Vårdrutin 1 (5) Central venkateter Gäller för: LiV. Central venkateter (CVK)

Transkript

1 Central venkateter Utgåva: 6 Godkänd av: Charlotta Löved Rubiano Tomas Vilhelmsson Vårdrutin 1 (5) Utarbetad av: L-Å Johansson Reviderad av: Kvalitetsrådet för CV-infart Revisionsansvarig: Karin Lundberg Ev. diarieinr: Central venkateter (CVK) Allmänt Central venkateter ordineras och läggs in av läkare. Vanligen används vena subclavia eller vena jugularis vid placeringen av katetern. Även vener i armarna eller ljumske kan användas. Inläggning av CVK är ett operativt ingrepp och skall göras av läkare under sterila förhållanden. Endast läkare eller sjuksköterskor som är väl förtrogna med hur en central venkateter skall hanteras får använda eller byta trevägskranar. Indikation och inläggning av CVK skall dokumenteras i patientens datajournal. Behovet av CVK skall dagligen utvärderas. I undantagsfall ges speciell dispens för upplärda sjuksköterskor att lägga in s.k. PICC-linekateter (perifert inlagd central kateter). Skötselanvisningar av PICClinekateter bör finnas på de kliniker som ansvarar för inläggning och skötsel av dessa. Informera patienten om indikationen för CVK-inläggningen. Uppmana patienten att rapportera viktiga iakttagelser. Behandling med CVK innebär risker för komplikationer 1. Risk för luftemboli: Vid inandning råder undertryck i de stora venerna i bröstkorgen. Om venkatetern är öppen kan luft därför sugas in i blodbanan med dödande luftembolier som följd. Undertrycket kan motverkas genom att man sänker sängens huvudända a. Var noga med att alla kopplingar är ordentligt åtskruvade och tätslutande. Observera eventuell sprickbildning. Använd alltid Luer-lockfattning för lösningar som ges kontinuerligt. b. Hantera venkateter och slangkopplingar endast när patienten ligger med sänkt huvudända. 2. Risk för pneumothorax (luft i lungsäcken) och hemothorax (blod i lungsäcken). Andningssvårigheter, pulsstegring eller blodtrycksfall de närmaste timmarna efter inläggning av CVK kan vara tecken på att lungsäcken eller lungan punkterats. Om patienten drabbas av andnöd, stäng infusionen och tillkalla omedelbart läkare.

2 2 (5) 3. Risk för extravasal infusion Om katetern glider ur blodbanan uppstår en extravasal infusion. Den ger inte alltid svullnad och smärta. a. Kateter som glidit ur blodbanan eller åkt ut en bit får inte skjutas tillbaka. b. Kontrollera innan användning att det finns backflöde genom försiktig aspiration. Om du inte kan få backflöde kontakta narkosläkare. c. Röntgenkontroll bör utföras i de fall man vill kontrollera kateterspetsens läge, t ex vid inläggning av dialyskateter, när man ger: vasoaktiva droger och för att utesluta eventuella komplikationer, t ex pneumothorax vid punktion av framför allt vena subclavia. 4. Risk för infektion En central venkateter innebär ökad infektionsrisk. Ju fler lumen en kateter har, ju större infektionsrisk. Välj därför en kateter med så få lumen som tillståndet tillåter. Företrädesvis en-lumen CVK till avdelningsbruk för nutrition, antibiotika/cytostatika. Trelumenkateter till de patienter som i tillägg behöver vasoaktiva droger på op/iva. Fyrlumenkatetrar endast i undantagsfall. Noggrann aseptik vid inläggning och skötsel/användning minskar risken. Injektionsventil skall användas för injektion av läkemedel för att undvika att det slutna systemet bryts. Membran/trevägskrankoppling desinfekteras noga med Klorhexidinsprit 5 mg/ml innan vensystemet öppnas. Indikation Upprepad tillförsel av kärlirriterande läkemedel. Dialys. Längre tids parenteral nutrition. När ytliga vener ej finns tillgängliga. Mätning av centralt ventryck. Inläggning av CVK Utförs företrädesvis med ledning av ultraljud för att undvika komplikationer. Använd kateter med så få lumen som möjligt. Ingreppet utförs av sterilklädd läkare och steril uppdukning. Desinfektera väl tilltagen hudyta med Klorhexidinsprit 5 mg/ml. Låt lufttorka innan området dukas sterilt. Märk katetrar, sonder och dränage för att förhindra förväxling om patienten har mer än en. Etiketterna beställs hos materialleverantör. De finns för artärkateter, CVK, sond, epidural och en omärkt.

3 3 (5) Katetersystemet består av Venkateter med avstängningsanordning. Till katetern kopplas 10 cm trevägskran/förlängningsslang. Koppla sen på det antal korta trevägskranar utan slang som behövs för injektion/infusion. Injektionsventilen sätts på den innersta av trevägskranarna. Förband över insticksstället Ofta uppstår läckage av blod från insticksstället de första timmarna efter ingreppet. Använd absorberande sterilt förband tills blödningen har slutat, t.ex. Semipermeabelt förband med pad. Byt till sterilt förband som är genomsynligt för möjlighet till inspektion av insticksstället när blödningen avstannat. Inspektera insticksstället dagligen. Förband byts var 3:e dygn eller vid behov oftare för att insticksstället skall hållas rent och torrt och förbandet sluter tätt. På hud där förbandet har tendens att lossna kan man torka med medicinsk bensin runt ytterkanter där det nya förbandet skall sitta. Observera att medicinsk bensin inte skall appliceras på katetermaterialet. Ta på ren skyddsrock/plastförkläde och undersökningshandskar. Det gamla förbandet avlägsnas se till att kateterläget inte rubbas. Byt till rena undersökningshandskar. Desinfektera insticksställe och hud under förbandet med Klorhexidinsprit 5 mg/ml. Låt lufttorka. Tänk på att hålla området sterilt! Sätt på nytt sterilt förband som sluter tätt runt katetern. Dokumentera åtgärd och insticksställets utseende. Rapportera eventuella anmärkningar till patientansvarig läkare. Märk intravasala katetrar för att förhindra förväxling. Byte av trevägskranar Byt förlängningsslangar/trevägskranar minst var 3:e dag i samband med omläggning av insticksställe. Spritavtorka alla kopplingar innan isärkoppling sker. Märk slangar och dokumentera.

4 4 (5) Vid kateterocklusion Kontakta patientansvarig läkare eller narkosläkare. Överväg behandling med Actilyse eller saltsyra, se Vårdrutin Ocklusion i CVK, Rutiner och instruktioner An-Op-IVA. Transfusion av blod- och fettprodukter i CVK Koppla aggregatet till Alaris injektionsventil SmartSite. Efter avslutad infusion torkas SmartSite-ventilen av med Klorhexidinsprit 5 mg/ml. Om infusionen getts direkt i trevägskran riskerar man avlagringar i trevägskranens port och den skall då bytas inom 24 timmar. Injektioner i CVK För att minska infektionsrisken skall slutet system med injektionsventil användas. Injektionsventil bör placeras på den första trevägskranen så nära CVK:n som möjligt. Desinfektera membranet med Klorhexidinsprit 5mg/ml innan injektionen ges. Kontrollera hur många aktiveringar injektionsventilen tål (vanligen 100 st) och byt ventil minst i samband med byte av trevägskran/förlängningsslang. Spola systemet med Natriumklorid 9 mg/ml före och efter injektioner för att minska risken för utfällning och kateterklotter. Spola efter med pumpteknik för att spola bort eventuella blodrester. (Brukar krävas att man sprutar med 10 ml spruta x 4 för vuxen, mindre mängd till barn se sep PM på barnkliniken). Heparinisering sker enbart på läkarordination. Blodprov via CVK Blodprov bör endast tas från CVK på ordination. Undvik att blod backar genom alla trevägskranar. Spola rent kranhus med Natriumkloridlösning efteråt. Ange på remiss om provet tagits via CVK. Definition av CVK-relaterad infektion Växt i en eller flera blododlingar av mikroorganismer som inte härrör från annat infektionsfokus. Kliniska symtom på sepsis med feber >38 grader. Frossa, hypotension och fynd av mikroorganismer i blododling där man kan utesluta att mikroorganismerna kommer från annat fokus.

5 5 (5) Patient med oklar feber och CVK Om patient som har CVK får oklar feber/misstänkt sepsis: Ta 1 eller helst 2 perifera blododlingar (aerob + anaerob flaska). Dra 1 blododling ur CVK (aerob + anaerob). OBS! Desinfektera hud och trevägskran noga innan prov tas. Dra inte slaskrör först utan ta provet i första satsen. Märk remiss: Patient med CVK och feber. Prov taget ur perifert kärl. Patient med CVK och feber. Prov taget ur CVK. Se till att etikett är märkt - Prov ur CVK - Prov taget perifert Avlägsnande av CVK Desinfektera insticksstället med Klorhexidinsprit 5 mg/ml. Vänta minst 30 sekunder innan katetern avlägsnas aseptiskt. Komprimera över insticksstället i minst 5 minuter. Täck insticksstället med sterilt förband. Om odlingsprov av insticksställe ordinerats tas detta efter rengöring med natriumkloridlösning, men före desinfektion. Odling på CVK-spets tas inte rutinmässigt. Odling av CVK-spets/insticksställe CVK-spets odlas rutinmässigt om CVK:n avlägsnas p.g.a. kliniska infektionstecken hos patienten eller om detta ingår i klinikens kvalitetssystem. Klipp av kateterspetsen med steril sax direkt ner i ett agarrör för odling. Regelverk SOSFS 1988:25 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvarsfördelning inom slutna hälso- och sjukvården vid sondmatning samt vid användande av intravasal kateter och epiduralkateter.