Vårdrutin 1 (7) Subcutan venport lokala anvisningar Gäller för: LiV. Subcutan venport. Venportsystemet består av: Allmänt

Transkript

1 Vårdrutin 1 (7) Subcutan venport lokala anvisningar Utgåva: 3 Godkänd av: Tony Schönberg Tomas Vilhelmsson Utarbetad: Dorotea Joost, AnOpIVA, Karin Törnkvist, Onkologikliniken, Cia Karlsson, BUM Reviderad av: Kvalitetsrådet CV-infarter Revisionsansvarig: Karin Lundberg Ev. diarieinr: Subcutan venport Allmänt Venportsystemet består av: En dosa i plast eller titan, med ett tjockt inpressat silikonmembran. Genom detta membran kan särskilt utformade kanyler stickas upprepade gånger utan att läckage uppstår. Till dosan är en kateter ansluten som normalt läggs in i vena subclavia eller vena jugularis. Spetsen mynnar normalt i nedre delen vena cava superior. Endast läkare eller sjuksköterskor som är väl förtrogna med hur en venport skall hanteras får använda eller byta trevägskranar. Indikation och inläggning av subkutan venport skall dokumenteras i patientjournal. Inläggning av venport Ingreppet utförs av läkare på operationsavdelning. Venporten läggs vanligen in med lokalbedövning; i vissa fall dock under narkos. Ingreppet utförs sterilt. De preoperativa förberedelserna görs enligt enhetens rutiner. Informera patienten om indikationen för venport-inläggningen. Uppmana patienten att rapportera viktiga iakttagelser.

2 2 (7) Användning av venport innebär risker för komplikationer 1. Risk för luftemboli. Vid inandning råder undertryck i de stora venerna i bröstkorgen. Om venkatetern är öppen kan luft därför sugas in i blodbanan med dödande luftembolier som följd. Undertrycket kan motverkas genom att man sänker sängens huvudända. a) Var noga med att alla kopplingar är ordentligt åtskruvade och tättslutande. Observera eventuell sprickbildning. Använd alltid Luer-lockfattning för lösningar som ges kontinuerligt. b) Hantera venport och slangkopplingar endast när patienten ligger med sänkt huvudända. 2. Risk för pneumothorax (luft i lungsäcken) och hemothorax (blod i lungsäcken). Andningssvårigheter, pulsstegring eller blodtrycksfall de närmaste timmarna efter inläggning av venporten, kan vara tecken på att lungsäcken eller lungan punkterats. Om patienten drabbas av andnöd, stäng infusionen och tillkalla omedelbart läkare. 3. Risk för extravasal infusion Läckage från venporten kan bero på materialfel, felaktigt kanylläge eller att katetern lossat från dosan. a) Lägeskontroll med röntgen genomförs i samband med inläggningen (genomlysning) alternativt vid behov någon timme efter inläggning. b) Kontrollera kateterns läge i blodbanan genom försiktig aspiration i samband med injektion. Att kontrollera backflöde i katetern ökar risken för att få blodvätska kvar i katetern. 4. Risk för infektion. En venport innebär ökad infektionsrisk. Noggrann aseptik vid inläggning och skötsel/användning minskar risken. Indikation Upprepad tillförsel av kärlirriterande läkemedel. När ytliga vener ej finns tillgängliga. Längre tids parenteral nutrition.

3 3 (7) Nyinsatt venport Om venporten skall användas omgående, skall operatören informeras om detta, och då sätta en nål i porten i samband med operationen. Detta för att postoperativ svullnad kan försvåra kanylsättning. Ett genomsynligt sterilt förband sätts över. Om venporten inte skall användas omgående, sätts ett genomsynligt sterilt förband över operationssåret. Förbandet tas bort efter 7 dagar. Om nål ändå behöver sättas under dessa sju dagar skall nålen stickas genom det genomsynliga förbandet. Insättning av nål OBS: Använd alltid minst 10 ml sprutor! Ta på ren skyddsrock/plastförkläde och undersökningshandskar. Eventuellt gammalt förbandet avlägsnas. Byt till rena undersökningshandskar. Desinfektera insticksställe och hud med Klorhexidinsprit 5 mg/ml. Låt lufttorka. Tänk på att hålla området sterilt! Koppla ihop en venportnål med en 10 cm lång trevägskran och sätt på ett injektionsmembran på trevägskranens sidokran: - alternativt koppla ihop en venportnål med en förlängningsslang med tillhörande injektionsmembran, enkel eller dubbel - eller använd Gripper-nålR och sätt på ett injektionsmembran. - tänk på att det vid behov finns längre nålar. Fyll slang och kanyl med inj. NaCl 9 mg/ml. Stäng alla klämmor! Lokalisera porten genom att sätta pekfingret och tummen på var sida om porten. Stick nålen vinkelrätt genom huden och membranet tills kanylen når portkammarens botten, dock inte hårt då det kan bildas en hulling på nålen som kan skada membranet vid uttagning. Öppna trevägskranen och spola systemet med inj. NaCl 9 mg/ml så du känner att du har fritt flöde. Kontrollera att det finns backflöde och spola därefter igenom systemet med inj. NaCl 9 mg/ml. Om systemet inte skall användas direkt spola med minst 20 ml NaCl mg/ml. En steril kompress kan behövas mellan hud och nål som stöd om kanylen når en bit över hudplanet. Nålen fixeras med ett sterilt genomsynligt förband. Koppla sen eventuellt på det antal förlängningsslangar/trevägskranar som behövs för injektion/infusion.

4 4 (7) Märk förlängningsslang för att förhindra förväxling om patienten har sond, drän eller annan infart. Inspektera insticksstället dagligen. Rapportera/dokumentera eventuella anmärkningar till patientansvarig läkare. Byte av Gripper /annan venportnål, förband Vid kontinuerlig användning byts Gripper-nålen var 5: e dag. Övriga venportnålar, som kopplats ihop med förlängningsslang byts var 3:e dag (pga. av att hållbarheten endast är 3 dagar på förlängningsslangar). Det är ur infektionssynpunkt en fördel om man kan göra ett kort uppehåll mellan bytena exempelvis över en natt. Byte av, förband över Gripper /annan venportnål Förband byts i samband med nålbyte eller vid behov oftare för att instickstället skall hållas rent och torrt och förbandet sluta tätt. Byte av trevägskranar och injektionsventil Byt trevägskranar/förlängningsslangar minst var 3: e dag Kontrollera hur många aktiveringar injektionsventilen tål (vanligen 100 st) och byt ventil minst i samband med byte av trevägskran/förlängningsslang Trevägskran: Om prover tagits, eller blodtransfusion/fettransfusion givits direkt i trevägskran skall denna bytas inom 24 timmar. Injektionsmembran: Om prover tagits, eller blodtransfusion/fettransfusion givits genom injektionsmembran kan detta bytas var 3:e dag. Spritavtorka alla kopplingar innan isärkoppling sker. Märk slangar och dokumentera. Vid kateterocklusion Kontakta patientansvarig läkare.

5 5 (7) Transfusion av blod- och fettprodukter i venport Koppla aggregatet till ett injektionsmembran så nära venporten som möjligt (för att undvika att blod rinner genom alla kranarna). Desinfektera membranet med Klorhexidinsprit 5mg/ml innan. Invänta torktiden. Ge infusionen. Efter avslutad infusion torkas injektionsmembranet av med Klorhexidinsprit 5 mg/ml. Spola därefter systemet med pumpteknik med 40 ml injektion NaCl 9 mg/ml för att minska risken för utfällning och kateterklotter. Om venporten skall vara vilande skall ett Heparinlås anläggas. (se anvisning Heparinlås). Om infusionen getts direkt i trevägskran riskerar man avlagringar i trevägskranen och den skall då bytas inom 24 timmar. Injektioner/infusioner i venport OBS: Använd alltid minst 10 ml sprutor! För att minska infektionsrisken skall slutet system med injektionsmembran användas. Injektionsmembran bör placeras på den första trevägskranen så nära porten som möjligt. Desinfektera membranet med Klorhexidinsprit 5mg/ml innan injektionen ges. Spola systemet med inj. Nacl 9 mg/ml före så du känner att du har fritt flöde i systemet. Kontrollera att det finns backflöde och spola därefter med injektion NaCl 9 mg/ml. 20 ml Ge injektionen/infusionen Spola med pumpteknik minst 20 ml injektion Nacl 9 mg/ml efter injektionen/ infusionen för att minska risken för utfällning och kateterklotter. Om venporten skall vara vilande skall ett Heparinlås anläggas. (se anvisning Heparinlås). Blodprov via venport Blodprov bör endast tas från venport på läkarordination. Anslut sprutan alt. vacutainerhållaren till injektionsmembran så nära venporten som möjligt (för att undvika att blod backar genom alla kranarna). Desinfektera membranet med Klorhexidinsprit 5mg/ml innan. Invänta torktiden.

6 6 (7) Spola systemet med injektion Nacl 9 mg/ml före så du känner att du har fritt flöde i systemet. Dra slaskrör minst 5 ml. Kasseras. (Eller använd till blododling) Ta provet. Efter provtagning torkas injektionsmembranet av med Klorhexidinsprit 5 mg/ml. Spola systemet med pumpteknik med 40 ml injektion NaCl 9 mg/ml för att minska risken för utfällning och kateterklotter. Om venporten skall vara vilande skall ett Heparinlås anläggas. (se anvisning Heparinlås). Om blodprov tas direkt i trevägskran riskerar man avlagringar i trevägskranens port och den skall då bytas inom 24 timmar. Definition av venportrelaterad infektion Växt i en eller flera blododlingar av mikroorganismer som inte härrör från annat infektionsfokus. Kliniska symtom på sepsis med feber >38 grader. Frossa, hypotension och fynd av mikroorganismer i blododling där man kan utesluta att mikroorganismerna kommer från annat fokus. Patient med oklar feber och venport Om patient som har venport får oklar feber/misstänkt sepsis: Ta 1 eller helst 2 perifera blododlingar (aerob + anaerob flaska). Dra 1 blododling ur venport (aerob + anaerob). OBS! Desinfektera hud och trevägskran noga innan prov tas. Dra inte slaskrör först utan ta provet i första satsen. I övrigt följ anvisning Blodprov via venport. Märk remiss: 1. Patient med venport och feber. Prov taget ur perifert kärl. 2. Patient med venport och feber. Prov taget ur venport.

7 7 (7) Heparinlås Spruta in 3 ml Heparin 100 IE/ml i injektionsventilen. Stäng klämma/kran under pågående injektion när det återstår ca 0,5 ml för att skapa ett övertryck i systemet. Används porten dagligen behöver den inte hepariniseras. Men om man inte planerar använda den inom 1 v skall den hepariniseras. En inaktiv venport skall hepariniseras var 3: e månad enl. tillverkarens rekommendation (V-TECH). Avlägsnande av venportnål Avlägsna förband. Om systemet är genomspolat med Natriumklorid och Heparinlås lagt, dra upp nålen med en hand samtidigt som venporten hålls fast med andra handen. Avlägsnande av venport Sker på operation. Regelverk SOSFS 1988:25 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvarsfördelning inom slutna hälso- och sjukvården vid sondmatning samt vid användande av intravasal kateter och epiduralkateter.