Handhavande av centrala och perifera infarter på Hematologiska kliniken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handhavande av centrala och perifera infarter på Hematologiska kliniken"

Transkript

1 ID nummer: HEMA4.2 på Hematologiska kliniken Version: 1 Utfärdande PE: Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård i Östergötland Framtagen av: (Namn, titel) Josefin Kronqvist, sjuksköterska Utfärdande enhet: Hematologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping, Sverige Godkänd av: (Namn, titel) Franz Rommel, verksamhetschef Giltig fr.o.m: Revideringdatum: Handhavande av centrala och perifera infarter på Hematologiska kliniken Granskningsgrupp: Anna Sandstedt (överläkare och programansvarig JACIE), Lena Nilsson (verksamhetsutvecklare, Sinnescentrum stab och universitetsöverläkare), Ulla Frödin (sjuksköterska och sektionsledare SCT), Sarah Karsberger (sjuksköterska) Distributionslista: Hematologiska klinikens vårdavdelning, mottagning

2 Innehåll 1.0 Syfte Omfattning Personal och ansvar Bakgrund Definitioner och förkortningar Utrustning och dokumentation Centrala infarter som används på US Perifera infarter Procedur Inläggning central infart Central infart vid cytostatika behandling Central infart vid SCT Beställning av central infart Prover innan inläggning av central infart Förberedelse av patient Postoperativa rutiner vårdavdelning Omläggning och hantering av centrala och perifera infarter CVK PAC PVK PICC-line Information till patienten Kateterrelaterade problem och förslag på åtgärder Centrala infarter Perifer venkateter komplikationer Specifik kompetens/träning Styrdokument Referenser Bilagor och appendix Ändringar jämfört med föregående version ID nummer: HEMA4.2 Version: 1 s.2(12)

3 1.0 Syfte Säkerställa att omhändertagandet/skötseln av venösa infarter sker på ett enhetligt och kvalitetssäkert sätt och minimera komplikationerna för patienten. 2.0 Omfattning Detta dokument täcker beställning och skötsel av olika CVK (central venkateter), PAC (Port- A-Cath), PICC-line (perifert inlagd central kateter), skötsel av PVK (perifer venkateter) och behandling av komplikationer. 3.0 Personal och ansvar Sjuksköterskor vid hematologiska kliniken, US, Linköping ska kunna hantera centrala och perifera infarter enligt gällande PM och riktlinjer. PM för handhavande av CVK på hematologiska patienter ska distribueras till distriktssjuksköterskor och sjuksköterskor i öppenvård och region. Läkare på kliniken ska förstå/veta om vilka rutiner som gäller angående CVK skötsel. Endast läkare och sjuksköterskor som är väl förtrogen med hur en central infart fungerar får avlägsna en icke tunnelerad CVK. Endast läkare som genomgått träning på anestesikliniken får avlägsna tunnelerad CVK. All personal ska följa lokala anvisningar för Landstinget i Östergötland vad gäller säkerhet vid hantering av blod i allmänhet, -smitta/smittspridning, -stick och skärskador. (Åtgärder mot smittspridning vid provtagning och injektioner, se PM på Lisa, Det är var och ens ansvar att se till att detta dokument följs. 4.0 Bakgrund De flesta patienter som läggs in vid Hematologiska kliniken, US, Linköping får, om de inte redan har, en CVK inopererad. Indikationer för att få en CVK är lämpliga perifera venvägar är obefintliga patienterna får under en längre tid cytostatika i höga doser allogen eller autolog transplantation 5.0 Definitioner och förkortningar CVK Central venkateter (samlingsnamn) Hydrocath Icke-tunnelerad central venkateter Groshong Tunnelerad central venkateter PAC Subkutan venport PVK Perifer venkateter PICC-line Perifert insatt central kateter SCT Stamcellstransplantation ID nummer: HEMA4.2 Version: 1 s.3(12)

4 6.0 Utrustning och dokumentation Hantering av infarter dokumenteras i datajournalen under in/utfarter. Dokumentera datum för insättning, på vilken sida den är insatt, vilken sort, omläggning, komplikationer och när infarten tas bort. För groshong ska även datum för när suturer och vinge ska tas bort dokumenteras. När en central infart sätts, så dokumenteras detta av OP/ANESTESI under inläggande av central infart. När den tas bort på operation ska vi kontrollera att det är ifyllt av OP/ANESTESI. Om infarten tas bort på avdelningen ska ansvarig sjuksköterska dokumentera i mallen Borttagande av central infart och i omvårdnadsdokumentation under in och utfarter. 6.1 Centrala infarter som används på US Tunnelerad CVK/Groshong (BARD) är en långtids-cvk (rekommenderad inläggningstid 1-2 år) som läggs under huden för att sedan gå in i ett stort venöst kärl. Katetern är gjord av silikon och är försedd med en kuff/krage som består av två delar. Kuffen gör att det växer fast och så är den antimikrobiell, effekten består cirka en månad. Spetsen på katetern är försedd med slitsar som öppnas vid spolning eller aspiration. Detta reducerar risken för blodåterflöde och aspiration av luft varför det inte behövs någon avstängningsklämma. Den yttre katetern mynnar oftast på framsidan på bröstkorgen. När katetern är ny, sitter den fast med en suturvinge som tas bort efter ca 21 dagar. Suturerna på halsen tas bort efter ca tio dagar. Icke tunnelerad CVK/Hydrocath (ARROW eller BD) är gjord av polyuretan och är en korttids-cvk (6-8 veckor). Katetern sätts direkt in i kärlet via huden och sutureras fast. Subkutan venport/pac (B. Braun; Celsite) är en långtids-cvk (upp till tio år) och innebär en central kateter av polyuretan som kopplas ihop med en dosa som sätts under huden. Då hela systemet ligger under huden minskar risken för infektioner och stör inte patienten i det dagliga livet ID nummer: HEMA4.2 Version: 1 s.4(12)

5 Olika varianter på Subkutan venport. 6.2 Perifera infarter Venflon, PVK (BD), Det finns olika storlekar på PVK och hänsyn ska tas till vad infarten ska användas till när storleken väljs. Rekommenderas att inte sitta längre än 72 h. 7.0 Procedur 7.1 Inläggning central infart Central infart vid cytostatika behandling En patient med akut leukemi ska ha en PAC eller en tunnelerad CVK, om tid inte finns för detta kan de få en icke tunnelerad CVK. Denna skall dras vid hemgång och patienten ska planeras in för en infart som kan sitta under längre tid, undantaget är myelom-patienter som ska följas upp i Jönköping. PAC läggs in förmiddagar tisdag till torsdag Central infart vid SCT Vid återgivning av stamceller skall en CVK eller PAC användas. Allogen SCT En patient som ska genomgå allogen SCT får antingen en PAC eller tunnelerad CVK innan inskrivning. Vid inskrivning ska ytterliggare en icke tunnelerad CVK sättas. Denna används framför allt till infusion Sandimmun och ska märkas. Den icke tunnelerade CVK:n tas bort vid hemgång om inte ansvarig läkare beslutar annat. Autolog SCT Patient som ska genomgå en autolog SCT och inte har en CVK/PAC får en icke tunnelerad CVK vid inskrivning, inläggning sker enligt SCT-rutin. ID nummer: HEMA4.2 Version: 1 s.5(12)

6 7.2 Beställning av central infart Alla CVK läggs in på centraloperation, US, se PM ANOP LiÖ för venös access. Central infart beställs i förväg i Cosmic via remiss och svar, konsultationsremiss och utgående remiss. Välj mottagande enhet: Op US centr infarter:op US:SC och remissmall: Beställning av central infart. I remissen anges kort anamnes, indikation för inläggning, typ av CVK som önskas, provsvar, samt om patienten kan förväntas behöva sedering vid CVK inläggning. Patienten ska då vara fastande 6 timmar före inläggandet. Kväll/natt efter kl.16, helger samt vid akuta inläggningar måste kontakt även tas med narkos, primärjour (sök 97010) eller CVK-ansvarig undersköterska (sök 97681). När patienten ska åka skicka med en uppstämplad grön registreringsblankett och kontrollera att patienten är id-märkt. 7.3 Prover innan inläggning av central infart Blodstatus, APTT och PK-INR. Gränsvärde för TPK >50. För PAC bör även PK-INR tas, gränsvärde <1,4, LPK >2 och neutrofila granulocyter >1, Förberedelse av patient Inför inläggning av central infart ska patienten duscha och tvätta håret med Descutan, antiseptisk tvättsvamp kvällen innan och på morgonen samma dag. Sängen ska bäddas ren både på kvällen och på morgonen och patienten ska ta på sig en ren nattskjorta och eventuellt operationsstrumpor för att hålla värmen. 7.5 Postoperativa rutiner vårdavdelning Eftersom alla våra patienter får cytostatika skall dessa infarter röntgas innan användandet, vilket görs i direkt anslutning till insättandet. Ansvarig avdelningsläkare ska godkänna läget på den centrala infarten och det skall tydligt dokumenteras i Cosmic av godkännande läkare. MEWS tas vid ankomst vårdavdelning efter inläggning av CVK. Andning, puls och blodtryck observeras på patienten under de första timmarna efter CVK-inläggning eftersom det kan finnas risk för postoperativa komplikationer såsom blödning, pneumothorax och hemothorax. Insticksstället ska observeras extra under det första dygnet efter inläggning. Det kan lätt uppstå en liten blödning från insticksstället de första timmarna efter ingreppet. 7.6 Omläggning och hantering av centrala och perifera infarter Omläggning och hantering av central infart sker enligt gällande PM; Central venkateter tunnelerad av Groshong-typ - rutiner för vuxna inom öppen och sluten vård: Subkutan venport vuxna: Central venkateter icke-tunnelerad rutiner för vuxna inom sluten vård och Hematologiska klinikens avsteg från Landstingets PM för hantering av centrala venösa infarter. ID nummer: HEMA4.2 Version: 1 s.6(12)

7 7.6.1 CVK Det ska alltid finnas förband över CVK, undantag om patient inte tål något förband. Var observant på om patient tål förbandet. På patient som reagerar på förband, har känslig eller skadad hud kan Cavilon skyddsfilm användas. Cavilon är en sterilförpackad svabb som läggs på efter att Klorhexidinspriten har torkat. Svabba Cavilon på ett stort område så att förbandet inte kommer i kontakt med huden, låt det torka och fäst sedan förbandet. Cavilon kan även användas på GVH-hud men ska inte användas i sår eller på infekterad hud. Om patienten har flera infartsvägar ska samtliga katetrar, sonder och dränage märkas för att förhindra förväxling. Det är väldigt viktigt med daglig inspektion och att dokumentera om infarten ser infekterad ut, se Dokumentation av centrala och perifera infarter för vårdavdelningen PAC När PAC ska användas, förs en kanyl avsedd för PAC in i membranet som sitter i porten och kanylen ska föras in så att en känsla av metall mot metall fås. Var noga med att inte trycka för hårt då spetsen kan böjas och ge skador på membranet när den ska tas bort. Ska porten användas i anslutning till inläggandet ska kanylen sitta kvar i dosan då området över porten brukar svullna. Att sätta en kanyl genom svullnaden är både smärtsamt och svårare PVK En perifer venväg (PVK) används när inte en central infart finns eller som komplement till denna då exempelvis flera infusioner ska gå in samtidigt. En större storlek på PVK ger högre flöde som kan behövas t.ex. vid en akut situation. När kärlretande läkemedel ska ges är det fördelaktigt att välja en mindre PVK i ett större kärl vilket ger ett bra flöde runt katetern i kärlet som minskar komplikationer. PVK ska sättas långt ut på armen, om insättningen misslyckas kan nytt försök göras ovanför. Punkterad ven bör vila i 24 h innan nytt försök görs nedanför den gamla punktionen. Detta på grund av att läkemedel kan läcka ut i den tidigare punktionen. PVK ska fixeras med lämpligt förband. En trevägskran ska fixeras för att minska slitningar på kärlet. Täck med yttre förband som t.ex. Tubifast eller Gaslinda. Blodiga eller blöta förband ska bytas. Som vid användning av alla infarter ska trevägskranen alternativt injektionsmembranet spritas med Klorhexidinsprit 5 mg/ml och ny propp ska användas. PVK ska spolas igenom med Natriumklorid 9 mg/ml innan och efter tillförsel av läkemedel. Vid cytostatika-administrering, välj en stor ven och en 0,9 mm PVK (blå). Spetsen på katetern ska inte sitta över en led, senor eller i strålskadat område p.g.a. att hanteringen av extravasering blir svår och risken för bestående skador på leden stor. Som rekommendation ska katetern sitta så kort tid som möjligt och inspekteras vid varje arbetspass. ID nummer: HEMA4.2 Version: 1 s.7(12)

8 7.6.3 PICC-line Patienten kan ha en PICC-line, vilket innebär att de har en kateter som sätts i ett perifert kärl i eller strax ovanför armvecket men spetsen ligger i ett centralt kärl. Denna kateter räknas inte som en högflödeskateter. Katetern sys inte fast utan fästs med ett slags förband där vingarna knäpps fast, så kallat Statlock. Vid omläggning mäts den synliga delen av den blå katetern för att kontrollera att den inte rubbats ur sitt läge. För utförligare instruktion se PM: PICC-line (Perifert inlagd central venkateter). 7.7 Information till patienten Det är viktigt att patienten informeras om förberedelser, vad en central eller perifer infart innebär. Vid hemgång informeras patienten om fortsatt skötsel av den centrala infarten. Det är bra om patienten får både skriftlig och muntlig information. Om patienten ska lägga om infarten på annan plats än Hematologen ska informationen Hematologiska klinikens avsteg från Landstingets PM för hantering av centrala venösa infarter skickas med. 7.8 Kateterrelaterade problem och förslag på åtgärder Centrala infarter Pneumothorax Symtom som hosta, andningssvårigheter, bröstsmärta, pulsstegring och blodtrycksfall som tillkommer de närmsta timmarna efter inläggning av CVK kan vara tecken på att lungsäcken eller lungan punkterats. Det kommer då in luft i luftsäcken. Vid misstänkt pneumothorax stäng av infusionen ge syrgas L på högflödesmask kontakta läkare övervaka patienten (1) Venös kärlperforation Uppkommer vanligen redan under inläggning p.g.a. skada orsakad av kanyl eller ledare. Kan leda till hydrothorax som diagnostiseras med lungröntgen. Hydrothorax innebär att vätska som infunderas hamnar i mediastinum eller i lungsäcken. Risken bedöms som liten. Luftemboli Vid inandning uppstår undertryck i centrala vener vilket kan leda till att luft sugs in om CVK:n hanteras felaktigt eller vid fel på materialet. För att förebygga detta ska patienten ligga ner och huvudändan sänkas, det blir då ett positivt tryck i centrala vener. Ett annat sätt är att vid pågående infusion låta slangen hänga i en båge under hjärtnivå, slangen bildar då ett vattenlås och förhindrar att luft sugs in i blodbanan. Symtom är bröstsmärtor, illamående, svag eller snabb puls, cyanos och blodtrycksfall 1, 2 Vid misstänkt luftemboli stäng CVK sänk huvudändan på sängen och lägg patienten om möjligt på vänsters sida så att eventuell luft stannar i höger kammare tillkalla läkare övervaka patienten och ge syrgas ID nummer: HEMA4.2 Version: 1 s.8(12)

9 Extravasal infusion Kan uppstå efter ryck i CVK eller om CVK har lossnat. En CVK som glidit ur får inte föras in igen p.g.a. infektionsrisken. Subjektivt symtom kan vara smärta, en brännande känsla, blek hud och kyla. Det kan också vara en diffus känsla av att det inte är som vanligt eller en obehagskänsla. Objektiva symtom kan vara sänkt dropphastighet, ökat motstånd vid injektion, svårare att få backflöde, det läcker från insticksstället, svullnad, rodnad värmeökning eller resistensökning. Sena symtom kan vara fjällande hud, blåsor, sårbildning och lokal känselförändring 1 Kateter ocklusion Katetrar som börjar gå trögt skall åtgärdas så snart som möjligt. Börja med att utesluta mekaniska orsaker som att klämma eller kran är stängd eller att en slang är knickad. Om backflöde uteblir får CVK inte användas utan läkares godkännande. Manipulering av ockluderad CVK bör göras med 10 ml sprutor och med stor försiktighet. Stoppet kan bero på att kateterspetsen ligger mot kärlväggen och åtgärder som eventuellt kan lösa detta är att be patienten vrida på huvudet, stäcka på halsen, vända sig på sidan eller sätta sig upp, hosta, djupandas, krysta, lyfta armen på samma sida som CVK:n eller röra samma sidas axel. Om denna åtgärd hjälper men inte de andra kan orsaken vara att katetern ligger klämd mellan nyckelbenet och första revbenet, s.k. Pinch-off syndrom. Spola med ml Natriumklorid 9 mg/ml, utan att forcera motstånd. Använd 10 ml sprutor 1, 3 Trombotisk ocklusion Kan vara i katererlumen eller i kateterspetsen, en fibrinstrumpa eller en kateterrelaterad ventrombos. Trombolytisk behandling kan ges efter att kateterspetsens läge och flödet kontrollerats med röntgen. Ventrombos Trombos utan symtom bör inte rutinmässigt behandlas. CVK-relaterad djup trombos med symtom som svullen och öm extremitet, behandlas med antikoagulantia. Trombosrelaterad ocklusion behandlas efter anestesiolog- eller läkarordination (ordinationsmall finns i Cosmic) och förslag på behandling kan vara Heparin 100 E/ml 3-5 ml Heparin 500 E/ml 3-5 ml (ska aspireras ut) Alteplas (Actilyse). Ges endast av van personal. Används för att lösa blodkoagel i katetern eller som infektionsadjuvans vid kateterrelaterade infektioner. Actilyse förvaras i kylskåp alternativt i frys och i originalförpackning. Är ljuskänsligt. För vuxna blandas torrsubstans 2 mg/ampull enligt förpackning till 1 mg/ml. För katetrar med större volym än 2 ml kan den färdiga lösningen spädas vidare med Natriumklorid 9 mg/ml till önskad volym. Vid ocklusion, försök att injicera lösningen och vänta 30 minuter. Försök därefter att aspirera, om inget resultat vänta ytterligare 90 min. Om ytterligare inget resultat upprepa Actilysedos. Vid resultat aspirera ut Actilyse och spola sedan rikligt med Natriumklorid 9 mg/ml. Vid totalstopp kan Actilyse ha effekt även i mycket små doser (0,1-0,2 ml) försök få in så mycket som möjligt genom att försöka spola och aspirera några gånger. ID nummer: HEMA4.2 Version: 1 s.9(12)

10 Ocklusion som tros bero på lipidlösning alternativt läkemedelsutfällning, behandlas efter läkarordination med Etanol vilket kan användas i silikonkatetrar. Injicera 2-3 ml 10 % Etanol i katetern (45 % Etanol beställs från Apoteket och späds med sterilt vatten). Vänta i 30 min till två timmar, aspirera ut och spola sedan med 20 ml Natriumklorid 9 mg/ml. Detta kan 1, 3, upprepas 1-2 gånger. Detta kan även läggas som lås i 24 tim och det kan upprepas en gång 4 Stenosering Stenosering är en vävnadsförändring som ger minskad elasticitet i kärlet. Risken för stenosering är långtidsanvändning av CVK, ökat antal katetrar, total användningstid, antal CVK-relaterade infektioner samt tromboser² Infektioner En CVK innebär en infektionsrisk och varje gång den används ökar risken. En noggrann aseptik vid inläggning och handhavande, minskar infektionsrisken. Lokal infektion i CVK orsakas oftast av Staphylococcus Aureus eller kogaulasnegativa stafylokocker. Båda förekommer på huden och kan föras in vid inläggning, injektion eller infusion. Bakterier kan också ta sig in längs kateterns utsida via insticksstället. Ibland sprids infektionen till blodbanan och leder till systemisk infektion. De flesta patienter med systemisk infektion har inte en lokal CVK-infektion. Odling tas alltid från alla infarter och perifert. Vid odling av kateterspets, klipps den med steril sax direkt ner i ett urinodlingsrör. Var observant på lokal infektion med rodnad, pus, ömhet och vätskebildning. Systemisk infektion eller kateter infektion feber >38 utan annan känd orsak lokala infektionstecken fortsatt feber trots antibiotika Definition och diagnostik av CVK-relaterad blodburen infektion Positiv odling från perifer ven samtidigt som samma bakterie isolerats från kateterspets eller samma bakterier hittas i blododlingar som tagits samtidigt från perifer ven och central venkateter och där tid till växt i kateterblodet sker minst 120 min tidigare än i det perifera blodet. Koncentrationen av bakterier är också högre i kateterblodet 1, 3 Behandling Antibiotikalås som ordineras av läkare. När man med vanlig antibiotikabehandling inte lyckats behandla kateterrelaterade blodinfektioner kan följande göras: En blandning av antibiotika (Biklin 1,5 mg/ml, Vancomycin 1-5 mg/ml eller Ciproxin 1-2 mg/ml) och Heparin 100 E/ml infunderas i katetern och aspireras efter timmar. Normal volym är 1-3 ml, där venporten rymmer mest. Behandlingen upprepas i 7-14 dagar. Katetern kan användas under tiden för t.ex. TPN. Lägg lås under dagen och TPN över natten. Alternativt vid flerlumen används de olika lumen växelvis med lås i de övriga. Välj antibiotika efter resistensmönster eller typ 4. Beslut om behandling och borttagande av misstänkt infekterad central kateter bör grunda sig på en bedömning av sannolikheten för infektion där odlingsresultat vägs samman med andra parametrar 3 ID nummer: HEMA4.2 Version: 1 s.10(12)

11 Port-A-Cath komplikationer Ytterligare komplikationer som kan fås när patienten har en Port-A-Cath är läckage p.g.a. felaktigt insatt kanyl eller att katetern lossnar från porten Perifer venkateter komplikationer Den vanligaste komplikationen av en PVK är tromboflebit som kännetecknas av ett eller flera symtom som värme, svullnad, ömhet, rodnad eller att venen känns hård. Dessa symtom kan även uppstå efter att PVK är borttagen. Detta kan bero på dålig fixation av katetern, vävnadsirriterande läkemedel, olämpligt val av kateter storlek eller att den suttit för många dagar. 8.0 Specifik kompetens/träning Alla sjuksköterskor på Hematologiska kliniken ska genomgå ett prov, ta körkort för att hantera en CVK. I detta prov ingår att man ska läsa en vetenskaplig artikel om hur man kan förhindra/minska risken för infektioner vid CVK-hantering. Man ska se en instruktionsfilm på webben där man steg för steg följer en CVK omläggning. Sist ska man tillsammans med en handledare lägga om en CVK för att visa upp sina färdigheter. Om man blir godkänd dateras och dokumenteras detta i pappersformat. 9.0 Styrdokument SOSFS 2008:1 Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården SFS 2010:659 Patientsäkerhetslag SOSFS 2011:9 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SFS 2008:355 Patientdatalag 10.0 Referenser 1, 2, Central venkateterisering- kliniska riktlinjer och rekommendationer. Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård 3, Central venkateter - komplikationer vid inläggning och behandling PM LIO(LÄNK lisa) 4, Terapirekommendationer och direktiv; Hematologisektionen, Cancercentrum, Norrlands Universitetssjukhus Bilagor och appendix US/Venos-access---medicinska-PM/Central-venkateter---komplikationer-vid-inlaggning-ochbehandling/ Central venkateter tunnelerad av Groshong-typ - rutiner för vuxna inom öppen och sluten vård. Subkutan venport vuxna. Central venkateter, icke-tunnelerad rutiner för vuxna inom sluten vård. länk rutin PICC-line (Perifert inlagd central venkateter) Hematologiska klinikens riktlinjer för hantering av central venösa infarter (G-Mapp + Lisa) Dokumentation av centrala och perifera infarter (G-mapp + Lisa) ID nummer: HEMA4.2 Version: 1 s.11(12)

12 Infektioner vid centrala venösa infarter/åtgärder för att förebygga. Sveriges kommuner och Landsting SKL (Sveriges kommuner och landsting). Nationell satsning för ökad patientsäkerhet: Infektioner vid centrala venösa infarter - åtgärder för att förebygga. Stockholm: SKL Ändringar jämfört med föregående version ID nummer: HEMA4.2 Version: 1 s.12(12)

Vårdrutin 1 (5) Central venkateter Gäller för: LiV. Central venkateter (CVK)

Vårdrutin 1 (5) Central venkateter Gäller för: LiV. Central venkateter (CVK) Central venkateter Utgåva: 6 Godkänd av: Charlotta Löved Rubiano Tomas Vilhelmsson Vårdrutin 1 (5) Utarbetad av: L-Å Johansson Reviderad av: Kvalitetsrådet för CV-infart Revisionsansvarig: Karin Lundberg

Läs mer

Handhavande av subcutan venport och piccline på vuxna patienter Ambulansverksamheten

Handhavande av subcutan venport och piccline på vuxna patienter Ambulansverksamheten Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Algoritmer arbetsprocesser Giltig fr.o.m: 2018-01-01 Faktaägare: Anders Andersen, MLA Ambulansverksamheten Fastställd av: Anders Andersen, MLA Ambulansverksamheten

Läs mer

Vårdrutin 1 (7) Subcutan venport lokala anvisningar Gäller för: LiV. Subcutan venport. Venportsystemet består av: Allmänt

Vårdrutin 1 (7) Subcutan venport lokala anvisningar Gäller för: LiV. Subcutan venport. Venportsystemet består av: Allmänt Vårdrutin 1 (7) Subcutan venport lokala anvisningar Utgåva: 3 Godkänd av: Tony Schönberg Tomas Vilhelmsson Utarbetad: Dorotea Joost, AnOpIVA, Karin Törnkvist, Onkologikliniken, Cia Karlsson, BUM Reviderad

Läs mer

Standardvårdplan för patienter med Central venkateter (CVK)

Standardvårdplan för patienter med Central venkateter (CVK) Författare: Carina Lilja, Ann-Charlotte Karlsson, Dokumenttyp: Standardiserad vårdplan Sid 1 av 5 Katarina Holm, Roger Jönsson, Göran Liffner och Karin Värmfors Giltig fr o m 2011-02-03 Godkänd av (se

Läs mer

Central venkateter - praktiskt handhavande Gäller för: Region Kronoberg

Central venkateter - praktiskt handhavande Gäller för: Region Kronoberg Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2017-01-27 Faktaägare: Anna-Marit Löfmark, läkare anestesi CLV Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén

Läs mer

Subkutan venport (SVP)

Subkutan venport (SVP) Subkutan venport (SVP) En subkutan venport (SVP) är en subkutant implanterad dosa av metall eller plast. Dosan är på ovandelen försedd med ett silikonmembran. Dosan är kopplad till en smal kateter där

Läs mer

SKÖTSEL AV CENTRALA INFARTER CVK, NAK/NVK och PCVK

SKÖTSEL AV CENTRALA INFARTER CVK, NAK/NVK och PCVK SKÖTSEL AV CENTRALA INFARTER CVK, NAK/NVK och PCVK En 3-vägskran med Bionector på infartsportarna används. Vid behov används fler kranar. Bionector behövs ej mellan kranarna. Om mer än en infusion: infarten

Läs mer

Central venkateter CVK

Central venkateter CVK Central venkateter CVK Om du ska få läkemedel som dropp kommer du troligen att behöva en central infart till ditt blodomlopp. I den kan du få läkemedel, blodtransfusioner, vätska eller näringsdropp och

Läs mer

Central venkateter. Gäller för: Anestesikliniken. Utförs på: Anestesikliniken Växjö

Central venkateter. Gäller för: Anestesikliniken. Utförs på: Anestesikliniken Växjö Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Infarter och monitorering Giltig fr.o.m: 2016-12-13 Faktaägare: Anna-Marit Löfmark, Fastställd av: Linda Pantzar, Verksamhetschef Anestesikliniken Revisions

Läs mer

Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 1

Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 1 Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 1 Innehållsansvarig: Katarina Jernstig, Barnsjuksköterska, Avdelning 34 (katje); Maria Mattsson, Sektionsledare, Avdelning 34 (marma69) Granskad av: Giltig från:

Läs mer

Kommentarer till Power point presentation. PERIFERT INLAGD CENTRAL VENKATETER (PICC-line)

Kommentarer till Power point presentation. PERIFERT INLAGD CENTRAL VENKATETER (PICC-line) Kommentarer till Power point presentation PERIFERT INLAGD CENTRAL VENKATETER (PICC-line) CVK, SVP & PICC-line ( Bild 2 ) Icke tunnelerad tunnelerad CVK, SVP och PICC-line är samtliga Centralvenösa infarter

Läs mer

Perifer venkateter (PVK) - barn - praktiskt handhavande

Perifer venkateter (PVK) - barn - praktiskt handhavande - praktiskt handhavande Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2018-03-01 Faktaägare: Love Vidstige, Barnsjuksköterska, Barnkliniken Fastställd av: Pär Lindgren, Chefläkare

Läs mer

Arbetsbeskrivning för: Venport Handhavande i sluten och öppen vård S Y F T E. Skapa ett säkert inläggande och användande av venportar.

Arbetsbeskrivning för: Venport Handhavande i sluten och öppen vård S Y F T E. Skapa ett säkert inläggande och användande av venportar. Arbetsbeskrivning för: Venport Handhavande i sluten och öppen vård S Y F T E Skapa ett säkert inläggande och användande av venportar. O M F A T T N I N G Texten rör läkare och sjuksköterskor som använder

Läs mer

PICC-line, perifert inlagd central venkateter

PICC-line, perifert inlagd central venkateter PICC-line, perifert inlagd central venkateter Om du ska få läkemedel som dropp i blodet kommer du troligen att behöva en central infart till ditt blodomlopp. I den kan du få läkemedel, blodtransfusioner,

Läs mer

Perifer venkateter-praktiskt handhavande

Perifer venkateter-praktiskt handhavande Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2017-05-23 Faktaägare: Susanna Lundvall, Hygiensjuksköterska, Vårdhygien Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska

Läs mer

PICC-line Skötsel & hantering

PICC-line Skötsel & hantering PICC-line Skötsel & hantering PICC-line katetrar Power PICC Solo Lila kateter = Tål höga tryck 2 Öppen spets Ventil i konnektordelen som förhindrar luftinsug och spontant blodbackflöde i katetern För att

Läs mer

Tunnelerad central venkateter

Tunnelerad central venkateter Dok-nr 04365 Författare Version Anette Grahn, instruktionssjuksköterska, Clinicum 1 Godkänd av Giltigt fr o m Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab 2017-10-05 En centralvenös infart har

Läs mer

PICC-line Skötselanvisning

PICC-line Skötselanvisning Vårddokument Vårdrutin Sida 1 (8) PICC-line Skötselanvisning Inspektion Inspektera kateter vid omläggning, var uppmärksam på tecken till komplikationer som lokal infektion eller trombos. Material vid omläggning

Läs mer

PICC-line Skötsel & hantering. 2016-01-01 Onkologiska kliniken, US Linköping

PICC-line Skötsel & hantering. 2016-01-01 Onkologiska kliniken, US Linköping PICC-line Skötsel & hantering 2016-01-01 Onkologiska kliniken, US Linköping PICC-line katetrar Power PICC Solo Lila kateter = Tål höga tryck Öppen spets Ventil i konnektordelen som förhindrar luftinsug

Läs mer

SKÖTSELVÄG- LEDNING. Groshong nxt PICC-line. Patient/vårdgivarinformation. Namn. Groshong PICC - enkellumen - dubbellumen.

SKÖTSELVÄG- LEDNING. Groshong nxt PICC-line. Patient/vårdgivarinformation. Namn. Groshong PICC - enkellumen - dubbellumen. Patient/vårdgivarinformation Namn Groshong PICC - enkellumen - dubbellumen Insatt datum Vid sjukhus/klinik Kontaktperson SKÖTSELVÄG- LEDNING Telefonnummer Bard Norden AB Box 22 210 250 24 Helsingborg Tfn

Läs mer

Infarter. Åsa Nordlund Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland

Infarter. Åsa Nordlund Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland Infarter Åsa Nordlund Hygiensjuksköterska Olika typer av infarter PVK CVK SVP Picc-Line CDK Artärkateter 2 PVK Varför? Var och vad? Hur? Tid? Risk? 3 Centrala infarter SVP, CVK, CDK och Picc-Line Var och

Läs mer

Perifer venkateter-praktiskt handhavande

Perifer venkateter-praktiskt handhavande Rutin Process: 3 RGK Hälsa, vård och tandvård Område: Vårdhandboken Faktaägare: Susanna Lundvall, Hygiensjuksköterska, Vårdhygien Fastställd av: Stephan Quittenbaum, ordförande medicinska kommittén Revisions

Läs mer

Klinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter

Klinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter Klinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter Provmoment: Tentamen 1 Tentamen ges för: 61SH01 HT17 del 1 Klinisk omvårdnad: delmoment Kliniska färdigheter GSJUK16h Tentamenskod: Tentamensdatum: 17-10-20 Tid:

Läs mer

Riktlinjer PVK 2012 Revidering

Riktlinjer PVK 2012 Revidering Riktlinjer PVK 2012 Revidering Finns på webben: A-Ö välj Vårdhandboken välj Perifer venkateter. De gemensamma riktlinjerna på länsnivå står i högerspalten. Patientsäkerhetsnätverket 2012-01-23 Patientmedverkan

Läs mer

Information om din PICC-line

Information om din PICC-line Information om din PICC-line Öron-, näs- och halskliniken A16b Karolinska Universitetssjukhuset Registrering av din PICC-line Denna folder ska du ha med dig när din PICC-line ska användas. Ifylls vid inläggningstillfället

Läs mer

Clinicum. Centralvenösa infarter, Utbildning för instruktörer ICKE TUNNELERAD CVK. Region Östergötland

Clinicum. Centralvenösa infarter, Utbildning för instruktörer ICKE TUNNELERAD CVK. Region Östergötland Clinicum Centralvenösa infarter, Utbildning för instruktörer ICKE TUNNELERAD CVK CVK, SVP & PICC-line Kärlskador För att undvika risk för kärlskador och onödigt trauma för patienten är det nödvändigt att

Läs mer

PICC-line Skötsel & hantering

PICC-line Skötsel & hantering PICC-line Skötsel & hantering PICC-line katetrar Power PICC Solo Lila kateter = Tål höga tryck Öppen spets Ventil i konnektordelen som förhindrar luftinsug och spontant blodbackflöde i katetern. För att

Läs mer

Clinicum. Centralvenösa infarter, Utbildning för instruktörer TUNNELERAD CVK Region Östergötland

Clinicum. Centralvenösa infarter, Utbildning för instruktörer TUNNELERAD CVK Region Östergötland Clinicum Centralvenösa infarter, Utbildning för instruktörer TUNNELERAD CVK 2016-03-23 CVK, SVP & PICC-line Kärlskador För att undvika risk för kärlskador och onödigt trauma för patienten är det nödvändigt

Läs mer

ATG-behandling (Thymoglobuline ) vid konditionering inför stamcellstransplantation

ATG-behandling (Thymoglobuline ) vid konditionering inför stamcellstransplantation ID nummer: SCT3.23 Version: 1 Utfärdande PE: Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård i Östergötland Framtagen av: (Namn, titel) Ronald Svensson, överläkare Utfärdande enhet: Hematologiska kliniken,

Läs mer

Central venkateter icke tunnelerad (CVK)

Central venkateter icke tunnelerad (CVK) Dok-nr 04361 Författare Version Anette Grahn, instruktionssjuksköterska, Clinicum 1 Godkänd av Giltigt fr o m Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab 2017-09-25 En centralvenös infart har

Läs mer

Arbetsbeskrivning för: CVK - Handhavande av central venkateter i sluten och öppen vård S Y F T E

Arbetsbeskrivning för: CVK - Handhavande av central venkateter i sluten och öppen vård S Y F T E Arbetsbeskrivning för: CVK - Handhavande av central venkateter i sluten och öppen vård S Y F T E Denna texts syfte är att beskriva handhavandet av central venkateter (CVK) så att det sker på ett säkert

Läs mer

Klinisk omvårdnad: Kliniska Färdigheter

Klinisk omvårdnad: Kliniska Färdigheter Klinisk omvårdnad: Kliniska Färdigheter Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 14 Namn (ej kod): (Ifylles av student) Tentamensdatum: 8 april 2015 Tid: 1timme 30 minuter Hjälpmedel: Inga

Läs mer

Vaccinationer efter autolog och allogen stamcellstransplantation (SCT)

Vaccinationer efter autolog och allogen stamcellstransplantation (SCT) ID nummer: SCT3.37 Dokumenttyp: Vårdprocessprogram/SOP Utfärdande PE: Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård i Östergötland (CKOC) Utfärdande enhet: Hematologiska kliniken, Universitetssjukhuset

Läs mer

Infartsrelaterade infektioner i blodbanorna. Nov 2012 Margareta Edvall

Infartsrelaterade infektioner i blodbanorna. Nov 2012 Margareta Edvall Infartsrelaterade infektioner i blodbanorna Nov 2012 Margareta Edvall Definitioner Bakteriemi = förekomst av bakterier i blodbanan Primära bakteriemier = associerade till kärlkateter Sekundära bakteriemier

Läs mer

Picc-line i Dalarna. Merja, Anders och Ewa Lungmottagningen. Jeanette, Lena och Paula Blodmottagningen

Picc-line i Dalarna. Merja, Anders och Ewa Lungmottagningen. Jeanette, Lena och Paula Blodmottagningen Picc-line i Dalarna Merja, Anders och Ewa Lungmottagningen Jeanette, Lena och Paula Blodmottagningen Therese, Annelie, Eva, Mats och Kirsten Anestesimottagningen Innehållförteckning 1: Picc-line ansvariga

Läs mer

CVK, CDK eller Subkutan venport inläggning - lokal anvisning Barn

CVK, CDK eller Subkutan venport inläggning - lokal anvisning Barn Godkänt den: 2018-09-02 Ansvarig: Christophe Pedroletti Gäller för: Region Uppsala CVK, CDK eller Subkutan venport inläggning - lokal anvisning Barn Innehåll Anmälan...3 CVK och Subkutan venport...3 CDK

Läs mer

PICC-line Skötsel & hantering Onkologiska kliniken, US Linköping

PICC-line Skötsel & hantering Onkologiska kliniken, US Linköping PICC-line Skötsel & hantering 2016-03-14 Onkologiska kliniken, US Linköping PICC-line katetrar Power PICC Solo Lila kateter = Tål höga tryck Öppen spets Ventil i konnektordelen som förhindrar luftinsug

Läs mer

Kontrastdefekter i Vena Cava kan misstolkas som tromber när de i själva verket beror på dålig blandning av kontrasten.

Kontrastdefekter i Vena Cava kan misstolkas som tromber när de i själva verket beror på dålig blandning av kontrasten. IIPO, Information Intensiv- och PeriOperativ vård Dokumenttyp ID Kod Utgåva Dokumentstatus VLL 2005-0025 003 Utgånget Ansvarig författare Ulf Bäcklund/US/VLL/SE Mats Karling/US/VLL/SE Övrig dokumentinformation

Läs mer

Infarter - journaltabell Gäller för: Region Kronoberg

Infarter - journaltabell Gäller för: Region Kronoberg Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Faktaägare: Eva Wetterling, sjuksköterska, Onkologklinikens dagsjukvård Ljungby Gäller för: Region Kronoberg Fastställd av: Pär Lindgren, chefläkare

Läs mer

Detta styrdokument gäller vanlig CVK, således ej tunnelerad CVK med subkutan kuff, subkutan venport eller CDK.

Detta styrdokument gäller vanlig CVK, således ej tunnelerad CVK med subkutan kuff, subkutan venport eller CDK. Innehållsansvarig: Krister Löfving, Enhetschef, Ledningsgrupp K6 (krilo); Anders Paulsson, Överläkare, Läkare (andpa1); Anders Winterfeldt, Överläkare, Läkare (andwi1); Camila Bogg, Specialistläkare, Läkare

Läs mer

Klinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter

Klinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter Klinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter Provmoment: Tentamen 1 Tentamen ges för: 61SH01 H16 del 1 Klinisk omvårdnad: delmoment Kliniska färdigheter GSJUK15h Namn (ej kod): Tentamensdatum: 16-11-14 Tid:

Läs mer

Klinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter

Klinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter Klinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter Provmoment: Tentamen 1 Tentamen ges för: 61SH01 VT17 del 1 Klinisk omvårdnad: delmoment Kliniska färdigheter GSJUK16v Tentamenskod: Tentamensdatum: 17-02-23 Tid:

Läs mer

Perifer venkatetersättning. 1. Perifier venkateter & dess delar

Perifer venkatetersättning. 1. Perifier venkateter & dess delar Perifer venkatetersättning 1. Perifier venkateter & dess delar Författare: Mia Colliander, Kliniskt Träningscentrum, Uppsala och Gunilla Gustafsson, Sjuksköterskeprogrammet, Uppsala universitet. I samarbete

Läs mer

Celsite implanterbara injektionsportar

Celsite implanterbara injektionsportar Celsite implanterbara injektionsportar Patientinformation gällande Celsite injektionsportar. Innehåll Innehåll Beskrivning av injektionsporten Celsite Inledning Ordlista CELSITE injektionsport - Därför

Läs mer

PICC-line - praktiskt handhavande Gäller för: Region Kronoberg

PICC-line - praktiskt handhavande Gäller för: Region Kronoberg Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2015-06-17 Faktaägare: Charlotta Strandberg, överläkare kirurgkliniken Fastställd av: Katarina Hedin, orförande medicinska kommittén

Läs mer

Utfärdande PE: Regionsövergripande Sökord: Central venkateter, CVK Giltig from:

Utfärdande PE: Regionsövergripande Sökord: Central venkateter, CVK Giltig from: OBS! Arbetsmaterial 1/15 Dokumentnamn: Central venkateter icke tunnelerad (CVK) Dokumenttyp: Riktlinje Utfärdande PE: Regionsövergripande Sökord: Central venkateter, CVK Giltig from: 2016-09-01 Utfärdande

Läs mer

Arbetsbeskrivning för: CVK - Handhavande av central venkateter i sluten och öppen vård S Y F T E

Arbetsbeskrivning för: CVK - Handhavande av central venkateter i sluten och öppen vård S Y F T E Arbetsbeskrivning för: CVK - Handhavande av central venkateter i sluten och öppen vård S Y F T E Denna texts syfte är att beskriva handhavandet av central venkateter (CVK) så att det sker på ett säkert

Läs mer

ANE LÄK Venportar-Inläggning, skötsel och komplikationer

ANE LÄK Venportar-Inläggning, skötsel och komplikationer 1 (16) ANE LÄK Venportar-Inläggning, skötsel och komplikationer Preoperativa förberedelser Indikationer för anläggande av venportar sätts av beställande klinik. Anläggande av venportar skall jämställas

Läs mer

Celsite Implanterbara injektionsportar

Celsite Implanterbara injektionsportar Celsite Implanterbara injektionsportar Patientinformation Patientinformation Patientens namn: Patientens adress: Telefonnummer: Sjukhus: Sjukhusadress: Telefonnummer: Läkare: Läkarens telefonnummer: Injektionsportens

Läs mer

Retrospektiv studie av akuta och långsiktiga komplikationer av venportar

Retrospektiv studie av akuta och långsiktiga komplikationer av venportar Retrospektiv studie av akuta och långsiktiga komplikationer av venportar 2015-02-17 Version 9 Emma Sundwall, ST-läkare, Anestesi och intensivvård, Sunderby sjukhus Handledare Magnus Hultin, Universitetslektor,

Läs mer

KAD-bara när det behövs

KAD-bara när det behövs KAD-bara när det behövs Kort personal utbildning KAD- Region kort Östergötland personal utb, 2015-01-12, Britta Larsson Syfte och mål Minimera skador på urinblåsan Förebygga urinretention Tidigt upptäcka

Läs mer

Intravenös infusionsbehandling. Anna Willman Sjuksköterskans ansvarsområde vid infusionsbehandling

Intravenös infusionsbehandling. Anna Willman Sjuksköterskans ansvarsområde vid infusionsbehandling Intravenös infusionsbehandling Anna Willman 2010-12-16 Sjuksköterskans ansvarsområde vid infusionsbehandling Tekniskt handhavande Aseptiskt handhavande Läkemedelsverkning Biverkning Rimlighetsbedömning

Läs mer

Barium-id Giltigt t.o.m Version 4

Barium-id Giltigt t.o.m Version 4 Innehållsansvarig: Daniel Hellner, Överläkare, Läkare Kardiologi (danhe) Granskad av: Erik Frick, Överläkare, Läkare Kardiologi (erifr) Godkänd av: Stellan Ahlström, Verksamhetschef, Ledningsgrupp M3 (steah)

Läs mer

ICD-10 kod: Kön:Alla Ålder: Vuxna och äldre

ICD-10 kod: Kön:Alla Ålder: Vuxna och äldre 1/14 Dokumentnamn: Subcutan venport Dokumenttyp: Riktlinje Utfärdande PE: Regionsövergripande Utfärdande enhet: Centrum för hälso- och vårdutveckling Framtagen av: Projektgrupp CVKprojektet Projektledare

Läs mer

Katetervård och kateterisering av urinblåsa

Katetervård och kateterisering av urinblåsa 1 INSTRUKTION Vård- och omsorgskontorets hälso- och sjukvård Framtagen av Sida Medicinskt ansvariga sjuksköterskor 1 (2) Godkänd och fastställd av Utgåva Ersätter Medicinskt ansvariga sjuksköterskor 3

Läs mer

Dialys - Central dialyskateter (CDK)

Dialys - Central dialyskateter (CDK) Dok-nr 09427 Författare Version Mersida Alic, biträdande vårdenhetschef, Medicinkliniken ViN 2 Godkänd av Giltigt fr o m Lena Ekström, verksamhetschef, Medicinkliniken ViN 2018-02-18 Vid hemodialysbehandling

Läs mer

Anette Grahn, instruktionssjuksköterska, Clinicum 1. Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab

Anette Grahn, instruktionssjuksköterska, Clinicum 1. Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab Dok-nr 04363 Författare Version Anette Grahn, instruktionssjuksköterska, Clinicum 1 Godkänd av Giltigt fr o m Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab 2017-10-05 (SVP) En centralvenös infart

Läs mer

ADMINISTRERING OCH PRAKTISKA RÅD

ADMINISTRERING OCH PRAKTISKA RÅD ADMINISTRERING OCH PRAKTISKA RÅD Innan behandlingsstart med Tysabri (natalizumab) För att kunna påbörja behandling med Tysabri måste det finnas en genomförd MRT-undersökning som är gjord inom de tre senaste

Läs mer

VRI Vårdrelaterade infektioner

VRI Vårdrelaterade infektioner VRI Vårdrelaterade infektioner Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterskor 1 2 3 Vad är vårdrelaterad infektion? Infektion som uppkommer hos en person i samband med slutenvård, eller till följd av åtgärd

Läs mer

LÄS DESSA ANVISNINGAR NOGA INNAN DU BÖRJAR ANVÄNDA NOVOSEVEN

LÄS DESSA ANVISNINGAR NOGA INNAN DU BÖRJAR ANVÄNDA NOVOSEVEN Bruksanvisning för NovoSeven LÄS DESSA ANVISNINGAR NOGA INNAN DU BÖRJAR ANVÄNDA NOVOSEVEN NovoSeven levereras i form av ett pulver. Före injektion (administrering) måste det lösas upp i spädningsvätskan

Läs mer

MEQ (6) Mediciner: Har fått ordinerat fluconazol samt valaciclovir men vet inte riktigt varför.

MEQ (6) Mediciner: Har fått ordinerat fluconazol samt valaciclovir men vet inte riktigt varför. MEQ 16-11-25 1(6) En lördagsmorgon träffar du en 53-årig kvinna på akutmottagningen som klagar över feber och allmän sjukdomskänsla. Ingen frossa. Smygande debut. Avföringen är något lös. Inga kräkningar.

Läs mer

ANELÄK Thoraxdränage på vårdavdelning med Sentinel Seal med Sentinel Seal

ANELÄK Thoraxdränage på vårdavdelning med Sentinel Seal med Sentinel Seal 1 (6) ANELÄK Thoraxdränage på vårdavdelning med Sentinel Seal med Sentinel Seal Thoraxdränage (bröstkorgsdränage, Bülaudränage) kan användas vid: Thoraxdränage (bröstkorgsdränage, Bülaudränage) kan användas

Läs mer

Regional riktlinje för central venkateter (CVK) för korttidsbruk, vuxna patienter

Regional riktlinje för central venkateter (CVK) för korttidsbruk, vuxna patienter Regional riktlinje för central venkateter (CVK) för korttidsbruk, vuxna patienter Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.

Läs mer

PVC ASSESS INSTRUMENT FÖR BEDÖMNING AV PERIFER VENKATETER AVSEENDE SKÖTSEL, TROMBOFLEBIT OCH DOKUMENTATION

PVC ASSESS INSTRUMENT FÖR BEDÖMNING AV PERIFER VENKATETER AVSEENDE SKÖTSEL, TROMBOFLEBIT OCH DOKUMENTATION PVC ASSESS INSTRUMENT FÖR BEDÖMNING AV PERIFER VENKATETER AVSEENDE SKÖTSEL, TROMBOFLEBIT OCH DOKUMENTATION Datum (år/månad/dag): Tid: Sjukhus: Klinik: Vårdavdelning: Granskare: Patientens personnummer:

Läs mer

Indikation för allogen stamcellstransplantation vid lymfom

Indikation för allogen stamcellstransplantation vid lymfom ID nummer: SCT3.21 Utfärdande PE: Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård i Östergötland Utfärdande enhet: Hematologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping, Sverige Framtagen av: (Namn, titel)

Läs mer

Praktiska tips om hantering kring cytostatika administrering

Praktiska tips om hantering kring cytostatika administrering Praktiska tips om hantering kring cytostatika administrering "#$%"&'(#)#$*+,-./",(#0$ Dosi-Fuser engångssystem för kontinuerlig infusion som fungerar helt utan batterier eller elektricitet och är avsett

Läs mer

Patienten/anhörig informerad om vård enligt SVP. Dokumentation av parametrar i övervakningskurva och VD 10. Signering av läkemedel i VD 7

Patienten/anhörig informerad om vård enligt SVP. Dokumentation av parametrar i övervakningskurva och VD 10. Signering av läkemedel i VD 7 Patienten/anhörig informerad om vård enligt SVP Sign:. Förberedelser innan dräninläggning EKG-övervak Sign: Puls och BT-kontroll Sign: Vid hypotoni, BT < 90 mmhg ge vätska i v enligt ordination. Sign:

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

Katetervård och kateterisering av urinblåsa

Katetervård och kateterisering av urinblåsa Instruktion Framtagen av: Medicinskt ansvariga Fastställd av: Medicinskt ansvariga Sökord i diariet: Katetervård, kateterisering Diarienummer: VON F 2017/00312 003 Fastställd: 2015-11-10 Revideras: Kontinuerligt

Läs mer

interventions- respektive kontrollgrupp Bortfall 116 patienter PICC: 24 CVK: 83 Venport: 72 Bortfall: okänt

interventions- respektive kontrollgrupp Bortfall 116 patienter PICC: 24 CVK: 83 Venport: 72 Bortfall: okänt Tillägg till bilaga 4. Sammanfattning av 9 studier som graderades som låg kvalitet. Författare År, Land Kim HJ et al 2010 SydKorea Studiedesign Prospektiv kohortstudie med er Onkologi Ej vedertagen DVTdefinition

Läs mer

TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER - RUTIN

TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER - RUTIN TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER - RUTIN INNEHÅLLSFÖRTECKNING Transfusion av blodkomponenter - Rutin... 1 Dokumentinformation... 1 Läkarordination... 1 PRIK... 1 Förberredelse inför transfusion... 1 Beställning

Läs mer

Införande av rutiner för hantering och dokumentation av perifer venkateter på Kirurgiska kliniken VIN

Införande av rutiner för hantering och dokumentation av perifer venkateter på Kirurgiska kliniken VIN Vrinnevisjukhuset i Norrköping, VIN Anna Bergqvist, Spec.sjuksköterska Införande av rutiner för hantering och dokumentation av perifer venkateter på Kirurgiska kliniken VIN Bakgrund Perifer venkateter,

Läs mer

Stenextraktion Percutan

Stenextraktion Percutan 2015-12-17 24700 1 (6) Stenextraktion Percutan Sammanfattning Kirurgiskt ingrepp som görs percutant (via huden) för att avlägsna stora njurstenar/njursten (större än 2 cm). Rutinen beskriver inläggningsförberedelser,

Läs mer

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sårvård Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik Utredning

Läs mer

CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526

CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526 CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526 Du har nu fått instruktioner och lärt dig spola dina katetrar själv. Detta skall du nu sköta själv medan du vistas i hemmet ca 2 veckor, därefter

Läs mer

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Sår - Rena rutiner Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Allmänt om sår och behandling Förebygga uppkomst av sår Sårläkning Rena sår ska hållas rena Begränsad antibiotikaanvändning Hindra smittspridning

Läs mer

1. Hur snabbt får en infusion som innehåller kalium ges?

1. Hur snabbt får en infusion som innehåller kalium ges? Provmoment: tentamen 1. Tentamen ges för: 61SH01 VT 18 del 1 Klinisk omvårdnad: delmoment Kliniska färdigheter GSJUK17V Tentamenskod: Tentamensdatum: 2018-03-09 Tid: 09.00-11.30 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel.

Läs mer

New. perfusafe2. Maximal säkerhet Minimal profil

New. perfusafe2. Maximal säkerhet Minimal profil VASKULÄR Venportsnål ACCESS New Maximal säkerhet Minimal profil Maximal säkerhet är en stickskyddad venportsnål med Huber-slipning. förebygger stickskador som kan uppstå då nålen avlägsnas från venporten.

Läs mer

Kärlkateterrelaterade infektioner Andreas Berge

Kärlkateterrelaterade infektioner Andreas Berge Kärlkateterrelaterade infektioner Andreas Berge Sammanfattning Centrala venkatetrar (CVK) för kort- eller långtidsbruk, och ibland perifera artär och venkatetrar, kan ge upphov till lokala eller systemiska

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Cvk (central venkateter) - riktlinjer för neonatal

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Cvk (central venkateter) - riktlinjer för neonatal Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 15765 su/med 2014-12-02 6 Innehållsansvarig: Barbro Johansson Wångdahl, Vårdenhetschef, Intensivvårdsavdelning neonatal 316 (barjo22) Godkänd av: Henrik

Läs mer

Tunnelerad epidural/intratekal(spinal)kateter för långtidsbruk

Tunnelerad epidural/intratekal(spinal)kateter för långtidsbruk Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Smärtbehandling Giltig fr.o.m: Faktaägare: Katarina Jonasson, smärtsjuksköterska Fastställd av: Linda Pantzar, Verksamhetschef Anestesikliniken Revisions

Läs mer

Värt att veta om Din gastrostomi

Värt att veta om Din gastrostomi Värt att veta om Din gastrostomi Gastrostomi är ingen ny kirurgisk teknik utan har funnits i över 100 år. Den används när inte tillräckligt med mat kan ätas på vanligt sätt eller i samband med operation.

Läs mer

Kärlkateterrelaterade infektioner Pia Appelgren

Kärlkateterrelaterade infektioner Pia Appelgren Kärlkateterrelaterade infektioner Pia Appelgren Sammanfattning Centrala venkatetrar (CVK), för kort- eller lång tid, och ibland perifera artär och - venkatetrar kan ge upphov till lokala eller systemiska

Läs mer

Till dig som ska få en PICC-line

Till dig som ska få en PICC-line Till dig som ska få en PICC-line Öron-, näs- och halskliniken A16b Karolinska Universitetssjukhuset ÖNH avdelningen A16b för inläggning av PICC-line Din tid hos oss: Hur hittar jag till A16b: Gå igenom

Läs mer

/(\ inspektionen för vård och omsorg

/(\ inspektionen för vård och omsorg /(\ inspektionen för vård och omsorg BESLUT 2016-02-24 Dnr 8.1.1-20976/2014 1(5) A v delning Mitt Hälso- och sjukvård, HS l hans.rudstam@ivo.se Region Gävleborg län Vårdgivare Region Gävleborg, Gävle sjukhus,

Läs mer

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination?

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Piperska muren 4 mars 2015 Smittskyddssjuksköterska Vaccination Vilka ska vaccineras? Vem får ordinera vaccin?? Provtagning inför vaccination?

Läs mer

Inläggning och skötsel av thoraxdrän

Inläggning och skötsel av thoraxdrän Inläggning och skötsel av thoraxdrän Berörda enheter Intensivvårdsavdelningen Sunderby sjukhus. Indikation Aktiv dränering av blod, vätska och/eller luft från pleura. Denna rutin gäller för pleuradrän

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

Indikationer: Katetern är avsedd för kortvarig vaskulär åtkomst via navelartärer på neonatala patienter.

Indikationer: Katetern är avsedd för kortvarig vaskulär åtkomst via navelartärer på neonatala patienter. Covidien Argyle Umbilikal kärlkateter i polyuretanplast Enkellumen Beskrivning: Argyle navelkärlskateter med ett lumen, är tillverkad av en patenterad polyuretansammansättning. Den har tre inkapslade röntgentäta

Läs mer

NEFROSTOMI Information och tips!

NEFROSTOMI Information och tips! INFORMATION OM NEFROSTOMI Information och tips! Nefrostomi, vad är det? Nefrostomi är en urinkateter som är placerad i njurbäckenet genom huden på ryggen. Slangen är kopplad till en urinpåse. Orsaker till

Läs mer

Åtgärder vid extravasering av cytostatika. Nationella anvisningar, version 1

Åtgärder vid extravasering av cytostatika. Nationella anvisningar, version 1 Åtgärder vid extravasering av cytostatika Nationella anvisningar, version 1 Januari 2013 Innehållsförteckning Extravasering av cytostatika... 3 1. Symtom vid Extravasering... 3 2. Åtgärder vid misstänkt

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

KUNSKAPSÖVERSIKT. till Standardvårdplan- Katetrisering av urinblåsan

KUNSKAPSÖVERSIKT. till Standardvårdplan- Katetrisering av urinblåsan LANDSTINGET KRONOBERG KUNSKAPSÖVERSIKT till - Katetrisering av urinblåsan Camilla Andersson, Fredrik Björnfot [2013-05-31] INNEHÅLLSFÖRTECKNING GODKÄNNADE... 2 RIKTLINJER FÖR ANVÄNDANDE AV STANDARDVÅRDPLAN

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Shunt - vid hydrocefalus

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Shunt - vid hydrocefalus Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 18746 su/med 2018-02-09 4 Innehållsansvarig: Gunilla Drake af Hagelsrum, Överläkare, Läkare (gundr) Godkänd av: Lars Gelander, Verksamhetschef, Verksamhet

Läs mer

Bedömningsunderlag för metoden intravenös injektion i CVK

Bedömningsunderlag för metoden intravenös injektion i CVK Bedömningsunderlag för metoden intravenös injektion i CVK Iordningsställa materialet med ett aseptiskt förfarande *Kontrollera ordinationer mot patient id, läkemedelsnamn, läkemedelsform, styrka, dosering,

Läs mer

Medicintekniska färdigheter Sluten somatisk vård

Medicintekniska färdigheter Sluten somatisk vård Medicintekniska färdigheter Sluten somatisk vård Detta dokument innehåller medicintekniska färdigheter som Du som student bör/ kan få möjlighet att träna/gå igenom dels på utbildningsenheten (universitetet

Läs mer

Perifert inlagd central venkateter (PICC-line)

Perifert inlagd central venkateter (PICC-line) Dok-nr 04362 Författare Version Anette Grahn, instruktionssjuksköterska, Clinicum 1 Godkänd av Giltigt fr o m Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab 2017-10-05 Perifert inlagd central venkateter

Läs mer

Intraosseös infart. IVAK Piteå

Intraosseös infart. IVAK Piteå Intraosseös infart. IVAK Piteå Berörda enheter IVAK Piteå Älvdals Sjukhus. Syfte Rutinen syftar till att säkerställa en säker och enhetlig hantering av intraosseösa infarter. Indikationer för intraosseös

Läs mer

CRT-Cardiac Resynchronization Therapy (Hjärtsviktspacemaker)

CRT-Cardiac Resynchronization Therapy (Hjärtsviktspacemaker) Medicinsk Patientinformation patientinformation CRT-Cardiac Resynchronization Therapy (Hjärtsviktspacemaker) Utgåva 1. Fastställandedatum 2017-10-02. Dokument-id 33854 Sammanfattning CRT är en behandling

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Repetition av patientens PD-kunskaper

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Repetition av patientens PD-kunskaper Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 24361 su/med 2017-11-01 2 Innehållsansvarig: Marie Blomén, Instruktör, PD-mottagning (marbl24) Godkänd av: Jennie Lönnbro Widgren, Verksamhetschef,

Läs mer