AV-fistel nyanlagd. Att handha och sticka. Antal sidor 4

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "AV-fistel nyanlagd. Att handha och sticka. Antal sidor 4"

Transkript

1 Utgåva 1 Ersätter BE7-04 Utformad av Margreth Johansson Uppdaterad av Helena Simon-Andersson AV-fistel nyanlagd. Att handha och sticka. Antal sidor 4 Giltighetstid 1 år fr.o.m Innehållsansvarig Ylva Gorton Giltighetsområde Njurenheten Dokumenttyp Dokumentansvarig Peter Åkesson Rutinbeskrivning Allmänt om nyanlagd AV-fistel. Innan punktion av AV-fistel sker är det aktuellt att göra en duplexundersökning för att utesluta eventuella problem så som stenoser, sidoförgreningar samt att utröna flödeshastighet och sticksträcka. Vänta om möjligt 8-12 veckor innan första punktionen så fisteln hinner växa till sig eller följ kirurgläkarens utlåtande. Tidig punktion av fisteln övervägs enbart då inga andra alternativ finns, ansvarig dialysläkare tar då beslut om detta. Till exempel kan detta ibland övervägas istället för att lägga en ny CDK. Bedömning av AV-fistel Kontrollera svirr samt fyllnadsgrad genom att känna och lyssna med stetoskop över AV-fistelområdet vid varje kontakt/dialystillfälle med patienten och dokumentera det i Cosmic. Vid tveksamheter kring Av-fistelns funktion skall dialysläkare kontaktas. Observera om det uppkommit hematom eller eventuella infektionstecken kring AVfistelområdet. Alla extra ordinära händelser skall omgående rapporteras till dialysläkare. Flödet i AV-fisteln bör vara >600ml/min. Den bör också vara minst 6mm i diameter och inte ligga djupare än 6mm. AV-fisteln bör även ha en sticksträcka på minst 6cm. Tillvägagångssätt vid första nålsättningen om patienten även har CDK. Van dialyssjuksköterska med god stickteknik ska sticka i AV-fisteln de första sex dialysbehandlingarna. När det inte är möjligt att ha en och samma sjuksköterska som sticker utses en 1:e stickare och en 2:e stickare. Vem som är 1:e och 2:e stickare noteras i patientens dialysordination och planering. 1

2 Informera patienten noga inför det första sticket. Beskriv vad som kommer att göras så patienten kan förbereda sig på vad som komma skall. Informera även patienten om att säga till vid eventuell sveda, smärta eller annat obehag i armen. I möjligaste mån bör patienten ligga så still som möjligt med sin fistelarm och bör tillkalla hjälp vid lägesändringar i sängen för att motverka all eventuell perforation. En 17 G-nål skall sättas med försiktighet i AV-fisteln efter noga palpation och används sedan som artär. Använd alltid stas även vid en välutvecklad AV-fistel, här finns inga undantag. Stas gör det lättare att känna och se AV-fisteln samt att stabilisera och förhindra att kärlet rullar undan. Stick med graders vinkel på dialysnålen. Kontrollera backflöde genom att aspirera blod genom dialysnålen. Spola och aspirera ytterligare ett par gånger för att säkerställa ett optimalt flöde i AVfisteln. Om perforation skulle uppstå men flödet känns fint blir hematomet mindre eftersom blodet dras tillbaka in i nålen. Använd CDK som ven. Byt lås i båda skänklarna vid varje dialysbehandling. Kontrollera AV-fisteln ofta under de första behandlingarna så att perforation inte uppstår. För att skona fisteln under de sex första dialyserna bör blodpumpen gå med en hastighet av 200ml/min. När artärnålen har fungerat komplikationsfritt under sex behandlingar kan även en vennål (17G) sättas. Blodpumpshastigheten kan ökas med 20ml/min per dialysbehandling tills ordinerad blodpumpshastighet samt nålstorlek uppnåtts. När fistelnålen har fungerat under sex behandlingar med ordinerat blodpumpsflöde och utan att det varit följande problem - Perforation/hematom - Problem vid nålsättning - Lågt artärtryck < 250mmHg - Högt ventryck > 200mmHg - Läckage från nålen under dialysbehandlingen - Förlängd stopptid 2

3 kan nålstorleken ökas till 15G. Matcha nålstorleken efter blodpumpshastigheten enl. följande - 17G = Qb - 15G = Qb - 14G = 300->400 Qb När det råder komplikationsfri behandling= två nålar med ordinerad blodpumpshastighet kan remiss för borttagande av CDK skickas. Tillvägagångssätt vid första nålsättningen då patienten ej har någon CDK eller efter läkarbedömning startas direkt med tvånåls-behandling. Använd två stycken 17G-nålar och följ samma teknik som ovan. Följ instruktionerna ovan vad gäller blodpumpshastighet och dess ökning samt nålstorlek. Avlägsnande av dialysnålar. Var mycket försiktig första gången dialysnålen skall dras då det finns stor risk för perforation. Tryck lätt med två fingrar, använd aldrig ett mekaniskt tryck. I första han ska patienten komprimera själv för att lära sig tekniken. Tryck i tio minuter utan att lyfta fingrarna. Notera i journalen hur det gått. Informera patienten om hur länge bandaget skall sitta på efter avslutad dialysbehandling vilket räcker till morgonen efter. Informera om ev åtgärd om blödning uppstår. Patientutbildning Förhör dig om att patienten har fått broschyren Information till dig som skall/har fått en AV-fistel/Graft och aktualisera den för patienten. Informera patienten om åtgärder vid blödning. Informera om att svirr över fisteln skall kontrolleras dagligen. 3

4 Att han/hon skall vara uppmärksam på symptom gällande infektion eller annan komplikation vid AV-fistel/Graft (ex rejäl svullnad eller rodnad). Vid problem skall kontakt tas med Dialysmottagningen, om denna är stängd kontaktas avd 14. 4

5 Checklista instickning av nya hål i AV-fistel Fisteln anlades datum:... Suturer ska tas datum:.. Första preliminära stickdatum:.. Start med ennålsbehnadling och CDK Start med tvånålsbehanling Ansvariga för instickning: Artär Kommentarer: 1 Datum: Nål:. Sign:... 2 Datum: Nål:... Sign:... 3 Datum: Nål:... Sign:... 4 Datum: Nål:... Sign:... 5 Datum: Nål:... Sign:... 6 Datum: Nål:... Sign:... 7 Datum: Nål:... Sign:... 8 Datum: Nål:... Sign:... 9 Datum: Nål:... Sign: Datum: Nål:... Sign: Datum:. Nål:. Sign: Datum:. Nål:.. Sign:... Ven 1 Datum: Nål:... Sign:... 2 Datum: Nål:... Sign:... 3 Datum: Nål:... Sign:... 4 Datum: Nål:... Sign:... 5 Datum: Nål:... Sign:... 6 Datum: Nål:... Sign:... 7 Datum: Nål:... Sign:... 8 Datum: Nål:... Sign:... 9 Datum: Nål:... Sign: Datum: Nål:... Sign: Datum: Nål:. Sign: Datum: Nål:. Sign:... 5

Patientinformation vid anläggande av AV-fistel

Patientinformation vid anläggande av AV-fistel Patientinformation vid anläggande av AV-fistel - en nationell kartläggning Bakgrund Förändring av muskelfunktion i arm och hand efter AV-fisteloperation? Det som finns rapporterat är skillnader i handfunktion

Läs mer

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Varför behöver man dialys? Dialys är en behandling som man får när njurarna helt eller till största delen har slutat att fungera. Njurarnas

Läs mer

Viktig information till patienter som fått sevelamerkarbonat utskrivet

Viktig information till patienter som fått sevelamerkarbonat utskrivet Teva Sweden har tagit fram detta informationsblad för att påminna patienten om viktig säkerhetsinformation som gäller sevelamerkarbonat och riskfaktorer som förknippas med följande tillstånd: Komplikationer

Läs mer

Standardvårdplan för patienter med Central venkateter (CVK)

Standardvårdplan för patienter med Central venkateter (CVK) Författare: Carina Lilja, Ann-Charlotte Karlsson, Dokumenttyp: Standardiserad vårdplan Sid 1 av 5 Katarina Holm, Roger Jönsson, Göran Liffner och Karin Värmfors Giltig fr o m 2011-02-03 Godkänd av (se

Läs mer

DELEGERING AV PROVTAGNING BLOD

DELEGERING AV PROVTAGNING BLOD 2011-03-11 1 DELEGERING AV PROVTAGNING BLOD Blod tas för analys Vid blodprovstagning tas en liten mängd blod som sedan undersöks, analyseras. Mängden blod varierar lite utifrån hur många och vilka undersökningar

Läs mer

PICC-line Skötsel & hantering. 2016-01-01 Onkologiska kliniken, US Linköping

PICC-line Skötsel & hantering. 2016-01-01 Onkologiska kliniken, US Linköping PICC-line Skötsel & hantering 2016-01-01 Onkologiska kliniken, US Linköping PICC-line katetrar Power PICC Solo Lila kateter = Tål höga tryck Öppen spets Ventil i konnektordelen som förhindrar luftinsug

Läs mer

SKÖTSEL AV CENTRALA INFARTER CVK, NAK/NVK och PCVK

SKÖTSEL AV CENTRALA INFARTER CVK, NAK/NVK och PCVK SKÖTSEL AV CENTRALA INFARTER CVK, NAK/NVK och PCVK En 3-vägskran med Bionector på infartsportarna används. Vid behov används fler kranar. Bionector behövs ej mellan kranarna. Om mer än en infusion: infarten

Läs mer

Flocare Gastrostomikateter. Ersättningskateter med invändig fixeringsballong och utvändig fixeringsplatta

Flocare Gastrostomikateter. Ersättningskateter med invändig fixeringsballong och utvändig fixeringsplatta Flocare Gastrostomikateter Ersättningskateter med invändig fixeringsballong och utvändig fixeringsplatta Bruksanvisning Tvätta händerna noga och torka av dem på ren handduk. 1. Lägg patienten i ryggläge.

Läs mer

Information om din PICC-line

Information om din PICC-line Information om din PICC-line Öron-, näs- och halskliniken A16b Karolinska Universitetssjukhuset Registrering av din PICC-line Denna folder ska du ha med dig när din PICC-line ska användas. Ifylls vid inläggningstillfället

Läs mer

Perifer venkateter-praktiskt handhavande

Perifer venkateter-praktiskt handhavande Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2017-05-23 Faktaägare: Susanna Lundvall, Hygiensjuksköterska, Vårdhygien Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska

Läs mer

ANELÄK Thoraxdränage på vårdavdelning med Sentinel Seal med Sentinel Seal

ANELÄK Thoraxdränage på vårdavdelning med Sentinel Seal med Sentinel Seal 1 (6) ANELÄK Thoraxdränage på vårdavdelning med Sentinel Seal med Sentinel Seal Thoraxdränage (bröstkorgsdränage, Bülaudränage) kan användas vid: Thoraxdränage (bröstkorgsdränage, Bülaudränage) kan användas

Läs mer

Införande av rutiner för hantering och dokumentation av perifer venkateter på Kirurgiska kliniken VIN

Införande av rutiner för hantering och dokumentation av perifer venkateter på Kirurgiska kliniken VIN Vrinnevisjukhuset i Norrköping, VIN Anna Bergqvist, Spec.sjuksköterska Införande av rutiner för hantering och dokumentation av perifer venkateter på Kirurgiska kliniken VIN Bakgrund Perifer venkateter,

Läs mer

Välkommen till Dialysavdelningen/Njurpolikliniken på Mellersta Österbottens Centralsjukhus

Välkommen till Dialysavdelningen/Njurpolikliniken på Mellersta Österbottens Centralsjukhus Mellersta Österbottens centralsjukhus MÖCS Välkommen till Dialysavdelningen/Njurpolikliniken på Mellersta Österbottens Centralsjukhus MÖCS Dialysavdelningen tel. 06-8264590 Njurpolikliniken tel. 06-8264592

Läs mer

Vårdrutin 1 (5) Central venkateter Gäller för: LiV. Central venkateter (CVK)

Vårdrutin 1 (5) Central venkateter Gäller för: LiV. Central venkateter (CVK) Central venkateter Utgåva: 6 Godkänd av: Charlotta Löved Rubiano Tomas Vilhelmsson Vårdrutin 1 (5) Utarbetad av: L-Å Johansson Reviderad av: Kvalitetsrådet för CV-infart Revisionsansvarig: Karin Lundberg

Läs mer

Perifer venkatetersättning. 1. Perifier venkateter & dess delar

Perifer venkatetersättning. 1. Perifier venkateter & dess delar Perifer venkatetersättning 1. Perifier venkateter & dess delar Författare: Mia Colliander, Kliniskt Träningscentrum, Uppsala och Gunilla Gustafsson, Sjuksköterskeprogrammet, Uppsala universitet. I samarbete

Läs mer

Åtgärder vid misstanke om kontamination av PD-påse, kopplingar och aggregat

Åtgärder vid misstanke om kontamination av PD-påse, kopplingar och aggregat Utgåva 1 Komplikationer Pd-kateter Giltighetstid 1 år fr.o.m. 2013-03-31 Giltighetsområde Njurenheten, Kalmar Dokumenttyp Rutinbeskrivning Utformad av Annika Thuresson Innehållsansvarig Peter Åkesson Dokumentansvarig

Läs mer

Riktlinjer PVK 2012 Revidering

Riktlinjer PVK 2012 Revidering Riktlinjer PVK 2012 Revidering Finns på webben: A-Ö välj Vårdhandboken välj Perifer venkateter. De gemensamma riktlinjerna på länsnivå står i högerspalten. Patientsäkerhetsnätverket 2012-01-23 Patientmedverkan

Läs mer

Venös access. Wojciech Weigl m fl specialistläkare ANIVA

Venös access. Wojciech Weigl m fl specialistläkare ANIVA Venös access Wojciech Weigl m fl specialistläkare ANIVA Upplägg Föreläsning hela gruppen 10:45-11:30 Lunch 11:30-12:30 1/2 grupp 12:30-14:15 Diskussionsgrupp Att växa in i yrkesrollen Färdighetsträning

Läs mer

DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS

DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad. 1 Fastställt av: 2015-05-28 MAS-enheten

Läs mer

Bruksanvisning Svensk. Larmenhet & Sensorplåster

Bruksanvisning Svensk. Larmenhet & Sensorplåster Bruksanvisning Svensk Larmenhet & Sensorplåster Bruksanvisning Larmenhet & Sensorplåster Svensk version 2009 Redsense Medical AB Box 287 301 07 Halmstad www.redsensemedical.com RM-1-RM014 Innehåll Varningar

Läs mer

Central venkateter - praktiskt handhavande Gäller för: Region Kronoberg

Central venkateter - praktiskt handhavande Gäller för: Region Kronoberg Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2017-01-27 Faktaägare: Anna-Marit Löfmark, läkare anestesi CLV Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén

Läs mer

Riktlinjer för dialysbehandling

Riktlinjer för dialysbehandling Riktlinjer för dialysbehandling Mål Alla personer i dialys skall få individuellt anpassad behandling av god kvalitet som minimerar komplikationer och förhindrar för tidig död. Krav peritonealdialys (PD):

Läs mer

Klinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter

Klinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter Klinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter Provmoment: Tentamen 1 Tentamen ges för: 61SH01 H16 del 1 Klinisk omvårdnad: delmoment Kliniska färdigheter GSJUK15h Namn (ej kod): Tentamensdatum: 16-11-14 Tid:

Läs mer

Infarter. Åsa Nordlund Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland

Infarter. Åsa Nordlund Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland Infarter Åsa Nordlund Hygiensjuksköterska Olika typer av infarter PVK CVK SVP Picc-Line CDK Artärkateter 2 PVK Varför? Var och vad? Hur? Tid? Risk? 3 Centrala infarter SVP, CVK, CDK och Picc-Line Var och

Läs mer

PVC ASSESS INSTRUMENT FÖR BEDÖMNING AV PERIFER VENKATETER AVSEENDE SKÖTSEL, TROMBOFLEBIT OCH DOKUMENTATION

PVC ASSESS INSTRUMENT FÖR BEDÖMNING AV PERIFER VENKATETER AVSEENDE SKÖTSEL, TROMBOFLEBIT OCH DOKUMENTATION PVC ASSESS INSTRUMENT FÖR BEDÖMNING AV PERIFER VENKATETER AVSEENDE SKÖTSEL, TROMBOFLEBIT OCH DOKUMENTATION Datum (år/månad/dag): Tid: Sjukhus: Klinik: Vårdavdelning: Granskare: Patientens personnummer:

Läs mer

TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER - RUTIN

TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER - RUTIN TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER - RUTIN INNEHÅLLSFÖRTECKNING Transfusion av blodkomponenter - Rutin... 1 Dokumentinformation... 1 Läkarordination... 1 PRIK... 1 Förberredelse inför transfusion... 1 Beställning

Läs mer

Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 4

Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 4 Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 4 Innehållsansvarig: Katarina Jernstig, Barnsjuksköterska, Avdelning 34 (katje); Maria Mattsson, Sektionsledare, Giltig från: 2015-03-31 Avdelning 34 (marma69)

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

Celsite Implanterbara injektionsportar

Celsite Implanterbara injektionsportar Celsite Implanterbara injektionsportar Patientinformation Patientinformation Patientens namn: Patientens adress: Telefonnummer: Sjukhus: Sjukhusadress: Telefonnummer: Läkare: Läkarens telefonnummer: Injektionsportens

Läs mer

Till dig som ska få en T-Port PATIENTINFORMATION

Till dig som ska få en T-Port PATIENTINFORMATION Till dig som ska få en T-Port PATIENTINFORMATION T-Port Patientinformation Vad är en T-Port? Introduktion Denna broschyr beskriver kortfattat hur det fungerar att leva med en T-Port för tillförsel av Duodopa.

Läs mer

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

Radiofrekvensablation (hjärtarytmi)

Radiofrekvensablation (hjärtarytmi) Radiofrekvensablation (hjärtarytmi) Med denna patientinformation vill vi önska dig välkommen till HjerteCenteret på Privathospitalet Mølholm. Det är vår avsikt att informera dig om vad som gäller i samband

Läs mer

VIII ÖGON. Vid samtidigt dominerande förkylning, se även Förkylning under avsnittet Infektioner. Ögon

VIII ÖGON. Vid samtidigt dominerande förkylning, se även Förkylning under avsnittet Infektioner. Ögon VIII ÖGON Vid samtidigt dominerande förkylning, se även Förkylning under avsnittet Infektioner Ögon 141 Synpåverkan Inkluderar synnedsättning och dubbelseende Akut synnedsättning Akut: telefonkontakt med

Läs mer

INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA

INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA Den här broschyren är riktad till dig som ska behandlas med QUTENZA (kapsaicin). Här kan du läsa om vad QUTENZA är, hur det fungerar och hur behandlingen

Läs mer

Viktig information att känna till före förskrivning av sevelamerkarbonat. Information till förskrivande läkare

Viktig information att känna till före förskrivning av sevelamerkarbonat. Information till förskrivande läkare Denna information är framtagen för att förtydliga de riskfaktorer som förknippas med användning av sevelamerkarbonat. Därför bör följande särskilt uppmärksammas: Riskfaktorer för och förebyggande av komplikationer

Läs mer

Rutin vid bältesläggning

Rutin vid bältesläggning Rutin vid bältesläggning Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) gäller en allmän skyldighet att erbjuda en god vård som skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda

Läs mer

Dessa riktlinjer är avsedda att komplettera de specifika instruktioner du får av din sjukvårdspersonal.

Dessa riktlinjer är avsedda att komplettera de specifika instruktioner du får av din sjukvårdspersonal. v ON-Q* smärtlindringssystem Riktlinjer För Patient Pump A Select-A-Flow * Variabel hastighetskontroll Klämma Filter Fastsättes På Kateter Slang B ONDEMAND * Bolusknapp Flödes-Kontroll C Fast Flödeshastighet

Läs mer

Omhändertagande vid dödsfall

Omhändertagande vid dödsfall Riktlinjer för hälso- och sjukvården Ansvarar för att riktlinjen blir känd: Respektive arbetsledare Dokumentets namn: Omhändertagande vid dödsfall. Utfärdad av: Margaret Fritz Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Läs mer

Central venkateter. Gäller för: Anestesikliniken. Utförs på: Anestesikliniken Växjö

Central venkateter. Gäller för: Anestesikliniken. Utförs på: Anestesikliniken Växjö Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Infarter och monitorering Giltig fr.o.m: 2016-12-13 Faktaägare: Anna-Marit Löfmark, Fastställd av: Linda Pantzar, Verksamhetschef Anestesikliniken Revisions

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Scanning. Läsa inscannat dokument

Scanning. Läsa inscannat dokument Scanning Läsa inscannat dokument Med hjälp av scanning lagras dokument i journalen. För att läsa dokument hämtas de upp via listrutorna till vänster i modulen Scanning. 1 Ta fram patientens journalmapp.

Läs mer

Klinisk omvårdnad: Kliniska Färdigheter

Klinisk omvårdnad: Kliniska Färdigheter Klinisk omvårdnad: Kliniska Färdigheter Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 14 Namn (ej kod): (Ifylles av student) Tentamensdatum: 8 april 2015 Tid: 1timme 30 minuter Hjälpmedel: Inga

Läs mer

Venös insufficiens 2010

Venös insufficiens 2010 Venös insufficiens 2010 Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Cirkulationsuppbyggnaden Vad är venös insufficiens? Definition Symptom Riskfaktorer Prevalens Prevention Behandling Utprovning

Läs mer

kan en böjsena slitas av om man fastnar med fingret eller använder fingret för att dra hårt i något. Skadan kan också uppstå på grund av en

kan en böjsena slitas av om man fastnar med fingret eller använder fingret för att dra hårt i något. Skadan kan också uppstå på grund av en Böjsenskada Information till dig som har skadat en böjsena Den här informationen riktar sig till dig som har en böjsenskada, vilket innebär att innebär att en böjsena helt eller delvis har gått av och

Läs mer

Frågeformulär sjuksköterska - injektioner för patienter med diabetes

Frågeformulär sjuksköterska - injektioner för patienter med diabetes Frågeformulär sjuksköterska - injektioner för patienter med diabetes Ska fyllas i av diabetessköterska/sjuksköterska, en blankett per patient Numrering: +46 / / Landsnummer Center nummer Patientnummer

Läs mer

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?

Läs mer

PICC-line Skötsel & hantering

PICC-line Skötsel & hantering PICC-line Skötsel & hantering PICC-line katetrar Power PICC Solo Lila kateter = Tål höga tryck Öppen spets Ventil i konnektordelen som förhindrar luftinsug och spontant blodbackflöde i katetern. För att

Läs mer

Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation

Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation 06 Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation Vid alla typer av kirurgiska ingrepp får man en genomgång av orsak, fördelar och risker. Vid en stomioperation är riskerna desamma som vid andra

Läs mer

ANELÄK Postoperativ smärtlindring med kontinuerlig epiduralanestesi

ANELÄK Postoperativ smärtlindring med kontinuerlig epiduralanestesi 1 (6) ANELÄK Postoperativ smärtlindring med kontinuerlig epiduralanestesi Kontinuerlig epiduralanestesi kan med fördel utnyttjas vid behov av postoperativ smärtlindring. För att underlätta för vårdavdelningarna

Läs mer

Fastställt av: Dokumentet framtaget av: För revidering ansvarar: Dokumentet gäller till och med: Rutin för

Fastställt av: Dokumentet framtaget av: För revidering ansvarar: Dokumentet gäller till och med: Rutin för Linda ben Fastställt av: Dokumentet framtaget av: För revidering ansvarar: Dokumentet gäller till och med: 1 Linda Ben Svullna ben Orsaker: Vensystemet fungerar inte som det ska. Detta kan leda till venösa

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Central dialyskateter Epidemiologi och primär indikation. Dag Eckersten Specialistläkare, fil mag kemi Skånes Universitetsjukhus

Central dialyskateter Epidemiologi och primär indikation. Dag Eckersten Specialistläkare, fil mag kemi Skånes Universitetsjukhus Central dialyskateter Epidemiologi och primär indikation Dag Eckersten Specialistläkare, fil mag kemi Skånes Universitetsjukhus Bakgrund Vaskulära accessen är hemodialyspatientens akilleshäl CDK har högre

Läs mer

Del sidor 33 poäng

Del sidor 33 poäng 13 sidor 33 poäng Inför en stor urologisk operation (prostatektomi samt cystektomi) preopbedömer du Hans Sandén, 35 år. Han är mycket orolig inför operationen, ffa vad gäller sövningen med allt vad det

Läs mer

Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1

Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1 Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1 Kristina Hotakainen, doc, specialistläkare Kl. lärare. Helsingfors Universitet / HUSLAB 2012 Blodprov Vad kan bestämmas i ett blodprov? Ur blodprov bestäms

Läs mer

Hudreaktioner vid Nexavar (sorafenib) behandling. Riktlinjer för identifiering och hantering av hudrelaterade biverkningar under din behandling

Hudreaktioner vid Nexavar (sorafenib) behandling. Riktlinjer för identifiering och hantering av hudrelaterade biverkningar under din behandling Hudreaktioner vid Nexavar (sorafenib) behandling Riktlinjer för identifiering och hantering av hudrelaterade biverkningar under din behandling Så här använder du denna broschyr Cancerbehandlingar kan orsaka

Läs mer

Intraosseös infart EZ-IO vuxna patienter, Akutkliniken Solna

Intraosseös infart EZ-IO vuxna patienter, Akutkliniken Solna Författare: Eva Piscator, ST-läkare Akutkliniken Solna Godkänt av: Per Lindmarker, Verksamhetschef, Oscar Hägglund, Medicinskt ansvarig Akutmottagningen båda vid Akutkliniken Solna Datum: 2012-10-11 Giltighetstid:

Läs mer

Mini-One Den lilla mjuka knappen

Mini-One Den lilla mjuka knappen Mini-One Den lilla mjuka knappen 1 1 Rätt näring är avgörande för att våra kroppar ska fungera och utvecklas. Olika sjukdomstillstånd kan göra det svårt eller till och med omöjligt för en person att äta.

Läs mer

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination?

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Piperska muren 4 mars 2015 Smittskyddssjuksköterska Vaccination Vilka ska vaccineras? Vem får ordinera vaccin?? Provtagning inför vaccination?

Läs mer

ARTÄRTRYCKSMÄTNING (INVASSIV TRYCKMÄTNING)

ARTÄRTRYCKSMÄTNING (INVASSIV TRYCKMÄTNING) ARTÄRTRYCKSMÄTNING (INVASSIV TRYCKMÄTNING) Blodtryck i nyföddhetsperioden Bestående arteriellt lågt blodtryck kan påverka flera organ genom försämrad cirkulation: Asfyxi leder till att autoregulationen

Läs mer

Information för patienter som använder Sevelamer Sandoz 800 mg tabletter

Information för patienter som använder Sevelamer Sandoz 800 mg tabletter Information för patienter som använder Sevelamer Sandoz 800 mg tabletter För patienter Utbildningsmaterial om riskfaktorer för peritonit och förebyggande av det hos patienter som genomgår peritoneal dialys

Läs mer

TILL DIG SOM SKA FÅ EN INOPERERAD DEFIBRILLATOR (ICD)

TILL DIG SOM SKA FÅ EN INOPERERAD DEFIBRILLATOR (ICD) TILL DIG SOM SKA FÅ EN INOPERERAD DEFIBRILLATOR (ICD) PÅ Allmän information om ICD-behandling Vad är en ICD? En inopererad defibrillator (ICD) erbjuds de patienter som bedöms ha en ökad risk för allvarlig

Läs mer

Hockeyskador. Handläggning i samband med match och träning. Team -04

Hockeyskador. Handläggning i samband med match och träning. Team -04 Hockeyskador Handläggning i samband med match och träning Team -04 Vid misstanke om nackskada eller ryggskada där spelare ligger stilla undersök på isen. Övriga skador undersöks i båset. Vid kraftig smärta

Läs mer

Operation vid instabil knäskål (MPFL-plastik)

Operation vid instabil knäskål (MPFL-plastik) Operation vid instabil knäskål (MPFL-plastik) Knäskålen Då man böjer och sträcker på knäet löper knäskålen (patella) i en fåra i lårbenet. Knäskålens funktion är att förbättra kraften vid sträckning i

Läs mer

112. Intraosseös (IO) infart

112. Intraosseös (IO) infart 112. Intraosseös (IO) infart Informationsblad nr 112 Skapad januari 2012, ändrad 28 januari 2014 Syfte Att informera om när, hur och varför en Intraosseös (IO) infart sättes och användes. Genomförande

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Celsite implanterbara injektionsportar

Celsite implanterbara injektionsportar Celsite implanterbara injektionsportar Patientinformation gällande Celsite injektionsportar. Innehåll Innehåll Beskrivning av injektionsporten Celsite Inledning Ordlista CELSITE injektionsport - Därför

Läs mer

PREOPERATIV BEDÖMNING DUPLEX

PREOPERATIV BEDÖMNING DUPLEX Patient: Randomiserad extremitet Inklusion efter skriftlig och muntlig information Kirurgens signatur PREOPERATIV BEDÖMNING Markera sida i bilden DUPLEX Symtomgivande varicer i randomiserad extremitet

Läs mer

DELEGERING RIK. Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad.

DELEGERING RIK. Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad. DELEGERING RIK Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad. Fastställt av: 2015-05-28 MAS-enheten Dokumentet framtaget

Läs mer

Margretelundskliniken Ortopedi & Idrottsmedicin. Din Operationsdag

Margretelundskliniken Ortopedi & Idrottsmedicin. Din Operationsdag Margretelundskliniken Ortopedi & Idrottsmedicin Din Operationsdag I Hemmet DESCUTANTVÄTT, FASTA, LÄKEMEDEL Det är viktigt att du läser igenom dokumentet Förberedelser inför din operation och att du följt

Läs mer

Vårdrutin 1 (7) Subcutan venport lokala anvisningar Gäller för: LiV. Subcutan venport. Venportsystemet består av: Allmänt

Vårdrutin 1 (7) Subcutan venport lokala anvisningar Gäller för: LiV. Subcutan venport. Venportsystemet består av: Allmänt Vårdrutin 1 (7) Subcutan venport lokala anvisningar Utgåva: 3 Godkänd av: Tony Schönberg Tomas Vilhelmsson Utarbetad: Dorotea Joost, AnOpIVA, Karin Törnkvist, Onkologikliniken, Cia Karlsson, BUM Reviderad

Läs mer

Autolog HSCT, ansvarsbeskrivning mellan sektionen för Hematologi och remittenter

Autolog HSCT, ansvarsbeskrivning mellan sektionen för Hematologi och remittenter sida 1 (6) Bilaga till Kapitel 13 Samarbetsbeskrivning mellan sektionen för Hematologi och remittenter samt konsulterande verksamhet inom Akademiska sjukhuset XD224 Autolog HSCT, ansvarsbeskrivning mellan

Läs mer

behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid trombos

behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid trombos behandlingsmetoder vid Svullnad i gula fläcken vid trombos Det mänskliga ögat När ögonen öppnas strömmar ljuset in. Det passerar genom hornhinnan, linsen och glaskroppen och vidare till näthinnan. Näthinnan

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

Artroskopi knäled. Anatomi. Varför artroskoperar man knäleden? Meniskskada. Symptom 2015-08-10/JF

Artroskopi knäled. Anatomi. Varför artroskoperar man knäleden? Meniskskada. Symptom 2015-08-10/JF Artroskopi knäled Anatomi Knät består av lårben, underben samt knäskål. Lår- och underben samt knäskålen är beklätt av brosk som fungerar som glidyta samt stötabsorbent. Mellan lårben och underben ligger

Läs mer

CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526

CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526 CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526 Du har nu fått instruktioner och lärt dig spola dina katetrar själv. Detta skall du nu sköta själv medan du vistas i hemmet ca 2 veckor, därefter

Läs mer

Äldrevågen en rutin med flyt. Rutin för inläggning direkt på akutgeriatrisk vårdplats.

Äldrevågen en rutin med flyt. Rutin för inläggning direkt på akutgeriatrisk vårdplats. 2014-12-02 4 1(7) Äldrevågen en rutin med flyt. Rutin för inläggning direkt på akutgeriatrisk vårdplats. Definition direktinläggning Inläggning på akutgeriatrisk vårdplats av multisjuk äldre patient i

Läs mer

Enteral nutrition på Mag-tarmmedicinska kliniken

Enteral nutrition på Mag-tarmmedicinska kliniken Innehåll: Vad är enteral nutrition? Snabbguide för enteral nutrition Kalkylera patientens energi- och vätskebehov Olika typer av sondnäringar Att tänka på vid start av sondnäring Förskrivning av sondnäring

Läs mer

Intraosseös nål. Gäller för: Region Kronoberg. Utförs på:

Intraosseös nål. Gäller för: Region Kronoberg. Utförs på: Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Infarter och monitorering Giltig fr.o.m: 2016-12-13 Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare, Region Kronoberg Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande

Läs mer

SP station: Ortopedi 14,5 min

SP station: Ortopedi 14,5 min SP station: Ortopedi 14,5 min Student information: Det söker en patient med axel problem. Besvären började för ca 3 år sedan då han spelade handboll och luxerade sin högra axel. Rtg visade en främre axelledsluxation

Läs mer

Hemodialys. Hans Furuland Njurmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

Hemodialys. Hans Furuland Njurmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala Hemodialys Hans Furuland Njurmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala 1 Indika;oner Hur går det ;ll? Komplika;oner Fistelbedömning Sta.s.k från Svenskt Njurregister (SNR) Antal pa;enter 3 Indika.oner för

Läs mer

KUNSKAPSÖVERSIKT. till Standardvårdplan- Katetrisering av urinblåsan

KUNSKAPSÖVERSIKT. till Standardvårdplan- Katetrisering av urinblåsan LANDSTINGET KRONOBERG KUNSKAPSÖVERSIKT till - Katetrisering av urinblåsan Camilla Andersson, Fredrik Björnfot [2013-05-31] INNEHÅLLSFÖRTECKNING GODKÄNNADE... 2 RIKTLINJER FÖR ANVÄNDANDE AV STANDARDVÅRDPLAN

Läs mer

Rotatorcuffsutur. Anatomi 2015-08-20/JF

Rotatorcuffsutur. Anatomi 2015-08-20/JF Rotatorcuffsutur Anatomi Rotatorcuffen består av ff a fyra st muskler som omger axelleden. Dessa fäster in som senor runt överarmens ledhuvud. Dessa muskler/senor har som funktion att dels att hålla överarmens

Läs mer

Information till dig som har haft. blodpropp i benet. Du har behandlats för djup ventrombos (DVT) - i dagligt tal "blodpropp i benet"

Information till dig som har haft. blodpropp i benet. Du har behandlats för djup ventrombos (DVT) - i dagligt tal blodpropp i benet Information till dig som har haft blodpropp i benet Du har behandlats för djup ventrombos (DVT) - i dagligt tal "blodpropp i benet" Det finns flera orsaker till att blodproppar bildas. Tala med din läkare

Läs mer

kompetensutveckling och senaste nytt!

kompetensutveckling och senaste nytt! Gå 4 betala för 3! Dialysvård kompetensutveckling och senaste nytt! Aktuell forskning och teknisk utveckling på området! Kardorenala syndromet, vätskebalans och kalkfosfatbalans Kost och nutrition för

Läs mer

Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning

Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning Anna Björkdahl i samarbete med PIVA, M48 Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, 2005. - 1 - Innehåll Bältesläggning: utförande och omvårdnad...4

Läs mer

Del 4_9 sidor_17 poäng

Del 4_9 sidor_17 poäng Peter, 33 år, tidigare frisk kommer till akutmottagningen med buksmärtor som han haft ett par dagar. Han har precis hunnit in på undersökningsrummet när du hämtas av en sjuksköterska då patienten synkoperat

Läs mer

Bilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd

Bilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd Dokumenttyp Rutin Avvikelsehantering Dokumentansvarig Gudrun Ek Särne Medicinskt ansvarig sjuksköterska Beslutad av Omsorgsförvaltningen Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare Giltig fr o

Läs mer

ANELÄK CRRT med citrat

ANELÄK CRRT med citrat 1 (5) ANELÄK CRRT med citrat Prismocitrate 18/0 är en citratlösning för regional antikoagulation i systemets filter och slangar. Med Prismocitrate 18/0 infusion via Pre-blod pumpen (PBP) i Prismaflex-systemet

Läs mer

Värt att veta om Din gastrostomi

Värt att veta om Din gastrostomi Värt att veta om Din gastrostomi Gastrostomi är ingen ny kirurgisk teknik utan har funnits i över 100 år. Den används när inte tillräckligt med mat kan ätas på vanligt sätt eller i samband med operation.

Läs mer

ULTRALJUD ANGIOGRAFITEKNIK INDIKATIONER ANGIOGRAFITEKNIK. CT-angiografi. CT-angiografi. Angiografi och perifer kärlintervention. Fördelar.

ULTRALJUD ANGIOGRAFITEKNIK INDIKATIONER ANGIOGRAFITEKNIK. CT-angiografi. CT-angiografi. Angiografi och perifer kärlintervention. Fördelar. Angiografi och perifer kärlintervention Karin Zachrisson Överläkare UroGastroKärlsektionen Röntgen, SU/S ANGIOGRAFITEKNIK Ultraljud CT-angiografi MR-angiografi Konventionell angiografi - jodkontrast -CO2

Läs mer

Rutin för att kontakta sjuksköterska i Söderköpings kommun

Rutin för att kontakta sjuksköterska i Söderköpings kommun 1(6) Rutin för att kontakta sjuksköterska i Söderköpings kommun Innehåll Detta häfte innehåller information för Dig som arbetar inom äldre- och funktionshinderomsorgen i Söderköpings kommun när Du behöver

Läs mer

Donation av blodstamceller Informationsbroschyr till donator 18 år

Donation av blodstamceller Informationsbroschyr till donator 18 år Donation av blodstamceller Informationsbroschyr till donator 18 år Giltigt i 2 år från 2015-04-24 Sida 1 av 6 Bakgrund De blodbildande stamcellerna finns framför allt i benmärgen. En liten mängd cirkulerar

Läs mer

Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion.

Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion. Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion. Pegasys_patientbrosch_105x148_071 1 07-08-28 15.10.27 Pegasys_patientbrosch_105x148_072 2 07-08-28 15.10.29

Läs mer

till dig som har en Armbågsfraktur

till dig som har en Armbågsfraktur till dig som har en Armbågsfraktur Armbågsfraktur Fraktur (benbrott) vid armbågen. Behandlingsmetod bestäms utifrån frakturens läge och utseende. Gipsförbandet Gips är ett hårt men sprött material som

Läs mer

Varicer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1

Varicer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Varicer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Hur fungerar cirkulationen i kroppen? Vad är åderbråck? Symptom Riskfaktorer Prevention Prevalens Behandling 2 Varicer åderbråck

Läs mer

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sårvård Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik Utredning

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med titthålsmetoden

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med titthålsmetoden Ljumskbråck Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery

Läs mer