ICD-10 kod: Kön:Alla Ålder: Vuxna och äldre

Transkript

1 1/14 Dokumentnamn: Subcutan venport Dokumenttyp: Riktlinje Utfärdande PE: Regionsövergripande Utfärdande enhet: Centrum för hälso- och vårdutveckling Framtagen av: Projektgrupp CVKprojektet Projektledare Clinicum: Anette Grahn, Anette Krepper Sökord: Central venkateter, Subkutan venport, Subcutan venport, SVP Målgrupp: vårdpersonal som hanterar subcutan venport Godkänd av: Sakkunnig anestesiolog Christian Bergek, Sakkunnig leg. sjuksköterska Christina Ågebrant Holmgren Giltig fr o m: Giltigt t o m: Diarienummer ICD-10 kod: Kön:Alla Ålder: Vuxna och äldre Innehåll Subcutan venport (SVP)... 2 Indikationer... 3 Remiss... 3 Inläggning... 3 Förberedelser inför inläggning av Subkutan venport... 3 Preoperativ provtagning... 3 Medicinering... 3 Kroppstvätt inför inläggning... 3 Postoperativa rutiner vårdavdelning... 4 Handhavande av SVP... 4 Nålsättning och omläggning av SVP... 4 Material... 4 Handhavande vid nålsättning... 5 Injektion och infusion via SVP... 6 Material... 6 Injektion och infusion i centralvenös infart... 6 Infusionspump med ocklusionslarm... 7 Byte av infusionsaggregat... 7 Blodprovtagning... 7 Tillvägagångssätt vid blodprovtagning... 7 Blododling... 8 Läkemedelskoncentrationsprov... 8 Dokumentation... 8 Mallar i Cosmic för dokumentation av centralvenös infart... 8 Senast reviderat, datum: (åååå-mm-dd) Reviderat av (namn, titel, klinik): Godkänt revideringen:

2 2/14 Borttagande av nål i SVP... 8 Material... 8 Handhavande vid borttagande av nål... 9 Vilande SVP... 9 Avlägsnande av SVP... 9 Komplikationer i SVP Stickrelaterade komplikationer Pneumothorax, luft i lungsäcken Åtgärder Luftemboli Åtgärder Infektion Ocklusion...12 Mekaniska orsaker...12 Kateterspetsen ligger an mot kärlväggen...12 Fibrin beläggning/-strumpa i och runt kateterspetsen...12 Fettocklusion orsakad av parenteral nutrition...12 Läkemedelsutfällning i katetern om inkompatibla läkemedel blandas Extravasal infusion Subjektiva symtom på extravasering Objektiva tecken på en extravasering Sena symtom på en extravasering Hydrothorax, vätska som infunderats i lungsäcken...14 Referenser...14 Subcutan venport (SVP) En centralvenös infart har en kateterspets som mynnar ut i en central ven, vanligtvis vena cava superior, vid eller i övergången till hjärtats högra förmak. En subcutan venport är en centralvenös kateter som är kopplad till en dosa med en kammare och ett membran. Venport och kateter är ihopkopplade med en låsring och porten placeras subcutant (Bild 1). Inläggningen är ett operativt ingrepp och utförs under sterila förhållanden av anestesiläkare på operationsavdelning. Hela systemet ligger under huden vilket minskar risken för infektioner och stör inte patienten i det dagliga livet. Genom huden och membranet införs en nål i kammaren och läkemedel/lösningar ges. Systemet tillåter upprepade bolusinjektioner, korta eller långvariga infusioner av läkemedel, tillförsel av blodprodukter, näringslösningar och andra infusionsvätskor samt möjliggör provtagning.

3 3/14 Bild 1 Indikationer När det planeras upprepad tillförsel av kärlretande medel t.ex. hypertona lösningar eller cytostatika När det finns behov av en längre tids parenteral nutrition eller annan intravenös terapi När inga ytliga vener finns tillgängliga Remiss Länk till Val av centralvenös infart Inläggning Katerspetsens läge verifieras oftast med röntgengenomlysning. Kateterläget och godkännande att SVP är klar att användas ska vara dokumenterat i patientjournalen. Förberedelser inför inläggning av Subkutan venport Preoperativ provtagning Kontroll ska göras av blodstatus, neutrofila granulocyter, APTT och PK-INR. Om patienten har Warfarin behandling ska den läkare som skriver remiss för venport också skriva remiss i Cosmic till AK-mottagningen, som då justerar PK-INR-värde till operationsdagen. Om indikationen är stark för subcutan venport och patienten inte har optimala värden, kontaktas anestesiläkare för diskussion gällande koagulationsvärdena. Om övriga värden avviker kontaktas inremitterade läkare eller avdelningsläkare. Narkosläkaren bestämmer sedan i samråd med inremitterade läkare om portinläggning ska göras eller ej. På en icke cytostatikabehandlad eller strålbehandlad patient kan proverna vara upp till en vecka gamla. Om patienten har pågående cytostatika- eller strålbehandling gäller ett högst 2 dagar gammalt prov. Medicinering Aktuell medicinering pre och postoperativt ska vara ordinerad i Cosmic eller tydligt dokumenterat på blanketten för operationsanmälan. Kroppstvätt inför inläggning

4 4/14 Dusch med helkroppsdesinfektion rekommenderas. Använd desinfekterande tvål till exempel Descutan/Hibiscrub. Håravkortning utförs vid behov. Detta görs med håravkortningsapparat eller sax. Rakhyvel bör ej användas eftersom rakning kan orsaka att små sår uppkommer på huden. Postoperativa rutiner vårdavdelning MEWS vid ankomst vårdavdelning efter inläggning Observation av ev. postoperativa komplikationer såsom blödning, pneumothorax och haemothorax Observation av operationssåret under det närmaste dygnet efter inläggning. Det kan lätt uppstå en liten blödning från insticksstället de första timmarna efter ingreppet. Handhavande av SVP Endast läkare och sjuksköterskor, som är väl förtrogna med hantering av SVP, får hantera en subcutan venport. Huden över SVP kan bedövas med EMLA innan nålsättning Byte av kvarliggande venportnål görs en gång per vecka. Använd alltid Hubernål eftersom den har en speciell slipning, avsedd för venport. Hubernålen finns i olika längd och grovlek. Välj utifrån patientens kroppskonstitution och vad som ska administreras. Dokumentera nålstorlek. Använd injektionsmembran på varje injektionsslang och kranöppning, för att minimera infektionsrisken. Desinfektera injektionsmembran med mekanisk gnuggning med Klorhexidinsprit 5 mg/ml under minst 15 sek och invänta torktid 30 sek. Injektionsmembran ska inte ha skyddspropp. Förbandet ska bytas om det inte fäster mot huden eller om det finns blod under förbandet Använd alltid 10 ml spruta med luer lock fattning. Vetenskapligt stöd för heparinlås saknas. Nålsättning och sterilomläggning av SVP Länk till film som visar nålsättning och sterilomläggning av SVP Omläggning innebär att man byter nål Material Klorhexidinsprit 5 mg/ml. Vid allergi mot klorhexidin används 70% etanol. Undersökningshandskar Engångs plastförkläde Sterila handskar

5 5/14 Sterilt omläggningsset Steril duk Steril venportnål Injektionsmembran med slang alternativt trevägskran med 10 cm slang och 1 eller 2 injektionsmembran Förfylld steril 10 ml Luer Lock spruta med NaCl 9mg/ml Vid behov ytterligare 2-3 förfyllda 10 ml Luer Lock sprutor med NaCl 9 mg/ml för genomspolning Sterilt transparent semipermeabelt förband Märketikett centralvenös infart Stor rundtork/kompress Påse för avfall Burk för använda kanyler Handhavande vid nålsättning Tillämpa basala hygienrutiner Informera patienten Sänk patientens huvudända om patientens tillstånd medger detta, öppna upp kläderna på överkroppen Lokalisera venporten. Om huden över venporten är intakt behövs inte handskar för att lokalisera venporten. Handdesinfektion Desinfektera uppdukningsbordet Handdesinfektion Ta på sterila handskar Duka upp det sterila materialet enligt steril. Vi rekommenderar två personer till detta moment. Förbered nålsättning genom att sätta ihop nålen med injektionsmembran och trevägskran Fyll nål, trevägskran och alla injektionsmembran med NaCl 9mg/ml Desinfektera huden mekaniskt, med Klorhexidinsprit. Börja inifrån insticksstället och tvätta huden runt omkring med god marginal. Låt huden lufttorka minst 2 minuter. Palpera och fixera venporten mellan tumme, lång- och pekfinger. Sätt portnålen på plats så du känner bottenplattan i venporten och kontrollera venportens funktion genom aspiration tills blodsvar syns och injicera därefter minst 10 ml NaCl med pulserande rörelser.

6 6/14 Täck nålen och en bit av slangen med det sterila förbandet Lägg eventuellt en ren kompress eller stor tork runt kranhuset med injektionsmembran Märk venportnålens slang samt förbandet med etikett Centravenös infart Handdesinfektion Dokumentera Injektion och infusion via SVP Material Klorhexidinsprit 5 mg/ml Undersökningshandskar Engångs plastförkläde Rena kompresser 3-4 förfyllda 10 ml Luer Lock sprutor med NaCl 9 mg/ml för genomspolning före och efter injektion Stor rundtork/kompress Påse för avfall Burk för använda kanyler Injektion och infusion i centralvenös infart Tillvägagångssätt Tillämpa basala hygienrutiner Informera patienten Kontrollera patientidentitet och ordination Desinficera katetersystemets alla öppningar samt injektionsmembran med mekanisk gnuggning med Klorhexidinsprit 5 mg/ml under 15 sek samt invänta torktid 30 sek Håll kvar kompressen med desinfektion under injektionsmembranet/trevägskranen hela tiden du manipulerar med systemet Kontrollera alltid att kateterspetsen är placerad i blodbanan genom att injicera NaCl 9 mg/ml, aspirera sedan försiktigt tills det kommer blod några millimeter in i kateterslangen. Administrera läkemedel enligt ordination via yttre trevägskranen. Spola systemet med NaCl 9 mg/ml mellan läkemedel. Avsluta med minst 20 ml NaCl 9mg/ml Vid administrering av cytostatika kopplas 2 trevägskranar till förlängningsslangens inre injektionsmembran. Adapter till slutet system kopplas till den yttre trevägskranen och injektionsmembran till den inre kranöppningen.

7 7/14 Efter avslutad infusion av potenta läkemedel ska 10 ml blod aspireras bort innan den centralvenösa infarten genomspolas med minst 20 ml NaCl 9 mg/ml. Byte av injektionsmembranet sker om detta inte går att spola synligt rent Alla läkemedel som ges samtidigt kontinuerligt i samma lumen i en centralvenös infart måste vara kompatibla med varandra Dokumentera Röntgen SVP kan användas för intravenös kontrastinjektion med autoinjektor. Alla venportar inlagda i Östergötland från och med åtminstone 2007 är av högflödestyp och tål injektionshastigheter på upp till minst 5 ml/sekund. Då det finns en osäkerhet om katetertyp för äldre venportar samt för system lagda utomläns, bör injektionshastighet på högst 2 ml/sekund för säkerhetsskull användas för dessa. (Länk till riktlinje DC Kontrasttillförsel med automatinjektor i CVK och PAC) Infusionspump med ocklusionslarm Användning av infusionspump med ocklusionslarm vid infusion i centralvenösa infarter minskar risken för problem med ocklusion. Infusionspumpen ger ett konstant flöde i infarten oavsett om patienten är sängliggande eller är uppe och går. Larmet gör att personal eller patient blir uppmärksam på en eventuell ocklusion. Byte av infusionsaggregat Vid kontinuerlig infusion ska infusionsaggregat bytas var 72:a timme. Infusionsaggregatet byts alltid efter läkemedel som inte kan blandas med efterföljande infusion. För hematologiska patienter ska infusionsaggregat bytas var 12:e timme vid kontinuerlig infusion. Blodprovtagning Vid provtagningen används antingen vaccutainersystem eller 10 ml spruta. Tillvägagångssätt vid blodprovtagning Ta fram material och provtagningsunderlag Tillämpa basala hygienrutiner Informera patienten Kontrollera patientidentitet Desinficera katetersystemets alla öppningar samt injektionsmembran med mekanisk gnuggning med Klorhexidinsprit 5 mg/ml under 15 sek samt invänta torktid 30 sek Håll kvar kompressen med desinfektion under injektionsmembranet/trevägskranen hela tiden du manipulerar med systemet

8 8/14 Kontrollera alltid att kateterspetsen är placerad i blodbanan genom att injicera NaCl 9 mg/ml, aspirera sedan försiktigt tills det kommer blod några millimeter in i kateterslangen Aspirera 5-10 ml blod som kasseras som slask Tag önskade blodprover via yttre trevägskranen Spola systemet med minst 20 ml NaCl 9 mg/ml Byt injektionsmembran/trevägskran görs om dessa inte kan spolas synligt rena Handdesinfektion Blododling Blododling ur centralvenös infart tas antingen för att patienten är svårstucken eller vid misstanke om kateterrelaterad infektion. Vid misstanke om kateterrelaterad infektion tas blododling samtidigt inom 15 minuter både perifert och ur den centralvenösa infarten. Detta kallas parad blododling eller blododling med tidsskillnad. För att styrka förekomst av kateterrelaterad infektion bör odling på blod taget ur centralvenös infart vara positiv, med samma bakterie, > 120 minuter före växt i perifer blododling. Vid flerlumen- CVK bör prov tas ur varje skänkel. Läkemedelskoncentrationsprov Läkemedelskoncentrationer bör inte tas från centralvenös infart om det aktuella läkemedlet administrerats via infarten, eftersom det då finns en risk att få falskt höga värden. Rådgör med ansvarig läkare. Dokumentation All dokumentation avseende centralvenösa infarter av olika slag ska enligt patientdatalagen (SFS 2008:355) dokumenteras och signeras i patientjournalen av den läkare eller sjuksköterska som utfört handlingen. I Region Östergötland skall inläggning, komplikationer och borttagande av centralvenös infart dokumenteras i specifika mallar i Cosmic. Detta för att kunna ta fram statistisk data som är av nytta i patientsäkerhetsarbetet. Övriga åtgärder dokumenteras under in-och utfarter i Cosmic. Mallar i Cosmic för dokumentation av centralvenös infart Centralvenös infart - inläggning Centralvenös infart - komplikationer Centralvenös infart - borttagande Borttagande av nål i SVP Material Klorhexidinsprit 5 mg/ml

9 9/14 Undersökningshandskar Engångs plastförkläde Rena kompresser 2 förfyllda 10 ml sprutor med NaCl 9 mg/ml för genomspolning före och efter injektion Plåster Påse för avfall Burk för använda kanyler Handhavande vid borttagande av nål Tillämpa basala hygienrutiner Ta på undersökningshandskar Sänk patientens huvudända och öppna upp kläderna på överkroppen Dränk in rena kompresser med Klorhexidinsprit 5 mg/ml Desinfektera injektionsmembran och kranhus mekaniskt i minst 15 sek, lufttorka i minst 30 sek. Håll kvar kompressen under kranhus och injektionsmembran Spola systemet med minst 20 ml NaCl 9mg/ml Stäng förlängningsslangens klämma/trevägskran Håll med den ena handens två fingrar på venportnålens platta och dra med andra handen ut nålen helt tills den låser fast i plattan Täck insticksstället med ett plåster Handdesinfektion Dokumentera Vilande SVP Vetenskapligt stöd för regelbunden genomspolning av vilande SVP saknas. Med normal användning kommer venporten att genomspolas och spolning därutöver behövs inte. För patienter som har problem med trombotisering gäller individualiserade riktlinjer för intervall med spolning och heparinlås. Om heparinlås är ordinerat när venporten ska vara vilande anläggs det med Heparin 100 E/ml, 3-5 ml. Koagulationsstatus ska följas vid regelbunden heparinisering. När heparinlås används signeras ordinationen i läkemedelslistan i Cosmic och indikationen ska dokumenteras i patientjournalen Avlägsnande av SVP Behovet av en SVP bör omprövas regelbundet hos varje enskild patient. Om SVP inte behövs ska den avlägsnas. Orsaker till att en SVP tas bort Om venportsystemet är infekterat Om venportsystemet inte fungerar

10 10/14 Behovet av SVP har upphört Om venporten ger patienten besvär Komplikationer i SVP Den vanligaste komplikationen är stopp i SVP, oftast på grund av fibrin som täcker den intravasala delen av kateter helt eller delvis. Lokal eller generaliserad infektion är en ovanlig men allvarlig komplikation som förebyggs genom strikt följsamhet till hygienregler. Asymtomatisk trombos är relativt vanlig men kräver oftast ingen åtgärd. Ovanliga komplikationer är symtomgivande trombos (svullnad och värmeökning i armen), lungemboli, luftemboli, läckage från systemet samt kateterbrott med migrering av katetern. Läckage på grund av felaktigt placerad venportsnål eller dislokerad kateter kan ge upphov till mycket allvarliga följder, inklusive dödsfall, vid extravasering av cytostatika. Om något av följande uppstår hos en patient ska läkare kontaktas omedelbart Andningssvårigheter som kan misstänkas bero på lungemboli, luftemboli eller pneumothorax Tecken på infektion runt venporten eller sepsis Hand- eller armsvullnad eller utspända vener som symtom på trombos, läckage från venporten som kan bero på materialfel, felaktigt kanylläge eller att katetern lossnat från dosan Kateterstopp som gör att det blir svårt att aspirera blod men lätt att injicera, eller svårt att injicera Stickrelaterade komplikationer Blödning, kan uppstå oavsett var man sticker för att lägga en centralvenös infart. Det finns dock skillnader i hur blödningen kan hanteras. En blödning från femoralisvenen är relativt lätt att komprimera för hand. Samtidigt som en artärblödning under nyckelbenet kan vara omöjlig att komprimera för hand och snabbt fylla på sig och ge allvarliga följder. En artärblödning på halsen kan trycka på andra strukturer och i värsta fall påverka andningen. Ju grövre nål/kateter/stickutrustning desto allvarligare kan blödningen bli. Subcutan venport och Tunnelerad CVK innebär större blödningsrisk än för en CVK. Inläggare kan använda ultraljud för att till viss del minska risken för blödning. En subcutan blödning i området för infarten är en bra grogrund för bakterier och ökar sannolikt risken att katetern senare blir infekterad. Pneumothorax, luft i lungsäcken Andningssvårigheter, bröstsmärtor, hosta samt pulsstegring och blodtrycksfall de närmaste timmarna efter insättandet av SVP kan vara ett tecken på att lungsäcken eller lungan punkterats vid det operativa ingreppet. Lungsäcken kan då ha fyllts med luft. Vid misstanke om pneumothorax i anslutning till punktion, eller om patienten uppvisar tecken på hypoxi eller nytillkommen andningspåverkan görs en lungröntgen. Åtgärder Stäng av eventuellt pågående infusion

11 11/14 Övervaka patienten noggrant, ta kontroller enligt MEWS Tillkalla ansvarig läkare omgående Sänk sängens huvudända till planläge eller lägre Lägg patienten på vänster sida så att eventuell luft stannar i höger kammare. Ge syrgas enligt läkarordination, vanligtvis ordineras liter på reservoarmask Luftemboli Vid inandning uppstår ett undertryck i centrala vener. Om SVP hanteras felaktigt, till exempel att kranar lämnas öppna eller vid materialfel kan luft sugas in i blodbanan och orsaka luftemboli. Risk för luftemboli finns även vid inläggning och borttagande av SVP. En luftemboli kan ge respiratorisk-, kardiovaskulär-, och CNS-påverkan. Var uppmärksam på symtom som andnöd, bröstsmärtor, illamående, snabb andning, svag hastig puls, blodtrycksfall och cyanos. Patienten bör ligga plant vid hantering av alla centralvenösa infarter. Därmed minskar risken att luft sugs in i blodbanan. Åtgärder Stäng venportnålens klämma eller stäng trevägskran Övervaka patienten noggrant, ta kontroller enligt MEWS Tillkalla ansvarig läkare omgående Sänk sängens huvudända till planläge eller lägre Lägg patienten på vänster sida så att eventuell luft stannar i höger kammare. Ge syrgas enligt läkarordination, vanligtvis ordineras liter på reservoarmask Infektion En SVP innebär en infektionsrisk. Risken för infektion ökar varje gång det slutna systemet bryts. Inläggning skall ske under sterila förhållanden och på operationssal. Steril inläggning och ett aseptiskt handhavande minskar risken för infektion. Bakterier binds lätt till materialet i portsystemet och det fibrin som ofta täcker kateterns yta. Lokal infektion i SVP orsakas oftast av Staphylococcus aureus eller koagulasnegativa stafylokocker. Båda förekommer på huden och kan föras in vid inläggning och hantering. Bakterier kan också föras in längs kateterns utsida via insticksstället. Ibland sprids infektionen till blodbanan och leder till systemisk infektion. Observera att de flesta patienter med systemisk infektion inte har lokal SVP-infektion. Infektionsdiagnosen baseras på en sammanvägning av symtom, kliniska fynd och laboratoriedata. God hygien hos både patient och personal är den viktigaste åtgärden för att förebygga infektion. Vid oklar feber skall SVP misstänkas som orsak. Alla tecken på irritation eller infektion runt SVP skall rapporteras omedelbart till ansvarig läkare. Var observant på följande infektionssymtom

12 12/14 Lokal infektion: Rodnad, svullen och eller öm hud omkring insticket eller eventuell tunneleringskanal. Var eller vätskebildning runt venportnålen. Systemisk infektion: feber, frossa och eller allmänpåverkan. Vid misstanke om infektion i en centralvenös infart bör man alltid ta en blododling från den infarten, och en samtidig blododling från perifert blod. Snabbare utväxt av bakterier i den centrala odlingen talar för att det är infarten som är infekterad. Patientens symtom och tillstånd samt dess behov av en central infart avgör om infarten ska avlägsnas vid infektionsmisstanke. Ocklusion Svårigheter att aspirera blodretur eller att injicera/infundera i en SVP kan vara orsakat av följande. Mekaniska orsaker Avstängningsklämmor och trevägskranar är stängda Knick på infusionsslangen Att venportnålen är korrekt placerad, låt van användare sätta ny nål Icke fungerande injektionsmembran Kateterspetsen ligger an mot kärlväggen Åtgärd Be patienten att vrida på huvudet, sträcka på halsen, prova olika sidolägen, sitta eller ligga Be patienten hosta, djupandas och krysta Spola, om det går, med ytterligare ml NaCl 9mg/ml, utan att forcera mot motstånd Be patienten lyfta armen på samma sida som SVP sitter eller röra samma sidas axel framåt. Om just denna åtgärd är den som hjälper, men inte de tidigare, kan orsaken vara att katetern ligger klämd mellan nyckelbenet och första revbenet. Ansvarig läkare ska i detta fall kontaktas. Fibrin beläggning/-strumpa i och runt kateterspetsen Vanligt förekommande i alla centralvenösa infarter. Tecken på detta är att det går att injicera/infundera men inte att aspirera i infarten. Fibrinbeläggning kan verifieras med kontraströntgen. Åtgärd Trombolys med alteplase (Actilyse) som ska vara ordinerat av läkare. Indikation och tillvägagångssätt finns i FASS Fettocklusion orsakad av parenteral nutrition

13 13/14 Tecken på detta är tilltagande svårigheter att injicera/infundera och aspirera. Åtgärd Steril Etanol 40 % -70 % kan användas för att lösa upp fett. Etanol är skadligt för polyuretan som är det vanligaste katetermaterialet och ska därför användas med försiktighet och endast efter ordination av läkare. Läkemedelsutfällning i katetern om inkompatibla läkemedel blandas Tecken på detta är svårigheter att injicera/infundera och aspirera. Åtgärd Instillation i katetersystemet av natriumhydroxid eller saltsyra, beroende på läkemedlets surhetsgrad. Behandling endast efter ordination av läkare Extravasal infusion Ansvarig läkare skall alltid kontaktas för åtgärd vid misstanke om extravasal infusion. Extravasal infusion kan uppstå om venportnålen halkat ur läge, om katetern lossnat från venporten, om katetern är traumatiserad och läcker eller om en lång fibrinstrumpa driver infusionen att backa längs kateterns utsida. SVP-katetern kan även klämmas sönder mellan revben och nyckelben. Röntgenkontroll bör göras om det råder tveksamhet kring kateterläget. Det är viktigt att även diffusa eller diskreta symtom tas på allvar. Subjektiva symtom på extravasering Smärta vid injektion Brännande känsla Svullnad Blek hud Kyla Lokal obehagskänsla av något slag Objektiva tecken på en extravasering Sänkt dropphastighet Ökat injektionsmotstånd Sämre/ingen blodretur Läckage ut på hud eller förband Svullnad Rodnad Värmeökning Resistens Sena symtom på en extravasering

14 14/14 Hudfjällning Blåsor Sårbildning Lokal känselförändring Hydrothorax, vätska som infunderats i lungsäcken Om SVP mynnar utanför kärlet kan vätskan som infunderats via venporten hamna i mediastinum eller i lungsäcken (hydrothorax). Kontroll av kateterspetsens läge och funktionskontroll genom kontroll av blodretur i SVP reducerar risken för denna komplikation. Åtgärder Stäng av infusionen Kontakta ansvarig läkare Kontroller enligt MEWS Ge syrgas enligt läkarordination Referenser Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård Central venkateterisering kliniska riktlinjer och rekommendationer. Vårdhandboken