Utfärdande PE: Regionsövergripande Sökord: Central venkateter, CVK Giltig from:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utfärdande PE: Regionsövergripande Sökord: Central venkateter, CVK Giltig from:"

Transkript

1 OBS! Arbetsmaterial 1/15 Dokumentnamn: Central venkateter icke tunnelerad (CVK) Dokumenttyp: Riktlinje Utfärdande PE: Regionsövergripande Sökord: Central venkateter, CVK Giltig from: Utfärdande enhet: Centrum för hälso- och vårdutveckling Framtagen av: Projektgrupp CVK-projektet Projektledare Clinicum: Anette Grahn, Anette Krepper Målgrupp: Sjuksköterskor som hanterar icke tunnelerad central venkateter Godkänd av: Godkänd av: Sakkunnig anestesiolog Christian Bergek, Sakkunnig leg. sjuksköterska Christina Ågebrant Holmgren Giltigt tom: Diarienummer ICD-10 kod: Kön: Alla Ålder: Vuxna och Äldre Innehåll Central venkateter icke-tunnelerad... 2 Enkellumen och flerlumen... 2 Förberedelser inför inläggning av CVK... 4 Indikation, remiss, anestesibedömning... 4 Patientinformation... 4 Blodprov... 4 Kroppstvätt inför inläggning av CVK... 4 Inläggning genomförande... 4 Kontroller efter inläggning av CVK... 4 Kontroll och godkännande av att använda CVK... 4 Kontroll och godkännande innan cytostatika administreras i CVK... 4 Postoperativa kontroller... 5 Katetersystem... 5 Handhavande av CVK... 6 Material vid omläggning av CVK... 6 Tillvägagångssätt vid sterilomläggning av CVK... 6 Injektion och infusion i centralvenös infart... 8 Röntgen... 8 Infusionspump med ocklusionslarm... 8 Byte av infusionsaggregat... 8 Blodprovtagning... 9 Tillvägagångssätt vid blodprovtagning... 9 Blododling... 9 Läkemedelskoncentrationsprov... 9 Senast reviderat, datum: (åååå-mm-dd) Reviderat av (namn, titel, klinik): Godkänt revideringen:

2 2/15 Dokumentation... 9 Mallar i Cosmic för dokumentation av centralvenös infart Vilande central venkateter Avlägsnande Material Tillvägagångssätt vid avlägsnande Komplikationer Stickrelaterade komplikationer Pneumothorax, luft i lungsäcken Åtgärder...12 Luftemboli...12 Ocklusion och trombos...12 Kateterdislokation och extravasal infusion Infektion...14 Referenser Central venkateter icke-tunnelerad En centralvenös infart har en kateterspets som mynnar ut i en central ven, vanligtvis Vena cava superior, vid eller i övergången till hjärtats högra förmak. Beslut om inläggning av CVK ska alltid övervägas noggrant för varje enskild patient, då användandet är förenat med risk för komplikationer. Inläggning av CVK är ett operativt ingrepp som ska ordineras av läkare och utföras under sterila förhållanden, vanligtvis på en operationsavdelning. Bild 1. Bildtext: Anatomiskbild med CVK Enkellumen och flerlumen Det finns icke tunnelerad centralvenös kateter med enkellumen och flerlumen. Oavsett hur många skänklar en kateter har på utsidan av patienten så löper de parallellt efter hudinträdet i en gemensam kanal. Dessa mynnar sedan ut på olika sidor och nivåer runt CVK spetsen, någon cm från varandra. På en flerlumen CVK är de olika skänklarna färgmarkerade. Detta symboliserar lumens inre diameter och vart på kateterspetsen de mynnar ut. Hanteringen av enkellumen och flerlumen sker på samma sätt. Den vanligaste CVK modellen är enkellumen. Inom intensivvård används ofta CVK-modeller med

3 3/15 flera lumen allt från 2-, 3-, 4-, och 5-lumen. Flerlumen är värdefullt vid icke-blandbara infusioner, eller för att kunna aspirera prover utan att avbryta pågående infusioner. Bild 2. Bildtext: Enkellumen CVK försedd med on/off- Knapp Bild 3. Bildtext: Flerlumen CVK försedd med klämma på varje skänkel Bild 4.

4 4/15 Bildtext: Visar flerlumens inre diameter och var på kateterspetsen de mynnar ut Förberedelser inför inläggning av CVK Indikation, remiss, anestesibedömning länk Val av centralvenös infart Patientinformation länk gemensamma riktlinjer för centralvenös infart Blodprov Rutinmässigt: PK-INR, APTT samt TPK, ej äldre än ett dygn. Avsteg efter individuell kontakt. Kroppstvätt inför inläggning av CVK Dusch med helkroppsdesinfektion rekommenderas. Använd desinfekterande tvål (Descutan/Hibiscrub). Vid akut operation anpassas helkroppstvätten eller helkroppsdesinfektionen till patientens tillstånd. Håravkortning utförs vid behov. Detta görs med håravkortningsapparat eller sax. Rakhyvel bör ej användas eftersom rakning kan orsaka att små sår uppkommer på huden. Inläggning genomförande (Länk till Val av centralvenös infart) Kontroller efter inläggning av CVK Kontroll och godkännande av att använda CVK Läkare ska alltid godkänna och dokumentera i Cosmic att den centralvenösa kateterns läge är kontrollerat och att katetern får användas efter inläggning. Kontroll och dokumentation utföras vanligen av inläggande anestesiläkare. Saknas dessa uppgifter ska ansvarig avdelningsläkare bedöma kateterläge och godkänna att CVK får användas före användning. Kontroll och godkännande innan cytostatika administreras i CVK För patienter som ges cytostatika ska alltid ansvarig avdelningsläkare ha godkänt kateterläget efter röntgen innan katetern används. Detta skall tydligt dokumenteras i Cosmic av den godkännande avdelningsläkaren.

5 5/15 Postoperativa kontroller MEWS kontroll utförs vid ankomst till vårdavdelning efter inläggning av CVK. Regelbunden observation av andning, puls och blodtryck bör genomföras under de närmaste timmarna efter CVK-inläggning, relaterat till postoperativa komplikationer. Till exempel blödning, pneumothorax och hemothorax. De senare tillstånden diagnostiseras med lungröntgen Regelbunden observation av insticket bör genomföras under det närmaste dygnet efter inläggning. Det kan lätt uppstå en liten blödning från insticksstället de första timmarna efter ingreppet Katetersystem Katetersystemet består av en CVK som beroende på fabrikat är försedd med avstängningsventil (on/off-knapp) eller klämma. Avstängningsventil eller klämma ska alltid vara stängd när CVK inte används och vid byte av injektionsmembran, kranar och slangar. Observera att det alltid ska finnas tillgång till två avstängningsanordningar in mot patienten. Närmast avstängningsventilen kopplas ett injektionsmembran och därefter en eller flera trevägskranar som ska förses med injektionsmembran. Bild 4. Bildtext: Avstängningsventil on/off-knapp och klämma Bild 5. Bildtext: Avstängningsventil med injektionsmembran och trevägskran med injektionsmembran Katetern är fixerad vid huden med hjälp av suturer. Dessa suturer ska inte tas bort. Katetern kan antingen fästas via en platta som är suturerad i huden eller vara direkt suturerad i huden med en sutur som löper runt katetern. Bild 6.

6 6/15 Bildtext: Kateter fäst vid platta med suturer Handhavande av CVK Endast läkare eller leg. sjuksköterska som är väl förtrogen med hur en CVK skall hanteras får handha eller avlägsna en CVK. Arbeta alltid aseptiskt vid hantering av CVK och katetersystemet, det vill säga så att det höggradigt rena bibehålls höggradigt rent och det sterila bibehålls sterilt. Utför så få manipulationer som möjligt. Omläggning med slang- och kranbyte sker i slutenvård var 3:e dag eller tidigare vid behov. I öppenvård/hemsjukvård upp till var 7:e dag. Om förbandet lossnat, är fuktigt eller förorenat sker omläggning omedelbart. Trevägskranar och injektionsmembran ska ses som en helhet och bytas om dessa inte går att spola synligt rena. Material vid omläggning av CVK Klorhexidinsprit 5 mg/ml. Vid allergi mot klorhexidin används 70% etanol Undersökningshandskar Engångs plastförkläde Sterila handskar Sterilt omläggningsset Sterila kompresser, 7,5 x 7,5 cm Steril förfylld luer lock Spruta med 10 ml NaCl 9 mg/ml. Endast om katetern använts och skall genom spolas Sterilt transparent semipermeabelt förband Steril duk Eventuellt sterila öronpinnar och NaCl 9 mg/ml om instickstället är blodigt Injektionsmembran och trevägskranar Kompresser eller rundtork för täckning av krankopplingar Märketiketter Fakir Avfallspåse Tillvägagångssätt vid sterilomläggning av CVK Länk till film som visa tillvägagångsätt vid sterilomläggning av CVK: Tillämpa basala hygienrutiner Informera patienten

7 7/15 Sänk patienten till planläge, om tillståndet tillåter. Placera ett underlägg med uppsugningsförmåga under patientens huvud och hals Handdesinfektion Ta på undersökningshandskar Ta bort förbandet. Kassera de använda handskarna Handdesinfektion Desinficera arbetsbordet Handdesinfektion Ta på sterila handskar Duka upp det sterila materialet enligt steril metod. Rekommendation är två personer Häll rikligt med klorhexidinsprit 5 mg/ml på kompresserna Om synligt blod vid instickstället, häll NaCl 9mg/ml på kompress och öronpinnar Koppla samman injektionsmembran, förlängningsslang och trevägskranar med injektionsmembran. Fyll systemet med NaCl 9 mg/ml. Stäng den yttre trevägskranen. Kontrollera att alla kopplingar är åtdragna. Observara att det ska sitta ett genomspolat injektionsmembran mellan CVK och förlängningsslang Om synligt blod tvättas det bort med NaCl 9 mg/ml och skall torkas torrt mekaniskt innan desinfektion sker Tvätta insticksstället, katetern och huden runt omkring med god marginal med klorhexidinsprit 5 mg/ml. Tvätta inifrån och arbeta utåt. Låt Spriten torka i minst två minuter Applicera vid behov sterilt hudskydd av typ Cavilon Täck instickstället med transparent semipermeabelt förband. Undvik att lägga dubbla lager förband över insticket, då förbandet förlorar sin semipermeabla funktion Kontrollera att katetern är stängd med On/Off-knappen alternativt klämman och lossa injektionsmembranet Desinficera katetersystemets alla öppningar samt injektionsmembran med mekanisk gnuggning med Klorhexidinsprit 5 mg/ml under 15 sek samt invänta torktid 30 sek Håll kvar kompressen med desinfektion under injektionsmembranet/trevägskranen hela tiden du manipulerar med systemet Kontrollera alltid att kateterspetsen är placerad i blodbanan genom att injicera NaCl 9 mg/ml, aspirera sedan försiktigt tills det kommer blod några millimeter in i kateterslangen. För patientens bekvämlighet kan trevägskran som inte används täckas med rena kompresser/rundtork. Märk förlängningsslangar och förband med etikett central venkateter datum och signatur.

8 8/15 Dokumentera Märkning av infartsväg Injektion och infusion i centralvenös infart Tillvägagångssätt Tillämpa basala hygienrutiner Informera patienten Kontrollera patientidentitet och ordination Desinficera katetersystemets alla öppningar samt injektionsmembran med mekanisk gnuggning med Klorhexidinsprit 5 mg/ml under 15 sek samt invänta torktid 30 sek Håll kvar kompressen med desinfektion under injektionsmembranet/trevägskranen hela tiden du manipulerar med systemet Kontrollera alltid att kateterspetsen är placerad i blodbanan genom att injicera NaCl 9 mg/ml, aspirera sedan försiktigt tills det kommer blod några millimeter in i kateterslangen. Administrera läkemedel enligt ordination via yttre trevägskranen. Spola systemet med NaCl 9 mg/ml mellan läkemedel. Avsluta med minst 20 ml NaCl 9mg/ml Vid administrering av cytostatika kopplas 2 trevägskranar till kateterns inre injektionsmembran. Adapter till slutet system kopplas till den yttre trevägskranen och injektionsmembran till den inre kranöppningen. Efter avslutad infusion av potenta läkemedel ska 10 ml blod aspireras bort innan den centralvenösa infarten genomspolas med minst 20 ml NaCl 9 mg/ml. Alla läkemedel som ges samtidigt kontinuerligt i samma lumen i en centralvenös infart måste vara kompatibla Dokumentera Röntgen Central venkateter med endast ändhål läggs via vena subclavia eller vena jugularis interna. Dessa är inte testade för höga tryck enligt tillverkarna och skall ej användas vid kontrastinjektion. (Länk till riktlinje DC Kontrasttillförsel med automatinjektor i CVK och PAC) Infusionspump med ocklusionslarm Användning av infusionspump med ocklusionslarm vid infusion i centralvenösa infarter minskar risken för problem med ocklusion. Infusionspumpen ger ett konstant flöde i infarten oavsett om patienten är sängliggande eller är uppe och går. Larmet gör att personal eller patient blir uppmärksam på en eventuell ocklusion. Byte av infusionsaggregat

9 9/15 Vid kontinuerlig infusion ska infusionsaggregat bytas var 72:a timme. Infusionsaggregatet byts alltid efter läkemedel som inte kan blandas med efterföljande infusion. För hematologiska patienter ska infusionsaggregat bytas var 12:e timme vid kontinuerlig infusion. Blodprovtagning Vid provtagningen används antingen vaccutainersystem eller 10 ml spruta. Tillvägagångssätt vid blodprovtagning Ta fram material och provtagningsunderlag Tillämpa basala hygienrutiner Informera patienten Kontrollera patientidentitet Desinficera katetersystemets alla öppningar samt injektionsmembran med mekanisk gnuggning med Klorhexidinsprit 5 mg/ml under 15 sek samt invänta torktid 30 sek Håll kvar kompressen med desinfektion under injektionsmembranet/trevägskranen hela tiden du manipulerar med systemet Kontrollera alltid att kateterspetsen är placerad i blodbanan genom att injicera NaCl 9 mg/ml, aspirera sedan försiktigt tills det kommer blod några millimeter in i kateterslangen Aspirera 5-10 ml blod som kasseras som slask Tag önskade blodprover via yttre trevägskranen Spola systemet med minst 20 ml NaCl 9 mg/ml Byt injektionsmembran/trevägskran om dessa inte går att spola synligt rena Blododling Blododling ur centralvenös infart tas antingen för att patienten är svårstucken eller vid misstanke om kateterrelaterad infektion. Vid misstanke om kateterrelaterad infektion tas blododling samtidigt inom 15 minuter både perifert och ur den centralvenösa infarten. Detta kallas parad blododling eller blododling med tidsskillnad. För att styrka förekomst av kateterrelaterad infektion bör odling på blod taget ur centralvenös infart vara positiv (med samma bakterie) > 120 minuter före växt i perifer blododling. Vid flerlumen-cvk bör prov tas ur varje skänkel. Läkemedelskoncentrationsprov Läkemedelskoncentrationer bör inte tas från centralvenös infart om det aktuella läkemedlet administrerats via infarten, eftersom det då finns en risk att få falskt höga värden. Vid flerlumen kateter kan prov tas ur den skänkel som inte har använts till det aktuella läkemedlet. Rådgör med ansvarig läkare. Dokumentation

10 10/15 All dokumentation avseende centralvenösa infarter av olika slag ska enligt patientdatalagen (SFS 2008:355) dokumenteras och signeras i patientjournalen av den läkare eller sjuksköterska som utfört handlingen. I Region Östergötland skall inläggning, komplikationer och borttagande av centralvenös infart dokumenteras i specifika mallar i Cosmic. Detta för att kunna ta fram statistisk data som är av nytta i patientsäkerhetsarbetet. Övriga åtgärder dokumenteras under in-och utfarter i Cosmic. Mallar i Cosmic för dokumentation av centralvenös infart Centralvenös infart - inläggning Centralvenös infart - komplikationer Centralvenös infart - borttagande Vilande central venkateter Med vilande CVK avses CVK som används mer sällan än var 7:e dag. Överväg till immunosupprimerade patienter med förväntat långtidsbehov av CVK heparinlås med 3-5 ml Heparin 100IE/ml, enligt läkarordination. Vetenskapligt stöd saknas för att rutinmässigt använda heparinlås. Om heparinlås ska användas enligt läkarordination ska indikationen dokumenteras under läkemedelsrelaterad information i Cosmic och signeras i läkemedelsmodulen. Avlägsnande Behovet av CVK bör omprövas dagligen hos varje enskild patient. Om CVK ej behövs ska den avlägsnas. Infektionsrisken ökar med antalet CVK-dygn. Vid misstanke om infektion ska CVK spetsen skickas för odling. Material Engångs plastförkläde Klorhexidinsprit 5 mg/ml, Vid allergi mot klorhexidin används 70% etanol Transparent semipermeabelt förband Undersökningshandskar Sterila kompresser Suturborttagare Sterilt omläggningsset Steril duk Sterila handskar Eventuell odlingsremiss Eventuell steril sax Eventuellt ett odlingsrör Tillvägagångssätt vid avlägsnande

11 11/15 I samband med avlägsnande observeras patienten avseende påverkan på andning eller cirkulation. Tillämpa basala hygienrutiner Informera patienten. Handdesinfektion Ta på engångs plastförkläde. Sänk huvudändan Handdesinfektion Ta på sterila handskar Ta bort förbandet och eventuella suturer. Desinfektera huden runt insticksstället och låt lufttorka Uppmana patienten att andas ut samtidigt som katetern dras ut. Steril kompress trycks samtidigt mot insticksstället. Trycket kvarhålls i 5-10 minuter Kontrollera att katetern är hel och oskadd Om odling ska tas: klipp ner ca 5 cm av CVK med steril sax direkt ner i ett sterilt odlingsrör utan tillsats Fäst ett tättslutande, lufttätt förband över insticksstället som bör sitta upp till 72 timmar för att undvika luftemboli Höj sängens huvudända Observera patienten med avseende på kliniska tecken till lokal blödning Dokumentera i mallen Centralvenös infart- borttagande Komplikationer Stickrelaterade komplikationer Blödning, kan uppstå oavsett var man sticker för att lägga en centralvenös infart. Det finns dock skillnader i hur blödningen kan hanteras. En blödning från femoralisvenen är relativt lätt att komprimera för hand. Samtidigt som en artärblödning under nyckelbenet kan vara omöjlig att komprimera för hand och snabbt fylla på sig och ge allvarliga följder. En artärblödning på halsen kan trycka på andra strukturer och i värsta fall påverka andningen. Ju grövre nål/kateter/stickutrustning desto allvarligare kan blödningen bli. Subcutan venport och Tunnelerad CVK innebär större blödningsrisk än för en CVK. Inläggare kan använda ultraljud för att till viss del minska risken för blödning. En subcutan blödning i området för infarten är en bra grogrund för bakterier och ökar sannolikt risken att katetern senare blir infekterad. Pneumothorax, luft i lungsäcken Andningssvårigheter, bröstsmärtor, hosta samt pulsstegring och blodtrycksfall de närmaste timmarna efter insättandet eller borttagandet av centralvenös infart kan vara ett tecken på att

12 12/15 lungsäcken eller lungan punkterats vid det operativa ingreppet. Lungsäcken kan då ha fyllts med luft. Vid misstanke om pneumothorax i anslutning till punktion, eller om patienten uppvisar tecken på hypoxi eller nytillkommen andningspåverkan görs en lungröntgen. Åtgärder Stäng av eventuellt pågående infusion Övervaka patienten noggrant, ta kontroller enligt MEWS Tillkalla ansvarig läkare omgående Sänk sängens huvudända till planläge eller lägre Lägg patienten på vänster sida så att eventuell luft stannar i höger kammare. Ge syrgas enligt läkarordination, vanligtvis ordineras liter på reservoarmask Luftemboli Vid inandning uppstår ett undertryck i centrala vener. Om CVK hanteras felaktigt, till exempel att kranar lämnas öppna eller vid materialfel kan luft sugas in i blodbanan och orsaka luftemboli. Risk för luftemboli finns även vid inläggning och borttagande av CVK. En luftemboli kan ge respiratorisk-, kardiovaskulär- och CNS-påverkan. Var uppmärksam på symtom som andnöd, bröstsmärtor, illamående, snabb andning, svag hastig puls, blodtrycksfall och cyanos. Patienten bör ligga plant vid hantering av CVK. Därmed minskar risken att luft sugs in i blodbanan. Åtgärder Stäng av eventuellt pågående infusion Övervaka patienten noggrant, ta kontroller enligt MEWS Tillkalla ansvarig läkare omgående Sänk sängens huvudända till planläge eller lägre Lägg patienten på vänster sida så att eventuell luft stannar i höger kammare. Ge syrgas enligt läkarordination, vanligtvis ordineras liter på reservoarmask Ocklusion och trombos Det kan finnas flera orsaker till att det är stopp, trögt att spola i eller att aspirera ur en CVK. Kontrollera: Att avstädningsklämma eller trevägskran är öppen Att inte någon slang i katetersystemet är knickad Injektionsmembranets funktion Stopp kan bero på att kateterspetsen ligger mot kärlväggen. Åtgärd:

13 13/15 Be patienten att vrida på huvudet, sträcka på halsen, prova olika sidolägen, sitta eller ligga. Be patienten hosta, djupandas eller krysta. Spola, om det går, med ytterligare ml NaCl 9mg/ml, utan att forcera mot motstånd Kontakta ansvarig läkare och dokumentera i CVK-mallen under komplikationer Andra orsaker till stopp: Avlagringar av till exempel läkemedel eller blod Trombos i eller utanför lumen. Vid stopp bör möjliga orsaker övervägas med ledning av hur infarten användes före stoppet. Om det inte finns anledning att misstänka lipidocklusion som kan uppkomma vid parenteral nutritionsbehandling eller läkemedelsutfällning som kan uppkomma om inkompatibla läkemedel blandas i infarten, är sannolikheten stor att orsaken är trombotisk. Ofta är det en kombination av flera faktorer. Ocklusion i kateterlumen Fibrinstrumpa Kateterrelaterad ventrombos. Vid stopp eller aspirationsproblem kan alteplas (Actilyse ) instilleras i katetern efter läkarordination. Indikation och tillvägagångsätt finns i FASS. Sådan behandling föregås ofta av röntgenundersökning för att kontrollera kateterläge. Symtom på ventrombos kan vara svullnad, rodnad, smärta samt dålig kateterfunktion men kan också vara asymtomatisk. Kateterdislokation och extravasal infusion Ansvarig läkare skall alltid kontaktas för åtgärd vid misstanke om kateterdislokation eller vid extravasal infusion. Intravenöst kateterspetsläge verifieras med venöst backflöde. Kateterdislokation kan uppstå om infusionsslangar fastnar någonstans när patienten rör på sig, om suturer som fäster tunnelerad CVK har lossnat eller om den spruckit. Om suturer har lossnat ska ansvarig läkare meddelas för att bedöma om nya bör sättas innan kragen har växt fast under huden. Glider katetern ur blodbanan kan extravasal infusion uppstå. På grund av infektionsrisk får en kateter som glidit ur blodbanan inte skjutas tillbaka in i kärlet. Röntgenkontroll bör göras om det råder tveksamhet kring kateterläget. Subjektiva symtom på extravasering: Smärta Brännande känsla Svullnad Blek hud Kyla Lokal obehagskänsla av något slag Det är viktigt att även diffusa eller diskreta symtom tas på allvar. Objektiva symtom på en extravasering:

14 14/15 Sänkt dropphastighet Ökat injektionsmotstånd Sämre eller ingen blodretur Läckage ut på hud eller förband Svullnad Rodnad Värmeökning Resistens Sena symtom på en extravasering: Hudfjällning Blåsor Sårbildning Lokal känselförändring Infektion En CVK innebär en infektionsrisk. Risken för infektion ökar varje gång det slutna systemet bryts. Inläggning skall ske under sterila förhållanden och i möjligaste mån på operationssal. Steril inläggning och ett aseptiskt handhavande minskar risken för infektion. Mikroorganismer binds lätt till katetermaterialet och det fibrin som ofta täcker dess yta. Lokal infektion i en centralvenös infart orsakas oftast av Stafylococcus aureus eller koagulasnegativa stafylokocker. Båda förekommer på huden och kan föras in vid inläggning och hantering. Mikroorganismer kan också föras in längs kateterns utsida via insticket eller föras via blodet till katetern, så kallad hematogen spridning. Ibland sprids infektionen till blodbanan och leder till systemisk infektion. Observera att de flesta patienter med systemisk infektion inte har lokal CVK-infektion. Infektionsdiagnosen baseras på en sammanvägning av symtom, kliniska fynd och laboratoriedata. God hygien hos både patient och personal är den viktigaste åtgärden för att förebygga infektion. Vid oklar feber ska CVK misstänkas som orsak. Alla tecken på irritation eller infektion runt CVK ska omedelbart rapporteras till ansvarig läkare och dokumenteras i CVK-mallen under komplikationer. Var observant på följande infektionssymtom:

15 15/15 Lokal infektion: rodnad, svullen och eller öm hud omkring insticket eller eventuell tunneleringskanal. Var eller vätskebildning från instickskanalen. Systemisk infektion: feber, frossa och eller allmänpåverkan. Vid misstanke om kateterrelaterad infektion tas blododling samtidigt inom 15 minuter både perifert och ur den centralvenösa infarten. Detta kallas parad blododling eller blododling med tidsskillnad. För att styrka förekomst av kateterrelaterad infektion bör odling på blod taget ur centralvenös infart vara positiv (med samma bakterie) > 120 minuter före växt i perifer blododling. Vid flerlumen-cvk bör prov tas ur varje skänkel. Patientens symtom och tillstånd samt dess behov av en central infart avgör om infarten ska avlägsnas vid infektionsmisstanke. Referenser Svensk Förening för Anestesi- och intensivvård (SFAI) Central venkatetrisering- kliniska riktlinjer och rekommendationer Vårdhandboken

Central venkateter icke tunnelerad (CVK)

Central venkateter icke tunnelerad (CVK) Dok-nr 04361 Författare Version Anette Grahn, instruktionssjuksköterska, Clinicum 1 Godkänd av Giltigt fr o m Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab 2017-09-25 En centralvenös infart har

Läs mer

Tunnelerad central venkateter

Tunnelerad central venkateter Dok-nr 04365 Författare Version Anette Grahn, instruktionssjuksköterska, Clinicum 1 Godkänd av Giltigt fr o m Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab 2017-10-05 En centralvenös infart har

Läs mer

Clinicum. Centralvenösa infarter, Utbildning för instruktörer ICKE TUNNELERAD CVK. Region Östergötland

Clinicum. Centralvenösa infarter, Utbildning för instruktörer ICKE TUNNELERAD CVK. Region Östergötland Clinicum Centralvenösa infarter, Utbildning för instruktörer ICKE TUNNELERAD CVK CVK, SVP & PICC-line Kärlskador För att undvika risk för kärlskador och onödigt trauma för patienten är det nödvändigt att

Läs mer

ICD-10 kod: Kön:Alla Ålder: Vuxna och äldre

ICD-10 kod: Kön:Alla Ålder: Vuxna och äldre 1/14 Dokumentnamn: Subcutan venport Dokumenttyp: Riktlinje Utfärdande PE: Regionsövergripande Utfärdande enhet: Centrum för hälso- och vårdutveckling Framtagen av: Projektgrupp CVKprojektet Projektledare

Läs mer

Anette Grahn, instruktionssjuksköterska, Clinicum 1. Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab

Anette Grahn, instruktionssjuksköterska, Clinicum 1. Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab Dok-nr 04363 Författare Version Anette Grahn, instruktionssjuksköterska, Clinicum 1 Godkänd av Giltigt fr o m Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab 2017-10-05 (SVP) En centralvenös infart

Läs mer

Clinicum. Centralvenösa infarter, Utbildning för instruktörer TUNNELERAD CVK Region Östergötland

Clinicum. Centralvenösa infarter, Utbildning för instruktörer TUNNELERAD CVK Region Östergötland Clinicum Centralvenösa infarter, Utbildning för instruktörer TUNNELERAD CVK 2016-03-23 CVK, SVP & PICC-line Kärlskador För att undvika risk för kärlskador och onödigt trauma för patienten är det nödvändigt

Läs mer

Central venkateter - praktiskt handhavande Gäller för: Region Kronoberg

Central venkateter - praktiskt handhavande Gäller för: Region Kronoberg Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2017-01-27 Faktaägare: Anna-Marit Löfmark, läkare anestesi CLV Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén

Läs mer

PICC-line Skötsel & hantering

PICC-line Skötsel & hantering PICC-line Skötsel & hantering PICC-line katetrar Power PICC Solo Lila kateter = Tål höga tryck 2 Öppen spets Ventil i konnektordelen som förhindrar luftinsug och spontant blodbackflöde i katetern För att

Läs mer

Vårdrutin 1 (7) Subcutan venport lokala anvisningar Gäller för: LiV. Subcutan venport. Venportsystemet består av: Allmänt

Vårdrutin 1 (7) Subcutan venport lokala anvisningar Gäller för: LiV. Subcutan venport. Venportsystemet består av: Allmänt Vårdrutin 1 (7) Subcutan venport lokala anvisningar Utgåva: 3 Godkänd av: Tony Schönberg Tomas Vilhelmsson Utarbetad: Dorotea Joost, AnOpIVA, Karin Törnkvist, Onkologikliniken, Cia Karlsson, BUM Reviderad

Läs mer

Vårdrutin 1 (5) Central venkateter Gäller för: LiV. Central venkateter (CVK)

Vårdrutin 1 (5) Central venkateter Gäller för: LiV. Central venkateter (CVK) Central venkateter Utgåva: 6 Godkänd av: Charlotta Löved Rubiano Tomas Vilhelmsson Vårdrutin 1 (5) Utarbetad av: L-Å Johansson Reviderad av: Kvalitetsrådet för CV-infart Revisionsansvarig: Karin Lundberg

Läs mer

Subkutan venport (SVP)

Subkutan venport (SVP) Subkutan venport (SVP) En subkutan venport (SVP) är en subkutant implanterad dosa av metall eller plast. Dosan är på ovandelen försedd med ett silikonmembran. Dosan är kopplad till en smal kateter där

Läs mer

Perifer venkateter (PVK) - barn - praktiskt handhavande

Perifer venkateter (PVK) - barn - praktiskt handhavande - praktiskt handhavande Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2018-03-01 Faktaägare: Love Vidstige, Barnsjuksköterska, Barnkliniken Fastställd av: Pär Lindgren, Chefläkare

Läs mer

Standardvårdplan för patienter med Central venkateter (CVK)

Standardvårdplan för patienter med Central venkateter (CVK) Författare: Carina Lilja, Ann-Charlotte Karlsson, Dokumenttyp: Standardiserad vårdplan Sid 1 av 5 Katarina Holm, Roger Jönsson, Göran Liffner och Karin Värmfors Giltig fr o m 2011-02-03 Godkänd av (se

Läs mer

Perifert inlagd central venkateter (PICC-line)

Perifert inlagd central venkateter (PICC-line) Dok-nr 04362 Författare Version Anette Grahn, instruktionssjuksköterska, Clinicum 1 Godkänd av Giltigt fr o m Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab 2017-10-05 Perifert inlagd central venkateter

Läs mer

Perifer venkateter-praktiskt handhavande

Perifer venkateter-praktiskt handhavande Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2017-05-23 Faktaägare: Susanna Lundvall, Hygiensjuksköterska, Vårdhygien Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska

Läs mer

SKÖTSEL AV CENTRALA INFARTER CVK, NAK/NVK och PCVK

SKÖTSEL AV CENTRALA INFARTER CVK, NAK/NVK och PCVK SKÖTSEL AV CENTRALA INFARTER CVK, NAK/NVK och PCVK En 3-vägskran med Bionector på infartsportarna används. Vid behov används fler kranar. Bionector behövs ej mellan kranarna. Om mer än en infusion: infarten

Läs mer

Handhavande av subcutan venport och piccline på vuxna patienter Ambulansverksamheten

Handhavande av subcutan venport och piccline på vuxna patienter Ambulansverksamheten Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Algoritmer arbetsprocesser Giltig fr.o.m: 2018-01-01 Faktaägare: Anders Andersen, MLA Ambulansverksamheten Fastställd av: Anders Andersen, MLA Ambulansverksamheten

Läs mer

Perifer venkateter-praktiskt handhavande

Perifer venkateter-praktiskt handhavande Rutin Process: 3 RGK Hälsa, vård och tandvård Område: Vårdhandboken Faktaägare: Susanna Lundvall, Hygiensjuksköterska, Vårdhygien Fastställd av: Stephan Quittenbaum, ordförande medicinska kommittén Revisions

Läs mer

PICC-line Skötsel & hantering. 2016-01-01 Onkologiska kliniken, US Linköping

PICC-line Skötsel & hantering. 2016-01-01 Onkologiska kliniken, US Linköping PICC-line Skötsel & hantering 2016-01-01 Onkologiska kliniken, US Linköping PICC-line katetrar Power PICC Solo Lila kateter = Tål höga tryck Öppen spets Ventil i konnektordelen som förhindrar luftinsug

Läs mer

Arbetsbeskrivning för: CVK - Handhavande av central venkateter i sluten och öppen vård S Y F T E

Arbetsbeskrivning för: CVK - Handhavande av central venkateter i sluten och öppen vård S Y F T E Arbetsbeskrivning för: CVK - Handhavande av central venkateter i sluten och öppen vård S Y F T E Denna texts syfte är att beskriva handhavandet av central venkateter (CVK) så att det sker på ett säkert

Läs mer

Kommentarer till Power point presentation. PERIFERT INLAGD CENTRAL VENKATETER (PICC-line)

Kommentarer till Power point presentation. PERIFERT INLAGD CENTRAL VENKATETER (PICC-line) Kommentarer till Power point presentation PERIFERT INLAGD CENTRAL VENKATETER (PICC-line) CVK, SVP & PICC-line ( Bild 2 ) Icke tunnelerad tunnelerad CVK, SVP och PICC-line är samtliga Centralvenösa infarter

Läs mer

Handhavande av centrala och perifera infarter på Hematologiska kliniken

Handhavande av centrala och perifera infarter på Hematologiska kliniken ID nummer: HEMA4.2 på Hematologiska kliniken Version: 1 Utfärdande PE: Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård i Östergötland Framtagen av: (Namn, titel) Josefin Kronqvist, sjuksköterska Utfärdande

Läs mer

PICC-line Skötsel & hantering Onkologiska kliniken, US Linköping

PICC-line Skötsel & hantering Onkologiska kliniken, US Linköping PICC-line Skötsel & hantering 2016-03-14 Onkologiska kliniken, US Linköping PICC-line katetrar Power PICC Solo Lila kateter = Tål höga tryck Öppen spets Ventil i konnektordelen som förhindrar luftinsug

Läs mer

Riktlinjer PVK 2012 Revidering

Riktlinjer PVK 2012 Revidering Riktlinjer PVK 2012 Revidering Finns på webben: A-Ö välj Vårdhandboken välj Perifer venkateter. De gemensamma riktlinjerna på länsnivå står i högerspalten. Patientsäkerhetsnätverket 2012-01-23 Patientmedverkan

Läs mer

PICC-line Skötselanvisning

PICC-line Skötselanvisning Vårddokument Vårdrutin Sida 1 (8) PICC-line Skötselanvisning Inspektion Inspektera kateter vid omläggning, var uppmärksam på tecken till komplikationer som lokal infektion eller trombos. Material vid omläggning

Läs mer

Arbetsbeskrivning för: CVK - Handhavande av central venkateter i sluten och öppen vård S Y F T E

Arbetsbeskrivning för: CVK - Handhavande av central venkateter i sluten och öppen vård S Y F T E Arbetsbeskrivning för: CVK - Handhavande av central venkateter i sluten och öppen vård S Y F T E Denna texts syfte är att beskriva handhavandet av central venkateter (CVK) så att det sker på ett säkert

Läs mer

Central venkateter. Gäller för: Anestesikliniken. Utförs på: Anestesikliniken Växjö

Central venkateter. Gäller för: Anestesikliniken. Utförs på: Anestesikliniken Växjö Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Infarter och monitorering Giltig fr.o.m: 2016-12-13 Faktaägare: Anna-Marit Löfmark, Fastställd av: Linda Pantzar, Verksamhetschef Anestesikliniken Revisions

Läs mer

PICC-line Skötsel & hantering

PICC-line Skötsel & hantering PICC-line Skötsel & hantering PICC-line katetrar Power PICC Solo Lila kateter = Tål höga tryck Öppen spets Ventil i konnektordelen som förhindrar luftinsug och spontant blodbackflöde i katetern. För att

Läs mer

Infarter. Åsa Nordlund Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland

Infarter. Åsa Nordlund Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland Infarter Åsa Nordlund Hygiensjuksköterska Olika typer av infarter PVK CVK SVP Picc-Line CDK Artärkateter 2 PVK Varför? Var och vad? Hur? Tid? Risk? 3 Centrala infarter SVP, CVK, CDK och Picc-Line Var och

Läs mer

SKÖTSELVÄG- LEDNING. Groshong nxt PICC-line. Patient/vårdgivarinformation. Namn. Groshong PICC - enkellumen - dubbellumen.

SKÖTSELVÄG- LEDNING. Groshong nxt PICC-line. Patient/vårdgivarinformation. Namn. Groshong PICC - enkellumen - dubbellumen. Patient/vårdgivarinformation Namn Groshong PICC - enkellumen - dubbellumen Insatt datum Vid sjukhus/klinik Kontaktperson SKÖTSELVÄG- LEDNING Telefonnummer Bard Norden AB Box 22 210 250 24 Helsingborg Tfn

Läs mer

Arbetsbeskrivning för: Venport Handhavande i sluten och öppen vård S Y F T E. Skapa ett säkert inläggande och användande av venportar.

Arbetsbeskrivning för: Venport Handhavande i sluten och öppen vård S Y F T E. Skapa ett säkert inläggande och användande av venportar. Arbetsbeskrivning för: Venport Handhavande i sluten och öppen vård S Y F T E Skapa ett säkert inläggande och användande av venportar. O M F A T T N I N G Texten rör läkare och sjuksköterskor som använder

Läs mer

Information om din PICC-line

Information om din PICC-line Information om din PICC-line Öron-, näs- och halskliniken A16b Karolinska Universitetssjukhuset Registrering av din PICC-line Denna folder ska du ha med dig när din PICC-line ska användas. Ifylls vid inläggningstillfället

Läs mer

Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 1

Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 1 Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 1 Innehållsansvarig: Katarina Jernstig, Barnsjuksköterska, Avdelning 34 (katje); Maria Mattsson, Sektionsledare, Avdelning 34 (marma69) Granskad av: Giltig från:

Läs mer

Infartsrelaterade infektioner i blodbanorna. Nov 2012 Margareta Edvall

Infartsrelaterade infektioner i blodbanorna. Nov 2012 Margareta Edvall Infartsrelaterade infektioner i blodbanorna Nov 2012 Margareta Edvall Definitioner Bakteriemi = förekomst av bakterier i blodbanan Primära bakteriemier = associerade till kärlkateter Sekundära bakteriemier

Läs mer

PICC-line - praktiskt handhavande Gäller för: Region Kronoberg

PICC-line - praktiskt handhavande Gäller för: Region Kronoberg Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2015-06-17 Faktaägare: Charlotta Strandberg, överläkare kirurgkliniken Fastställd av: Katarina Hedin, orförande medicinska kommittén

Läs mer

Detta styrdokument gäller vanlig CVK, således ej tunnelerad CVK med subkutan kuff, subkutan venport eller CDK.

Detta styrdokument gäller vanlig CVK, således ej tunnelerad CVK med subkutan kuff, subkutan venport eller CDK. Innehållsansvarig: Krister Löfving, Enhetschef, Ledningsgrupp K6 (krilo); Anders Paulsson, Överläkare, Läkare (andpa1); Anders Winterfeldt, Överläkare, Läkare (andwi1); Camila Bogg, Specialistläkare, Läkare

Läs mer

Central venkateter, CVK, hantering inom slutenvård vuxen

Central venkateter, CVK, hantering inom slutenvård vuxen Godkänt den: 2017-05-01 Ansvarig: Margareta Öhrvall Gäller för: Akademiska sjukhuset Central venkateter, CVK, hantering inom slutenvård vuxen Innehåll Syfte och omfattning... 4 Implementeringsplan... 4

Läs mer

Picc-line i Dalarna. Merja, Anders och Ewa Lungmottagningen. Jeanette, Lena och Paula Blodmottagningen

Picc-line i Dalarna. Merja, Anders och Ewa Lungmottagningen. Jeanette, Lena och Paula Blodmottagningen Picc-line i Dalarna Merja, Anders och Ewa Lungmottagningen Jeanette, Lena och Paula Blodmottagningen Therese, Annelie, Eva, Mats och Kirsten Anestesimottagningen Innehållförteckning 1: Picc-line ansvariga

Läs mer

Regional riktlinje för central venkateter (CVK) för korttidsbruk, vuxna patienter

Regional riktlinje för central venkateter (CVK) för korttidsbruk, vuxna patienter Regional riktlinje för central venkateter (CVK) för korttidsbruk, vuxna patienter Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.

Läs mer

Dialys - Central dialyskateter (CDK)

Dialys - Central dialyskateter (CDK) Dok-nr 09427 Författare Version Mersida Alic, biträdande vårdenhetschef, Medicinkliniken ViN 2 Godkänd av Giltigt fr o m Lena Ekström, verksamhetschef, Medicinkliniken ViN 2018-02-18 Vid hemodialysbehandling

Läs mer

Klinisk omvårdnad: Kliniska Färdigheter

Klinisk omvårdnad: Kliniska Färdigheter Klinisk omvårdnad: Kliniska Färdigheter Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 14 Namn (ej kod): (Ifylles av student) Tentamensdatum: 8 april 2015 Tid: 1timme 30 minuter Hjälpmedel: Inga

Läs mer

Klinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter

Klinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter Klinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter Provmoment: Tentamen 1 Tentamen ges för: 61SH01 HT17 del 1 Klinisk omvårdnad: delmoment Kliniska färdigheter GSJUK16h Tentamenskod: Tentamensdatum: 17-10-20 Tid:

Läs mer

Central venkateter CVK

Central venkateter CVK Central venkateter CVK Om du ska få läkemedel som dropp kommer du troligen att behöva en central infart till ditt blodomlopp. I den kan du få läkemedel, blodtransfusioner, vätska eller näringsdropp och

Läs mer

VRI Vårdrelaterade infektioner

VRI Vårdrelaterade infektioner VRI Vårdrelaterade infektioner Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterskor 1 2 3 Vad är vårdrelaterad infektion? Infektion som uppkommer hos en person i samband med slutenvård, eller till följd av åtgärd

Läs mer

Kateterisering av urinblåsan (man)

Kateterisering av urinblåsan (man) Kateterisering av urinblåsan (man) En urinkateter sätts när en person inte kan tömma urinblåsan. En tunn mjuk slang förs då in i urinblåsan och tömmer den på urin. Det finns urinkatetrar i olika längd

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Kateter rutin - Picc-line - neonatal

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Kateter rutin - Picc-line - neonatal Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 26178 su/med 2016-02-22 4 Innehållsansvarig: Barbro Johansson Wångdahl, Vårdenhetschef bitr, Intensivvårdsavdelning neonatal 316 (barjo22) Godkänd av:

Läs mer

Klinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter

Klinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter Klinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter Provmoment: Tentamen 1 Tentamen ges för: 61SH01 H16 del 1 Klinisk omvårdnad: delmoment Kliniska färdigheter GSJUK15h Namn (ej kod): Tentamensdatum: 16-11-14 Tid:

Läs mer

Tunnelerad epidural/intratekal(spinal)kateter för långtidsbruk

Tunnelerad epidural/intratekal(spinal)kateter för långtidsbruk Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Smärtbehandling Giltig fr.o.m: Faktaägare: Katarina Jonasson, smärtsjuksköterska Fastställd av: Linda Pantzar, Verksamhetschef Anestesikliniken Revisions

Läs mer

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Sår - Rena rutiner Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Allmänt om sår och behandling Förebygga uppkomst av sår Sårläkning Rena sår ska hållas rena Begränsad antibiotikaanvändning Hindra smittspridning

Läs mer

PICC-line, perifert inlagd central venkateter

PICC-line, perifert inlagd central venkateter PICC-line, perifert inlagd central venkateter Om du ska få läkemedel som dropp i blodet kommer du troligen att behöva en central infart till ditt blodomlopp. I den kan du få läkemedel, blodtransfusioner,

Läs mer

Klinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter

Klinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter Klinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter Provmoment: Tentamen 1 Tentamen ges för: 61SH01 VT17 del 1 Klinisk omvårdnad: delmoment Kliniska färdigheter GSJUK16v Tentamenskod: Tentamensdatum: 17-02-23 Tid:

Läs mer

Perifer venkatetersättning. 1. Perifier venkateter & dess delar

Perifer venkatetersättning. 1. Perifier venkateter & dess delar Perifer venkatetersättning 1. Perifier venkateter & dess delar Författare: Mia Colliander, Kliniskt Träningscentrum, Uppsala och Gunilla Gustafsson, Sjuksköterskeprogrammet, Uppsala universitet. I samarbete

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

LÄS DESSA ANVISNINGAR NOGA INNAN DU BÖRJAR ANVÄNDA NOVOSEVEN

LÄS DESSA ANVISNINGAR NOGA INNAN DU BÖRJAR ANVÄNDA NOVOSEVEN Bruksanvisning för NovoSeven LÄS DESSA ANVISNINGAR NOGA INNAN DU BÖRJAR ANVÄNDA NOVOSEVEN NovoSeven levereras i form av ett pulver. Före injektion (administrering) måste det lösas upp i spädningsvätskan

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Cvk (central venkateter) - riktlinjer för neonatal

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Cvk (central venkateter) - riktlinjer för neonatal Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 15765 su/med 2014-12-02 6 Innehållsansvarig: Barbro Johansson Wångdahl, Vårdenhetschef, Intensivvårdsavdelning neonatal 316 (barjo22) Godkänd av: Henrik

Läs mer

ANE LÄK Venportar-Inläggning, skötsel och komplikationer

ANE LÄK Venportar-Inläggning, skötsel och komplikationer 1 (16) ANE LÄK Venportar-Inläggning, skötsel och komplikationer Preoperativa förberedelser Indikationer för anläggande av venportar sätts av beställande klinik. Anläggande av venportar skall jämställas

Läs mer

Inläggning och skötsel av thoraxdrän

Inläggning och skötsel av thoraxdrän Inläggning och skötsel av thoraxdrän Berörda enheter Intensivvårdsavdelningen Sunderby sjukhus. Indikation Aktiv dränering av blod, vätska och/eller luft från pleura. Denna rutin gäller för pleuradrän

Läs mer

Celsite implanterbara injektionsportar

Celsite implanterbara injektionsportar Celsite implanterbara injektionsportar Patientinformation gällande Celsite injektionsportar. Innehåll Innehåll Beskrivning av injektionsporten Celsite Inledning Ordlista CELSITE injektionsport - Därför

Läs mer

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sårvård Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik Utredning

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17963 su/med 2018-06-13 8 Innehållsansvarig: Angela Hanson, Sektionschef, Läkare AN OP IVA barn (angha) Godkänd av: Kate Abrahamsson, Överläk/Professor,

Läs mer

CVK, CDK eller Subkutan venport inläggning - lokal anvisning Barn

CVK, CDK eller Subkutan venport inläggning - lokal anvisning Barn Godkänt den: 2018-09-02 Ansvarig: Christophe Pedroletti Gäller för: Region Uppsala CVK, CDK eller Subkutan venport inläggning - lokal anvisning Barn Innehåll Anmälan...3 CVK och Subkutan venport...3 CDK

Läs mer

DELEGERING SONDHANTERING

DELEGERING SONDHANTERING DELEGERING SONDHANTERING Fastställt av: 2015-05-28 MAS-enheten Dokumentet framtaget av: MAS-enheten För revidering ansvarar: MAS-enheten Dokumentet gäller till och med: Tillsvidare 1 SONDHANTERING Grunden

Läs mer

AV-fistel nyanlagd. Att handha och sticka. Antal sidor 4

AV-fistel nyanlagd. Att handha och sticka. Antal sidor 4 Utgåva 1 Ersätter BE7-04 Utformad av Margreth Johansson Uppdaterad av Helena Simon-Andersson AV-fistel nyanlagd. Att handha och sticka. Antal sidor 4 Giltighetstid 1 år fr.o.m. 2013-01-01 Innehållsansvarig

Läs mer

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens

Läs mer

Postoperativ smärtbehandling med epidural infusion

Postoperativ smärtbehandling med epidural infusion Postoperativ smärtbehandling med epidural infusion Berörda enheter Postop och intensivvårdsavdelningen Sunderby sjukhus Bakgrund Postoperativ smärtbehandling med epidural infusion av - Lokalanestetika

Läs mer

Infarter - journaltabell Gäller för: Region Kronoberg

Infarter - journaltabell Gäller för: Region Kronoberg Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Faktaägare: Eva Wetterling, sjuksköterska, Onkologklinikens dagsjukvård Ljungby Gäller för: Region Kronoberg Fastställd av: Pär Lindgren, chefläkare

Läs mer

Regional riktlinje för central venkateter (CVK) och central dialyskateter (CDK)

Regional riktlinje för central venkateter (CVK) och central dialyskateter (CDK) Regional riktlinje för central venkateter (CVK) och central dialyskateter (CDK) - inläggning, skötsel och avlägsnande Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram

Läs mer

Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt

Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt 1 2008-02-21 Ingrid Ekman LOKAL ANPASSNING Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt Allmänt I Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om cytostatika och läkemedel med bestående toxisk effekt

Läs mer

VRI Vårdrelaterade infektioner

VRI Vårdrelaterade infektioner VRI Vårdrelaterade infektioner 2018-11-27 Ann-Mari Gustavsson 1 2 3 4 Vårdrelaterade infektioner - VRI En infektion som uppstår i samband med eller i efterförloppet av vård i slutenvård eller i samband

Läs mer

Innehållsförteckning 1 Remiss Material Före punktion Utförande Felvärde Komplikationer Vem får utföra?...

Innehållsförteckning 1 Remiss Material Före punktion Utförande Felvärde Komplikationer Vem får utföra?... Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Akut sjuk Giltig fr.o.m: 2018-03-16 Faktaägare: Sara Björknert, sjuksköterska medicinavdelning 5 Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

Kontrastdefekter i Vena Cava kan misstolkas som tromber när de i själva verket beror på dålig blandning av kontrasten.

Kontrastdefekter i Vena Cava kan misstolkas som tromber när de i själva verket beror på dålig blandning av kontrasten. IIPO, Information Intensiv- och PeriOperativ vård Dokumenttyp ID Kod Utgåva Dokumentstatus VLL 2005-0025 003 Utgånget Ansvarig författare Ulf Bäcklund/US/VLL/SE Mats Karling/US/VLL/SE Övrig dokumentinformation

Läs mer

1. Hur snabbt får en infusion som innehåller kalium ges?

1. Hur snabbt får en infusion som innehåller kalium ges? Provmoment: tentamen 1. Tentamen ges för: 61SH01 VT 18 del 1 Klinisk omvårdnad: delmoment Kliniska färdigheter GSJUK17V Tentamenskod: Tentamensdatum: 2018-03-09 Tid: 09.00-11.30 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel.

Läs mer

KAD-bara när det behövs

KAD-bara när det behövs KAD-bara när det behövs Kort personal utbildning KAD- Region kort Östergötland personal utb, 2015-01-12, Britta Larsson Syfte och mål Minimera skador på urinblåsan Förebygga urinretention Tidigt upptäcka

Läs mer

CVK skötsel och hantering, IVAK Piteå Sjukhus

CVK skötsel och hantering, IVAK Piteå Sjukhus Vårddokument Vårdrutin Sida 1 (12) CVK skötsel och hantering, IVAK Piteå Sjukhus Berörd enhet Intensivvårdsavdelningen Piteå Sjukhus. Denna rutin är en lokal anvisning och utgör ett komplement till den

Läs mer

Kvarvarande uretrakateter (KAD) vuxna

Kvarvarande uretrakateter (KAD) vuxna Godkänt den: 2017-12-12 Ansvarig: Margareta Öhrvall Gäller för: Region Uppsala Innehåll Syfte...2 Indikation...2 Insättning...2 Tillvägagångssätt vid ren rutin...2 Material...2 Förberedelser...2 Kvinnlig

Läs mer

Epiduralanalgesi för postoperativ smärtlindring på vårdavdelning. Gäller för: Anestesikliniken

Epiduralanalgesi för postoperativ smärtlindring på vårdavdelning. Gäller för: Anestesikliniken Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Smärtbehandling Giltig fr.o.m: 2017-01-10 Faktaägare: Katarina Jonasson, smärtsjuksköterska Fastställd av: Linda Pantzar, Verksamhetschef Anestesikliniken

Läs mer

Patienten/anhörig informerad om vård enligt SVP. Dokumentation av parametrar i övervakningskurva och VD 10. Signering av läkemedel i VD 7

Patienten/anhörig informerad om vård enligt SVP. Dokumentation av parametrar i övervakningskurva och VD 10. Signering av läkemedel i VD 7 Patienten/anhörig informerad om vård enligt SVP Sign:. Förberedelser innan dräninläggning EKG-övervak Sign: Puls och BT-kontroll Sign: Vid hypotoni, BT < 90 mmhg ge vätska i v enligt ordination. Sign:

Läs mer

Den 24 augusti 2012. Svårigheter att administrera sondnäring Etiska överväganden, exempelvis vid terminalvård. Upprättad:2012-08-24 Version :1

Den 24 augusti 2012. Svårigheter att administrera sondnäring Etiska överväganden, exempelvis vid terminalvård. Upprättad:2012-08-24 Version :1 Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 (5) Den 24 augusti 2012 Rutin för enteral nutrition via PEG Allmänt enteral nutrition Enteral nutrition, det vill säga flytande näring som tillförs

Läs mer

New. perfusafe2. Maximal säkerhet Minimal profil

New. perfusafe2. Maximal säkerhet Minimal profil VASKULÄR Venportsnål ACCESS New Maximal säkerhet Minimal profil Maximal säkerhet är en stickskyddad venportsnål med Huber-slipning. förebygger stickskador som kan uppstå då nålen avlägsnas från venporten.

Läs mer

Bedömningsunderlag för metoden intravenös injektion i CVK

Bedömningsunderlag för metoden intravenös injektion i CVK Bedömningsunderlag för metoden intravenös injektion i CVK Iordningsställa materialet med ett aseptiskt förfarande *Kontrollera ordinationer mot patient id, läkemedelsnamn, läkemedelsform, styrka, dosering,

Läs mer

Intravenös infusionsbehandling. Anna Willman Sjuksköterskans ansvarsområde vid infusionsbehandling

Intravenös infusionsbehandling. Anna Willman Sjuksköterskans ansvarsområde vid infusionsbehandling Intravenös infusionsbehandling Anna Willman 2010-12-16 Sjuksköterskans ansvarsområde vid infusionsbehandling Tekniskt handhavande Aseptiskt handhavande Läkemedelsverkning Biverkning Rimlighetsbedömning

Läs mer

Trombolys av artärocklusion, SÄS

Trombolys av artärocklusion, SÄS 2018-01-30 34540 1 (5) Sammanfattning I riktlinjen beskrivs indikationer och kontraindikationer samt tillvägagångssätt vid akut artärocklusion med hjälp av aortofemoral angiografi, trombolys samt uppföljande

Läs mer

DELEGERING RIK. Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad.

DELEGERING RIK. Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad. DELEGERING RIK Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad. Fastställt av: 2015-05-28 MAS-enheten Dokumentet framtaget

Läs mer

PVC ASSESS INSTRUMENT FÖR BEDÖMNING AV PERIFER VENKATETER AVSEENDE SKÖTSEL, TROMBOFLEBIT OCH DOKUMENTATION

PVC ASSESS INSTRUMENT FÖR BEDÖMNING AV PERIFER VENKATETER AVSEENDE SKÖTSEL, TROMBOFLEBIT OCH DOKUMENTATION PVC ASSESS INSTRUMENT FÖR BEDÖMNING AV PERIFER VENKATETER AVSEENDE SKÖTSEL, TROMBOFLEBIT OCH DOKUMENTATION Datum (år/månad/dag): Tid: Sjukhus: Klinik: Vårdavdelning: Granskare: Patientens personnummer:

Läs mer

Epiduralanalgesi för postoperativ smärtlindring

Epiduralanalgesi för postoperativ smärtlindring Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Smärtbehandling Giltig fr.o.m: 2018-05-09 Faktaägare: Eva Karlsson, smärtsjuksköterska anestesikliniken Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska

Läs mer

Kvarvarande uretrakateter (KAD) vuxna

Kvarvarande uretrakateter (KAD) vuxna Godkänt den: 2016-11-20 Ansvarig: Margareta Öhrvall Gäller för: Landstinget i Uppsala län Innehåll Indikation...2 Insättning...2 Tillvägagångssätt vid ren rutin...2 Material...2 Förberedelser...2 Kvinnlig

Läs mer

Stenextraktion Percutan

Stenextraktion Percutan 2015-12-17 24700 1 (6) Stenextraktion Percutan Sammanfattning Kirurgiskt ingrepp som görs percutant (via huden) för att avlägsna stora njurstenar/njursten (större än 2 cm). Rutinen beskriver inläggningsförberedelser,

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Venport - Användning och skötsel

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Venport - Användning och skötsel Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 14207 su/med 2015-11-05 9 Innehållsansvarig: Malin Karlsson Leidzén, Sektionsledare, Avdelning 326 och 327 (malle2) Godkänd av: Kate Abrahamsson, Överläk/Professor,

Läs mer

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård 1 Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård Innehållsförteckning Sid Ren rutin 2 Omläggning med ren rutin 2 Förbandsmaterial 2 Steril rutin 3 Basala hygienrutiner

Läs mer

TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER - RUTIN

TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER - RUTIN TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER - RUTIN INNEHÅLLSFÖRTECKNING Transfusion av blodkomponenter - Rutin... 1 Dokumentinformation... 1 Läkarordination... 1 PRIK... 1 Förberredelse inför transfusion... 1 Beställning

Läs mer

Katetervård och kateterisering av urinblåsa

Katetervård och kateterisering av urinblåsa Instruktion Framtagen av: Medicinskt ansvariga Fastställd av: Medicinskt ansvariga Sökord i diariet: Katetervård, kateterisering Diarienummer: VON F 2017/00312 003 Fastställd: 2015-11-10 Revideras: Kontinuerligt

Läs mer

Innehavare av godkännande för försäljning

Innehavare av godkännande för försäljning Eldisine 5 mg Pulver till injektionsvätska, lösning Vad innehåller Eldisine? En injektionsflaska innehåller: Vindesinsulfat 5 mg, mannitol 25 mg. Innehavare av godkännande för försäljning STADA Nordic

Läs mer

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt Eva Franzén, Mas 1 2011-06-29 Eva Franzén, Mas 2 2013-08-13 Eva Franzén, Mas Eva Franzén, Mas Riktlinjer för nutrition inom den kommunala hälso- och sjukvården

Läs mer

ADMINISTRERING OCH PRAKTISKA RÅD

ADMINISTRERING OCH PRAKTISKA RÅD ADMINISTRERING OCH PRAKTISKA RÅD Innan behandlingsstart med Tysabri (natalizumab) För att kunna påbörja behandling med Tysabri måste det finnas en genomförd MRT-undersökning som är gjord inom de tre senaste

Läs mer

Katetervård och kateterisering av urinblåsa

Katetervård och kateterisering av urinblåsa 1 INSTRUKTION Vård- och omsorgskontorets hälso- och sjukvård Framtagen av Sida Medicinskt ansvariga sjuksköterskor 1 (2) Godkänd och fastställd av Utgåva Ersätter Medicinskt ansvariga sjuksköterskor 3

Läs mer

Epidural smärtlindring EDA

Epidural smärtlindring EDA Lokal anvisning till Vårdhandboken Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Epidural smärtlindring (EDA) 1 Vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård (HoS) EDA, epidural smärtlindring,

Läs mer

Denna rutin gäller för samtliga verksamheter inom Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus.

Denna rutin gäller för samtliga verksamheter inom Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 14202 su/med 2018-06-13 8 Innehållsansvarig: Malin Karlsson Leidzén, Sektionsledare, Avdelning 326 och 327 (malle2) Godkänd av: Kate Abrahamsson, Överläk/Professor,

Läs mer

VÄRT ATT VETA OM INJEKTIONSVENTILER Margareta Troeng, leg ssk Hematologi- och koagulationskliniken Skånes universitetssjukhus 2013 2013-08-12

VÄRT ATT VETA OM INJEKTIONSVENTILER Margareta Troeng, leg ssk Hematologi- och koagulationskliniken Skånes universitetssjukhus 2013 2013-08-12 VÄRT ATT VETA OM INJEKTIONSVENTILER Margareta Troeng, leg ssk Hematologi- och koagulationskliniken Skånes universitetssjukhus 2013 1 Vad är en injektionsventil? En anslutning till en kärlkateter för injektion,

Läs mer

Publicerat för enhet: Kardiologiklinik Version: 6. Innehållsansvarig: Cecilia Vik, Sjuksköterska, Avdelning 43 (cecwi) Giltig från:

Publicerat för enhet: Kardiologiklinik Version: 6. Innehållsansvarig: Cecilia Vik, Sjuksköterska, Avdelning 43 (cecwi) Giltig från: Publicerat för enhet: Kardiologiklinik Version: 6 Innehållsansvarig: Cecilia Vik, Sjuksköterska, Avdelning 43 (cecwi) Giltig från: 2016-10-25 Godkänt av: Sofia Svelander, Vårdenhetschef, Avdelning 43 (sofjo)

Läs mer