CVK skötsel. Berörda enheter. Denna rutin är en lokal anvisning och utgör ett komplement till den rutin som finns i Handbok för hälso- och sjukvården.
|
|
- Marie Sundström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 CVK skötsel Berörda enheter Intensivvårdsavdelningen Sunderby sjukhus. Denna rutin är en lokal anvisning och utgör ett komplement till den rutin som finns i Handbok för hälso- och sjukvården. Syfte Att ge patienten infusioner och läkemedel via CVK på ett säkert sätt och utan att orsaka komplikationer. Bakgrund Bakterier i blodbanan (bakteriemi) är ggr vanligare på IVA än på annan typ av vårdavdelning. En infektion förlänger vårdtiden, ger ökad vårdkostnad och även ökad dödlighet. Riskfaktor för primär sjukhusförvärvad bakteriemi är kanyler och katetrar införda i blodbanan. Högst risk ger CDK därefter CVK för korttidsbruk, på tredje plats artärkateter. Vanligaste vägen till blodbanan är via kolonisation på huden runt instickstället och längs kateterns utsida. Aseptisk inläggningsteknik och skötsel av instickstället är betydelsefullt. Bakteriekolonisation av kranblock är vanligt. Kan förebyggas med noggrann hygien, användning av inj.ventil och sprittvätt. Studier visar att CVK med flera skänklar och stort antal kranar är en riskfaktor för infektion via CVK. Studier visar även att följsamhet till hygien- och skötselrutiner minskar risken för CVK-relaterad infektion. Det finns även studier som visar att ett stort antal partiklar osynliga för ögat, följer med vid inj. och inf. t.ex. glas från ampuller, partiklar som bildas av inkompatibla läkemedel mm. Även när läkemedel är utspädda kan dessa effekter uppstå. För att i möjligaste mån undvika att läkemedel interagerar med varandra, att läkemedels effekt minskar eller ökar, att fällningar bildas, eller att andra oönskade effekter uppstår är det viktigt att de läkemedel som infunderas i samma skänkel är kompatibla med varandra. Läkemedel med surt eller basiskt ph kan ge fällningar om de blandas, andra läkemedel inaktiveras av buffert osv. Av samma skäl ska antibiotika ges efter varandra, inte samtidigt, och med annan infusion i samma skänkel avstängd under tiden. Uppdragningskanyl med filter ska användas. Hygien En CVK-skänkel är en öppen väg in i patientens blodbana, med en tvåvägsventil (inj.ventil) stängs den vägen. Injektionsventilen har en yta som kan Hjärtsjukvård Per Marcusson Dan Lind 1 av 11
2 desinficeras med sprit före användning. När inj.spruta eller inf kopplats till är ventilen öppen. Tvåvägsventilen ska användas på CVK-skänkel där kontinuerlig infusion inte är kopplad, likaså på kranar där kontinuerlig infusion inte är kopplad. Med kontinuerlig avses infusion som går i samma aggregat infusionspåsealt. pumpspruta byts under 3 dygn. V.b. utför håravkortning med CLIPPO före inläggning. När du hanterar CVK använd alltid handsprit före och efter och handskar vid hantering. Tvätta CVK-port, kranar och injektionsventiler med Klorhexidinsprit före och efter injektion och byten. Låt lufttorka. Varje gång man bryter det slutna systemet ökar infektionsrisken, undvik detta. Vid byte av infusionsslang och kranar tänk på att inte koppla in fler än du behöver. Byte av trevägskranar, infusionsslangar och tvåvägsventiler ska ske var tredje dygn. Aseptiskt!! Notera datum!! Undantag: Efter iv. nutrition kastas allt fram till injektionsventilen på CVKskänkeln när infusionen avslutas för dagen Efter blodtransfusion när den är avslutad Så snart kranblock / trevägskran inte används avlägsnas den, byt inj.ventil och spola igenom med Natriumklorid Omläggning av instickställe arbeta aseptiskt Om det efter inläggning av CVK blöder lägg tillfälligt om med absorberande förband och fäst med mefix. Därefter används genomskinligt förband avsett för CVK som tillåter daglig inspektion av insticksställe. CVK fästs med statlock. Kontroll av instickställe dagligen. Är det rodnat eller smetigt? Är förbandet helt och fäster mot huden runt om? Kontrollera även att den statlock som CVK är fäst mot sitter så att katetern inte kan glida ut. Är statlock smutsig eller börjar lossna ska den bytas. Omläggning var 5:e dag eller vb., om det ligger t.ex. blod eller sekret under förbandet eller att det lossnat. V.b håravkortning med CLIPPO. Tvätta vid omläggning med klorhexidinsprit och låt lufttorka. Lägg på nytt genomskinligt förband. BLODODLING vid misstanke om kateterrelaterad infektion ska tas om patienten har haft CVK mer än 48 timmar och doktorn ordinerar blododling. Oavsett hur doktorn ordinerar ska odling tas som följer: En odling skall tas ur varje kärlkateter som patienten har utan att ta slask eller spola med NaCl före: Hjärtsjukvård Per Marcusson Dan Lind 2 av 11
3 Provtagningsporten tvättas noga med sprit för att undvika att provet kontamineras CVK grå eller brun skänkel CDK Artärkateter Ett perifert prov En odling är två flaskor (anaerob och aerob) för bakterieodling och en flaska (grön kork) för svampodling (om det ordineras). Använd i första hand vacutainer, i andra hand spruta. Börja med att ta aerob flaska, därefter den anaeroba, sist svamp. Efter provtagningen spola med NaCl 20 ml. REMISS Ange i remisshuvudet vid rubriken: Avd/Mott: IVAS Skriv i dator en remiss för varje odlingspar som består av totalt två/tre flaskor. Skriv till varje remiss ut önskat antal etiketter. Och etikett till provtagningslistan, så att vi kan se vilka prover som är tagna. En remiss till varje provpar för att vi i svaret ska se vilken kärlkateter som är infekterad. Baktlab. kan inte ange i vilken kärlkateter bakterieväxt finns om samma remiss används till alla odlingar eftersom alla då får samma provkod. Märk flaskor och remiss noga med datum och var provet är taget. Skriv frågeställning i första remissen så här: CVK/ CDK/artärkat-relaterad sepsis? Och: tidsmätning önskas. I de följande kan man hänvisa till remiss 1. Tidsmätning gör lab för att se hur lång tid det tar innan växt uppstår i de olika flaskorna, utifrån det bedömer man om / vilken kärlkateter som är upphovet till patientens sepsis. Då kan man ta bort den och därmed infektionskällan. Genomspolning av CVK. Skall göras för att: - undvika att icke kompatibla läkemedel blandas i katetern och ger fällningar -spola bort produkter som utgör ett bra substrat för bakterieväxt om de ligger kvar i systemet -förhindra ocklusion Använd ml spruta, mindre spruta ger högt tryck och risk för sprängning av CVK om det är motstånd. Mellan och efter läkemedel, 10 ml NaCl Efter albumin - fettlösning - blodtransfusion - provtagning, 20 ml NaCl. Blodtransfusion och provtagning skall undvikas i CVK (förutom odling och blodgas från CVK). Vid provtagning kan man få felaktiga värden, t.ex. falskt hög antibiotikakonc., falskt förlängd APT-tid. Om man måste ta prov spola först och aspirera sedan 3-5 ml blod som kastas (undantag vid odling). Ta därefter provet och spola med 20 ml NaCl. Hjärtsjukvård Per Marcusson Dan Lind 3 av 11
4 Stopp i CVK 1. Kontrollera klämmor, kranar, knickade slangar. Prova spola med NaCl, använd 10 ml spruta. Kat.spetsen kan ligga mot kärlväggen. Prova vrida patientens huvud, lyfta armen, ändra läge. 2. Stopp kan behandlas med propplösande läkemedel i kat. Skall ordineras. Se bilaga. Katetern kan ha ändrat läge, den får ej skjutas in om den glidit ut infektionsrisk. Katetern ligger extravasalt. Detta kan ge symtom som smärta, svullnad, blek hud, kyla, läckage vid stickstället, ökat inj.motstånd, sämre blodretur mm. Trombos. Meddela alltid läkare vid problem du inte kan lösa enligt första punkten. Skänkel som inte används kontinuerligt. Avser skänkel som används >1 gång/vecka. Exempelvis för intermittenta inf och för inj. Ta bort 3-vägskran och sätt på en injektionsventil. Märk med datum. Byts enligt rutin var tredje dygn. Efter användning spola med NaCl. Heparin i vilande skänkel. Med vilande skänkel avses skänkel som används < 1 gång/vecka. Skänkeln skall genomspolas vid vart annat slangbyte var 6:e dag, byt även injektionsventil. Genomspola först skänkeln med 20 ml NaCl. Fyll därefter skänkeln med Heparin 100 E/ml, 2 ml. Denna dos Heparin kan utan risk injiceras vid nästa genomspolning även till patient med blödningsrubbning, dock högst 2 ggr/dygn. Vid trombocytopeni som kan vara Heparininducerad, skall Heparin i vilande skänkel alltid ordineras av läkare. Injektioner och infuioner i CVK Bärare Alltid med vasoaktiva läkemedel. Läkemedel som infunderas med låg hastighet = <2 ml/tim, och där jämn tillförsel är viktigt, kombineras med bärare. I övrigt behövs inte bärare. Bärare kan vara NaCl 9 mg/ml eller Glucos 50 mg/ml. Hastighet 5 10 ml/tim. Även Glucos mg/ml för nutrition kan användas som bärare, ges då med ordinerad hastighet i pump. Olämpliga som bärare är: Övriga nurtitionslösningar, buffrad lösning som Buffrad Glucos, Ringer-Acetat, Rehydrex, volymersättning. Hjärtsjukvård Per Marcusson Dan Lind 4 av 11
5 Fettinfusion (Propofol, nutrition):fett i propofol och fett i nutrition har olika sammansättning och ska inte gå i samma skänkel, blandningen kan skära sig. Propofol infunderas i den alkaliska skänkeln. Nutrition, Smofkabiven, Smoflpid, Intralipid och Glavamin ska gå i en egen CVK-skänkel, får inte blandas med andra lösningar eller läkemedel. Ska inte användas som bärare. Fettlösning är en näringslösning även för bakterier, för att minimera risken att rester ligger kvar i systemet ska infusionsslangar och kranar kastas/bytas dagligen när infusionen avslutas. Fyra - lumen CVK Försök att redan vid starten fördela infusionerna och använda skänklarna enligt följande: 1. Blå skänkel, 18G. Läkemedel med ph 2.5-7, sur skänkel. Inf av vasoaktiva/inotropa läkemedel: Dobutrex, Noradrenalin, Fenylefrin, Dopamin, Corotrop, Adrenalin, Nitroglycerin, Övriga: Catapressan, Kaliumklorid. Bärare med jämn hastighet. Vasoaktva läkemedel har sådana effekter att det är mycket olämpligt att ge bolusdoser, de får därför inte kombineras med läkemedel som ges i bolusdoser. Använd: Multiflo 3/5-vägs kranblock. Inj.ventil/ propp på kran där kontinuerlig inf ej går. 2. Vit skänkel, 18G. Läkemedel med ph >7, alkalisk skänkel. Inf av läkemedel: Actrapid, Furosemid, Solu-Cortef, Zantac, Heparin, Diprivan/ Propofol. Använd: Vid inj / inf Diprivan, Propofol: injektionsventil på CVK-skänkeln och på den en trevägskran utan slang med injektionsventil på sidoporten. Här placeras Propofol. När denna kran inte används för Propofol kan den användas för intermittent inj. Kontinuerlig infusion ska då vara avstängd, spola mellan med NaCl. På 3-vägskranens andra port / direkt på CVK: 3 / 5-vägs Multiflo kranblock för övriga läkemedel. 3. Brun skänkel, 16G. Nutrition, intermittent inf. / inj. Snabb infusion. Smofkabiven, Smoflipid / Intralipid, Glucos, Aminosyralösning (Glavamin) och Dipeptiven. OCH/ELLER intermittenta inf. Ex antibiotika, Natriumbikarbonat, Tribonat. Stäng under tiden av nutritionen och spola med NaC före och efter. Medelgrov skänkel, möjliggör relativt snabb inf av volym. Hjärtsjukvård Per Marcusson Dan Lind 5 av 11
6 Använd: injektionsventil på CVK-skänkeln, på den en trevägskran utan slang. På sidokranen en injektionsventil för intermittent användning. Den andra kranen används för nutritionslösningar, dessa kopplas efter varandra på den injektionsventil som sitter på inf.slangen. När nutritionslösning inte går hela dygnet: spola med NaCl och ta bort trevägskranen. Betraktas då som skänkel som inte används kontinuerligt. 4. Grå skänkel, 14G. CVP-mätning, sedering, intermittent infusion, snabb infusion, provtagning. Detta är den grövsta skänkeln, lämplig för snabb infusion, även för blodprodukter och provtagning. Sederande läkemedel, ex Morfin/Ketogan och Dormicum kan utan olägenhet stoppas tillfälligt vid CVP- mätning (för att inte infusionstrycket ska påverka värdet), intermittent inf, provtagning mm. Om du använder denna skänkel för inf av antibiotika så får Zinacef inte infunderas tillsammans med Dormicum. Använd: trevägskran utan slang på CVK-porten. På första sidokranen kopplas CVP, på den raka kranen ett 3-vägs kranblock. På detta förses den första kranen med injventil för provtagning, inf, inj. På de två sista kopplas sedering. Vid intermittent inf/inj skall den kontinuerliga inf. stängas av, spola med NaCl. Därefter ges inf/inj., avsluta med NaCl-spolning innan kontinuerlig inf. startas. Läkemedel (antibiotika) som utan olägenhet kan ges som inj bör ges så för att minska den tid kontinuerlig inf. är avstängd. Antibiotika skall ges efter varandra, aldrig samtidigt. För få skänklar på CVK!!! Om det trots flerlumen-cvk uppstår problem att fördela läkemedel på ett bra sätt kan man lösa det som följer. Sätt en trevägskran direkt på CVK-skänkeln, därefter ett kranblock på varje kran där man sen fördelar läkemedel enligt rutinen. På detta sätt minskas den tid eventuellt inkompatibla läkemedel går tillsammans. Enkellumen-CVK: sätt två - tre trevägskranar efter varandra på CVK n. På den första sidokranen en injektionsventil för intermittenta inj. På de följande 3/5-vägs kranblock för kontinuerlig inf. Detta får betraktas som en tillfällig lösning tills patienten får flerlumen- CVK. Övriga läkemedel. Vissa läkemedel får inte blandas med några andra, eller kan blandas bara med enstaka andra varför patienten även kan behöva en eller flera PVK till dessa om det inte finns vilande CVK-skänkel. Några läkemedel som vi använder mer eller mindre ofta är: Nexium, Solu- Medrol, Iktorivil, Pro-Epanutin, Simdax, Teofyllamin, Actilyse, Isoprel, Mannitol, Natriumbikarbonat, Tribonat, Geavir. Hjärtsjukvård Per Marcusson Dan Lind 6 av 11
7 Diflucan är inkompatibelt med många andra antibiotika. Atrakurium är hypotont, får ej ges med blod då det kan ge hemolys. Infusion i egen skänkel. Kontrollera alltid med FASS. Blodprodukter ges i första hand i perifer kanyl eftersom de lämnar fibrin på kateterns väggar vilket kan orsaka ocklusion. Hållbarhet för blandade läkemedel/infusioner 12 tim. Oblandade läkemedel/infusioner 24 tim. Undantag: Smofkabiven som har hållbarhet 24 tim efter tillsats av vitaminer, spårämnen och elektrolyter (dokumenterat). Propofol innehåller ej konserveringsmedel, hållbarhet i öppnad förpackning 12 tim. Blandbarhet: Buffrad Glukos, Ringer-Acetat och Rehydrex som har buffertkapacitet skall inte gå i samma skänkel som läkemedel - blå och vit - pga risk för utfällning. Voluven och Gelofusine ges i egen skänkel, ska ej blandas med läkemedel. Natriumbikarbonat och Tribonat får inte gå tillsammans med några läkemedel pga sitt höga ph och buffertkapacitet. Angående Propofol står i FASS-texten att det endast får blandas med Glucos, Lidocain och Rapifen under vissa förutsättningar. Kan dock infunderas i samma skänkel som de läkemedel som anges i rutinen. Morfin får inte gå i samma skänkel som fettlösning. Glycophos: se lm.rutin. Glavamin har hög osmolalitet, skall pga det inte ges ensamt i perifer ven. Ska ej blandas med läkemedel. Spädning: om annat än NaCl Isoprel späds i Glucos eller NaCl Hjärtsjukvård Per Marcusson Dan Lind 7 av 11
8 Referenser Uppgifter om läkemedels blandbarhet från Anders Bergström, apotekare Sunderby Sjukhus. FASS Socialstyrelsen. Att förebygga infektioner i vården II A needleless closed system device (CLAVE) protects from intravascular catheter tip and hub colonization: a prospeective randomized study. E. Bouza, P.Munoz, J. lopez-rodriguez m.fl. Journal of hospital infection (2003)54, Infektion en fruktad komplikation till användning av central venkateter. Fredrik Hammarsköld, Lars-Erik Linder, Bo Larsson, Marianne Jertbom. Läkartidningen 2001; Strategies to Prevent Central Line-Associated Bloodstream Infections in Acute Care Hospitals. Jonas Marschall MD et al. Infection control and hospital epidemiology October2008, vol 29, supplement 1. Hjärtsjukvård Per Marcusson Dan Lind 8 av 11
9 KORT RUTIN FÖR DAGLIG SKÖTSEL AV CVK För fullständig information: läs lokal CVK-rutin Se även Handbok för hälso-och sjukvård Dokumentera åtgärder på övervaknkngskurvan Följande ska alltid tillämpas vid arbete med CVK: Basala hygienrutiner med handdesinfektion och handskar Desinfektion med Klorhexidinsprit av inj-ventil / kran före och efter användning. Alla infusioner ska märkas med datum och tid, patientens namn och blandningens innehåll. Hållbarhet för blandad inj/infusion är 12 tim, för Structokabiven 24 tim Läkemedel blandas/ späds i första hand med NaCl 9mg/ml. Byte av infusionsslangar, trevägskranar, kranblock och injektionsventiler var 3:e dygn. Aseptiskt arbetssätt. Notera datum!! Undantag: nutrition och blodtransfusion: när inf avslutas kastas allt fram till CVK Så snart kranblock/trevägskran inte används avlägsnas den, byt inj.ventil och spola igenom skänkeln med Natriumklorid. Heparin i skänkel som används <1 gång/vecka (vilande skänkel) Varje gång det slutna systemet bryts ökar infektionsrisken, planera byte av tillbehör så att ändringar undviks 3 dygn framåt. Tänk på att inte koppla in fler kranar än nödvändigt. Instickställe Om det efter inläggning av CVK blöder lägg tillfälligt om med absorberande förband och fäst med mefix. Därefter oml enligt rutin. Daglig kontroll: Rodnad? Pus? Blod eller annan vätska? Sitter katetern utan att glida? Är förbandet helt, rent och fäster mot huden runt om? Skägg?, raka vb. Omläggning:., var femte dag och / eller vb. Tvätta med klorhexidinsprit och låt lufttorka (minst två minuter) innan nytt genomskinligt förband läggs på. Byt även statlock vb. Genomspolning av CVK med NaCl ml Efter avslutad infusion Mellan och efter inj. av läkemedel Efter provtagning Vilande skänkel 1 gång/vecka Bärare till infusion Glucos mg/ml, ordinerad hastighet NaCl ml, hastighet 5-10 ml/tim Hjärtsjukvård Per Marcusson Dan Lind 9 av 11
10 Bärare används alltid vid inf av Vasoaktiva läkemedel Övriga läkemedel som ges med <2 ml/tim och där jämn tillförsel är viktig. Uppdelning av infusioner och läkemedel enligt rutin för att undvika fällningar och oväntad effekt. Intermittent infusion (t.ex. antibiotika) och injektioner ges: i skänkel där kontinuerlig infusion inte pågår eller i skänkel med infusion som utan olägenhet kan stängas av under tiden injektion ges För få skänklar på CVK Vissa läkemedel får ej blandas med andra se CVK-rutin Använd perifer infart Sätt trevägskran utan slang på skänkeln, på dennas vardera kran ett kranblock BLODODLING vid misstänkt kärlkateterrelaterad infektion skall tas om patienten har haft CVK mer än 48 timmar och doktorn ordinerar blododling. Oavsett hur doktorn ordinerar ska odlingar tas som följer: En odling skall tas ur varje kärlkateter som patienten har utan att ta slask eller spola med NaCl före: CVK grå eller brun skänkel i första hand CDK Artärkateter Ett perifert prov Provtagningsporten tvättas noga med sprit för att undvika att provet kontamineras. En odling är två flaskor (anaerob och aerob) för bakterieodling och en flaska (grön kork) för svampodling (om det ordineras). Använd i första hand vacutainer, i andra hand spruta. Börja med att ta aerob flaska, därefter den anaeroba, sist svamp. Efter provtagningen spola med NaCl 20 ml. REMISS Ange i remisshuvudet vid rubriken: Avd/Mott: IVAS Skriv i dator en remiss för varje odlingspar som består av totalt två/tre flaskor. Skriv till varje remiss ut önskat antal etiketter. Och etikett till provtagningslistan, så att vi kan se vilka prover som är tagna. En remiss till varje provpar för att vi i svaret ska se om/vilken kärlkateter som är infekterad. Baktlab. kan inte ange i vilken kärlkateter bakterieväxt finns om samma remiss används till alla odlingar eftersom alla då får samma provkod. Märk flaskor och remiss noga med datum och var provet är taget. Hjärtsjukvård Per Marcusson Dan Lind 10 av 11
11 Skriv frågeställning i första remissen så här: CVK/ CDK/artärkat-relaterad sepsis? Och: tidsmätning önskas. I de följande kan man hänvisa till remiss 1. Tidsmätning gör lab för att se hur lång tid det tar innan växt uppstår i de olika flaskorna, utifrån det bedömer man vilken kärlkateter som är upphovet till patientens sepsis. Då kan man ta bort den och därmed infektionskällan. Hjärtsjukvård Per Marcusson Dan Lind 11 av 11
CVK skötsel och hantering, IVAK Piteå Sjukhus
Vårddokument Vårdrutin Sida 1 (12) CVK skötsel och hantering, IVAK Piteå Sjukhus Berörd enhet Intensivvårdsavdelningen Piteå Sjukhus. Denna rutin är en lokal anvisning och utgör ett komplement till den
Läs merCentral venkateter - praktiskt handhavande Gäller för: Region Kronoberg
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2017-01-27 Faktaägare: Anna-Marit Löfmark, läkare anestesi CLV Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén
Läs merInfartsrelaterade infektioner i blodbanorna. Nov 2012 Margareta Edvall
Infartsrelaterade infektioner i blodbanorna Nov 2012 Margareta Edvall Definitioner Bakteriemi = förekomst av bakterier i blodbanan Primära bakteriemier = associerade till kärlkateter Sekundära bakteriemier
Läs merInfarter. Åsa Nordlund Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland
Infarter Åsa Nordlund Hygiensjuksköterska Olika typer av infarter PVK CVK SVP Picc-Line CDK Artärkateter 2 PVK Varför? Var och vad? Hur? Tid? Risk? 3 Centrala infarter SVP, CVK, CDK och Picc-Line Var och
Läs merVårdrutin 1 (5) Central venkateter Gäller för: LiV. Central venkateter (CVK)
Central venkateter Utgåva: 6 Godkänd av: Charlotta Löved Rubiano Tomas Vilhelmsson Vårdrutin 1 (5) Utarbetad av: L-Å Johansson Reviderad av: Kvalitetsrådet för CV-infart Revisionsansvarig: Karin Lundberg
Läs merPICC-line Skötselanvisning
Vårddokument Vårdrutin Sida 1 (8) PICC-line Skötselanvisning Inspektion Inspektera kateter vid omläggning, var uppmärksam på tecken till komplikationer som lokal infektion eller trombos. Material vid omläggning
Läs merSKÖTSELVÄG- LEDNING. Groshong nxt PICC-line. Patient/vårdgivarinformation. Namn. Groshong PICC - enkellumen - dubbellumen.
Patient/vårdgivarinformation Namn Groshong PICC - enkellumen - dubbellumen Insatt datum Vid sjukhus/klinik Kontaktperson SKÖTSELVÄG- LEDNING Telefonnummer Bard Norden AB Box 22 210 250 24 Helsingborg Tfn
Läs merArbetsbeskrivning för: Venport Handhavande i sluten och öppen vård S Y F T E. Skapa ett säkert inläggande och användande av venportar.
Arbetsbeskrivning för: Venport Handhavande i sluten och öppen vård S Y F T E Skapa ett säkert inläggande och användande av venportar. O M F A T T N I N G Texten rör läkare och sjuksköterskor som använder
Läs merClinicum. Centralvenösa infarter, Utbildning för instruktörer ICKE TUNNELERAD CVK. Region Östergötland
Clinicum Centralvenösa infarter, Utbildning för instruktörer ICKE TUNNELERAD CVK CVK, SVP & PICC-line Kärlskador För att undvika risk för kärlskador och onödigt trauma för patienten är det nödvändigt att
Läs merSKÖTSEL AV CENTRALA INFARTER CVK, NAK/NVK och PCVK
SKÖTSEL AV CENTRALA INFARTER CVK, NAK/NVK och PCVK En 3-vägskran med Bionector på infartsportarna används. Vid behov används fler kranar. Bionector behövs ej mellan kranarna. Om mer än en infusion: infarten
Läs merPICC-line Skötsel & hantering
PICC-line Skötsel & hantering PICC-line katetrar Power PICC Solo Lila kateter = Tål höga tryck 2 Öppen spets Ventil i konnektordelen som förhindrar luftinsug och spontant blodbackflöde i katetern För att
Läs merVårdrutin 1 (7) Subcutan venport lokala anvisningar Gäller för: LiV. Subcutan venport. Venportsystemet består av: Allmänt
Vårdrutin 1 (7) Subcutan venport lokala anvisningar Utgåva: 3 Godkänd av: Tony Schönberg Tomas Vilhelmsson Utarbetad: Dorotea Joost, AnOpIVA, Karin Törnkvist, Onkologikliniken, Cia Karlsson, BUM Reviderad
Läs merPerifer venkateter (PVK) - barn - praktiskt handhavande
- praktiskt handhavande Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2018-03-01 Faktaägare: Love Vidstige, Barnsjuksköterska, Barnkliniken Fastställd av: Pär Lindgren, Chefläkare
Läs merHandhavande av subcutan venport och piccline på vuxna patienter Ambulansverksamheten
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Algoritmer arbetsprocesser Giltig fr.o.m: 2018-01-01 Faktaägare: Anders Andersen, MLA Ambulansverksamheten Fastställd av: Anders Andersen, MLA Ambulansverksamheten
Läs merClinicum. Centralvenösa infarter, Utbildning för instruktörer TUNNELERAD CVK Region Östergötland
Clinicum Centralvenösa infarter, Utbildning för instruktörer TUNNELERAD CVK 2016-03-23 CVK, SVP & PICC-line Kärlskador För att undvika risk för kärlskador och onödigt trauma för patienten är det nödvändigt
Läs merPerifer venkateter-praktiskt handhavande
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2017-05-23 Faktaägare: Susanna Lundvall, Hygiensjuksköterska, Vårdhygien Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska
Läs merKommentarer till Power point presentation. PERIFERT INLAGD CENTRAL VENKATETER (PICC-line)
Kommentarer till Power point presentation PERIFERT INLAGD CENTRAL VENKATETER (PICC-line) CVK, SVP & PICC-line ( Bild 2 ) Icke tunnelerad tunnelerad CVK, SVP och PICC-line är samtliga Centralvenösa infarter
Läs merPICC-line Skötsel & hantering
PICC-line Skötsel & hantering PICC-line katetrar Power PICC Solo Lila kateter = Tål höga tryck Öppen spets Ventil i konnektordelen som förhindrar luftinsug och spontant blodbackflöde i katetern. För att
Läs merVÄRT ATT VETA OM INJEKTIONSVENTILER Margareta Troeng, leg ssk Hematologi- och koagulationskliniken Skånes universitetssjukhus 2013 2013-08-12
VÄRT ATT VETA OM INJEKTIONSVENTILER Margareta Troeng, leg ssk Hematologi- och koagulationskliniken Skånes universitetssjukhus 2013 1 Vad är en injektionsventil? En anslutning till en kärlkateter för injektion,
Läs merStandardvårdplan för patienter med Central venkateter (CVK)
Författare: Carina Lilja, Ann-Charlotte Karlsson, Dokumenttyp: Standardiserad vårdplan Sid 1 av 5 Katarina Holm, Roger Jönsson, Göran Liffner och Karin Värmfors Giltig fr o m 2011-02-03 Godkänd av (se
Läs merPICC-line - praktiskt handhavande Gäller för: Region Kronoberg
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2015-06-17 Faktaägare: Charlotta Strandberg, överläkare kirurgkliniken Fastställd av: Katarina Hedin, orförande medicinska kommittén
Läs merRegional riktlinje för central venkateter (CVK) för korttidsbruk, vuxna patienter
Regional riktlinje för central venkateter (CVK) för korttidsbruk, vuxna patienter Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.
Läs merPerifer venkateter-praktiskt handhavande
Rutin Process: 3 RGK Hälsa, vård och tandvård Område: Vårdhandboken Faktaägare: Susanna Lundvall, Hygiensjuksköterska, Vårdhygien Fastställd av: Stephan Quittenbaum, ordförande medicinska kommittén Revisions
Läs merPublicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 1
Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 1 Innehållsansvarig: Katarina Jernstig, Barnsjuksköterska, Avdelning 34 (katje); Maria Mattsson, Sektionsledare, Avdelning 34 (marma69) Granskad av: Giltig från:
Läs merArbetsbeskrivning för: CVK - Handhavande av central venkateter i sluten och öppen vård S Y F T E
Arbetsbeskrivning för: CVK - Handhavande av central venkateter i sluten och öppen vård S Y F T E Denna texts syfte är att beskriva handhavandet av central venkateter (CVK) så att det sker på ett säkert
Läs merSubkutan venport (SVP)
Subkutan venport (SVP) En subkutan venport (SVP) är en subkutant implanterad dosa av metall eller plast. Dosan är på ovandelen försedd med ett silikonmembran. Dosan är kopplad till en smal kateter där
Läs merPerifer venkatetersättning. 1. Perifier venkateter & dess delar
Perifer venkatetersättning 1. Perifier venkateter & dess delar Författare: Mia Colliander, Kliniskt Träningscentrum, Uppsala och Gunilla Gustafsson, Sjuksköterskeprogrammet, Uppsala universitet. I samarbete
Läs merInformation om din PICC-line
Information om din PICC-line Öron-, näs- och halskliniken A16b Karolinska Universitetssjukhuset Registrering av din PICC-line Denna folder ska du ha med dig när din PICC-line ska användas. Ifylls vid inläggningstillfället
Läs merRiktlinjer PVK 2012 Revidering
Riktlinjer PVK 2012 Revidering Finns på webben: A-Ö välj Vårdhandboken välj Perifer venkateter. De gemensamma riktlinjerna på länsnivå står i högerspalten. Patientsäkerhetsnätverket 2012-01-23 Patientmedverkan
Läs merCentral venkateter. Gäller för: Anestesikliniken. Utförs på: Anestesikliniken Växjö
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Infarter och monitorering Giltig fr.o.m: 2016-12-13 Faktaägare: Anna-Marit Löfmark, Fastställd av: Linda Pantzar, Verksamhetschef Anestesikliniken Revisions
Läs merPatienten/anhörig informerad om vård enligt SVP. Dokumentation av parametrar i övervakningskurva och VD 10. Signering av läkemedel i VD 7
Patienten/anhörig informerad om vård enligt SVP Sign:. Förberedelser innan dräninläggning EKG-övervak Sign: Puls och BT-kontroll Sign: Vid hypotoni, BT < 90 mmhg ge vätska i v enligt ordination. Sign:
Läs merPICC-line Skötsel & hantering Onkologiska kliniken, US Linköping
PICC-line Skötsel & hantering 2016-03-14 Onkologiska kliniken, US Linköping PICC-line katetrar Power PICC Solo Lila kateter = Tål höga tryck Öppen spets Ventil i konnektordelen som förhindrar luftinsug
Läs merArbetsbeskrivning för: CVK - Handhavande av central venkateter i sluten och öppen vård S Y F T E
Arbetsbeskrivning för: CVK - Handhavande av central venkateter i sluten och öppen vård S Y F T E Denna texts syfte är att beskriva handhavandet av central venkateter (CVK) så att det sker på ett säkert
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Kateter rutin - Picc-line - neonatal
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 26178 su/med 2016-02-22 4 Innehållsansvarig: Barbro Johansson Wångdahl, Vårdenhetschef bitr, Intensivvårdsavdelning neonatal 316 (barjo22) Godkänd av:
Läs merKlinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter
Klinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter Provmoment: Tentamen 1 Tentamen ges för: 61SH01 HT17 del 1 Klinisk omvårdnad: delmoment Kliniska färdigheter GSJUK16h Tentamenskod: Tentamensdatum: 17-10-20 Tid:
Läs merPICC-line Skötsel & hantering. 2016-01-01 Onkologiska kliniken, US Linköping
PICC-line Skötsel & hantering 2016-01-01 Onkologiska kliniken, US Linköping PICC-line katetrar Power PICC Solo Lila kateter = Tål höga tryck Öppen spets Ventil i konnektordelen som förhindrar luftinsug
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Cvk (central venkateter) - riktlinjer för neonatal
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 15765 su/med 2014-12-02 6 Innehållsansvarig: Barbro Johansson Wångdahl, Vårdenhetschef, Intensivvårdsavdelning neonatal 316 (barjo22) Godkänd av: Henrik
Läs merBehandlings- och åtgärdsförslag Intensivvårdsavdelningen
Anestesi- och Intensivvårdsklin Länssjukhuset Kalmar Behandlings- och åtgärdsförslag Intensivvårdsavdelningen Antal sidor: 4 Sid S 9 :1 D-nr: 28-93 SPÄDNINGSSCHEMA FÖR VUXNA Spädningsschema för vuxna Läkemedel
Läs merVRI Vårdrelaterade infektioner
VRI Vårdrelaterade infektioner Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterskor 1 2 3 Vad är vårdrelaterad infektion? Infektion som uppkommer hos en person i samband med slutenvård, eller till följd av åtgärd
Läs merUtförs på: Anestesikliniken Ljungby, Intensivvårdsavdelningen Ljungby. Faktaägare: Joakim Hidestål, medicinskt ledningsansvarig IVA LL
Riktlinje Process: 3 RGK Hälsa, vård och tandvård Område: Läkemedel Giltig fr.o.m: 2018-12-04 Faktaägare: Joakim Hidestål, Medicinskt ledningsansvarig IVA LL Fastställd av: Niklas Silvert, Verksamhetschef
Läs merKlinisk omvårdnad: Kliniska Färdigheter
Klinisk omvårdnad: Kliniska Färdigheter Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 14 Namn (ej kod): (Ifylles av student) Tentamensdatum: 8 april 2015 Tid: 1timme 30 minuter Hjälpmedel: Inga
Läs merIntravenös infusionsbehandling. Anna Willman Sjuksköterskans ansvarsområde vid infusionsbehandling
Intravenös infusionsbehandling Anna Willman 2010-12-16 Sjuksköterskans ansvarsområde vid infusionsbehandling Tekniskt handhavande Aseptiskt handhavande Läkemedelsverkning Biverkning Rimlighetsbedömning
Läs merKlinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter
Klinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter Provmoment: Tentamen 1 Tentamen ges för: 61SH01 H16 del 1 Klinisk omvårdnad: delmoment Kliniska färdigheter GSJUK15h Namn (ej kod): Tentamensdatum: 16-11-14 Tid:
Läs merInfarter - journaltabell Gäller för: Region Kronoberg
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Faktaägare: Eva Wetterling, sjuksköterska, Onkologklinikens dagsjukvård Ljungby Gäller för: Region Kronoberg Fastställd av: Pär Lindgren, chefläkare
Läs merLäkemedelsblandningar på IVA
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Läkemedel Giltig fr.o.m: 2016-12-13 Faktaägare: Pär Lindgren, chefsläkare Fastställd av: Linda Pantzar, Verksamhetschef Anestesikliniken Revisions nr: 2 Gäller
Läs merADMINISTRERING OCH PRAKTISKA RÅD
ADMINISTRERING OCH PRAKTISKA RÅD Innan behandlingsstart med Tysabri (natalizumab) För att kunna påbörja behandling med Tysabri måste det finnas en genomförd MRT-undersökning som är gjord inom de tre senaste
Läs merLÄS DESSA ANVISNINGAR NOGA INNAN DU BÖRJAR ANVÄNDA NOVOSEVEN
Bruksanvisning för NovoSeven LÄS DESSA ANVISNINGAR NOGA INNAN DU BÖRJAR ANVÄNDA NOVOSEVEN NovoSeven levereras i form av ett pulver. Före injektion (administrering) måste det lösas upp i spädningsvätskan
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17963 su/med 2018-06-13 8 Innehållsansvarig: Angela Hanson, Sektionschef, Läkare AN OP IVA barn (angha) Godkänd av: Kate Abrahamsson, Överläk/Professor,
Läs merBlododling görs vid misstanke om bakteriemi/sepsis.
Sidan 1 av 6 Avgränsning/Bakgrund görs vid misstanke om bakteriemi/sepsis. Provtagning I normalfallet rekommenderas två provtagningar i skilda stick, för att lättare kunna bedöma eventuella kontaminationer.
Läs merProvtagningsrutin. Berörda enheter. Provtagning Ankomstprover Remiss Provtagningsrör
Provtagningsrutin Berörda enheter Intensivvårdsavdelningen Sunderby sjukhus. Provtagning Ankomstprover Remiss Provtagningsrör Blst + ev diff Kemlab, SY Lila rör CRP Na, K, Krea, Urea, Ca, Alb Asat, Alat,,
Läs merCelsite implanterbara injektionsportar
Celsite implanterbara injektionsportar Patientinformation gällande Celsite injektionsportar. Innehåll Innehåll Beskrivning av injektionsporten Celsite Inledning Ordlista CELSITE injektionsport - Därför
Läs merTunnelerad central venkateter
Dok-nr 04365 Författare Version Anette Grahn, instruktionssjuksköterska, Clinicum 1 Godkänd av Giltigt fr o m Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab 2017-10-05 En centralvenös infart har
Läs merPicc-line i Dalarna. Merja, Anders och Ewa Lungmottagningen. Jeanette, Lena och Paula Blodmottagningen
Picc-line i Dalarna Merja, Anders och Ewa Lungmottagningen Jeanette, Lena och Paula Blodmottagningen Therese, Annelie, Eva, Mats och Kirsten Anestesimottagningen Innehållförteckning 1: Picc-line ansvariga
Läs merIntraosseös infart EZ-IO vuxna patienter, Akutkliniken Solna
Författare: Eva Piscator, ST-läkare Akutkliniken Solna Godkänt av: Per Lindmarker, Verksamhetschef, Oscar Hägglund, Medicinskt ansvarig Akutmottagningen båda vid Akutkliniken Solna Datum: 2012-10-11 Giltighetstid:
Läs merBedömningsunderlag för metoden intravenös injektion i CVK
Bedömningsunderlag för metoden intravenös injektion i CVK Iordningsställa materialet med ett aseptiskt förfarande *Kontrollera ordinationer mot patient id, läkemedelsnamn, läkemedelsform, styrka, dosering,
Läs merRe-Aktion! Re-Aktion! Svensk sjuksköterskeförenings kampanj för att göra vården säkrare
Re-Aktion! Kunskapsunderlag för inläggning och skötsel av perifer venkateter Augusti 2011 Foto: Roland Nilsson Re-Aktion! Svensk sjuksköterskeförenings kampanj för att göra vården säkrare Svensk sjuksköterskeförening
Läs merInläggning och skötsel av thoraxdrän
Inläggning och skötsel av thoraxdrän Berörda enheter Intensivvårdsavdelningen Sunderby sjukhus. Indikation Aktiv dränering av blod, vätska och/eller luft från pleura. Denna rutin gäller för pleuradrän
Läs merLäkemedelsblandningar på IVA Växjö
Riktlinje Process: 3 RGK Hälsa, vård och tandvård Område: Läkemedel Giltig fr.o.m: 2018-11-30 Faktaägare: Joakim Ahvenainen, medicinskt ledningsansvarig läkare IVA Växjö Fastställd av: Niklas Silvert,
Läs merDetta styrdokument gäller vanlig CVK, således ej tunnelerad CVK med subkutan kuff, subkutan venport eller CDK.
Innehållsansvarig: Krister Löfving, Enhetschef, Ledningsgrupp K6 (krilo); Anders Paulsson, Överläkare, Läkare (andpa1); Anders Winterfeldt, Överläkare, Läkare (andwi1); Camila Bogg, Specialistläkare, Läkare
Läs merKärlkateterrelaterade infektioner Andreas Berge
Kärlkateterrelaterade infektioner Andreas Berge Sammanfattning Centrala venkatetrar (CVK) för kort- eller långtidsbruk, och ibland perifera artär och venkatetrar, kan ge upphov till lokala eller systemiska
Läs merKAD-bara när det behövs
KAD-bara när det behövs Kort personal utbildning KAD- Region kort Östergötland personal utb, 2015-01-12, Britta Larsson Syfte och mål Minimera skador på urinblåsan Förebygga urinretention Tidigt upptäcka
Läs merKlinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter
Klinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter Provmoment: Tentamen 1 Tentamen ges för: 61SH01 VT17 del 1 Klinisk omvårdnad: delmoment Kliniska färdigheter GSJUK16v Tentamenskod: Tentamensdatum: 17-02-23 Tid:
Läs merANE LÄK Venportar-Inläggning, skötsel och komplikationer
1 (16) ANE LÄK Venportar-Inläggning, skötsel och komplikationer Preoperativa förberedelser Indikationer för anläggande av venportar sätts av beställande klinik. Anläggande av venportar skall jämställas
Läs merPVC ASSESS INSTRUMENT FÖR BEDÖMNING AV PERIFER VENKATETER AVSEENDE SKÖTSEL, TROMBOFLEBIT OCH DOKUMENTATION
PVC ASSESS INSTRUMENT FÖR BEDÖMNING AV PERIFER VENKATETER AVSEENDE SKÖTSEL, TROMBOFLEBIT OCH DOKUMENTATION Datum (år/månad/dag): Tid: Sjukhus: Klinik: Vårdavdelning: Granskare: Patientens personnummer:
Läs mer1. Hur snabbt får en infusion som innehåller kalium ges?
Provmoment: tentamen 1. Tentamen ges för: 61SH01 VT 18 del 1 Klinisk omvårdnad: delmoment Kliniska färdigheter GSJUK17V Tentamenskod: Tentamensdatum: 2018-03-09 Tid: 09.00-11.30 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel.
Läs merKärlkateterrelaterade infektioner Pia Appelgren
Kärlkateterrelaterade infektioner Pia Appelgren Sammanfattning Centrala venkatetrar (CVK), för kort- eller lång tid, och ibland perifera artär och - venkatetrar kan ge upphov till lokala eller systemiska
Läs merURINPROV. Tvätta och handdesinfektera händerna Ta på handskar Ta på plastförkläde
1 URINPROV Prov lämnas i många olika situationer Urinprov kan behöva lämnas av olika anledningar, till exempel när patienten utreds för sjukdom eller då olika uppföljningar behöver göras. Det är alltid
Läs merPublicerat för enhet: Kardiologiklinik Version: 6. Innehållsansvarig: Cecilia Vik, Sjuksköterska, Avdelning 43 (cecwi) Giltig från:
Publicerat för enhet: Kardiologiklinik Version: 6 Innehållsansvarig: Cecilia Vik, Sjuksköterska, Avdelning 43 (cecwi) Giltig från: 2016-10-25 Godkänt av: Sofia Svelander, Vårdenhetschef, Avdelning 43 (sofjo)
Läs merSår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska
Sår - Rena rutiner Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Allmänt om sår och behandling Förebygga uppkomst av sår Sårläkning Rena sår ska hållas rena Begränsad antibiotikaanvändning Hindra smittspridning
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Blandbarhetsöversikt för intravenösa läkemedel i trevägskoppling
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 19148 su/med 2015-03-18 5 Innehållsansvarig: Christian Rylander, Överläkare, Läkare AnOpIVA (chrry5); Reza Asadian Falahieh, Apotekare, Läkemedelsenhet
Läs merBlododling görs vid misstanke om bakteriemi/sepsis.
Sidan 1 av 6 Avgränsning/Bakgrund görs vid misstanke om bakteriemi/sepsis. Provtagning I normalfallet rekommenderas två provtagningar (skilda stick). Vid varje provtagning fylls en aerob (grön) och en
Läs merHandhygienens betydelse
Handhygienens betydelse Varför handhygien? WHO:s genomgång av litteraturen visar att handhygien är en av de mest betydelsefulla faktorerna för att minska smittspridning inom vård och omsorg. Handhygien
Läs merUrinvägsinfektioner i praktiskt arbete. Barbro Liss Hygiensjuksköterska
Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete Barbro Liss Hygiensjuksköterska Epidemiologi 10% kvinnor över 18 år antibiotikabehandlas för minst en akut cystit per år. 30-40% av dessa får ytterligare en/flera
Läs merCentral venkateter icke tunnelerad (CVK)
Dok-nr 04361 Författare Version Anette Grahn, instruktionssjuksköterska, Clinicum 1 Godkänd av Giltigt fr o m Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab 2017-09-25 En centralvenös infart har
Läs merHandhavande av centrala och perifera infarter på Hematologiska kliniken
ID nummer: HEMA4.2 på Hematologiska kliniken Version: 1 Utfärdande PE: Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård i Östergötland Framtagen av: (Namn, titel) Josefin Kronqvist, sjuksköterska Utfärdande
Läs merRetrospektiv studie av akuta och långsiktiga komplikationer av venportar
Retrospektiv studie av akuta och långsiktiga komplikationer av venportar 2015-02-17 Version 9 Emma Sundwall, ST-läkare, Anestesi och intensivvård, Sunderby sjukhus Handledare Magnus Hultin, Universitetslektor,
Läs merBasala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning
1 Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning 2 3 Svenska HALT Healthcare-Associated Infections and Antimicrobial use in Long-Term care facilities
Läs merBipacksedel: Information till användaren. Glavamin, infusionsvätska, lösning
Bipacksedel: Information till användaren Glavamin, infusionsvätska, lösning Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig.
Läs merPraktiska tips om hantering kring cytostatika administrering
Praktiska tips om hantering kring cytostatika administrering "#$%"&'(#)#$*+,-./",(#0$ Dosi-Fuser engångssystem för kontinuerlig infusion som fungerar helt utan batterier eller elektricitet och är avsett
Läs merIntraosseös nål. Gäller för: Region Kronoberg. Utförs på:
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Infarter och monitorering Giltig fr.o.m: 2016-12-13 Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare, Region Kronoberg Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande
Läs merSår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska
Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik
Läs merCentral venkateter CVK
Central venkateter CVK Om du ska få läkemedel som dropp kommer du troligen att behöva en central infart till ditt blodomlopp. I den kan du få läkemedel, blodtransfusioner, vätska eller näringsdropp och
Läs merBlododlingar påvisar bakterier i blodet. Bakterier i blodet leder till sepsis.
Blododlingar påvisar bakterier i blodet. Bakterier i blodet leder till sepsis. Blododlingar tillsammans med antibiotika är livräddande. Sepsis kan orsakas av olika bakterier med olika antibiotikaresistens.
Läs merSår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska
Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik
Läs merPostoperativ smärtbehandling med epidural infusion
Postoperativ smärtbehandling med epidural infusion Berörda enheter Postop och intensivvårdsavdelningen Sunderby sjukhus Bakgrund Postoperativ smärtbehandling med epidural infusion av - Lokalanestetika
Läs merParenteral nutrition Enteral nutrition
Parenteral nutrition Enteral nutrition Anita Staaf Leg. sjuksköterska, adjunkt För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Del 1 Kortfattat om energibehov
Läs merVRI Vårdrelaterade infektioner
VRI Vårdrelaterade infektioner 2018-11-27 Ann-Mari Gustavsson 1 2 3 4 Vårdrelaterade infektioner - VRI En infektion som uppstår i samband med eller i efterförloppet av vård i slutenvård eller i samband
Läs merPerifert inlagd central venkateter (PICC-line)
Dok-nr 04362 Författare Version Anette Grahn, instruktionssjuksköterska, Clinicum 1 Godkänd av Giltigt fr o m Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab 2017-10-05 Perifert inlagd central venkateter
Läs merBasala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning
1 Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning 2 Vårdrelaterade infektioner, VRI En vårdrelaterad infektion (VRI) är en infektion som uppkommer till
Läs merLycka till! Tentavakten ombedes ringa om studenter har frågor: Annika Hickisch mobil: Örebro Universitet, IHM
Ämne: Läkemedelsberäkning, Tentamen Datum: 2015-05-30 Tid: 2 timmar, kl 8.15-10.15 Tentamen: 0700 Hjälpmedel: Miniräknare Lärare: Annika Hickisch Tentamensskrivare: Annika Hickisch Instruktion: Läs uppgifterna
Läs merNew. perfusafe2. Maximal säkerhet Minimal profil
VASKULÄR Venportsnål ACCESS New Maximal säkerhet Minimal profil Maximal säkerhet är en stickskyddad venportsnål med Huber-slipning. förebygger stickskador som kan uppstå då nålen avlägsnas från venporten.
Läs merTentavakten ombedes ringa om studenter har frågor:
Ämne: Läkemedelsberäkning, Tentamen Kurs: BMLV A, Biomedicinsk laboratoriemetodik,7.5 Hp, BL1015 Datum: 2015-01-31 Tid: 2 timmar, kl 08.15-10.15 Provkod: 0400 Hjälpmedel: Miniräknare Lärare: Annika Hickisch
Läs merInstruktion riktad till personal verksam på IVC, Skövde för vad akutvagnen ska innehålla.
Innehållsansvarig: Gunilla Björck, Sektionsledare, Interventionscentrum (gunbj3) Granskad av: Katrin Strandås, Specialistläkare, Läkare Radiologi (marhe166) Godkänd av: Liselotte Eriksson, Verksamhetschef,
Läs merSår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013
Sår Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens
Läs merIntraosseös infart gällande rutin
Vårddokument Vårdrutin Sida 1 (5) Intraosseös infart gällande rutin Berörda enheter IVAK Kalix Sjukhus Syfte Rutinen syftar till att säkerställa en säker och enhetlig hantering av intraosseös infart. Indikationer
Läs merInförande av rutiner för hantering och dokumentation av perifer venkateter på Kirurgiska kliniken VIN
Vrinnevisjukhuset i Norrköping, VIN Anna Bergqvist, Spec.sjuksköterska Införande av rutiner för hantering och dokumentation av perifer venkateter på Kirurgiska kliniken VIN Bakgrund Perifer venkateter,
Läs merSårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska
Sårvård Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik Utredning
Läs merHandhygienens betydelse
Handhygienens betydelse Varför handhygien? WHO:s genomgång av litteraturen visar att handhygien är en av de mest betydelsefulla faktorerna för att minska smittspridning inom vård och omsorg. Handhygien
Läs merOMTENTAMEN 2 I LÄKEMEDELSBERÄKNING 2014-02-01 9.00-11.00
Malmö högskola Hälsa och samhälle Utbildningsområde: Omvårdnad Kod nr: OMTENTAMEN 2 I LÄKEMEDELSBERÄKNING KURS OM121A, termin 2 2014-02-01 9.00-11.00 Hjälpmedel: Miniräknare, ej programmerbar Godkänd:
Läs merKompatibilitet av läkemedel som kan administreras tillsammans med trekammarpåsen Kabiven eller StructoKabiven
Kompatibilitet av läkemedel som kan administreras tillsammans med trekammarpåsen Kabiven eller StructoKabiven Parallellinfusion av läkemedel och infusionsvätskor s 2-3 Läkemedel som kan tillsättas i trekammarpåsen
Läs mer