Fokus på att förebygga avfall Källsortering är idag ett etablerat arbetssätt inom landstinget. För att minska den totala avfallsmängden och öka andelen återvinningsbart avfall, är fokus numera inställt på att förebygga avfall. Ett exempel på detta är projektet LiVREM (Landstinget i Värmlands Rationella Effektiva Materialförsörjning) som startade Projektet syftar till att halvera sortimentet genom ett enhetligt bassortiment och centralt lager för sällanvaror. Serviceverksamheten ska ta ansvar för såväl beställning som uppackning av varor på avdelningsförråden. Mottot är att rätt vara ska beställas i rätt tid och i rätt mängd, konstaterar projektledaren Roy Sjökvist på Landstingsservice. Under 2013 kommer ett par avdelningar på Centralsjukhuset att agera testpiloter för det nya arbetssättet. UPPFÖLJNING av det MILJÖPOLITISKa PROGRAMmet

16 Det miljöpolitiska programmet för åren har fokuserat på klimatfrågan. Fastigheter, transporter samt mat och måltider har varit tre tydliga målområden. Samtidigt har läkemedel, upphandling och avfall utgjort viktiga arbetsområden. I denna uppföljning presenteras ett antal av våra verksamheter och deras medvetna arbete för att nå det övergripande målet om en halvering av landstingets klimatpåverkan. Uppgiften har minst sagt varit utmanande och när vi nu summerar de senaste årens arbete gör vi det med stolthet. Vi ser betydande förbättringar som innebär att Landstinget i Värmland idag är på god väg att uppfylla målet om ett framtida klimatneutralt landsting. Fredrik Larsson (M) och Ulrik Andersson (S) 16 UPPFÖLJNING av det MILJÖPOLITISKa PROGRAMmet Landstinget i Värmland Landstingshuset Karlstad

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN BAKGRUND Den goda måltiden är riktlinjer för en god kvalitet på den mat och de måltider som erbjuds inom de verksamheter Dals-Eds kommun ansvarar för. Den goda måltiden

Läs mer

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg Landstinget Gävleborg och miljön Susanna Nyberg Gävleborg i Sverige Nordanstig Ljusdal Hudiksvall 10 kommuner 275 780 länsmedborgare 18 192 km2, ca 4 % av Sveriges yta Två landskap - Gästrikland och Hälsingland

Läs mer

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete 2014-2016

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete 2014-2016 Riktlinjer för Habilitering & Hälsa Miljöarbete 2014-2016 Riktlinjer för miljöarbete Habilitering & Hälsa 2014-2016 Habilitering & Hälsa ska: följa den miljölagstiftning, föreskrifter och övriga krav som

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Miljökrav vid upphandling av transporttjänster. Från analys till avtalsvård

Miljökrav vid upphandling av transporttjänster. Från analys till avtalsvård Miljökrav vid upphandling av transporttjänster Från analys till avtalsvård Hur ställa miljökrav vid upphandling? Kort presentation av VGR Miljöarbetet i VGR Följ inköpsprocessen Ta god tid för behov och

Läs mer

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 2012-10-15 1 (4) Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 Landstingets miljövision Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer,

Läs mer

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET Åsa Paletun - Miljöstrateg ÄR VÅR MILJÖ VÄRD ATT VARA RÄDD OM? Bilder från WWF och eget foto HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER Tecknare: Max Gustafsson Vi har den planet vi har

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Miljöfrågorna är viktiga för landstinget. TEMA: MILJÖ sid. 3 13

Miljöfrågorna är viktiga för landstinget. TEMA: MILJÖ sid. 3 13 Landstinget i Värmland personaltidning Nummer 1 febr 2013 TEMA: MILJÖ sid. 3 13 staffan Janson har gått i pension sid. 14 emelie har donerat stamceller sid. 16 Pakistans hjältinnor sid. 18 Miljöfrågorna

Läs mer

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle 2014 Hälsofrämjande miljöarbete TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle Det finns en stark koppling mellan hälsa och miljö. I TioHundra AB jobbar vi med båda. Redan 2007 miljöcertifierades hela TioHundra

Läs mer

Goda exempel på miljöledning

Goda exempel på miljöledning Goda exempel på miljöledning Nedan har vi tagit fram några goda exempel på miljöpolicy, miljömål och miljöuppfyllelse från redovisningen Miljöledning i staten. Exemplen är hämtade från Försvarets materielverk,

Läs mer

KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS

KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS Belysning 1 Byt ut vanliga glödlampor mot mer energieffektiva lampor där det går. LED-lampan drar cirka 80 procent mindre

Läs mer

Nationella. Lustgaskonsortiet

Nationella. Lustgaskonsortiet Nationella Lustgaskonsortiet 1 Grafisk formgivning: Kent Forsberg, informationsenheten, Norrbottens läns landsting, november 2009 Foto: Thomas Alvreten, Erik G Svensson, Katarina Löfgren/MASKOT, Per Björkman

Läs mer

Kungsträdgården 1-6 juni 2011

Kungsträdgården 1-6 juni 2011 20 år! Kungsträdgården 1-6 juni 2011 Miljöutbildning 3 maj, 2011 Presentation 11-05-05 1 20 år med smakprover! År 1991 startades Restaurangernas Dag som ett evenemang för att inspirera stockholmarna att

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 2007-2020. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 2011-2014.

Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 2007-2020. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 2011-2014. Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 27-22. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 211-214. Miljöredovisning för år 211 Sammanfattning Detaljmål 211 214 211 Resultat 211 1.

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL ÖVERGRIPANDE MÅL Skollunch ska erbjudas utan avgift till alla elever som är antagna

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun Servicenämnden 2013 / 30 1 (5) Datum 2013-03-12 Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun Vision Trelleborgs kommun ska erbjuda matgästerna lustfyllda måltider, lagade av bra råvaror som ger god hälsa

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6)

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Klimatrapport 2012 Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Företagsuppgifter Hotell Kristina AB Kontaktperson är Pernilla Olsen Denna rapport täcker verksamhetsåret 2012 Antal

Läs mer

Miljökrav vid upphandling av transporttjänster

Miljökrav vid upphandling av transporttjänster Miljökrav vid upphandling av transporttjänster Innehållsförteckning Kort presentation av Västra Götalandsregionen Miljöarbetet i Västra Götalandsregionen Inköpsprocessen Miljökrav tunga transporter Rätt

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

SMARTARE MAT. Ät en potatis så kan du andas under vattenytan! Är det smart mat? Hur smart kan mat bli?

SMARTARE MAT. Ät en potatis så kan du andas under vattenytan! Är det smart mat? Hur smart kan mat bli? Vad menas med det? Är det funktionell mat? Tjejmjölk i rosa förpackning med extra folsyra som underlättar om man vill bli gravid. Är det smart? GMO? Genetiskt Modifierad Organism Ris med mer A-vitamin?

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 2009-2015 1 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010

Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010 Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010 Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 2 (6) Innehållsförteckning 0. Hållbarhetspolicy...3 1. Varor...3 2. Avfall och kretslopp...4 3. Transporter...4

Läs mer

Naturskyddsföreningens kampanj för att minska matens miljöpåverkan.

Naturskyddsföreningens kampanj för att minska matens miljöpåverkan. Naturskyddsföreningens kampanj för att minska matens miljöpåverkan. Om alla svenskar bytte kött mot grönsaker två gånger i veckan skulle det motsvara koldioxidutsläppet från 233 000 bilar under ett helt

Läs mer

Axfood presenterar hållbarhetsprogram med tuffa klimatmål

Axfood presenterar hållbarhetsprogram med tuffa klimatmål PRESSMEDDELANDE 2010-04-20 Axfood presenterar hållbarhetsprogram med tuffa klimatmål Axfood presenterar sitt hållbarhetsprogram, med några av de tuffaste klimatmål som finns i branschen, på en presskonferens

Läs mer

Informationsärenden. Landstingshuset, sammanträdesrum Nordstjärnan. Beslutande. Karin Andersson (M) Birgitta Kringlund (FP) Aina Wåhlund (S) Ersättare

Informationsärenden. Landstingshuset, sammanträdesrum Nordstjärnan. Beslutande. Karin Andersson (M) Birgitta Kringlund (FP) Aina Wåhlund (S) Ersättare Protokoll 1 (5) Teknikutskottet 2013-08-13 LK/130062 Plats Landstingshuset, sammanträdesrum Nordstjärnan Beslutande Ersättare Eva Hallström (MP) Mats Sandström (S) Karin Andersson (M) Birgitta Kringlund

Läs mer

Organisation Kvalitet

Organisation Kvalitet 1(6) 2(6) I Svedala kommun är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla, den har stor betydelse ur många aspekter. Den är helt nödvändig, i rätt mängd och rätt sammansättning,

Läs mer

Agnetha Jonsson, chef Landstingsservice Annette Andersson, chef Landstingsfastigheter Mikael Borén, IT-chef Susanne Jangentorp, sekreterare

Agnetha Jonsson, chef Landstingsservice Annette Andersson, chef Landstingsfastigheter Mikael Borén, IT-chef Susanne Jangentorp, sekreterare Protokoll 1 (6) Teknikutskottet 2014-12-02 LK/140109 Plats Beslutande Ersättare Landstingshuset, grupprum B1 Eva Hallström (MP) Per Gruvberger (S) Patrik Fornander (M) Olof Olsson (KD) Aina Wåhlund (S)

Läs mer

Administrativa staben Susanne Jangentorp 2012-09-18 LK/120094. Landstingshuset, sammanträdesrum Nordstjärnan

Administrativa staben Susanne Jangentorp 2012-09-18 LK/120094. Landstingshuset, sammanträdesrum Nordstjärnan Protokoll 1 (5) Teknikutskottet Administrativa staben Susanne Jangentorp 2012-09-18 LK/120094 Plats Landstingshuset, sammanträdesrum Nordstjärnan Beslutande Ersättare Eva Hallström (MP) ordförande Birgitta

Läs mer

Informations- och planeringsärenden

Informations- och planeringsärenden Protokoll 1 (8) Teknikutskottet 2013-04-16 LK/130062 Plats Landstingshuset, sammanträdesrum Nordstjärnan Beslutande Ersättare Eva Hallström (MP) Mats Sandström (S) Birgitta Kringlund (FP) Aina Wåhlund

Läs mer

Minskat matsvinn. Hållbara måltider i Örebro län 2015.03.30 Elsa Fries

Minskat matsvinn. Hållbara måltider i Örebro län 2015.03.30 Elsa Fries Minskat matsvinn Hållbara måltider i Örebro län 2015.03.30 Elsa Fries Min resa Hemma i köket HR 2005 Ekocafét Kock, fiskeboda Kostvetarprogrammet, Uppsala Universitet Uppsala Nya Tidning Elsas hälsa Dyraremat,nu!

Läs mer

Nämnd för Trafik, infrastruktur och miljö 49-59

Nämnd för Trafik, infrastruktur och miljö 49-59 PROTOKOLL UTDRAG Nämnd för Trafik, infrastruktur och miljö 49-59 Tid: 2015-06-02 kl.13.00-16.10 Plats: Rosensalen, Rosenlunds vårdcentrum 54 RJL 2015/ 1093 Revidering av program för hållbar utveckling

Läs mer

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy.

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy. LIVSMEDELSPOLICY Beslutad i: KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-12-16 Ansvarig samt giltighetstid: Kommunledningskontoret, tillsvidare POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer

Läs mer

HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING

HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING KURSPROGRAM 2014 Kursprogrammet Hållbar mat i kommuner och landsting bygger på lång och gedigen erfarenhet av utbildningar för personal i offentlig sektor. Våra utbildningar

Läs mer

Genomgång av Ekomatsedeln. Praktiska övningar som ger inblick i Ekomatsedelns

Genomgång av Ekomatsedeln. Praktiska övningar som ger inblick i Ekomatsedelns Kursprogrammet Hållbar mat i kommuner och landsting bygger på lång och gedigen erfarenhet av utbildningar för personal i offentlig sektor. Våra utbildningar ger utomordentligt goda resultat. Det visar

Läs mer

Miljöpolicy. Ekologigruppen AB. Vi sätter miljön i fokus i varje uppdrag. Ständig förbättring. Miljöansvar

Miljöpolicy. Ekologigruppen AB. Vi sätter miljön i fokus i varje uppdrag. Ständig förbättring. Miljöansvar VERKSAMHETSSYSTEM Miljöpolicy och miljömål Generella dokument nr: 00-08 Fastställd av styrelsen 2013-02-13 Ekologigruppen AB Miljöpolicy Ekologigruppens verksamhet genomsyras av en strävan mot ett samhälle

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

Färre tar miljöhänsyn på jobbet jämfört med hemma

Färre tar miljöhänsyn på jobbet jämfört med hemma PRESSMEDDELANDE Färre tar miljöhänsyn på jobbet jämfört med hemma Svenskarna är inte lika miljö- och klimatsmarta på kontoret som hemma. Enligt senaste Kontorsbarometern svarar bara 7 procent att de agerar

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Birgitta Kringlund (FP) Aina Wåhlund (S) Mikael Borén, chef landstings-it Lars Nilsson, chef landstingsfastigheter Susanne Jangentorp, sekreterare

Birgitta Kringlund (FP) Aina Wåhlund (S) Mikael Borén, chef landstings-it Lars Nilsson, chef landstingsfastigheter Susanne Jangentorp, sekreterare Protokoll 1 (8) Teknikutskottet 2013-05-14 LK/130062 Plats Landstingshuset, sammanträdesrum Nordstjärnan Beslutande Ersättare Eva Hallström (MP) Birgitta Kringlund (FP) Aina Wåhlund (S) Thomas Olsson (C)

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.

Läs mer

Birgitta Wessmark (SIV)

Birgitta Wessmark (SIV) Protokoll 1 (6) Teknikutskottet Sekretariatet Susanne Jangentorp 2015-01-14 LK/150028 Plats Landstingshuset, Nordstjärnan Beslutande Eva Hallström, ordförande 3 7 Per Gruvberger, vice ordförande, ordförande

Läs mer

Din resa. 2015. En guide för dig som åker buss och tåg med Värmlandstrafik. Gäller tills vidare, dock längst till och 1 med 12 december 2015.

Din resa. 2015. En guide för dig som åker buss och tåg med Värmlandstrafik. Gäller tills vidare, dock längst till och 1 med 12 december 2015. Din resa. 2015 En guide för dig som åker buss och tåg med Värmlandstrafik. Gäller tills vidare, dock längst till och 1 med 12 december 2015. Innehåll Tidtabeller Åka buss och tåg Så köper du din resa Värmlandskortet

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp

Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp Det goda livet Presentation om Inköp Innehåll Västra Götalandsregionen Regionservice.... Inköp... Marknadsanalys... Miljökrav

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket 2012-02-16 Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte

Läs mer

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 F Framtaget av Anneli Tellmo Jung, chef för kommunal service i Sävsjö kommun 1 Innehållsförteckning 1. Inledning.3 2.

Läs mer

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Mah/förvaltning Sid 1(6) Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Inledning Vid Malmö högskola bedrivs forskning, utbildning och samverkan inom miljöområdet. Genom denna s k indirekta

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan? Innehållsförteckning 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?... 1 2 Hur använder jag Min Klimatpåverkan?... 2 3 Hur beräknas mitt hushålls fotavtryck?... 2 4 Hur kan jag samarbeta med SEI för att vidareutveckla

Läs mer

Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad

Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad Dnr KS-2011-160 Dpl 00 sid 1 (6) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Tjänsteyttrande 2013-05-03 Ellika Andersson Ellika Andersson@karlstad.se Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad Dnr KS-2011-160

Läs mer

Minnesanteckningar från medborgardialog om Miljöstrategi samt elevhearing

Minnesanteckningar från medborgardialog om Miljöstrategi samt elevhearing MINNESANTECKNINGAR Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Minnesanteckningar från medborgardialog om Miljöstrategi samt elevhearing Medborgardialog Medborgardialogen genomföres den 4 november i hus.

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Rutiner för möten och resor

Rutiner för möten och resor Förslag till rutiner 2015-04-01 Dnr KS.2015.134 Sektor kommunstyrelsen Handläggare: Björn Järbur Kommunchef Tel: 0303-330264 E-post: bjorn.jarbur@ale.se Rutiner för möten och resor Syfte Dessa rutiner

Läs mer

Ekomat i Malmö stad så funkar det

Ekomat i Malmö stad så funkar det Ekomat i Malmö stad så funkar det Det handlar om omsorg! Därför ska vi köpa ekologiskt och rättvisemärkt. Det handlar om omsorg om barnen, eftersom ekologiskt och rättvisemärkt bland mycket annat innebär

Läs mer

Vad är Grön IT för Norrbottens läns landsting

Vad är Grön IT för Norrbottens läns landsting Vad är Grön IT för Norrbottens läns landsting Landstingsgemensam strategi för utveckling, inköp, användning och avveckling. All IT är i grunden en miljöbelastning i form av tillverkning och energiförbrukning.

Läs mer

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13 Grön IT policy Karlstads kommun 2013-09-13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund... 3 1.1 Strategisk plan... 3 1.2 Miljö- och Klimatstrategin... 3 2 Grön IT... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Tillämpning... 4 3 Förutsättningar

Läs mer

Regler för sjukresor 1

Regler för sjukresor 1 Regler för sjukresor 1 Färdsätt Egenavgift Villkor Utbetalning Innehållsförteckning Snabbguide... 2 Kollektivtrafik t ex buss eller tåg. Egen bil 25 kr* 40 kr* Se sidan 8-9. Se sidan 8-9. Bilresor under

Läs mer

Sjukhusutskottet 2011-10-28 LK/110220

Sjukhusutskottet 2011-10-28 LK/110220 LK/ccc PROTOKOLL 1 (5) Plats Beslutande I tjänsten Justering Barn- och ungdomspsykiatrin, Lagergrensgatan 3 i Karlstad, konferensrummet Glaskupan kl.09.00-12.30 Elisabeth Kihlström, (KD), ordförande Christina

Läs mer

Norrbottens läns landstings miljöpolicy

Norrbottens läns landstings miljöpolicy Norrbottens läns landstings miljöpolicy Miljöpolicyn anger färdriktningen för landstingets miljöarbete 2 Varje generation är skyldig att vårda jordens naturresurser och livsmiljöer så att kommande släkten

Läs mer

MILJÖPROGRAM 2014-2018 i Landstinget Kronoberg

MILJÖPROGRAM 2014-2018 i Landstinget Kronoberg MILJÖPROGRAM 2014-2018 i Landstinget Kronoberg Inledning Landstingets miljöprogram är ambitiöst och visar vägen för ett offensivt miljöarbete. Det är en stor utmaning att uppnå nationella miljömål och

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Asso Zand (MP), Karlstad, ordförande Ann-Katrin Järåsen (S), Torsby, vice ordförande

Asso Zand (MP), Karlstad, ordförande Ann-Katrin Järåsen (S), Torsby, vice ordförande Sekretariatet Anders Ajaxson MINNESANTECKNINGAR FRAMTIDSBEREDNINGEN 2011-01-27 LK/110121 Plats Brage, Landstingshuset, torsdag 27 januari kl. 09:00-12:00 Närvarande: Från presidiet Övriga ledamöter Ersättare

Läs mer

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Klimatpåverkan från livsmedel Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Matens klimatpåverkan en ej försumbar del av vår totala konsumtion

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Bilaga 1 till Energi- och klimatstrategi 2009-2015. Sid 1 (7) HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Beskrivning av åtgärder Under arbetet med energi- och klimatstrategin har identifierats en stor mängd

Läs mer

Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015

Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015 Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015 Uppföljning 2012 Agneta Bergman, Klimatsamordnare Miljöenheten April 2013 2 / 8 Målsättning Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015, antogs i juni

Läs mer

Vi utvecklar och förmedlar kunskap för företagens, människornas och hela landets framtid.

Vi utvecklar och förmedlar kunskap för företagens, människornas och hela landets framtid. www.hushallninsgssallskapet.se Hushållningssällskapet står för; Kunskap för landets framtid Vi utvecklar och förmedlar kunskap för företagens, människornas och hela landets framtid. Värderingsövningar

Läs mer

Miljömåltider i Göteborgs Stad

Miljömåltider i Göteborgs Stad Miljömåltider i Göteborgs Stad LAGA MAT EFTER SÄSONG! I Göteborgs Stad arbetar vi för att alla måltider som serveras ska vara miljömåltider. En miljömåltid är baserad på miljömärkta råvaror, är säsongsanpassad,

Läs mer

Start 3 november. Låt oss ta hand om ditt MATAVFALL

Start 3 november. Låt oss ta hand om ditt MATAVFALL Start 3 november Låt oss ta hand om ditt MATAVFALL 1 Säg hej till den gröna påsen! Äntligen har det blivit dags för alla boende i KSRR:s medlemskommuner att sortera ut sitt matavfall. Ett viktigt steg

Läs mer

Klimatrapport 2014. Radisson Arlandia Hotel. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7)

Klimatrapport 2014. Radisson Arlandia Hotel. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Klimatrapport 2014 Radisson Arlandia Hotel Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Företagsuppgifter Radisson Arlandia Hotel AB, kontaktperson är Jenny Storm Denna rapport täcker

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Hållbar utveckling i tre perspektiv 50 000 anställda Budget ca 40 Mkr varav inköp ca 12 Mdr ca 13 000 leverantörer

Västra Götalandsregionen. Hållbar utveckling i tre perspektiv 50 000 anställda Budget ca 40 Mkr varav inköp ca 12 Mdr ca 13 000 leverantörer Vision Det goda livet Människa Miljö Ekonomi Västra Götalandsregionen Hållbar utveckling i tre perspektiv 50 000 anställda Budget ca 40 Mkr varav inköp ca 12 Mdr ca 13 000 leverantörer Två stora ansvarsområden

Läs mer

Vår Verklighet. Vi har en vision. Grönsakshallen Sorunda. ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva.

Vår Verklighet. Vi har en vision. Grönsakshallen Sorunda. ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva. Vår Verklighet Vår Verklighet Gunnar Netz, vd Grönsakshallen Sorunda Vi har en vision Grönsakshallen Sorunda ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva. Det var en gång..

Läs mer

Nya Karolinska Solna Universitetssjukhus Hållbarhet. 1 Anders.k.goransson@sll.se

Nya Karolinska Solna Universitetssjukhus Hållbarhet. 1 Anders.k.goransson@sll.se Nya Karolinska Solna Universitetssjukhus Hållbarhet 1 Anders.k.goransson@sll.se Fakta om NKS Yta: 320 000 kvm (lika mycket som 24 hötorgsskrapor) Antal våningar: 5 (mantel) 11 (vissa vårdkärnor) Antal

Läs mer

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el. KLIMATBOKSLUT Det är dags att summera 2013 års klimatinventering. Tyréns årliga klimatinventering baseras på den internationella beräkningsstandarden The Greenhouse Gas Protocol. 1 Miljömässiga dimensionen

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Inom Vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten som serveras inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten

Läs mer

Sekretariatet 2015-09-08 LK/150028. Beslutande Eva Hallström (MP) ordförande

Sekretariatet 2015-09-08 LK/150028. Beslutande Eva Hallström (MP) ordförande Protokoll 1 (5) Teknikutskottet Sekretariatet 2015-09-08 LK/150028 Plats Landstingshuset, Nordstjärnan Beslutande Eva Hallström (MP) ordförande Per Gruvberger (S) vice ordförande Patrik Fornander (M) Olof

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap Miljöhandlingsplan 2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av prefekten 2014 02 17 2 Miljöhandlingsplan 2014 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

Riktlinjer för resor

Riktlinjer för resor RIKTLINJER Diarienummer KS13-205-021 1(7) Riktlinjer för resor Dokumentnamn Riktlinjer för resor Fastställd/upprättad av Kommunstyrelsen Dokumenttyp Riktlinje 2015-01-07 Diarienummer KS13-205-021 Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Kostpolicy. inom äldreomsorgen

Kostpolicy. inom äldreomsorgen Kostpolicy inom äldreomsorgen Alla matgäster, men även anhöriga, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje kommuns måltidsverksamheter.

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 2013-03-11 Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 Bakgrund Som en viktig del av miljöarbetet ska Högskolan ha miljömål som: Är mätbara, tidsatta och möjliga att följa upp Har en klart uttalad ansvarig

Läs mer

Klimatcirkel. Fossilfritt Västmanland Förbundet Agenda 21 i Västmanland. www.fa21.se 0220-395 98 kansliet@fa21.se. Studiehandledning.

Klimatcirkel. Fossilfritt Västmanland Förbundet Agenda 21 i Västmanland. www.fa21.se 0220-395 98 kansliet@fa21.se. Studiehandledning. Studiehandledning September 2008 Klimatcirkel Resor Konsumtion Boende Fossilfritt Västmanland Förbundet Agenda 21 i Västmanland www.fa21.se 0220-395 98 kansliet@fa21.se Förord Klimatcirkel Växthuseffekten

Läs mer