CVK skötsel och hantering, IVAK Piteå Sjukhus

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "CVK skötsel och hantering, IVAK Piteå Sjukhus"

Transkript

1 Vårddokument Vårdrutin Sida 1 (12) CVK skötsel och hantering, IVAK Piteå Sjukhus Berörd enhet Intensivvårdsavdelningen Piteå Sjukhus. Denna rutin är en lokal anvisning och utgör ett komplement till den rutin som finns i Handbok för hälso- och sjukvården. Syfte Att på ett säkert sätt ge infusioner och läkemedel till patienter via CVK, och utan att orsaka komplikationer. Bakgrund Bakterier i blodbanan (bakteriemi) är ggr vanligare på IVA än på annan typ av vårdavdelning. En infektion förlänger vårdtiden, ger ökad vårdkostnad och även ökad dödlighet. Riskfaktor för primär sjukhusförvärvad bakteriemi är kanyler och katetrar införda i blodbanan. Högst risk ger CDK därefter CVK för korttidsbruk, på tredje plats artärkateter. Vanligaste vägen till blodbanan är via kolonisation på huden runt instick-stället och längs kateterns utsida. Aseptisk inläggningsteknik och skötsel av instickstället är betydelsefullt. Bakteriekolonisation av kranblock är vanligt. Kan förebyggas med noggrann hygien, användning av inj.ventil och sprittvätt. Studier visar att CVK med flera skänklar och stort antal kranar är en riskfaktor för infektion via CVK. Studier visar även att följsamhet till hygien- och skötselrutiner minskar risken för CVK-relaterad infektion. Det finns även studier som visar att ett stort antal partiklar osynliga för ögat, följer med vid inj. och inf. t.ex. glas från ampuller, partiklar som bildas av inkompatibla läkemedel mm. Även när läkemedel är utspädda kan dessa effekter uppstå.

2 Sida 2 (12) För att i möjligaste mån undvika att läkemedel interagerar med varandra, att läkemedels effekt minskar eller ökar, att fällningar bildas, eller att andra oönskade effekter uppstår är det viktigt att de läkemedel som infunderas i samma skänkel är kompatibla med varandra. Läkemedel med surt eller basiskt ph kan ge fällningar om de blandas, andra läkemedel inaktiveras av buffert osv. Av samma skäl ska olika sorters antibiotika ges efter varandra, inte samtidigt, och med annan infusion i samma skänkel avstängd under tiden. Uppdragningskanyl med filter ska användas. Handhavande Vid hantering av CVK använd alltid handsprit både före och efter Daglig utvärdering av behovet av kvarliggande CVK ska göras av läkare. Utför så få manipulationer som möjligt. När systemet bryts exempelvis vid avlägsnande/byte av infusionsaggregat eller proppar, hantering av trevägskranar etc. används celltork indränkt med Klorhexidinsprit 5 mg/ml för desinfektion alt injektionstork. Kassera alltid använda proppar. Arbeta alltid utifrån aseptisk rutin. Varje gång man bryter det slutna systemet ökar infektionsrisken, undvik detta. En CVK-skänkel är en öppen väg in i patientens blodbana, med en tvåvägsventil (inj.ventil) stängs den vägen. Injektionsventilen har en yta som kan desinficeras med sprit före användning. När en spruta eller infusion kopplats till ventilen öppnas den. Tvåvägsventil ska endast användas på CVK-skänkel eller kranar där intermittenta infusioner eller injektioner ges. Infusionsaggregat Byt infusionsaggregat och/eller slang till infusionspump vid kontinuerlig infusion var 3: e dygn. Byt infusionsaggregat efter avslutad infusion när infusionen inte pågår kontinuerligt över dygnet. Infusionsaggregat som används för fettemulsioner byts dagligen. Byt infusionsaggregat efter avslutad infusion av blodprodukter

3 Sida 3 (12) Trevägskran Minimera antalet trevägskranar eftersom de utgör en ökad risk för infektion. Byts vart 3: e dygn notera datum Efter ev. blodprovstagning eller när fettemulsioner eller blodprodukter kopplas bort skall utsidan på trevägskran desinfekteras med Klorhexidinsprit 5 mg/ml tills eventuella blodrester är borta. Spola därefter med NaCl 9 mg/ml. Om synligt blod fortfarande finns kvar i kranhuset skall trevägskran bytas Injektionsventil Gnugga mekaniskt injektionsventilens membran (minst 5 sekunder) med injektionstork innan injektion ges eller när infusion kopplas till. Inga kanyler skall användas. Injektionsventilen byts vart 3:e dygn. Observera att aggregat och 3-vägskranar där fettemulsioner gått ska bytas tätare: TPN och Propofol med aggregat och 3-vägskran byts var 24:e timma. Detta eftersom fettlösning är en näringslösning även för bakterier. Detta gäller även efter avslutad blodtransfusion. Så snart kranblock / trevägskran inte används avlägsnas den, byt inj.ventil och spola igenom med Natriumklorid Inspektion och omläggning Förband Katetern täcks med genomskinligt förband avsett för CVK som tillåter daglig inspektion av insticksställe. CVK fästs med statlock. Se till att förbandet sluter tätt och att inga luftkanaler leder in till instickstället. Förbandet märks med datum och signatur - med en bit tejp, inte direkt på förbandet. Omläggning av insticksstället Omläggning görs vid behov och var 5:e dygn. Huddesinfektion runt instickstället och en bit upp på lumen görs med Klorhexidinsprit 5 mg/ml. Torka med ordentligt genomblöt sudd under minst 30 sekunder. Låt lufttorka. Täck instickstället med nytt CVK förband.

4 Sida 4 (12) Märkning av infartsvägar Samtliga trevägskranar närmast katetern ska vara märkta med vit etikett med text Central Venkateter/CVK och med datum och signatur. Samtliga infusionsaggregat ska vara märkta med datum och läkemedelsnamn. Instickstället Inspekteras dagligen med avseende på eventuell rodnad eller andra tecken på infektion. Vid tecken på infektion informeras läkare och dokumenteras i VAS. Kontrollera även att den statlock som CVK är fäst mot sitter så att katetern inte kan glida ut. Är statlock smutsig eller börjar lossna ska den bytas. Om det efter inläggning av CVK blöder lägg tillfälligt om med absorberande förband och fäst med mefix. Provtagning vid misstänkt infektion Vid misstanke om kateterrelaterad infektion tas odlingar enligt följande: CVK - grå eller brun skänkel CDK Artärkateter Ett perifert prov En odling skall tas ur varje kärlkateter som patienten har utan att ta slask eller spola med NaCl före. Provtagningsporten tvättas noga med sprit, detta för att undvika att provet kontamineras. En odling är ett par blododlingsflaskor (anaerob och aerob) för bakterieodling och en flaska (grön kork) för svampodling (om det ordineras). Börja med att ta aerob flaska, därefter den anaeroba, sist svamp. Efter provtagningen spola med NaCl 20 ml.

5 Sida 5 (12) Remiss skrivning Ange i remisshuvudet vid rubriken: Avd/Mott: patienten hemavdelnig En remiss för varje odlingspar som består av totalt två/tre flaskor. Detta för att vi skall kunna se vilken kärlkateter som är infekterad. Baktlab kan inte ange i vilken kärlkateter bakterieväxt finns om samma remiss används till alla odlingar eftersom alla odlingar då får samma provkod. Märk flaskor och remiss noga med datum och var provet är taget. Skriv frågeställning i första remissen så här: CVK/ CDK/artärkat-relaterad sepsis? Och: tidsmätning önskas. I de följande kan man hänvisa till remiss 1. Tidsmätning gör lab för att se hur lång tid det tar innan växt uppstår i de olika flaskorna, utifrån det bedömer man om / vilken kärlkateter som är orsaken till patientens sepsis. Aktuell infarkt kan då avlägsnas och därmed infektionskällan. Genomspolning av CVK. Skall göras för att: undvika att icke kompatibla läkemedel blandas i katetern och ger fällningar spola bort produkter som utgör ett bra substrat för bakterieväxt om de ligger kvar i systemet förhindra ocklusion Använd ml spruta, mindre spruta ger högt tryck och risk för sprängning av CVK om det är motstånd. Spolning skall ske: Mellan och efter läkemedel, 10 ml NaCl Efter albumin - fettlösning - blodtransfusion - provtagning, 20 ml NaCl. Blodtransfusion och provtagning skall undvikas i CVK (förutom odling och blodgas från CVK). Vid provtagning kan man få felaktiga värden, t.ex. falskt hög antibiotikakoncentration, falskt förlängd APTtid. Om man måste ta prov spola först och aspirera sedan 3-5 ml blod

6 Sida 6 (12) som kastas (undantag vid odling).ta därefter provet och spola med 20 ml NaCl. Stopp i CVK 1. Kontrollera klämmor, kranar, knickade slangar. Prova spola med NaCl, använd 10 ml spruta. 2. Kateterspetsen kan ligga mot kärlväggen. Prova vrida patientens huvud, lyfta armen, ändra läge. 3. Stopp kan behandlas med propplösande läkemedel i katetern. Skall ordineras. 4. Katetern kan ha ändrat läge, den får ej skjutas in om den glidit ut infektionsrisk. 5. Katetern ligger extravasalt. Detta kan ge symtom som smärta, svullnad, blek hud, kyla, läckage vid stickstället, ökat inj.motstånd, sämre blodretur mm. 6. Trombos. Meddela alltid läkare vid problem du inte kan lösa enligt första punkten. Vilande CVK-skänkel Om en CVK eller någon av CVK-skänklarna inte används skall den spolas med ml NaCl. Ta bort 3-vägskran och sätt på en injektionsventil. Märk med datum. Byts var tredje dygn. Med vilande skänkel avses skänkel som används mindre än 1 gång/vecka. Skänkeln skall genomspolas vid vart annat slangbyte var 6:e dag, byt även injektionsventil. Injektioner och infusioner i CVK Läkemedel som infunderas med låg hastighet = <2 ml/tim, och där jämn tillförsel är viktigt, används bärare. I övriga fall är det inte nödvändigt Bärare används alltid till vasoaktiva läkemedel. Bärare kan vara NaCl 9 mg/ml eller Glucos 50 mg/ml. Hastighet 5-10 ml/h Glucos mg/ml för nutrition kan också användas som bärare ges då med ordinerad hastighet i pump.

7 Sida 7 (12) Olämpliga som bärare är: Övriga nurtitionslösningar, buffrad lösning som Buffrad Glucos, Ringer-Acetat, Rehydrex samt volymersättning. Fyra - lumen CVK Försök att redan vid starten fördela infusionerna och använda skänklarna enligt följande: 1. Blå skänkel, 18G. Läkemedel med ph 2.5-7, sur skänkel. Inf av vasoaktiva/inotropa läkemedel: Dobutrex, Noradrenalin, Fenylefrin, Dopamin, Corotrop, Adrenalin, Nitroglycerin, Övriga: Catapressan, Kaliumklorid. Bärare med jämn hastighet. Vasoaktva läkemedel har sådana effekter att det är mycket olämpligt att ge bolusdoser, de får därför inte kombineras med läkemedel som ges i bolusdoser. Koppling: Injektionsventil på CVK-skänkeln därefter 3-vägs kran alt kranblock. Inj.ventil på kran där kontinuerlig infusion ej går. 2. Vit skänkel, 18G. Läkemedel med ph >7, alkalisk skänkel. Inf av läkemedel: Actrapid, Furix, Solu-Cortef, Zantac, Heparin, Propofol. Koppling: Injektionsventil på CVK-skänkeln därefter lång 3-vägs kran där Propofol placeras från sidan. Ytterligare 3-vägskranar kan byggas på efter behov. Alt kopplas kranblock. 3. Brun skänkel, 16G. Nutrition, intermittenta infusioner och injektioner. Snabb infusion. Smofkabiven, Smoflipid /Intralipid, Glucos, Aminosyralösning (Glavamin) och Dipeptiven. Även intermittenta infusioner ex antibiotika, Natriumbikarbonat och Tribonat kan ges i denna skänkel, under tiden stängs nutritionen av, spola igenom med Nacl före och efter. Medelgrov skänkel, möjliggör relativt snabb infusion av volym. Koppling: Injektionsventil på CVK-skänkeln därefter lång 3-vägs kran. När nutritionslösning inte går hela dygnet spola med NaCl och ta

8 Sida 8 (12) bort tre-vägskranen. Betraktas då som skänkel som inte används kontinuerligt. 4. Grå skänkel, 14G. Sedering, intermittent infusion, snabb infusion, provtagning, CVP-mätning, blodprodukter Den grövsta skänkeln, lämplig för snabb infusion, även för blodprodukter och provtagning. Vid intermittenta infusioner, provtagning och CVP-mätning kan sederande läkemedel, ex Morfin och Dormicum utan olägenhet stoppas tillfälligt. Vid intermittent infusioner eller injektioner skall det som går kontinuerligt stängas av/pausas. Skänkeln skall spolas igenom med NaCl både före och efter intermittent inf/inj. Kom ihåg att starta upp den kontinuerliga infusionen igen. Koppling: Injektionsventil därefter lång trevägskran. På första sidokranen kan CVP kopplas. Ytterligare korta 3-vägskranar kan byggas på efter behov och förses med injektionsventil för provtagning, inf, inj. Sist kopplas sedering. Antibiotika bör ges som injektion i den utsträckning det är möjligt för att minska tiden den kontinuerlig infusionen är avstängd. Antibiotika skall ges efter varandra, aldrig samtidigt För få skänklar på CVK Om det trots flerlumen-cvk uppstår problem att fördela läkemedel på ett bra sätt kan man lösa det som följer. Sätt en trevägskran direkt på CVK-skänkeln, därefter ett kranblock på varje kran där man sen fördelar läkemedel enligt rutinen. På detta sätt minskas den tid eventuellt inkompatibla läkemedel går tillsammans. Enkellumen-CVK: sätt två - tre trevägskranar efter varandra på CVK n. På den första sidokranen en injektionsventil för intermittenta inj. På de följande 3/5-vägs kranblock för kontinuerlig inf. Detta får betraktas som en tillfällig lösning tills patienten får flerlumen-cvk.

9 Sida 9 (12) Inkompatibla läkemedel Vissa läkemedel får inte blandas med några andra, eller kan blandas bara med enstaka andra varför patienten även kan behöva en eller flera PVK till dessa om det inte finns vilande CVK-skänkel. Buffrad Glukos, Ringer-Acetat och Rehydrex som har buffertkapacitet skall inte gå i samma skänkel som läkemedel dvs i blå eller vit skänkel- pga risk för utfällning. Gelofusine ges i egen skänkel, ska ej blandas med läkemedel. Natriumbikarbonat och Tribonat får inte gå tillsammans med några läkemedel pga sitt höga ph och buffertkapacitet. Angående Propofol står i FASS-texten att det endast får blandas med Glucos, Lidocain och Rapifen under vissa förutsättningar. Kan dock infunderas i samma skänkel som de läkemedel som anges i rutinen. Morfin får inte gå i samma skänkel som fettlösning. Glycophos: se lm.rutin. Glavamin har hög osmolalitet, skall pga det inte ges ensamt i perifer ven. Ska ej blandas med läkemedel. Diflucan är inkompatibelt med många andra antibiotika. Fettinfusion (Propofol, nutrition): Fett i propofol och fett i nutrition har olika sammansättning och ska inte gå i samma skänkel, blandningen kan skära sig. Nutrition, Smofkabiven, Smoflipid, Intralipid och Glavamin ska gå i en egen CVK-skänkel, får inte blandas med andra lösningar eller läkemedel. Ska inte användas som bärare. Atrakurium är hypotont, får ej ges med blod då det kan ge hemolys. Infusion i egen skänkel. Blodprodukter ges i första hand i perifer kanyl eftersom de lämnar fibrin på kateterns väggar vilket kan orsaka ocklusion. Kontrollera alltid med FASS.

10 Sida 10 (12) Hållbarhet Hållbarhet för blandade läkemedel/infusioner 12 tim. Oblandade läkemedel/infusioner 24 tim. Smofkabiven har hållbarhet i 24 tim efter tillsats av vitaminer, spårämnen och elektrolyter (dokumenterat). Propofol innehåller ej konserveringsmedel, hållbarhet i öppnad förpackning 12 tim. Referenser Uppgifter om läkemedels blandbarhet från Anders Bergström, apotekare Sunderby Sjukhus. FASS Socialstyrelsen. Att förebygga infektioner i vården II A needleless closed system device (CLAVE) protects from intravascular catheter tip and hub colonization: a prospeective randomized study. E. Bouza, P.Munoz, J. lopez-rodriguez m.fl. Journal of hospital infection (2003)54, Infektion en fruktad komplikation till användning av central venkateter. Fredrik Hammarsköld, Lars-Erik Linder, Bo Larsson, Marianne Jertbom. Läkartidningen 2001; Strategies to Prevent Central Line-Associated Bloodstream Infections in Acute Care Hospitals. Jonas Marschall MD et al. Infection control and hos-pital epidemiology October2008, vol 29, supplement 1.

11 Sida 11 (12) PM för daglig skötsel av CVK För fullständig information: läs lokal CVK-rutin Se även Handbok för hälso-och sjukvård Följande ska alltid tillämpas vid arbete med CVK: Basala hygienrutiner med handdesinfektion och handskar Injektionsventil alt kran desinficeras med Klorhexidinsprit/injektionstork före och efter användning. Gnugga minst 5 sekunder Alla infusioner ska märkas med datum och tid, patientens namn och blandningens innehåll. Hållbarhet för blandad injektion/infusion är 12 h, för Structokabiven 24 h. Propofol 12 h. Byte av infusionsslangar, trevägskranar, kranblock och injektionsventiler var 3:e dygn. Aseptiskt arbetssätt. Dokumentera alla åtgärder på övervakningskurvan Undantag: Efter avslutad nutrition eller blodtransfusion kastas allt fram till CVK. Så snart kranblock/trevägskran inte används avlägsnas den, byt inj.ventil och spola igenom skänkeln med Natriumklorid. Varje gång det slutna systemet bryts ökar infektionsrisken, planera byte av tillbehör så att ändringar undviks 3 dygn framåt. Tänk på att inte koppla in fler kranar än nödvändigt. Instickställe Daglig kontroll: Rodnad? Pus? Blod eller annan vätska? Sitter katetern utan att glida? Är förbandet helt, rent och fäster mot huden runt om? Skägg?, raka vb. Omläggning: var 5:e dag eller vb. Tvätta med klorhexidinsprit och låt lufttorka (minst två minuter) innan nytt genomskinligt förband läggs på. Byt även statlock vb. Genomspolning av CVK med NaCl ml Efter avslutad infusion Mellan och efter inj. av läkemedel

12 Sida 12 (12) Efter provtagning Vilande skänkel 1 gång/vecka Bärare till infusion Glucos mg/ml, ordinerad hastighet NaCl ml, hastighet 5-10 ml/tim Bärare används alltid vid infusion av vasoaktiva läkemedel samt till övriga läkemedel som ges med en hastighet som är 2 ml/h och där jämn tillförsel är viktig. Uppdelning av infusioner och läkemedel enligt rutin för att undvika fällningar och oväntad effekt. Intermittent infusion (t.ex. antibiotika) och injektioner ges i skänkel där kontinuerlig infusion inte pågår eller i skänkel med infusion som utan olägenhet kan stängas av under tiden injektion ges. Vissa läkemedel får ej blandas med andra se CVK-rutin

CVK skötsel. Berörda enheter. Denna rutin är en lokal anvisning och utgör ett komplement till den rutin som finns i Handbok för hälso- och sjukvården.

CVK skötsel. Berörda enheter. Denna rutin är en lokal anvisning och utgör ett komplement till den rutin som finns i Handbok för hälso- och sjukvården. CVK skötsel Berörda enheter Intensivvårdsavdelningen Sunderby sjukhus. Denna rutin är en lokal anvisning och utgör ett komplement till den rutin som finns i Handbok för hälso- och sjukvården. Syfte Att

Läs mer

Central venkateter - praktiskt handhavande Gäller för: Region Kronoberg

Central venkateter - praktiskt handhavande Gäller för: Region Kronoberg Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2017-01-27 Faktaägare: Anna-Marit Löfmark, läkare anestesi CLV Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén

Läs mer

Infartsrelaterade infektioner i blodbanorna. Nov 2012 Margareta Edvall

Infartsrelaterade infektioner i blodbanorna. Nov 2012 Margareta Edvall Infartsrelaterade infektioner i blodbanorna Nov 2012 Margareta Edvall Definitioner Bakteriemi = förekomst av bakterier i blodbanan Primära bakteriemier = associerade till kärlkateter Sekundära bakteriemier

Läs mer

PICC-line Skötselanvisning

PICC-line Skötselanvisning Vårddokument Vårdrutin Sida 1 (8) PICC-line Skötselanvisning Inspektion Inspektera kateter vid omläggning, var uppmärksam på tecken till komplikationer som lokal infektion eller trombos. Material vid omläggning

Läs mer

Perifer venkateter (PVK) - barn - praktiskt handhavande

Perifer venkateter (PVK) - barn - praktiskt handhavande - praktiskt handhavande Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2018-03-01 Faktaägare: Love Vidstige, Barnsjuksköterska, Barnkliniken Fastställd av: Pär Lindgren, Chefläkare

Läs mer

Perifer venkateter-praktiskt handhavande

Perifer venkateter-praktiskt handhavande Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2017-05-23 Faktaägare: Susanna Lundvall, Hygiensjuksköterska, Vårdhygien Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska

Läs mer

SKÖTSEL AV CENTRALA INFARTER CVK, NAK/NVK och PCVK

SKÖTSEL AV CENTRALA INFARTER CVK, NAK/NVK och PCVK SKÖTSEL AV CENTRALA INFARTER CVK, NAK/NVK och PCVK En 3-vägskran med Bionector på infartsportarna används. Vid behov används fler kranar. Bionector behövs ej mellan kranarna. Om mer än en infusion: infarten

Läs mer

Vårdrutin 1 (5) Central venkateter Gäller för: LiV. Central venkateter (CVK)

Vårdrutin 1 (5) Central venkateter Gäller för: LiV. Central venkateter (CVK) Central venkateter Utgåva: 6 Godkänd av: Charlotta Löved Rubiano Tomas Vilhelmsson Vårdrutin 1 (5) Utarbetad av: L-Å Johansson Reviderad av: Kvalitetsrådet för CV-infart Revisionsansvarig: Karin Lundberg

Läs mer

Handhavande av subcutan venport och piccline på vuxna patienter Ambulansverksamheten

Handhavande av subcutan venport och piccline på vuxna patienter Ambulansverksamheten Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Algoritmer arbetsprocesser Giltig fr.o.m: 2018-01-01 Faktaägare: Anders Andersen, MLA Ambulansverksamheten Fastställd av: Anders Andersen, MLA Ambulansverksamheten

Läs mer

Perifer venkateter-praktiskt handhavande

Perifer venkateter-praktiskt handhavande Rutin Process: 3 RGK Hälsa, vård och tandvård Område: Vårdhandboken Faktaägare: Susanna Lundvall, Hygiensjuksköterska, Vårdhygien Fastställd av: Stephan Quittenbaum, ordförande medicinska kommittén Revisions

Läs mer

PICC-line Skötsel & hantering

PICC-line Skötsel & hantering PICC-line Skötsel & hantering PICC-line katetrar Power PICC Solo Lila kateter = Tål höga tryck 2 Öppen spets Ventil i konnektordelen som förhindrar luftinsug och spontant blodbackflöde i katetern För att

Läs mer

Clinicum. Centralvenösa infarter, Utbildning för instruktörer ICKE TUNNELERAD CVK. Region Östergötland

Clinicum. Centralvenösa infarter, Utbildning för instruktörer ICKE TUNNELERAD CVK. Region Östergötland Clinicum Centralvenösa infarter, Utbildning för instruktörer ICKE TUNNELERAD CVK CVK, SVP & PICC-line Kärlskador För att undvika risk för kärlskador och onödigt trauma för patienten är det nödvändigt att

Läs mer

SKÖTSELVÄG- LEDNING. Groshong nxt PICC-line. Patient/vårdgivarinformation. Namn. Groshong PICC - enkellumen - dubbellumen.

SKÖTSELVÄG- LEDNING. Groshong nxt PICC-line. Patient/vårdgivarinformation. Namn. Groshong PICC - enkellumen - dubbellumen. Patient/vårdgivarinformation Namn Groshong PICC - enkellumen - dubbellumen Insatt datum Vid sjukhus/klinik Kontaktperson SKÖTSELVÄG- LEDNING Telefonnummer Bard Norden AB Box 22 210 250 24 Helsingborg Tfn

Läs mer

Infarter. Åsa Nordlund Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland

Infarter. Åsa Nordlund Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland Infarter Åsa Nordlund Hygiensjuksköterska Olika typer av infarter PVK CVK SVP Picc-Line CDK Artärkateter 2 PVK Varför? Var och vad? Hur? Tid? Risk? 3 Centrala infarter SVP, CVK, CDK och Picc-Line Var och

Läs mer

Clinicum. Centralvenösa infarter, Utbildning för instruktörer TUNNELERAD CVK Region Östergötland

Clinicum. Centralvenösa infarter, Utbildning för instruktörer TUNNELERAD CVK Region Östergötland Clinicum Centralvenösa infarter, Utbildning för instruktörer TUNNELERAD CVK 2016-03-23 CVK, SVP & PICC-line Kärlskador För att undvika risk för kärlskador och onödigt trauma för patienten är det nödvändigt

Läs mer

PICC-line Skötsel & hantering

PICC-line Skötsel & hantering PICC-line Skötsel & hantering PICC-line katetrar Power PICC Solo Lila kateter = Tål höga tryck Öppen spets Ventil i konnektordelen som förhindrar luftinsug och spontant blodbackflöde i katetern. För att

Läs mer

Riktlinjer PVK 2012 Revidering

Riktlinjer PVK 2012 Revidering Riktlinjer PVK 2012 Revidering Finns på webben: A-Ö välj Vårdhandboken välj Perifer venkateter. De gemensamma riktlinjerna på länsnivå står i högerspalten. Patientsäkerhetsnätverket 2012-01-23 Patientmedverkan

Läs mer

Vårdrutin 1 (7) Subcutan venport lokala anvisningar Gäller för: LiV. Subcutan venport. Venportsystemet består av: Allmänt

Vårdrutin 1 (7) Subcutan venport lokala anvisningar Gäller för: LiV. Subcutan venport. Venportsystemet består av: Allmänt Vårdrutin 1 (7) Subcutan venport lokala anvisningar Utgåva: 3 Godkänd av: Tony Schönberg Tomas Vilhelmsson Utarbetad: Dorotea Joost, AnOpIVA, Karin Törnkvist, Onkologikliniken, Cia Karlsson, BUM Reviderad

Läs mer

VÄRT ATT VETA OM INJEKTIONSVENTILER Margareta Troeng, leg ssk Hematologi- och koagulationskliniken Skånes universitetssjukhus 2013 2013-08-12

VÄRT ATT VETA OM INJEKTIONSVENTILER Margareta Troeng, leg ssk Hematologi- och koagulationskliniken Skånes universitetssjukhus 2013 2013-08-12 VÄRT ATT VETA OM INJEKTIONSVENTILER Margareta Troeng, leg ssk Hematologi- och koagulationskliniken Skånes universitetssjukhus 2013 1 Vad är en injektionsventil? En anslutning till en kärlkateter för injektion,

Läs mer

Regional riktlinje för central venkateter (CVK) för korttidsbruk, vuxna patienter

Regional riktlinje för central venkateter (CVK) för korttidsbruk, vuxna patienter Regional riktlinje för central venkateter (CVK) för korttidsbruk, vuxna patienter Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.

Läs mer

PICC-line - praktiskt handhavande Gäller för: Region Kronoberg

PICC-line - praktiskt handhavande Gäller för: Region Kronoberg Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2015-06-17 Faktaägare: Charlotta Strandberg, överläkare kirurgkliniken Fastställd av: Katarina Hedin, orförande medicinska kommittén

Läs mer

Standardvårdplan för patienter med Central venkateter (CVK)

Standardvårdplan för patienter med Central venkateter (CVK) Författare: Carina Lilja, Ann-Charlotte Karlsson, Dokumenttyp: Standardiserad vårdplan Sid 1 av 5 Katarina Holm, Roger Jönsson, Göran Liffner och Karin Värmfors Giltig fr o m 2011-02-03 Godkänd av (se

Läs mer

Arbetsbeskrivning för: Venport Handhavande i sluten och öppen vård S Y F T E. Skapa ett säkert inläggande och användande av venportar.

Arbetsbeskrivning för: Venport Handhavande i sluten och öppen vård S Y F T E. Skapa ett säkert inläggande och användande av venportar. Arbetsbeskrivning för: Venport Handhavande i sluten och öppen vård S Y F T E Skapa ett säkert inläggande och användande av venportar. O M F A T T N I N G Texten rör läkare och sjuksköterskor som använder

Läs mer

Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 1

Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 1 Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 1 Innehållsansvarig: Katarina Jernstig, Barnsjuksköterska, Avdelning 34 (katje); Maria Mattsson, Sektionsledare, Avdelning 34 (marma69) Granskad av: Giltig från:

Läs mer

Perifer venkatetersättning. 1. Perifier venkateter & dess delar

Perifer venkatetersättning. 1. Perifier venkateter & dess delar Perifer venkatetersättning 1. Perifier venkateter & dess delar Författare: Mia Colliander, Kliniskt Träningscentrum, Uppsala och Gunilla Gustafsson, Sjuksköterskeprogrammet, Uppsala universitet. I samarbete

Läs mer

Arbetsbeskrivning för: CVK - Handhavande av central venkateter i sluten och öppen vård S Y F T E

Arbetsbeskrivning för: CVK - Handhavande av central venkateter i sluten och öppen vård S Y F T E Arbetsbeskrivning för: CVK - Handhavande av central venkateter i sluten och öppen vård S Y F T E Denna texts syfte är att beskriva handhavandet av central venkateter (CVK) så att det sker på ett säkert

Läs mer

Subkutan venport (SVP)

Subkutan venport (SVP) Subkutan venport (SVP) En subkutan venport (SVP) är en subkutant implanterad dosa av metall eller plast. Dosan är på ovandelen försedd med ett silikonmembran. Dosan är kopplad till en smal kateter där

Läs mer

PICC-line Skötsel & hantering. 2016-01-01 Onkologiska kliniken, US Linköping

PICC-line Skötsel & hantering. 2016-01-01 Onkologiska kliniken, US Linköping PICC-line Skötsel & hantering 2016-01-01 Onkologiska kliniken, US Linköping PICC-line katetrar Power PICC Solo Lila kateter = Tål höga tryck Öppen spets Ventil i konnektordelen som förhindrar luftinsug

Läs mer

Information om din PICC-line

Information om din PICC-line Information om din PICC-line Öron-, näs- och halskliniken A16b Karolinska Universitetssjukhuset Registrering av din PICC-line Denna folder ska du ha med dig när din PICC-line ska användas. Ifylls vid inläggningstillfället

Läs mer

VRI Vårdrelaterade infektioner

VRI Vårdrelaterade infektioner VRI Vårdrelaterade infektioner Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterskor 1 2 3 Vad är vårdrelaterad infektion? Infektion som uppkommer hos en person i samband med slutenvård, eller till följd av åtgärd

Läs mer

PICC-line Skötsel & hantering Onkologiska kliniken, US Linköping

PICC-line Skötsel & hantering Onkologiska kliniken, US Linköping PICC-line Skötsel & hantering 2016-03-14 Onkologiska kliniken, US Linköping PICC-line katetrar Power PICC Solo Lila kateter = Tål höga tryck Öppen spets Ventil i konnektordelen som förhindrar luftinsug

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Cvk (central venkateter) - riktlinjer för neonatal

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Cvk (central venkateter) - riktlinjer för neonatal Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 15765 su/med 2014-12-02 6 Innehållsansvarig: Barbro Johansson Wångdahl, Vårdenhetschef, Intensivvårdsavdelning neonatal 316 (barjo22) Godkänd av: Henrik

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Kateter rutin - Picc-line - neonatal

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Kateter rutin - Picc-line - neonatal Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 26178 su/med 2016-02-22 4 Innehållsansvarig: Barbro Johansson Wångdahl, Vårdenhetschef bitr, Intensivvårdsavdelning neonatal 316 (barjo22) Godkänd av:

Läs mer

Arbetsbeskrivning för: CVK - Handhavande av central venkateter i sluten och öppen vård S Y F T E

Arbetsbeskrivning för: CVK - Handhavande av central venkateter i sluten och öppen vård S Y F T E Arbetsbeskrivning för: CVK - Handhavande av central venkateter i sluten och öppen vård S Y F T E Denna texts syfte är att beskriva handhavandet av central venkateter (CVK) så att det sker på ett säkert

Läs mer

Kommentarer till Power point presentation. PERIFERT INLAGD CENTRAL VENKATETER (PICC-line)

Kommentarer till Power point presentation. PERIFERT INLAGD CENTRAL VENKATETER (PICC-line) Kommentarer till Power point presentation PERIFERT INLAGD CENTRAL VENKATETER (PICC-line) CVK, SVP & PICC-line ( Bild 2 ) Icke tunnelerad tunnelerad CVK, SVP och PICC-line är samtliga Centralvenösa infarter

Läs mer

Central venkateter. Gäller för: Anestesikliniken. Utförs på: Anestesikliniken Växjö

Central venkateter. Gäller för: Anestesikliniken. Utförs på: Anestesikliniken Växjö Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Infarter och monitorering Giltig fr.o.m: 2016-12-13 Faktaägare: Anna-Marit Löfmark, Fastställd av: Linda Pantzar, Verksamhetschef Anestesikliniken Revisions

Läs mer

Patienten/anhörig informerad om vård enligt SVP. Dokumentation av parametrar i övervakningskurva och VD 10. Signering av läkemedel i VD 7

Patienten/anhörig informerad om vård enligt SVP. Dokumentation av parametrar i övervakningskurva och VD 10. Signering av läkemedel i VD 7 Patienten/anhörig informerad om vård enligt SVP Sign:. Förberedelser innan dräninläggning EKG-övervak Sign: Puls och BT-kontroll Sign: Vid hypotoni, BT < 90 mmhg ge vätska i v enligt ordination. Sign:

Läs mer

Intraosseös infart gällande rutin

Intraosseös infart gällande rutin Vårddokument Vårdrutin Sida 1 (5) Intraosseös infart gällande rutin Berörda enheter IVAK Kalix Sjukhus Syfte Rutinen syftar till att säkerställa en säker och enhetlig hantering av intraosseös infart. Indikationer

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17963 su/med 2018-06-13 8 Innehållsansvarig: Angela Hanson, Sektionschef, Läkare AN OP IVA barn (angha) Godkänd av: Kate Abrahamsson, Överläk/Professor,

Läs mer

Klinisk omvårdnad: Kliniska Färdigheter

Klinisk omvårdnad: Kliniska Färdigheter Klinisk omvårdnad: Kliniska Färdigheter Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 14 Namn (ej kod): (Ifylles av student) Tentamensdatum: 8 april 2015 Tid: 1timme 30 minuter Hjälpmedel: Inga

Läs mer

Picc-line i Dalarna. Merja, Anders och Ewa Lungmottagningen. Jeanette, Lena och Paula Blodmottagningen

Picc-line i Dalarna. Merja, Anders och Ewa Lungmottagningen. Jeanette, Lena och Paula Blodmottagningen Picc-line i Dalarna Merja, Anders och Ewa Lungmottagningen Jeanette, Lena och Paula Blodmottagningen Therese, Annelie, Eva, Mats och Kirsten Anestesimottagningen Innehållförteckning 1: Picc-line ansvariga

Läs mer

LÄS DESSA ANVISNINGAR NOGA INNAN DU BÖRJAR ANVÄNDA NOVOSEVEN

LÄS DESSA ANVISNINGAR NOGA INNAN DU BÖRJAR ANVÄNDA NOVOSEVEN Bruksanvisning för NovoSeven LÄS DESSA ANVISNINGAR NOGA INNAN DU BÖRJAR ANVÄNDA NOVOSEVEN NovoSeven levereras i form av ett pulver. Före injektion (administrering) måste det lösas upp i spädningsvätskan

Läs mer

Re-Aktion! Re-Aktion! Svensk sjuksköterskeförenings kampanj för att göra vården säkrare

Re-Aktion! Re-Aktion! Svensk sjuksköterskeförenings kampanj för att göra vården säkrare Re-Aktion! Kunskapsunderlag för inläggning och skötsel av perifer venkateter Augusti 2011 Foto: Roland Nilsson Re-Aktion! Svensk sjuksköterskeförenings kampanj för att göra vården säkrare Svensk sjuksköterskeförening

Läs mer

Klinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter

Klinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter Klinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter Provmoment: Tentamen 1 Tentamen ges för: 61SH01 HT17 del 1 Klinisk omvårdnad: delmoment Kliniska färdigheter GSJUK16h Tentamenskod: Tentamensdatum: 17-10-20 Tid:

Läs mer

Klinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter

Klinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter Klinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter Provmoment: Tentamen 1 Tentamen ges för: 61SH01 H16 del 1 Klinisk omvårdnad: delmoment Kliniska färdigheter GSJUK15h Namn (ej kod): Tentamensdatum: 16-11-14 Tid:

Läs mer

Tunnelerad central venkateter

Tunnelerad central venkateter Dok-nr 04365 Författare Version Anette Grahn, instruktionssjuksköterska, Clinicum 1 Godkänd av Giltigt fr o m Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab 2017-10-05 En centralvenös infart har

Läs mer

Intravenös infusionsbehandling. Anna Willman Sjuksköterskans ansvarsområde vid infusionsbehandling

Intravenös infusionsbehandling. Anna Willman Sjuksköterskans ansvarsområde vid infusionsbehandling Intravenös infusionsbehandling Anna Willman 2010-12-16 Sjuksköterskans ansvarsområde vid infusionsbehandling Tekniskt handhavande Aseptiskt handhavande Läkemedelsverkning Biverkning Rimlighetsbedömning

Läs mer

VRI Vårdrelaterade infektioner

VRI Vårdrelaterade infektioner VRI Vårdrelaterade infektioner 2018-11-27 Ann-Mari Gustavsson 1 2 3 4 Vårdrelaterade infektioner - VRI En infektion som uppstår i samband med eller i efterförloppet av vård i slutenvård eller i samband

Läs mer

PVC ASSESS INSTRUMENT FÖR BEDÖMNING AV PERIFER VENKATETER AVSEENDE SKÖTSEL, TROMBOFLEBIT OCH DOKUMENTATION

PVC ASSESS INSTRUMENT FÖR BEDÖMNING AV PERIFER VENKATETER AVSEENDE SKÖTSEL, TROMBOFLEBIT OCH DOKUMENTATION PVC ASSESS INSTRUMENT FÖR BEDÖMNING AV PERIFER VENKATETER AVSEENDE SKÖTSEL, TROMBOFLEBIT OCH DOKUMENTATION Datum (år/månad/dag): Tid: Sjukhus: Klinik: Vårdavdelning: Granskare: Patientens personnummer:

Läs mer

Infarter - journaltabell Gäller för: Region Kronoberg

Infarter - journaltabell Gäller för: Region Kronoberg Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Faktaägare: Eva Wetterling, sjuksköterska, Onkologklinikens dagsjukvård Ljungby Gäller för: Region Kronoberg Fastställd av: Pär Lindgren, chefläkare

Läs mer

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Sår - Rena rutiner Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Allmänt om sår och behandling Förebygga uppkomst av sår Sårläkning Rena sår ska hållas rena Begränsad antibiotikaanvändning Hindra smittspridning

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

Provtagning för blododling, information till vårdenhet

Provtagning för blododling, information till vårdenhet sida 1 (8) Provtagning för blododling, information till vårdenhet Indikation Misstanke om sepsis, bakteriemi/septikemi, meningit, pneumoni eller annan svår infektion. Förberedelser Remiss och etikett Ange

Läs mer

Klinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter

Klinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter Klinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter Provmoment: Tentamen 1 Tentamen ges för: 61SH01 VT17 del 1 Klinisk omvårdnad: delmoment Kliniska färdigheter GSJUK16v Tentamenskod: Tentamensdatum: 17-02-23 Tid:

Läs mer

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sårvård Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik Utredning

Läs mer

Parenteral nutrition Enteral nutrition

Parenteral nutrition Enteral nutrition Parenteral nutrition Enteral nutrition Anita Staaf Leg. sjuksköterska, adjunkt För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Del 1 Kortfattat om energibehov

Läs mer

VRI Vårdrelaterade infektioner med fokus på KAD och infarter

VRI Vårdrelaterade infektioner med fokus på KAD och infarter VRI Vårdrelaterade infektioner med fokus på KAD och infarter Ann-Mari Gustavsson Åsa Nordlund Hygiensjuksköterskor 2016-11-10 1 2016-11-10 2 VRI vårdrelaterade infektioner Definition: Infektion som uppkommer

Läs mer

Bedömningsunderlag för metoden intravenös injektion i CVK

Bedömningsunderlag för metoden intravenös injektion i CVK Bedömningsunderlag för metoden intravenös injektion i CVK Iordningsställa materialet med ett aseptiskt förfarande *Kontrollera ordinationer mot patient id, läkemedelsnamn, läkemedelsform, styrka, dosering,

Läs mer

Inläggning och skötsel av thoraxdrän

Inläggning och skötsel av thoraxdrän Inläggning och skötsel av thoraxdrän Berörda enheter Intensivvårdsavdelningen Sunderby sjukhus. Indikation Aktiv dränering av blod, vätska och/eller luft från pleura. Denna rutin gäller för pleuradrän

Läs mer

Publicerat för enhet: Kardiologiklinik Version: 6. Innehållsansvarig: Cecilia Vik, Sjuksköterska, Avdelning 43 (cecwi) Giltig från:

Publicerat för enhet: Kardiologiklinik Version: 6. Innehållsansvarig: Cecilia Vik, Sjuksköterska, Avdelning 43 (cecwi) Giltig från: Publicerat för enhet: Kardiologiklinik Version: 6 Innehållsansvarig: Cecilia Vik, Sjuksköterska, Avdelning 43 (cecwi) Giltig från: 2016-10-25 Godkänt av: Sofia Svelander, Vårdenhetschef, Avdelning 43 (sofjo)

Läs mer

Celsite implanterbara injektionsportar

Celsite implanterbara injektionsportar Celsite implanterbara injektionsportar Patientinformation gällande Celsite injektionsportar. Innehåll Innehåll Beskrivning av injektionsporten Celsite Inledning Ordlista CELSITE injektionsport - Därför

Läs mer

Intraosseös infart. IVAK Piteå

Intraosseös infart. IVAK Piteå Intraosseös infart. IVAK Piteå Berörda enheter IVAK Piteå Älvdals Sjukhus. Syfte Rutinen syftar till att säkerställa en säker och enhetlig hantering av intraosseösa infarter. Indikationer för intraosseös

Läs mer

Detta styrdokument gäller vanlig CVK, således ej tunnelerad CVK med subkutan kuff, subkutan venport eller CDK.

Detta styrdokument gäller vanlig CVK, således ej tunnelerad CVK med subkutan kuff, subkutan venport eller CDK. Innehållsansvarig: Krister Löfving, Enhetschef, Ledningsgrupp K6 (krilo); Anders Paulsson, Överläkare, Läkare (andpa1); Anders Winterfeldt, Överläkare, Läkare (andwi1); Camila Bogg, Specialistläkare, Läkare

Läs mer

ADMINISTRERING OCH PRAKTISKA RÅD

ADMINISTRERING OCH PRAKTISKA RÅD ADMINISTRERING OCH PRAKTISKA RÅD Innan behandlingsstart med Tysabri (natalizumab) För att kunna påbörja behandling med Tysabri måste det finnas en genomförd MRT-undersökning som är gjord inom de tre senaste

Läs mer

Intraosseös infart EZ-IO vuxna patienter, Akutkliniken Solna

Intraosseös infart EZ-IO vuxna patienter, Akutkliniken Solna Författare: Eva Piscator, ST-läkare Akutkliniken Solna Godkänt av: Per Lindmarker, Verksamhetschef, Oscar Hägglund, Medicinskt ansvarig Akutmottagningen båda vid Akutkliniken Solna Datum: 2012-10-11 Giltighetstid:

Läs mer

URINPROV. Tvätta och handdesinfektera händerna Ta på handskar Ta på plastförkläde

URINPROV. Tvätta och handdesinfektera händerna Ta på handskar Ta på plastförkläde 1 URINPROV Prov lämnas i många olika situationer Urinprov kan behöva lämnas av olika anledningar, till exempel när patienten utreds för sjukdom eller då olika uppföljningar behöver göras. Det är alltid

Läs mer

Blododling görs vid misstanke om bakteriemi/sepsis.

Blododling görs vid misstanke om bakteriemi/sepsis. Sidan 1 av 6 Avgränsning/Bakgrund görs vid misstanke om bakteriemi/sepsis. Provtagning I normalfallet rekommenderas två provtagningar i skilda stick, för att lättare kunna bedöma eventuella kontaminationer.

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

KAD-bara när det behövs

KAD-bara när det behövs KAD-bara när det behövs Kort personal utbildning KAD- Region kort Östergötland personal utb, 2015-01-12, Britta Larsson Syfte och mål Minimera skador på urinblåsan Förebygga urinretention Tidigt upptäcka

Läs mer

Handhygienens betydelse

Handhygienens betydelse Handhygienens betydelse Varför handhygien? WHO:s genomgång av litteraturen visar att handhygien är en av de mest betydelsefulla faktorerna för att minska smittspridning inom vård och omsorg. Handhygien

Läs mer

Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete. Barbro Liss Hygiensjuksköterska

Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete. Barbro Liss Hygiensjuksköterska Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete Barbro Liss Hygiensjuksköterska Epidemiologi 10% kvinnor över 18 år antibiotikabehandlas för minst en akut cystit per år. 30-40% av dessa får ytterligare en/flera

Läs mer

New. perfusafe2. Maximal säkerhet Minimal profil

New. perfusafe2. Maximal säkerhet Minimal profil VASKULÄR Venportsnål ACCESS New Maximal säkerhet Minimal profil Maximal säkerhet är en stickskyddad venportsnål med Huber-slipning. förebygger stickskador som kan uppstå då nålen avlägsnas från venporten.

Läs mer

Instruktion riktad till personal verksam på IVC, Skövde för vad akutvagnen ska innehålla.

Instruktion riktad till personal verksam på IVC, Skövde för vad akutvagnen ska innehålla. Innehållsansvarig: Gunilla Björck, Sektionsledare, Interventionscentrum (gunbj3) Granskad av: Katrin Strandås, Specialistläkare, Läkare Radiologi (marhe166) Godkänd av: Liselotte Eriksson, Verksamhetschef,

Läs mer

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens

Läs mer

1. Hur snabbt får en infusion som innehåller kalium ges?

1. Hur snabbt får en infusion som innehåller kalium ges? Provmoment: tentamen 1. Tentamen ges för: 61SH01 VT 18 del 1 Klinisk omvårdnad: delmoment Kliniska färdigheter GSJUK17V Tentamenskod: Tentamensdatum: 2018-03-09 Tid: 09.00-11.30 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel.

Läs mer

Central venkateter icke tunnelerad (CVK)

Central venkateter icke tunnelerad (CVK) Dok-nr 04361 Författare Version Anette Grahn, instruktionssjuksköterska, Clinicum 1 Godkänd av Giltigt fr o m Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab 2017-09-25 En centralvenös infart har

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN CVK riktlinjer för An/Op/Iva

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN CVK riktlinjer för An/Op/Iva Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 14169 su/med 2018-05-29 8 Innehållsansvarig: Christian Rylander, Överläkare, Läkare AnOpIVA (chrry5) Godkänd av: Henrik Sundeman, Verksamhetschef, Verksamhetsledning

Läs mer

Läkemedelsblandningar på IVA

Läkemedelsblandningar på IVA Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Läkemedel Giltig fr.o.m: 2016-12-13 Faktaägare: Pär Lindgren, chefsläkare Fastställd av: Linda Pantzar, Verksamhetschef Anestesikliniken Revisions nr: 2 Gäller

Läs mer

ANE LÄK Venportar-Inläggning, skötsel och komplikationer

ANE LÄK Venportar-Inläggning, skötsel och komplikationer 1 (16) ANE LÄK Venportar-Inläggning, skötsel och komplikationer Preoperativa förberedelser Indikationer för anläggande av venportar sätts av beställande klinik. Anläggande av venportar skall jämställas

Läs mer

Antibiotika-beredning av injektion/infusion

Antibiotika-beredning av injektion/infusion Antibiotika-beredning av injektion/infusion Enhet: Hälso- och sjukvårdsgemensamt Giltigt från: 2016-03-01 Utarbetad av: Lena Nilsson, Vårdhygien, Pia Törndahl, Läkemedelsenheten Fastställd av: Pär Lindgren,

Läs mer

Parenteral nutrition Enteral nutrition. Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet

Parenteral nutrition Enteral nutrition. Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Parenteral nutrition Enteral nutrition Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Del 1 Kortfattat om energibehov och huvudprinciper för

Läs mer

Blododling görs vid misstanke om bakteriemi/sepsis.

Blododling görs vid misstanke om bakteriemi/sepsis. Sidan 1 av 6 Avgränsning/Bakgrund görs vid misstanke om bakteriemi/sepsis. Provtagning I normalfallet rekommenderas två provtagningar (skilda stick). Vid varje provtagning fylls en aerob (grön) och en

Läs mer

Införande av rutiner för hantering och dokumentation av perifer venkateter på Kirurgiska kliniken VIN

Införande av rutiner för hantering och dokumentation av perifer venkateter på Kirurgiska kliniken VIN Vrinnevisjukhuset i Norrköping, VIN Anna Bergqvist, Spec.sjuksköterska Införande av rutiner för hantering och dokumentation av perifer venkateter på Kirurgiska kliniken VIN Bakgrund Perifer venkateter,

Läs mer

Perifert inlagd central venkateter (PICC-line)

Perifert inlagd central venkateter (PICC-line) Dok-nr 04362 Författare Version Anette Grahn, instruktionssjuksköterska, Clinicum 1 Godkänd av Giltigt fr o m Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab 2017-10-05 Perifert inlagd central venkateter

Läs mer

Utförs på: Anestesikliniken Ljungby, Intensivvårdsavdelningen Ljungby. Faktaägare: Joakim Hidestål, medicinskt ledningsansvarig IVA LL

Utförs på: Anestesikliniken Ljungby, Intensivvårdsavdelningen Ljungby. Faktaägare: Joakim Hidestål, medicinskt ledningsansvarig IVA LL Riktlinje Process: 3 RGK Hälsa, vård och tandvård Område: Läkemedel Giltig fr.o.m: 2018-12-04 Faktaägare: Joakim Hidestål, Medicinskt ledningsansvarig IVA LL Fastställd av: Niklas Silvert, Verksamhetschef

Läs mer

Praktiska tips om hantering kring cytostatika administrering

Praktiska tips om hantering kring cytostatika administrering Praktiska tips om hantering kring cytostatika administrering "#$%"&'(#)#$*+,-./",(#0$ Dosi-Fuser engångssystem för kontinuerlig infusion som fungerar helt utan batterier eller elektricitet och är avsett

Läs mer

Innehållsförteckning 1 Remiss Material Före punktion Utförande Felvärde Komplikationer Vem får utföra?...

Innehållsförteckning 1 Remiss Material Före punktion Utförande Felvärde Komplikationer Vem får utföra?... Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Akut sjuk Giltig fr.o.m: 2018-03-16 Faktaägare: Sara Björknert, sjuksköterska medicinavdelning 5 Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska

Läs mer

Handhavande av centrala och perifera infarter på Hematologiska kliniken

Handhavande av centrala och perifera infarter på Hematologiska kliniken ID nummer: HEMA4.2 på Hematologiska kliniken Version: 1 Utfärdande PE: Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård i Östergötland Framtagen av: (Namn, titel) Josefin Kronqvist, sjuksköterska Utfärdande

Läs mer

Kateterisering av urinblåsan (man)

Kateterisering av urinblåsan (man) Kateterisering av urinblåsan (man) En urinkateter sätts när en person inte kan tömma urinblåsan. En tunn mjuk slang förs då in i urinblåsan och tömmer den på urin. Det finns urinkatetrar i olika längd

Läs mer

Kärlkateterrelaterade infektioner Pia Appelgren

Kärlkateterrelaterade infektioner Pia Appelgren Kärlkateterrelaterade infektioner Pia Appelgren Sammanfattning Centrala venkatetrar (CVK), för kort- eller lång tid, och ibland perifera artär och - venkatetrar kan ge upphov till lokala eller systemiska

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Hemsjukvård - Barncancercentrum

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Hemsjukvård - Barncancercentrum Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 18657 su/med 2018-03-01 4 Innehållsansvarig: Ulrika Larsson, Barnsjuksköterska, Avdelning 321-322 Barncancercentrum (ulrla12) Godkänd av: Karin Mellgren,

Läs mer

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning 1 Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning 2 3 Svenska HALT Healthcare-Associated Infections and Antimicrobial use in Long-Term care facilities

Läs mer

Central venkateter CVK

Central venkateter CVK Central venkateter CVK Om du ska få läkemedel som dropp kommer du troligen att behöva en central infart till ditt blodomlopp. I den kan du få läkemedel, blodtransfusioner, vätska eller näringsdropp och

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Blandbarhetsöversikt för intravenösa läkemedel i trevägskoppling

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Blandbarhetsöversikt för intravenösa läkemedel i trevägskoppling Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 19148 su/med 2015-03-18 5 Innehållsansvarig: Christian Rylander, Överläkare, Läkare AnOpIVA (chrry5); Reza Asadian Falahieh, Apotekare, Läkemedelsenhet

Läs mer

Kärlkateterrelaterade infektioner Andreas Berge

Kärlkateterrelaterade infektioner Andreas Berge Kärlkateterrelaterade infektioner Andreas Berge Sammanfattning Centrala venkatetrar (CVK) för kort- eller långtidsbruk, och ibland perifera artär och venkatetrar, kan ge upphov till lokala eller systemiska

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN CVK riktlinjer för An/Op/Iva

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN CVK riktlinjer för An/Op/Iva Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 14169 su/med 2014-07-04 4 Innehållsansvarig: Christian Rylander, Överläkare, Läkare AnOpIVA (chrry5) Godkänd av: Johan Snygg, Verksamhetschef, Verksamhetsledning

Läs mer

Handhygienens betydelse

Handhygienens betydelse Handhygienens betydelse Varför handhygien? WHO:s genomgång av litteraturen visar att handhygien är en av de mest betydelsefulla faktorerna för att minska smittspridning inom vård och omsorg. Handhygien

Läs mer

Provtagning för blododling, information till vårdenhet

Provtagning för blododling, information till vårdenhet sida 1 (6) Provtagning för blododling, information till vårdenhet Indikation Vid misstanke om bakteriemi/septikemi, meningit, pneumoni eller annan svår infektion. Förberedelser Remiss och etikett Ange

Läs mer

Intraosseös nål. Gäller för: Region Kronoberg. Utförs på:

Intraosseös nål. Gäller för: Region Kronoberg. Utförs på: Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Infarter och monitorering Giltig fr.o.m: 2016-12-13 Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare, Region Kronoberg Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande

Läs mer

Retrospektiv studie av akuta och långsiktiga komplikationer av venportar

Retrospektiv studie av akuta och långsiktiga komplikationer av venportar Retrospektiv studie av akuta och långsiktiga komplikationer av venportar 2015-02-17 Version 9 Emma Sundwall, ST-läkare, Anestesi och intensivvård, Sunderby sjukhus Handledare Magnus Hultin, Universitetslektor,

Läs mer