Perifert inlagd central venkateter (PICC-line)
|
|
- Karolina Jonasson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Dok-nr Författare Version Anette Grahn, instruktionssjuksköterska, Clinicum 1 Godkänd av Giltigt fr o m Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab Perifert inlagd central venkateter (PICCline) En centralvenös infart har en kateterspets som mynnar ut i en central ven, vanligtvis vena cava superior, vid eller i övergången till hjärtats högra förmak. PICC-line är en centralvenös infart inlagd via någon av överarmens vener, v. Basilika, v. Brachialis, v. Cephalica (Bild 1). PICC-line har använts i USA sedan 1970-talet och introducerades i Storbritannien i början av 1990-talet och i Sverige Inläggning av PICC-line görs vanligtvis av specialutbildade sjuksköterskor. Kateterspetsläget ska alltid verifieras, antingen med röntgen eller med annan godkänd teknik, t.ex. EKG, innan katetern används. Kateterns externa del är synlig utanför kroppen, på överarmen, där den hålls på plats av en särskild fästanordning som täcks med ett transparent semipermiabelt förband. En PICC-line kan användas till administrering av alla typer av läkemedel och vätskor som cytostatika, antibiotika, parenteral nutritionsbehandling, blodprodukter samt blodprovstagning. Urval av PICC-line katetrar PICC-line katetrar finns med en eller flera lumen och i storlekar från 1 French och uppåt. De finns med öppen kateterspets, med ventilfunktion i spetsen (Groshong) och med ventilfunktion i kateterns konnektordel (Power PICC Solo). Ventilens funktion tillåter både in- och utflöde. Om den inte utsätts för tryck hålls katetern stängd för utflöde av blod eller inflöde av luft. Ingen av dessa katetrar är därför försedda med avstängningsklämmor till skillnad från PICC-line katetrar med öppen spets. Riktlinjer - medicinska Sida 1/20 3. Allmänheten
2 Indikationer för inläggning av PICC Administrering av Cytostatika Antibiotika Blodprodukter Parenteral nutrition Smärtlindring Vätsketerapi Dåliga eller förväntat dåliga vener När perifer administrering är kontraindicerat Tillstånd som inte tillåter central access via vena subclavia eller vena jugularis Stickfobi hos patienten Medel- till långvarigt behov av intravenös behandling (upp till ca 1 år), det vill säga ofta lämpligt i till exempel adjuvanta och palliativa situationer Kontraindikationer för inläggning av PICC Sår, infektion eller trombos i armen (andra armen kan då vara tänkbar) Eksem vid planerat insticksställe (annat insticksställe kan då vara tänkbart) Nedsatt cirkulation, nedsatt känsel eller svullnad i armen, till exempel på grund av mastektomi med körtelutrymning eller strålbehandling (andra armen kan då vara tänkbar) Patienten vill simma eller styrketräna under behandlingsperioden Patient som kan ha svårt att ansvara för en venös access med extern del Patient med känd njursjukdom som har eller riskerar att komma att behöva dialysfistel Inga synliga eller palpabla vener (ej kontraindikation vid ultraljudsledd inläggning) Allergi mot katetermaterialet Beställning PICC-line läggs in på Onkologiska klinikens vårdavdelning måndag-torsdag med möjlighet till 5 inläggningar per dag. Vid akut behov kontakta PICC-line teamet, Onkologiska kliniken, på sökare Remiss i Cosmic till Onkologiska kliniken Remiss Val av centralvenös infart Förberedelser inför inläggning av PICC-line Patienten behöver inte vara fastande inför ingreppet, utan uppmanas att dricka lite extra för att få bra venfyllnad Ingen provtagning nödvändig inför ingreppet Hudtvätt genomförs av båda armar samt armhålor med desinfekterande tvål (Descutan/Hibiscrub) på morgonen inför ingreppet. Denna procedur upprepas i samband med ingreppet Håravkortning av hårväxt i armhålorna Rena kläder inläggningsdagen, renbäddad säng om patienten är inlagd och transporteras i sängen Kontrollera med patienten eventuell medicinering med antikoagulantia (ingen kontraindikation) eller allergi mot lokalanestesi Riktlinjer - medicinska Sida 2/20 3. Allmänheten
3 Rutin efter inlagd PICC-line Det kan uppstå en liten blödning från instickstället de första timmarna efter ingreppet. Tryckförband anläggs därför över insticket. Detta avlägsnas antingen senare samma dag eller efter någon dag beroende på om patienten är inlagd på vårdavdelning eller återkommer för poliklinisk behandling Konsultationsremiss skrivs i Cosmic till berörd vårdcentral för veckovis omläggning av PICC-line Informationsbroschyr för patient/vårdgivare lämnas till patienten. Dokumentera patientdata, kateter-id samt kontaktinformation på broschyren (länk till informations broschyr) Handhavande av PICC-line Endast läkare eller leg. sjuksköterska som är väl förtrogen med hur en PICC-line skall hanteras får handha eller avlägsna en PICC-line. Undersköterskor med särskild delegering kan utföra omläggning. Handhavandet sker med samma aseptik respektive sterila teknik som övriga centralvenösa infarter. Omläggning av PICC-line Film som visar tillvägagångsätt vid sterilomläggning av PICC-line Omläggning av PICC-line sker en gång per vecka samt vid behov. Vid omläggning görs en bedömning av den yttre kateterdelens längd för att försäkra sig om att katetern inte har glidit ut eller in. Läs och jämför journalanteckningen från inläggningstillfället. Material Klorhexidinsprit 5 mg/ml. Vid allergi mot klorhexidin används 70% etanol Undersökningshandskar Engångs plastförkläde Sterila handskar Sterilt omläggningsset Steril duk Sterila kompresser 7,5cm x 7,5cm, 1-2 förpackningar Sterilt transparent semipermeabelt förband, 2 st. Steril suturtejp. Behövs inte om PICC-line är permanent fixerad med SecurAcath. Sterilt StatLock PICC Plus förband. Behövs inte om PICC-line är permanent fixerad med SecurAcath. Steril förfylld Luer lock spruta fylld med 10 ml NaCl 9 mg/ml. Endast om katetern använts och ska genom spolas. Eventuellt sterila öronpinnar och NaCl 9 mg/ml om instickstället är blodigt Sterilt injektionsmembran om byte är aktuellt Etikett märkt Centralvenös infart Skyddsstrumpa Handhavande vid omläggning av PICC-line Tillämpa basala hygienrutiner Informera patienten Sänk patientens huvudända om patientens tillstånd medger detta Avlägsna kläder och skyddsstrumpa som täcker PICC-line förbandet Handdesinfektion Ta på undersökningshandskar vid behov Riktlinjer - medicinska Sida 3/20 3. Allmänheten
4 Avlägsna det gamla förbandet utifrån och in mot instickstället, använd stretchteknik. Var försiktig så att inte katetern dras ut. Ta bort suturtejpen vid instickstället och inspektera instickstället. Gör en bedömning av den externa kateterdelens längd, undvik att kontaminera katetern. OBS! Använd de svarta centimeter markeringarna på katetern för att underlätta mätningen Ta av handskarna och kassera tillsammans med det gamla förbandet Handdesinfektion Desinficera uppdukningsbordet Handdesinfektion Ta på sterila handskar Lägg en steril duk på uppdukningsbordet Riktlinjer - medicinska Sida 4/20 3. Allmänheten
5 Duka upp materialet med steril metod, två personer Fyll på Klorhexidinsprit 5 mg/ml i omläggningssetet och på kompresserna Om synligt blod vid instickstället, häll NaCl 9mg/ml på kompress och öronpinnar Lägg ett sterilt underlägg under patientens arm Om synligt blod tvättas det bort med NaCl 9 mg/ml och skall torkas torrt mekaniskt innan desinfektion sker Tvätta mekaniskt instickstället med Klorhexidinsprit 5 mg/ml, inifrån och ut med god marginal. Tvätta katetern fram till StatLock förbandet samt förbandets låsanordning. Låt lufttorka i 2 minuter Fixera katetern någon millimeter under instickstället med ny steril suturtejp Fatta den externa kateterslangen med en kompress indränkt med Klorhexidinsprit 5 mg/ml. Rengör mekaniskt den externa slangen och låt kompressen ligga kvar. Riktlinjer - medicinska Sida 5/20 3. Allmänheten
6 Öppna låsportarna på StatLock förbandet. Från och med nu är omläggningen höggradigt ren eftersom StatLock förbandet som inte är sterilt avlägsnas med de sterila handskarna. Lyft katetern försiktigt ut ur förbandet och lägg den åt sidan. Observera att katetern nu endast hålls på plats av suturtejpen Avlägsna StatLock-förbandet. Alkohol kan underlätta att förbandet lossnar. Tvätta huden där förbandet suttit med god marginal med Klorhexidinsprit, mekanisk rengöring. Tvätta även suturvingens och kateterns undersida. Låt lufttorka minst 2 minuter. Riktlinjer - medicinska Sida 6/20 3. Allmänheten
7 Applicera hudskyddsmedlet som medföljer Statlockförbandet på huden där förbandet ska fästas. Låt medlet torka helt innan förbandet fästs på huden. Fäst kateterns suturvinge i det nya StatLock förbandets piggar OBS! Pilarna på förbandet skall peka mot insticket och texten på suturvingen ska vara synlig. Stäng förbandets låsanordning. Riktlinjer - medicinska Sida 7/20 3. Allmänheten
8 Avlägsna skyddspapperet från förbandet och applicera StatLock på huden med en sida i taget. Täck instickstället och StatLock förbandet med sterilt transparent semipermeabelt förband. Insticket ska vara centrerat och StatLock förbandet täckt med lite marginal. Om PICC-katetern används i samband med omläggning byts injektionsmembranet och systemet genomspolas enligt de följande fyra punkterna. Fatta kateterns externa del med en kompress indränkt med Klorhexidinsprit 5 mg/ml Avlägsna det gamla injektionsmembranet och låt kompressen ligga kvar under slangen Desinficera kateteröppningen mekaniskt med Klorhexidinsprit 5 mg/ml i 15 sek och invänta torktid minst 30 sek Applicera ett NaCl 9 mg/ml fyllt sterilt injektionsmembran på katetern och spola sedan systemet med minst 20 ml NaCl 9 mg/ml. Mekanisk spolning med pulserande teknik rekommenderas. Forcera aldrig spolning om motstånd känns Riktlinjer - medicinska Sida 8/20 3. Allmänheten
9 Om PICC-katetern inte ska användas ska även den externa katetern täckas. Vik den externa slangen uppåt, lägg en kompress runt konnektor för att undvika skav på huden och täck sedan hela den externa delen med ett transparent semipermeabelt förband. OBS! Undvik att dubbla lager förband över insticket då detta gör att förbandet förlorar sin semipermeabla funktion Märk förbandet med etikett Centralvenös infart, datum, signatur och kateterns externa längd. Täck hela förbandet med en skyddande tubgasstrumpa över förbandet. Anpassa storlek för att undvika stas Handdesinfektion Dokumentera Omläggning av PICC-line, permanent fixerad med SecurAcath SecurAcath är ett trubbigt litet ankare som läggs subkutant i PICC-line kateterns ingångshål i samband med inläggande av PICC-line. Katetern ligger i en skåra i fästanordningens bottenplatta och låses fast med ett lock. Detta ankare gör att PICC-line katetern ligger fixerad och kan inte oavsiktligt rubbas ur läge. Material omläggning av PICC-line, permanent fixerad med SecurAcath Klorhexidinsprit 5 mg/ml Undersökningshandskar Engångs plastförkläde Sterila handskar Sterilt omläggningsset Steril duk Sterila kompresser (7,5cm x 7,5cm) 1-2 förpackningar Riktlinjer - medicinska Sida 9/20 3. Allmänheten
10 Sterilt transparent semipermeabelt förband, 2 st. Steril förfylld Luer lock spruta fylld med 10 ml NaCl 9 mg/ml. Endast om katetern använts och ska genom spolas Eventuellt sterila öronpinnar och NaCl 9 mg/ml om instickstället är blodigt Sterilt injektionsmembran om byte är aktuellt Etikett märkt Centravenös infart Skyddsstrumpa Handhavande vid omläggning av PICC-line, permanent fixerad med SecurAcath Tillämpa basala hygienrutiner Informera patienten Sänk patientens huvudända om patientens tillstånd medger detta Avlägsna kläder och skyddsstrumpa som täcker PICC-line förbandet Handdesinfektion Ta på undersökningshandskar vid behov Avlägsna det gamla förbandet utifrån och in mot instickstället Ta av undersökningshandskarna och kassera tillsammans med det gamla förbandet Handdesinfektion Desinficera arbetsbordet Ta på sterila handskar Lägg en steril duk på uppdukningsbordet Duka upp det sterila materialet med steril metod, två personer Häll Klorhexidinsprit 5 mg/ml i omläggningssetet och på kompresserna Om synligt blod vid instickstället, häll NaCl 9 mg/ml på kompress och öronpinnar Lägg ett sterilt underlägg under patientens arm Inspektera instickstället Handdesinfektion Fatta den externa slangen med en kompress indränkt med Klorhexidinsprit 5 mg/ml. Rengör mekaniskt slangen och låt kompressen ligga kvar Om synligt blod tvättas det bort med NaCl 9 mg/ml och skall torkas torrt mekaniskt innan desinfektion sker Tvätta huden vid insticksstället inifrån och ut, mekanisk rengöring Riktlinjer - medicinska Sida 10/20 3. Allmänheten
11 Tvätta katetern, SecurAcath och suturvingen med Klorhexidinsprit 5 mg/ml. Lyft katetern rakt uppåt ca 45 grader, vrid eller rotera inte Tvätta undersidan av SecurAcath, katetern och suturvingen samt tvätta resterande hud där förbandet suttit. Låt lufttorka minst 2 minuter. Riktlinjer - medicinska Sida 11/20 3. Allmänheten
12 Applicera transparent semipermeabelt förband med insticket centrerat och SecurAcath täckt med god marginal. Var noggrann med att lägga SecurAcath diagonalt med katetern Märk förbandet Centralvenös infart, datum och signatur Omläggningen avslutas på samma sätt som PICC-line med StatLock Handdesinfektion Vilande PICC-line Omläggning och inspektion av instickstället 1 gång per vecka. Genomspolning med NaCl 9 mg/ml endast när katetern använts. Injektion och infusion i PICC-line Material för injektion Klorhexidinsprit 5 mg/ml Undersökningshandskar Engångs plastförkläde Rena kompresser Minst 2 förfyllda Luer lock sprutor med 10 ml NaCl 9 mg/ml för genomspolning före och efter injektion Injektionsmembran och trevägskran för eventuellt byte Påse för avfall Fakir Tillvägagångssätt Tillämpa basala hygienrutiner Informera patienten Kontrollera patientidentitet och ordination Desinficera injektionsmembranet med med Klorhexidinsprit 5 mg/ml, mekanisk gnuggning under 15 sekunder samt invänta torktid 30 sekunder Håll kvar kompressen med desinfektion under injektionsmembranet/trevägskranen hela tiden du manipulerar med systemet Kontrollera alltid att kateterspetsen är placerad i blodbanan genom att injicera NaCl 9 mg/ml, aspirera sedan försiktigt tills det kommer blod några millimeter in i kateterslangen Administrera läkemedel enligt ordination via yttre trevägskranen. Spola systemet med NaCl 9 mg/ml mellan läkemedel. Avsluta med minst 20 ml NaCl 9mg/ml Vid administrering av cytostatika kopplas två trevägskranar till kateterns inre injektionsmembran. Adapter till slutet system kopplas till den yttre trevägskranen och injektionsmembran till den inre kranöppningen Riktlinjer - medicinska Sida 12/20 3. Allmänheten
13 Efter avslutad infusion av potenta läkemedel ska 10 ml blod aspireras bort innan den centralvenösa infarten genomspolas med minst 20 ml NaCl 9 mg/ml. Byte av trevägskran/injektionsmembran sker om dessa inte går att spola synligt rena Alla läkemedel som ges samtidigt kontinuerligt i samma lumen i en centralvenös infart måste vara kompatibla Handdesinfektion Dokumentera Infusionspump med ocklusionslarm Användning av infusionspump med ocklusionslarm vid infusion i centralvenösa infarter minskar risken för problem med ocklusion. Infusionspumpen ger ett konstant flöde i infarten oavsett om patienten är sängliggande eller är uppe och går. Larmet gör att personal eller patient blir uppmärksam på en eventuell ocklusion. Byte av infusionsaggregat Vid kontinuerlig infusion ska infusionsaggregat bytas var 72:a timme. Infusionsaggregatet byts alltid efter läkemedel som inte kan blandas med efterföljande infusion. För hematologiska patienter ska infusionsaggregat bytas var 12:e timme vid kontinuerlig infusion. Blodprovtagning Vid provtagningen används antingen vaccutainer system eller 10 ml spruta. Tillvägagångssätt vid blodprovtagning Ta fram material och provtagningsunderlag Tillämpa basala hygienrutiner Informera patienten Kontrollera patientidentitet Desinficera injektionsmembranet med med Klorhexidinsprit 5 mg/ml, mekanisk gnuggning under 15 sek samt invänta torktid 30 sek Håll kvar kompressen med desinfektion under injektionsmembranet/trevägskranen hela tiden du manipulerar med systemet Kontrollera alltid att kateterspetsen är placerad i blodbanan genom att injicera NaCl 9 mg/ml, aspirera sedan försiktigt tills det kommer blod några millimeter in i kateterslangen Aspirera 5-10 ml blod som kasseras som slask Tag önskade blodprover via yttre trevägskranen, spola direkt igenom katetern med NaCl 9 mg/ml. Ta sedan hand om proverna Byt injektionsmembran/trevägskran om dessa inte går att spola synligt rena Spola systemet med minst 20 ml NaCl 9 mg/ml Blododling Blododling ur centralvenös infart tas antingen för att patienten är svårstucken eller vid misstanke om kateterrelaterad infektion. Vid misstanke om kateterrelaterad infektion tas blododling samtidigt inom 15 minuter både perifert och ur den centralvenösa infarten. Detta kallas parad blododling eller blododling med tidsskillnad. För att styrka förekomst av kateterrelaterad infektion bör odling på blod taget ur centralvenös infart vara positiv (med samma bakterie) > 120 minuter före växt i perifer blododling. Riktlinjer - medicinska Sida 13/20 3. Allmänheten
14 Läkemedelskoncentrationsprov Läkemedelskoncentrationer bör inte tas från centralvenös infart om det aktuella läkemedlet administrerats via infarten, eftersom det då finns en risk att få falskt höga värden. Rådgör med ansvarig läkare. Dokumentation All dokumentation avseende centralvenösa infarter av olika slag ska enligt patientdatalagen (SFS 2008:355) dokumenteras och signeras i patientjournalen av den läkare eller sjuksköterska som utfört handlingen. I Region Östergötland skall inläggning, komplikationer och borttagande av centralvenös infart dokumenteras i specifika mallar i Cosmic. Detta för att kunna ta fram statistisk data som är av nytta i patientsäkerhetsarbetet. Övriga åtgärder dokumenteras under in-och utfarter i Cosmic. Mallar i Cosmic för dokumentation av centralvenös infart Centralvenös infart - inläggning Centralvenös infart - komplikationer Centralvenös infart - borttagande Injektion av röntgenkontrastmedel med autoinjektor Allt fler av dagens PICC-line katetrar är godkända för högtrycksinjektion/-infusion med exempelvis kontrastvätska. Detta skall tydligt framgå på katetern. Se alltid tillverkarens rekommendationer för uppgift om maximalt flöde och tryck. Vid vissa röntgenundersökningar använder man en högre hastighet än 5ml/sek. och då kan inte PICCline användas för kontrastinjektion Kontrasttillförsel med automatinjektor i CVK och PAC Avlägsnande av PICC-line Material för avlägsnande av PICC-line Klorhexidinsprit 5 mg/ml Undersökningshandskar Engångs plastförkläde Rena kompresser Transparent semipermeabelt förband Handhavande vid avlägsnande av PICC-line, fixerad med StatLock Tillämpa basala hygienrutiner Informera patienten Sänk patientens huvudända om patientens tillstånd medger detta. Risken för luftemboli vid avlägsnande av PICC anses mycket låg Patienten bör ligga med armen i 90 ut från kroppen då PICC-line avlägsnas Avlägsna kläder och skyddsstrumpa som täcke PICC-line förbandet Handdesinfektion Ta på undersökningshandskar vid behov Avlägsna allt förband Tvätta huden vid insticket samt runt om med god marginal med Klorhexidinsprit 5 mg/ml Dra långsamt ut katetern, med ett hudnära grepp om katetern Applicera en torr dubbelvikt kompress och semipermeabelt förband över insticket. Ingen kompression nödvändig. Förbandet kan avlägsnas efter ett par timmar Inspektera att kateterspetsen är intakt Riktlinjer - medicinska Sida 14/20 3. Allmänheten
15 Eventuellt odling av kateterspetsen om detta är ordinerat Handdesinfektion Dokumentera Material för avlägsnande av PICC-line, permanent fixerad med SecurAcath Eventuellt kan bedövning med Emla plåster läggas över insticket 1 tim. innan borttagande. Klorhexidinsprit 5 mg/ml Undersökningshandskar Engångs plastförkläde Ren trubbig sax Rena kompresser Transparent semipermeabelt förband Handhavande vid avlägsnande av PICC-line, permanent fixerad med SecurAcath Tillämpa basala hygienrutiner Informera patienten Sänk patientens huvudända om patientens tillstånd medger detta. Risken för luftemboli vid avlägsnande av PICC anses mycket låg. Patienten bör ligga med armen i 90 ut från kroppen då PICC-line avlägsnas Avlägsna kläder och skyddsstrumpa som täcker PICC-line förbandet Handdesinfektion Ta på rena undersökningshandskar Avlägsna allt förband Tvätta huden vid insticket samt runt om med god marginal Fatta HOLD -fliken på fästanordningens lock med ena handens tumme och pekfinger för att stabilisera SecurAcath Lossa locket från basen av SecurAcath genom att greppa tag i GRIP -fliken Riktlinjer - medicinska Sida 15/20 3. Allmänheten
16 Dra långsamt ut katetern, med ett hudnära grepp om katetern Inspektera att kateterspetsen är intakt Tryck med en kompress över insticket för hemostas Om insticket är täckt av en krusta eller hudrester, håll en NaCl-indränkt kompress över insticket någon minut för att mjuka upp vävnaden Använd en trubbig sax och klipp SecurAcath basen till två delar längs den blå fåran Den subkutana delen av ankaret är format som två L, 5 mm åt vart håll under huden i instickstället Tryck på instickstället med ett finger på den ena ankardelen, detta håller vävnaden stilla och tillåter den flexibla ankardelen att lossna utan att skada vävnaden Riktlinjer - medicinska Sida 16/20 3. Allmänheten
17 Avlägsna ankardelarna, ett i tagen, med ett snabbt ryck Applicera kompress och semipermeabelt förband över insticket Eventuell odling av kateterspetsen om detta är ordinerat Handdesinfektion Dokumentera Komplikationer efter inläggning Blödning Det är vanligt att det sipprar lite blod runt insticket den första eller de första dagarna. Detta är normalt och leder sällan till någon åtgärd. Informera patienten om detta för att förhindra onödig oro. Om det blöder mer än små mängder eller längre än några dagar bör inläggande enhet kontaktas. Mekanisk flebit i överarmen Första veckan efter inläggningen kan patienten få en retning från blodkärlets insida, mekanisk flebit. Symtom kan vara smärta, svullnad, rodnad eller värmeökning i överarmen. Detta kan förebyggas genom att applicera mild värme på överarmen 3-4 gånger dagligen den första veckan. Behandling vid mekanisk flebit är värme och analgetika med paracetamol och/eller NSAID. NSAID-gel kan vid behov appliceras lokalt på överarmen. Infektion är ovanligt, men måste alltid uteslutas som differentialdiagnos. Vid flebit/tromboflebit som inte svarar på upp till en veckas värmebehandling, görs en individuell avvägning mellan besvärens grad, trombosmisstanke och behovet av att ha katetern kvar. Samråd med ansvarig läkare. Katetern kan användas trots mekanisk flebit. Trombos och lungemboli Symtom på trombos på samma sida som PICC-line katetern sitter kan vara ödem i arm, skuldra, nacke eller ansikte. Eventuellt vidgade vener i armveck, överarm, skuldra och hals, beroende på trombosens utsträckning. Rodnad och smärta över kärlsträngarna kan förekomma. Behandling med antikoagulantia ges enligt lokala riktlinjer och efter läkarordination. Katetern kan ofta sitta kvar, om patienten har behov av den. Lungemboli i samband med PICC-line är ovanligt. Symtom på lungemboli kan vara nytillkommen eller ökad andfåddhet, bröstsmärtor som kan vara andningsrelaterade, hjärtarytmi inte sällan förmaksflimmer. I enstaka fall yrsel och svimning, ofta i kombination med subfebrilitet. Ventrombos kateterassocierad Riktlinjer - medicinska Sida 17/20 3. Allmänheten
18 Ocklusion Svårigheter att aspirera blodretur eller att injicera/infundera i en centralvenös infart kan vara orsakat av följande. Mekaniska orsaker Avstängningsklämmor och trevägskranar är stängda Knick på infusionsslangen Icke fungerande injektionsmembran Kateterspetsen ligger an mot kärlväggen Åtgärd Be patienten att vrida på huvudet, sträcka på halsen, prova olika sidolägen, sitta eller ligga Be patienten hosta, djupandas, krysta, lyfta armen på PICC-sidan Spola, om det går, med ytterligare ml NaCl 9mg/ml, utan att forcera mot motstånd Fibrin beläggning/-strumpa i och runt kateterspetsen Vanligt förekommande i alla centralvenösa infarter. Tecken på detta är att det går att injicera/infundera men inte att aspirera i infarten. Fibrinbeläggning kan verifieras med kontraströntgen. Åtgärd Trombolys med alteplase (Actilyse) som ska vara ordinerat av läkare. Indikation och tillvägagångssätt finns i FASS. Fettocklusion orsakad av parenteral nutrition Tecken på detta är tilltagande svårigheter att injicera/infundera och aspirera. Åtgärd Steril Etanol 40 % -70 % kan användas för att lösa upp fett. Etanol är skadligt för polyuretan som är det vanligaste katetermaterialet och ska därför användas med försiktighet och endast efter ordination av läkare. Läkemedelsutfällning i katetern om inkompatibla läkemedel blandas Tecken på detta är svårigheter att injicera/infundera och aspirera. Åtgärd Instillation i katetersystemet av natriumhydroxid eller saltsyra, beroende på läkemedlets surhetsgrad. Behandling endast efter ordination av läkare Infektioner En centralvenös infart innebär en infektionsrisk. Noggrann aseptik vid inläggning och handhavande minskar infektionsrisken. Bakterier binds lätt till katetermaterial och det fibrin som ofta täcker kateterns yta. Lokal infektion i en centralvenös infart orsakas oftast av Staphylococcus aureus eller koagulansnegativa stafylokocker, exempelvis Staphylococcus epidermis. Båda förekommer Riktlinjer - medicinska Sida 18/20 3. Allmänheten
19 på huden och kan föras in vid inläggning och hantering. Bakterier kan också föras in längs kateterns utsida via insticket. Ibland sprids infektionen till blodbanan och leder till systemisk infektion. Var observant på följande infektionssymtom Lokal infektion: rodnad, svullen och eller öm hud omkring insticket. Var eller vätskebildning från insticket Systemisk/generell infektion, sepsis: feber och eller frossa, allmänpåverkan Infektionsdiagnosen måste ofta baseras på en sammanvägning av symtom, kliniska fynd och laboratoriedata. Åtgärd Vid lokal insticksinfektion kan oftast katetern behållas och infektionen behandlas framgångsrikt peroralt. Allmän sårodling tas alltid från insticksstället. Hantera för övrigt infektioner som tros ha samband med PICC-line på samma sätt som infektioner relaterade till andra centralvenösa infarter. Kärlkateterrelaterade infektioner Luftemboli Vid inandning uppstår ett undertryck i centrala vener. Om en centralvenös infart hanteras felaktigt, till exempel att kranar lämnas öppna, eller vid materialfel kan luft sugas in i blodbanan och orsaka luftemboli. Kateter med ventilfunktion minskar risken för luftemboli. Symtom på luftemboli är: andnöd, bröstsmärtor, illamående, svag och hastig puls samt blodtrycksfall. Åtgärder vid misstanke om luftemboli Stäng infarten Sänk sängens huvudända till planläge eller lägre Lägg patienten på vänster sida så att eventuell luft stannar i höger kammare Övervaka patienten noggrant, ta kontroller enligt MEWS Tillkalla ansvarig läkare omgående Extravasal injektion eller infusion För att förhindra extravasal injektion/infusion ska alltid kateterns funktion kontrolleras innan läkemedel tillförs. Vid brott på katetern som kan uppstå mellan insticksställe och kateterns ingång i venen eller om kateterspetsen inte är centralt belägen och ligger an mot kärlväggen, kan extravasal injektion/infusion uppkomma. Symtom Smärta Brännande känsla Svullnad Blek hud Kyla Sänkt dropphastighet Ökat injektionsmotstånd Sämre blodretur Läckage ut på hud eller förband Riktlinjer - medicinska Sida 19/20 3. Allmänheten
20 Om extravasering ändå misstänks eller konstateras behandlas denna enligt lokala anvisningar. Referenser Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård Central ven kateterisering kliniska riktlinjer och rekommendationer Vårdhandboken Riktlinjer - medicinska Sida 20/20 3. Allmänheten
PICC-line Skötsel & hantering
PICC-line Skötsel & hantering PICC-line katetrar Power PICC Solo Lila kateter = Tål höga tryck 2 Öppen spets Ventil i konnektordelen som förhindrar luftinsug och spontant blodbackflöde i katetern För att
Läs merPICC-line Skötsel & hantering. 2016-01-01 Onkologiska kliniken, US Linköping
PICC-line Skötsel & hantering 2016-01-01 Onkologiska kliniken, US Linköping PICC-line katetrar Power PICC Solo Lila kateter = Tål höga tryck Öppen spets Ventil i konnektordelen som förhindrar luftinsug
Läs merPICC-line Skötsel & hantering Onkologiska kliniken, US Linköping
PICC-line Skötsel & hantering 2016-03-14 Onkologiska kliniken, US Linköping PICC-line katetrar Power PICC Solo Lila kateter = Tål höga tryck Öppen spets Ventil i konnektordelen som förhindrar luftinsug
Läs merPICC-line Skötsel & hantering
PICC-line Skötsel & hantering PICC-line katetrar Power PICC Solo Lila kateter = Tål höga tryck Öppen spets Ventil i konnektordelen som förhindrar luftinsug och spontant blodbackflöde i katetern. För att
Läs merClinicum. Centralvenösa infarter, Utbildning för instruktörer TUNNELERAD CVK Region Östergötland
Clinicum Centralvenösa infarter, Utbildning för instruktörer TUNNELERAD CVK 2016-03-23 CVK, SVP & PICC-line Kärlskador För att undvika risk för kärlskador och onödigt trauma för patienten är det nödvändigt
Läs merTunnelerad central venkateter
Dok-nr 04365 Författare Version Anette Grahn, instruktionssjuksköterska, Clinicum 1 Godkänd av Giltigt fr o m Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab 2017-10-05 En centralvenös infart har
Läs merClinicum. Centralvenösa infarter, Utbildning för instruktörer ICKE TUNNELERAD CVK. Region Östergötland
Clinicum Centralvenösa infarter, Utbildning för instruktörer ICKE TUNNELERAD CVK CVK, SVP & PICC-line Kärlskador För att undvika risk för kärlskador och onödigt trauma för patienten är det nödvändigt att
Läs merCentral venkateter - praktiskt handhavande Gäller för: Region Kronoberg
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2017-01-27 Faktaägare: Anna-Marit Löfmark, läkare anestesi CLV Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén
Läs merCentral venkateter icke tunnelerad (CVK)
Dok-nr 04361 Författare Version Anette Grahn, instruktionssjuksköterska, Clinicum 1 Godkänd av Giltigt fr o m Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab 2017-09-25 En centralvenös infart har
Läs merHandhavande av subcutan venport och piccline på vuxna patienter Ambulansverksamheten
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Algoritmer arbetsprocesser Giltig fr.o.m: 2018-01-01 Faktaägare: Anders Andersen, MLA Ambulansverksamheten Fastställd av: Anders Andersen, MLA Ambulansverksamheten
Läs merPICC-line Skötselanvisning
Vårddokument Vårdrutin Sida 1 (8) PICC-line Skötselanvisning Inspektion Inspektera kateter vid omläggning, var uppmärksam på tecken till komplikationer som lokal infektion eller trombos. Material vid omläggning
Läs merSKÖTSELVÄG- LEDNING. Groshong nxt PICC-line. Patient/vårdgivarinformation. Namn. Groshong PICC - enkellumen - dubbellumen.
Patient/vårdgivarinformation Namn Groshong PICC - enkellumen - dubbellumen Insatt datum Vid sjukhus/klinik Kontaktperson SKÖTSELVÄG- LEDNING Telefonnummer Bard Norden AB Box 22 210 250 24 Helsingborg Tfn
Läs merAnette Grahn, instruktionssjuksköterska, Clinicum 1. Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab
Dok-nr 04363 Författare Version Anette Grahn, instruktionssjuksköterska, Clinicum 1 Godkänd av Giltigt fr o m Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab 2017-10-05 (SVP) En centralvenös infart
Läs merSubkutan venport (SVP)
Subkutan venport (SVP) En subkutan venport (SVP) är en subkutant implanterad dosa av metall eller plast. Dosan är på ovandelen försedd med ett silikonmembran. Dosan är kopplad till en smal kateter där
Läs merKommentarer till Power point presentation. PERIFERT INLAGD CENTRAL VENKATETER (PICC-line)
Kommentarer till Power point presentation PERIFERT INLAGD CENTRAL VENKATETER (PICC-line) CVK, SVP & PICC-line ( Bild 2 ) Icke tunnelerad tunnelerad CVK, SVP och PICC-line är samtliga Centralvenösa infarter
Läs merICD-10 kod: Kön:Alla Ålder: Vuxna och äldre
1/14 Dokumentnamn: Subcutan venport Dokumenttyp: Riktlinje Utfärdande PE: Regionsövergripande Utfärdande enhet: Centrum för hälso- och vårdutveckling Framtagen av: Projektgrupp CVKprojektet Projektledare
Läs merInformation om din PICC-line
Information om din PICC-line Öron-, näs- och halskliniken A16b Karolinska Universitetssjukhuset Registrering av din PICC-line Denna folder ska du ha med dig när din PICC-line ska användas. Ifylls vid inläggningstillfället
Läs merUtfärdande PE: Regionsövergripande Sökord: Central venkateter, CVK Giltig from:
OBS! Arbetsmaterial 1/15 Dokumentnamn: Central venkateter icke tunnelerad (CVK) Dokumenttyp: Riktlinje Utfärdande PE: Regionsövergripande Sökord: Central venkateter, CVK Giltig from: 2016-09-01 Utfärdande
Läs merPerifer venkateter (PVK) - barn - praktiskt handhavande
- praktiskt handhavande Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2018-03-01 Faktaägare: Love Vidstige, Barnsjuksköterska, Barnkliniken Fastställd av: Pär Lindgren, Chefläkare
Läs merPICC-line - praktiskt handhavande Gäller för: Region Kronoberg
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2015-06-17 Faktaägare: Charlotta Strandberg, överläkare kirurgkliniken Fastställd av: Katarina Hedin, orförande medicinska kommittén
Läs merPerifer venkateter-praktiskt handhavande
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2017-05-23 Faktaägare: Susanna Lundvall, Hygiensjuksköterska, Vårdhygien Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska
Läs merVårdrutin 1 (5) Central venkateter Gäller för: LiV. Central venkateter (CVK)
Central venkateter Utgåva: 6 Godkänd av: Charlotta Löved Rubiano Tomas Vilhelmsson Vårdrutin 1 (5) Utarbetad av: L-Å Johansson Reviderad av: Kvalitetsrådet för CV-infart Revisionsansvarig: Karin Lundberg
Läs merVårdrutin 1 (7) Subcutan venport lokala anvisningar Gäller för: LiV. Subcutan venport. Venportsystemet består av: Allmänt
Vårdrutin 1 (7) Subcutan venport lokala anvisningar Utgåva: 3 Godkänd av: Tony Schönberg Tomas Vilhelmsson Utarbetad: Dorotea Joost, AnOpIVA, Karin Törnkvist, Onkologikliniken, Cia Karlsson, BUM Reviderad
Läs merStandardvårdplan för patienter med Central venkateter (CVK)
Författare: Carina Lilja, Ann-Charlotte Karlsson, Dokumenttyp: Standardiserad vårdplan Sid 1 av 5 Katarina Holm, Roger Jönsson, Göran Liffner och Karin Värmfors Giltig fr o m 2011-02-03 Godkänd av (se
Läs merPerifer venkateter-praktiskt handhavande
Rutin Process: 3 RGK Hälsa, vård och tandvård Område: Vårdhandboken Faktaägare: Susanna Lundvall, Hygiensjuksköterska, Vårdhygien Fastställd av: Stephan Quittenbaum, ordförande medicinska kommittén Revisions
Läs merSKÖTSEL AV CENTRALA INFARTER CVK, NAK/NVK och PCVK
SKÖTSEL AV CENTRALA INFARTER CVK, NAK/NVK och PCVK En 3-vägskran med Bionector på infartsportarna används. Vid behov används fler kranar. Bionector behövs ej mellan kranarna. Om mer än en infusion: infarten
Läs merRiktlinjer PVK 2012 Revidering
Riktlinjer PVK 2012 Revidering Finns på webben: A-Ö välj Vårdhandboken välj Perifer venkateter. De gemensamma riktlinjerna på länsnivå står i högerspalten. Patientsäkerhetsnätverket 2012-01-23 Patientmedverkan
Läs merPicc-line i Dalarna. Merja, Anders och Ewa Lungmottagningen. Jeanette, Lena och Paula Blodmottagningen
Picc-line i Dalarna Merja, Anders och Ewa Lungmottagningen Jeanette, Lena och Paula Blodmottagningen Therese, Annelie, Eva, Mats och Kirsten Anestesimottagningen Innehållförteckning 1: Picc-line ansvariga
Läs merPublicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 1
Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 1 Innehållsansvarig: Katarina Jernstig, Barnsjuksköterska, Avdelning 34 (katje); Maria Mattsson, Sektionsledare, Avdelning 34 (marma69) Granskad av: Giltig från:
Läs merArbetsbeskrivning för: CVK - Handhavande av central venkateter i sluten och öppen vård S Y F T E
Arbetsbeskrivning för: CVK - Handhavande av central venkateter i sluten och öppen vård S Y F T E Denna texts syfte är att beskriva handhavandet av central venkateter (CVK) så att det sker på ett säkert
Läs merArbetsbeskrivning för: Venport Handhavande i sluten och öppen vård S Y F T E. Skapa ett säkert inläggande och användande av venportar.
Arbetsbeskrivning för: Venport Handhavande i sluten och öppen vård S Y F T E Skapa ett säkert inläggande och användande av venportar. O M F A T T N I N G Texten rör läkare och sjuksköterskor som använder
Läs merInfarter. Åsa Nordlund Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland
Infarter Åsa Nordlund Hygiensjuksköterska Olika typer av infarter PVK CVK SVP Picc-Line CDK Artärkateter 2 PVK Varför? Var och vad? Hur? Tid? Risk? 3 Centrala infarter SVP, CVK, CDK och Picc-Line Var och
Läs merCentral venkateter CVK
Central venkateter CVK Om du ska få läkemedel som dropp kommer du troligen att behöva en central infart till ditt blodomlopp. I den kan du få läkemedel, blodtransfusioner, vätska eller näringsdropp och
Läs merArbetsbeskrivning för: CVK - Handhavande av central venkateter i sluten och öppen vård S Y F T E
Arbetsbeskrivning för: CVK - Handhavande av central venkateter i sluten och öppen vård S Y F T E Denna texts syfte är att beskriva handhavandet av central venkateter (CVK) så att det sker på ett säkert
Läs merPerifer venkatetersättning. 1. Perifier venkateter & dess delar
Perifer venkatetersättning 1. Perifier venkateter & dess delar Författare: Mia Colliander, Kliniskt Träningscentrum, Uppsala och Gunilla Gustafsson, Sjuksköterskeprogrammet, Uppsala universitet. I samarbete
Läs merCentral venkateter. Gäller för: Anestesikliniken. Utförs på: Anestesikliniken Växjö
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Infarter och monitorering Giltig fr.o.m: 2016-12-13 Faktaägare: Anna-Marit Löfmark, Fastställd av: Linda Pantzar, Verksamhetschef Anestesikliniken Revisions
Läs merRegional riktlinje för central venkateter (CVK) för korttidsbruk, vuxna patienter
Regional riktlinje för central venkateter (CVK) för korttidsbruk, vuxna patienter Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.
Läs merDialys - Central dialyskateter (CDK)
Dok-nr 09427 Författare Version Mersida Alic, biträdande vårdenhetschef, Medicinkliniken ViN 2 Godkänd av Giltigt fr o m Lena Ekström, verksamhetschef, Medicinkliniken ViN 2018-02-18 Vid hemodialysbehandling
Läs merPICC-line, perifert inlagd central venkateter
PICC-line, perifert inlagd central venkateter Om du ska få läkemedel som dropp i blodet kommer du troligen att behöva en central infart till ditt blodomlopp. I den kan du få läkemedel, blodtransfusioner,
Läs merInfartsrelaterade infektioner i blodbanorna. Nov 2012 Margareta Edvall
Infartsrelaterade infektioner i blodbanorna Nov 2012 Margareta Edvall Definitioner Bakteriemi = förekomst av bakterier i blodbanan Primära bakteriemier = associerade till kärlkateter Sekundära bakteriemier
Läs merHandhavande av centrala och perifera infarter på Hematologiska kliniken
ID nummer: HEMA4.2 på Hematologiska kliniken Version: 1 Utfärdande PE: Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård i Östergötland Framtagen av: (Namn, titel) Josefin Kronqvist, sjuksköterska Utfärdande
Läs merKateterisering av urinblåsan (man)
Kateterisering av urinblåsan (man) En urinkateter sätts när en person inte kan tömma urinblåsan. En tunn mjuk slang förs då in i urinblåsan och tömmer den på urin. Det finns urinkatetrar i olika längd
Läs merLÄS DESSA ANVISNINGAR NOGA INNAN DU BÖRJAR ANVÄNDA NOVOSEVEN
Bruksanvisning för NovoSeven LÄS DESSA ANVISNINGAR NOGA INNAN DU BÖRJAR ANVÄNDA NOVOSEVEN NovoSeven levereras i form av ett pulver. Före injektion (administrering) måste det lösas upp i spädningsvätskan
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Kateter rutin - Picc-line - neonatal
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 26178 su/med 2016-02-22 4 Innehållsansvarig: Barbro Johansson Wångdahl, Vårdenhetschef bitr, Intensivvårdsavdelning neonatal 316 (barjo22) Godkänd av:
Läs merKlinisk omvårdnad: Kliniska Färdigheter
Klinisk omvårdnad: Kliniska Färdigheter Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 14 Namn (ej kod): (Ifylles av student) Tentamensdatum: 8 april 2015 Tid: 1timme 30 minuter Hjälpmedel: Inga
Läs merCentral venkateter, CVK, hantering inom slutenvård vuxen
Godkänt den: 2017-05-01 Ansvarig: Margareta Öhrvall Gäller för: Akademiska sjukhuset Central venkateter, CVK, hantering inom slutenvård vuxen Innehåll Syfte och omfattning... 4 Implementeringsplan... 4
Läs merDetta styrdokument gäller vanlig CVK, således ej tunnelerad CVK med subkutan kuff, subkutan venport eller CDK.
Innehållsansvarig: Krister Löfving, Enhetschef, Ledningsgrupp K6 (krilo); Anders Paulsson, Överläkare, Läkare (andpa1); Anders Winterfeldt, Överläkare, Läkare (andwi1); Camila Bogg, Specialistläkare, Läkare
Läs merDELEGERING SONDHANTERING
DELEGERING SONDHANTERING Fastställt av: 2015-05-28 MAS-enheten Dokumentet framtaget av: MAS-enheten För revidering ansvarar: MAS-enheten Dokumentet gäller till och med: Tillsvidare 1 SONDHANTERING Grunden
Läs merKlinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter
Klinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter Provmoment: Tentamen 1 Tentamen ges för: 61SH01 HT17 del 1 Klinisk omvårdnad: delmoment Kliniska färdigheter GSJUK16h Tentamenskod: Tentamensdatum: 17-10-20 Tid:
Läs merIntraosseös infart. IVAK Piteå
Intraosseös infart. IVAK Piteå Berörda enheter IVAK Piteå Älvdals Sjukhus. Syfte Rutinen syftar till att säkerställa en säker och enhetlig hantering av intraosseösa infarter. Indikationer för intraosseös
Läs mer1922 användes IO som axess på människa första gången. Andra världskriget: > 4000 patienter behandlades med hjälp av IO axess.
EZ-IO 1922 användes IO som axess på människa första gången. Andra världskriget: > 4000 patienter behandlades med hjälp av IO axess. IO access blev sedan bortglömt i ca 40 år. Inga civila EMS existerade
Läs merMiniONE Information för brukare
MiniONE Information för brukare Rätt näring är avgörande för att våra kroppar ska fungera och utvecklas. Olika sjukdomstillstånd kan göra det svårt eller till och med omöjligt för en person att äta. På
Läs merCelsite implanterbara injektionsportar
Celsite implanterbara injektionsportar Patientinformation gällande Celsite injektionsportar. Innehåll Innehåll Beskrivning av injektionsporten Celsite Inledning Ordlista CELSITE injektionsport - Därför
Läs merSår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska
Sår - Rena rutiner Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Allmänt om sår och behandling Förebygga uppkomst av sår Sårläkning Rena sår ska hållas rena Begränsad antibiotikaanvändning Hindra smittspridning
Läs merInfarter - journaltabell Gäller för: Region Kronoberg
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Faktaägare: Eva Wetterling, sjuksköterska, Onkologklinikens dagsjukvård Ljungby Gäller för: Region Kronoberg Fastställd av: Pär Lindgren, chefläkare
Läs merBedömningsunderlag för metoden intravenös injektion i CVK
Bedömningsunderlag för metoden intravenös injektion i CVK Iordningsställa materialet med ett aseptiskt förfarande *Kontrollera ordinationer mot patient id, läkemedelsnamn, läkemedelsform, styrka, dosering,
Läs merMini-One Den lilla mjuka knappen
Mini-One Den lilla mjuka knappen 1 1 Rätt näring är avgörande för att våra kroppar ska fungera och utvecklas. Olika sjukdomstillstånd kan göra det svårt eller till och med omöjligt för en person att äta.
Läs merIntramuskulär injektion (i.m.)
Intramuskulär injektion (i.m.) En injektion kan administreras på olika sätt, som till exempel i överhuden (intradermalt/intrakutant), i underhuden (subkutant), direkt i blodbanan (intravenöst) och i muskelvävnaden
Läs merDELEGERING RIK. Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad.
DELEGERING RIK Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad. Fastställt av: 2015-05-28 MAS-enheten Dokumentet framtaget
Läs merInnehållsförteckning 1 Remiss Material Före punktion Utförande Felvärde Komplikationer Vem får utföra?...
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Akut sjuk Giltig fr.o.m: 2018-03-16 Faktaägare: Sara Björknert, sjuksköterska medicinavdelning 5 Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska
Läs merIntraosseös infart gällande rutin
Vårddokument Vårdrutin Sida 1 (5) Intraosseös infart gällande rutin Berörda enheter IVAK Kalix Sjukhus Syfte Rutinen syftar till att säkerställa en säker och enhetlig hantering av intraosseös infart. Indikationer
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Cvk (central venkateter) - riktlinjer för neonatal
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 15765 su/med 2014-12-02 6 Innehållsansvarig: Barbro Johansson Wångdahl, Vårdenhetschef, Intensivvårdsavdelning neonatal 316 (barjo22) Godkänd av: Henrik
Läs merNew. perfusafe2. Maximal säkerhet Minimal profil
VASKULÄR Venportsnål ACCESS New Maximal säkerhet Minimal profil Maximal säkerhet är en stickskyddad venportsnål med Huber-slipning. förebygger stickskador som kan uppstå då nålen avlägsnas från venporten.
Läs merCVK skötsel och hantering, IVAK Piteå Sjukhus
Vårddokument Vårdrutin Sida 1 (12) CVK skötsel och hantering, IVAK Piteå Sjukhus Berörd enhet Intensivvårdsavdelningen Piteå Sjukhus. Denna rutin är en lokal anvisning och utgör ett komplement till den
Läs merKlinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter
Klinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter Provmoment: Tentamen 1 Tentamen ges för: 61SH01 H16 del 1 Klinisk omvårdnad: delmoment Kliniska färdigheter GSJUK15h Namn (ej kod): Tentamensdatum: 16-11-14 Tid:
Läs merKontrastdefekter i Vena Cava kan misstolkas som tromber när de i själva verket beror på dålig blandning av kontrasten.
IIPO, Information Intensiv- och PeriOperativ vård Dokumenttyp ID Kod Utgåva Dokumentstatus VLL 2005-0025 003 Utgånget Ansvarig författare Ulf Bäcklund/US/VLL/SE Mats Karling/US/VLL/SE Övrig dokumentinformation
Läs merSår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013
Sår Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens
Läs merStenextraktion Percutan
2015-12-17 24700 1 (6) Stenextraktion Percutan Sammanfattning Kirurgiskt ingrepp som görs percutant (via huden) för att avlägsna stora njurstenar/njursten (större än 2 cm). Rutinen beskriver inläggningsförberedelser,
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17963 su/med 2018-06-13 8 Innehållsansvarig: Angela Hanson, Sektionschef, Läkare AN OP IVA barn (angha) Godkänd av: Kate Abrahamsson, Överläk/Professor,
Läs merCytostatikahantering
Cytostatikahantering Lokala föreskrifter vid medicinkliniken Länssjukhuset Kalmar Reviderad av: Tina Dietrichson Helén Gustafsson Gäller 2012-01-01 2013-12-31 Gunhild Nordesjö-Haglund, verksamhetschef
Läs merIntraosseös nål. Gäller för: Region Kronoberg. Utförs på:
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Infarter och monitorering Giltig fr.o.m: 2016-12-13 Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare, Region Kronoberg Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande
Läs merKlinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter
Klinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter Provmoment: Tentamen 1 Tentamen ges för: 61SH01 VT17 del 1 Klinisk omvårdnad: delmoment Kliniska färdigheter GSJUK16v Tentamenskod: Tentamensdatum: 17-02-23 Tid:
Läs merIntravenös infusionsbehandling. Anna Willman Sjuksköterskans ansvarsområde vid infusionsbehandling
Intravenös infusionsbehandling Anna Willman 2010-12-16 Sjuksköterskans ansvarsområde vid infusionsbehandling Tekniskt handhavande Aseptiskt handhavande Läkemedelsverkning Biverkning Rimlighetsbedömning
Läs merCelsite Implanterbara injektionsportar
Celsite Implanterbara injektionsportar Patientinformation Patientinformation Patientens namn: Patientens adress: Telefonnummer: Sjukhus: Sjukhusadress: Telefonnummer: Läkare: Läkarens telefonnummer: Injektionsportens
Läs merTunnelerad epidural/intratekal(spinal)kateter för långtidsbruk
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Smärtbehandling Giltig fr.o.m: Faktaägare: Katarina Jonasson, smärtsjuksköterska Fastställd av: Linda Pantzar, Verksamhetschef Anestesikliniken Revisions
Läs merVRI Vårdrelaterade infektioner
VRI Vårdrelaterade infektioner Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterskor 1 2 3 Vad är vårdrelaterad infektion? Infektion som uppkommer hos en person i samband med slutenvård, eller till följd av åtgärd
Läs merSår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska
Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik
Läs merVÄRT ATT VETA OM INJEKTIONSVENTILER Margareta Troeng, leg ssk Hematologi- och koagulationskliniken Skånes universitetssjukhus 2013 2013-08-12
VÄRT ATT VETA OM INJEKTIONSVENTILER Margareta Troeng, leg ssk Hematologi- och koagulationskliniken Skånes universitetssjukhus 2013 1 Vad är en injektionsventil? En anslutning till en kärlkateter för injektion,
Läs merSår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska
Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik
Läs merPatienten/anhörig informerad om vård enligt SVP. Dokumentation av parametrar i övervakningskurva och VD 10. Signering av läkemedel i VD 7
Patienten/anhörig informerad om vård enligt SVP Sign:. Förberedelser innan dräninläggning EKG-övervak Sign: Puls och BT-kontroll Sign: Vid hypotoni, BT < 90 mmhg ge vätska i v enligt ordination. Sign:
Läs merSårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska
Sårvård Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik Utredning
Läs merFlocare Gastrostomikateter. Ersättningskateter med invändig fixeringsballong och utvändig fixeringsplatta
Flocare Gastrostomikateter Ersättningskateter med invändig fixeringsballong och utvändig fixeringsplatta Bruksanvisning Tvätta händerna noga och torka av dem på ren handduk. 1. Lägg patienten i ryggläge.
Läs merRiktlinje för sårvård i Halmstad kommun
RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinje för Sårvård i Halmstad Kommun Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 140530 Gemensam med Regionen:
Läs merDen 24 augusti 2012. Svårigheter att administrera sondnäring Etiska överväganden, exempelvis vid terminalvård. Upprättad:2012-08-24 Version :1
Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 (5) Den 24 augusti 2012 Rutin för enteral nutrition via PEG Allmänt enteral nutrition Enteral nutrition, det vill säga flytande näring som tillförs
Läs merIntraosseös infart EZ-IO vuxna patienter, Akutkliniken Solna
Författare: Eva Piscator, ST-läkare Akutkliniken Solna Godkänt av: Per Lindmarker, Verksamhetschef, Oscar Hägglund, Medicinskt ansvarig Akutmottagningen båda vid Akutkliniken Solna Datum: 2012-10-11 Giltighetstid:
Läs merDELEGERING LÄKEMEDELSPLÅSTER
DELEGERING LÄKEMEDELSPLÅSTER Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad. Fastställt av: 2016-12-30 MAS-enheten Dokumentet
Läs merTrombolys av artärocklusion, SÄS
2018-01-30 34540 1 (5) Sammanfattning I riktlinjen beskrivs indikationer och kontraindikationer samt tillvägagångssätt vid akut artärocklusion med hjälp av aortofemoral angiografi, trombolys samt uppföljande
Läs merProvtagning för blododling, information till vårdenhet
sida 1 (8) Provtagning för blododling, information till vårdenhet Indikation Misstanke om sepsis, bakteriemi/septikemi, meningit, pneumoni eller annan svår infektion. Förberedelser Remiss och etikett Ange
Läs merCVK, CDK eller Subkutan venport inläggning - lokal anvisning Barn
Godkänt den: 2018-09-02 Ansvarig: Christophe Pedroletti Gäller för: Region Uppsala CVK, CDK eller Subkutan venport inläggning - lokal anvisning Barn Innehåll Anmälan...3 CVK och Subkutan venport...3 CDK
Läs merNeulasta. som stöd för kemoterapi. Patientinformation
Neulasta som stöd för kemoterapi Patientinformation Innehållsförteckning Kemoterapi och de 4 vita blodkropparna i blodet Neutropeni 6 Neulasta 7 Instruktion för injektion 8 Vanliga frågor 12 2 3 Kemoterapi
Läs merInläggning och skötsel av thoraxdrän
Inläggning och skötsel av thoraxdrän Berörda enheter Intensivvårdsavdelningen Sunderby sjukhus. Indikation Aktiv dränering av blod, vätska och/eller luft från pleura. Denna rutin gäller för pleuradrän
Läs merEpiduralanalgesi för postoperativ smärtlindring på vårdavdelning. Gäller för: Anestesikliniken
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Smärtbehandling Giltig fr.o.m: 2017-01-10 Faktaägare: Katarina Jonasson, smärtsjuksköterska Fastställd av: Linda Pantzar, Verksamhetschef Anestesikliniken
Läs merNEFROSTOMI Information och tips!
INFORMATION OM NEFROSTOMI Information och tips! Nefrostomi, vad är det? Nefrostomi är en urinkateter som är placerad i njurbäckenet genom huden på ryggen. Slangen är kopplad till en urinpåse. Orsaker till
Läs merDELEGERING AV PROVTAGNING BLOD
2011-03-11 1 DELEGERING AV PROVTAGNING BLOD Blod tas för analys Vid blodprovstagning tas en liten mängd blod som sedan undersöks, analyseras. Mängden blod varierar lite utifrån hur många och vilka undersökningar
Läs merAntibiotika-beredning av injektion/infusion
Antibiotika-beredning av injektion/infusion Enhet: Hälso- och sjukvårdsgemensamt Giltigt från: 2016-03-01 Utarbetad av: Lena Nilsson, Vårdhygien, Pia Törndahl, Läkemedelsenheten Fastställd av: Pär Lindgren,
Läs merKAD-bara när det behövs
KAD-bara när det behövs Kort personal utbildning KAD- Region kort Östergötland personal utb, 2015-01-12, Britta Larsson Syfte och mål Minimera skador på urinblåsan Förebygga urinretention Tidigt upptäcka
Läs merAnvisning för skötsel av galldränage i hemmet
Anvisning för skötsel av galldränage i hemmet Galldränage Galldränage är en av de behandlingsfrmer sm förekmmer i samband vid akut gallblåseinflammatin ch vid inkilad gallsten. Galldränage läggs ftast
Läs merRIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt Eva Franzén, Mas 1 2011-06-29 Eva Franzén, Mas 2 2013-08-13 Eva Franzén, Mas Eva Franzén, Mas Riktlinjer för nutrition inom den kommunala hälso- och sjukvården
Läs merADMINISTRERING OCH PRAKTISKA RÅD
ADMINISTRERING OCH PRAKTISKA RÅD Innan behandlingsstart med Tysabri (natalizumab) För att kunna påbörja behandling med Tysabri måste det finnas en genomförd MRT-undersökning som är gjord inom de tre senaste
Läs merANE LÄK Venportar-Inläggning, skötsel och komplikationer
1 (16) ANE LÄK Venportar-Inläggning, skötsel och komplikationer Preoperativa förberedelser Indikationer för anläggande av venportar sätts av beställande klinik. Anläggande av venportar skall jämställas
Läs mer