Skola som system och idé - campus

Transkript

1 Studiehandledning Skola som system och idé - campus HT 14 Karlstads universitet Kursledare: Niclas Modig

2 Innehållsförteckning 1. Skola som system och idé Introduktion Kursens mål och innehåll Kurslitteratur Kurspresentation Itslearning Undervisning Examination och omexamination Kursvärdering/kvalitetsuppföljning Översiktsschema Lärare, administration och support

3 1. Skola som system och idé 1.1 Introduktion Välkommen till kursen Skola som system och idé, 15 hp. Kursen handlar om att tillägna sig kunskap om hur det som utgör läraryrkets kärna, dvs. undervisningen är beroende av ett vidare sammanhang. Exempelvis handlar mötet med eleverna inte endast om att lära dem ämneskunskaper. Läraren skall också fostra i enlighet med skolans och vårt samhälles värdegrund. Dessutom är skolan politiskt styrd och varje lärare har på så vis att ta hänsyn till olika politiska beslut som reglerar hennes verksamhet. Hur utbildningssystemet är uppbyggt inverkar också på lärarens vardag och så gör också den närmiljö som skolan ligger i. Det kan vara en skillnad att undervisa barn på Lidingö relativt barn i Rosengård. Att förstå och nå kunskap om olika sammanhang inom vilket ni i framtiden kommer att bedriva er dagliga undervisning är viktigt för era möjligheter att bedriva den på ett bra sätt. 1.2 Kursens mål och innehåll Lärandemål Efter genomgången kurs skall studenten kunna: redogöra för olika former för styrning av svensk ungdomsskola med avseende på bland annat styrdokument i form av skollag och läroplan samt internationella överenskommelser som deklarationen om mänskliga rättigheter och konventionen om barnets rättigheter beskriva huvuddragen i det svenska utbildningssystemets organisation och jämföra dem med några utbildningssystem internationellt sammanfatta huvuddragen i den historiska bakgrunden till efterkrigstidens skolreformer för ungdomsskolan och redogöra för hur dessa sedan implementeras, etableras och förändras över tid redogöra för och problematisera olika läroplansteoretiska perspektiv som använts för att analysera ungdomsskolans verksamhet analysera några centrala pedagogisk-didaktiska perspektiv som präglat forskning om svensk ungdomsskola och läraryrket analysera och jämföra olika styrdokument om ungdomsskolans värdegrund i Sverige Kursens huvudsakliga innehåll Med grundskolan i förgrunden innehåller kursen beskrivningar och problematiseringar av: den politiska styrningen av skolan på olika nivåer bland annat med hänsyn till Skolverkets och Skolinspektionens stödjande och granskande funktioner utbildningssystemets organisation i Sverige och andra länder. utbildningssystemets regelsystem där styrdokumentens delar om värdegrunden ges en framträdande plats knutet till internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter och barnets rättigheter 3

4 det svenska skolväsendets moderna historia med nedslag i den tidigare historien samt knutet till mångfald med betoning på jämlikhet utifrån klass och genus läroplansteori med betoning på svensk läroplansforskning och hur den beskrivit svenska läroplaner även om också "curriculumforskningens" mer vida syn på läroplanen kommer att beröras översiktligt pedagogisk-didaktiska forskningsperspektiv på skolan. Inom temat belyses också olika estetiska uttrycksformer, framträdande inför grupp samt kunskap om olika läromedel och teknologiska hjälpmedel i undervisningen skolans värdegrund nationellt och lokalt ur ett intersektionellt perspektiv. Inom detta moment genomförs också ett enklare vetenskapligt arbete baserat på dokumentanalys där IT används för sökning och insamling samt ordbehandlare används för sammanställning av resultat i rapportform 1.3 Kurslitteratur Böcker Erdis, Mare. Juridik för pedagoger. Lund: Studentlitteratur, 2011, 133 sidor. Fjellström, Roger. Skolområdets etik. En studie i skolans fostran. Lund: Studentlitteratur, 2004, 383 sidor. Jacobsen, Bo; Christiansen, Irene; Sand Jespersen, Christina. Möt eleven. Lärarens väg till demokrati i klassen. Lund: Studentlitteratur, 2004, 126 sidor. Linde, Göran. Det skall ni veta. En introduktion till läroplansteori. Lund: Studentlitteratur, 2012, 133 sidor. Lindström, Gunnar; Pennlert, Lars Åke. Undervisning i teori och praktik: en introduktion i didaktik. Fundo, 2012, 73 sidor. Lundgren, Ulf P; Säljö, Roger; Liberg, Caroline (red). Lärande, skola, bildning: Grundbok för lärare. Stockholm: Natur och kultur, 2012, kap, 2-4, 6-7, 12-13, Pierre, Jon. Skolan som politisk organisation. Malmö: Gleerups, 2012, 208 sidor. Skolverket. Tio EU-länders utbildningssystem. En översiktlig bild. Stockholm: Skolverket, 2007, 77 sidor (Pdffil). Vallberg Roth, Ann-Kristin. De yngre barnens läroplanshistoria. Lund: Studentlitteratur, 2002 eller senare, 216 sidor. Information Material och textutdrag på sammanlagt cirka 300 sidor kan tillkomma 4

5 Referenslitteratur Fredriksson, Anders. Marknaden och lärarna: Hur organiseringen av skolan påverkar lärares offentliga tjänstemannaskap. Göteborg: Göteborgs universitet, 2010, 262 sidor (Pdf-fil). Gustavsson, Bernt. Vad är kunskap En diskussion kring praktisk och teoretisk kunskap. Stockholm: Fritze, 2002, 125 sidor (Pdf-fil). Lindstrand, Fredrik. Estetiska lärprocesser: upplevelser, praktiker och kunskapsformer. Lund: Studentlitteratur, 2009, 270 sidor. Richardson, Gunnar. Svensk utbildningshistoria: Skola och samhälle förr och nu, 7:e upplagan. Lund: Studentlitteratur, 2004, 287 sidor. Skolverket. Skolor som alla andra? Med fristående skolor i systemet , 2005, 78 sidor. Skolverket. Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Stockholm: Skolverket, 2009, 264 sidor. Thurén, Torsten. Vetenskapsteori för nybörjare. Malmö: Liber, 2007, 130 sidor. Uljens, Michael (red). Didaktik. Lund: Studentlitteratur, 1997, 267 sidor. 1.4 Kurspresentation I kursen skall vi närma oss och fördjupa oss i undervisningens sammanhang genom att tematisera det närmare bestämt i fyra olika teman. Det första temat heter Skolans styrning och löper fram till och med fredagen den 12 september då det examineras genom en individuell skriftlig salstentamen. Temat ger en bild av vad som styr skolan och hur vårt utbildningssystem är uppbyggt. Fokus ligger på hur det ser ut kring dessa frågor idag. Här kan nämnas att skolan befinner sig i ett skede med många utmaningar genom att en ny läroplan trädde i kraft från och med höstterminen Detta kommer givetvis att belysas under vårt första tema. Den nya läroplanen vittnar om att förändringar sker i och utanför skolan som påverkar undervisningen. För att förstå sammanhanget kring undervisningen är det därför viktigt med ett historiskt perspektiv. Det andra temat heter Skolans historia och löper fram till och med onsdagen den 29 september då det examineras genom en skriftlig salstentamen. Genom att blicka bakåt i tiden ges en grundligare förståelse av dagens läge. Vi ser vad som har varit likadant över tid, vad som har förändrats och vad som återkommer. Det som har kännetecknat skolan över tid knyts också till samhällsutvecklingen i stort. Det är först då man som lärare kan se hur skola och samhälle är tätt förbundna på många sätt. En tematik i denna förbindelse handlar om att fundera över om vissa gynnas av hur skolan fungera medan andra missgynnas, att skolan på så vis kanske återskapar orättvisor eller skapar mer rättvisa? Frågor likt denna behandlas inom vårt historiska tema. 5

6 Det tredje och fjärde temat heter Skolans läroplan och pedagogisk-didaktiska perspektiv, respektive Skolans värdegrund. Det förra löper fram till och med måndagen den 9 oktober och det senare till och med oktober. De examineras som en helhet oktober genom en individuell skriftlig inlämningsuppgift som seminariebehandlas. I det första temat diskuteras mer grundläggande perspektiv på undervisning och lärande. Vad är det som ligger bakom att läraren skall undervisa om det som anges i läroplaner och kursplaner? Och vad innebär det att ta sin utgångspunkt i elevers förståelse av världen och hur kan detta knytas till det som läraren har som uppdrag att undervisa om? Detta är frågor hör till det läroplansteoretiska området, respektive är av pedagogiskt-didaktiskt art. Slutligen tematiseras en central aspekt av skolan och lärarens vardag, att fostra i enlighet med grundläggande värden i vårt samhälle. Vad innebär det att ha detta uppdrag? Kan ni som framtida lärare verka för allas lika värde, individen frihet och integritet osv. utan större bekymmer? Vilka möjligheter finns här? Vilka svårigheter kan vi se? Och hur skall vi egentligen förstå de grundläggande värdena som skolan skall främja? Detta är ett centralt perspektiv som egentligen kommer att löpa som en röd tråd genom hela kursen men som tas upp mer intensivt i slutdelen av kursen. 1.5 Itslearning Varje kurs har en egen plattform på itslearning där all information om kursen finns. Besök kursens sida på itslearning varje dag. Behöver du hjälp? Kontakta: Undervisning Behandlingen av varje tema sker genom att studentaktiviteter (enskilt och i grupp) växlas med lärarledda aktiviteter där lärarna fungerar som föreläsare, seminarieledare och mentorer. Följande aktiviteter och struktur gäller: Mentorsträffar: Som förberedelse för varje tema träffar ni i regel era mentorer som går igenom temana i grova drag, visar vad som skall läsas i litteraturen inför första passen (föreläsningar och grupparbeten) samt svarar på frågor (kan kombineras med formativa seminarier, se punkt nedan). I mentorsrollen ligger också att informera om och följa upp praktiska saker som är viktiga för att ni skall kunna genomföra kursen på ett bra sätt. Individuell inläsning: Ni ges i regel tid för individuell inläsning inför den första föreläsningen och det första grupparbetet samt mellan föreläsningar. Föreläsning och grupparbete: En föreläsning sker på temat med problematiserande inslag som behandlas av er i grupp, ofta med en gemensam avslutning ledd av föreläsaren. Den gemensamma avslutningen skall dels sammanfatta passet, dels syfta framåt, antingen mot 6

7 nästa föreläsning och grupparbete, eller mot fortsatt individuell inläsning, arbete med studiegruppsuppgifter och formativa seminarier. Studiegruppsuppgifter: Varje tema har studiegruppsuppgifter. Det är uppgifter som ni i studiegrupperna skall arbeta med som förberedelse inför temats formativa seminarier och på så vis, i förlängningen, den examinerande uppgiften. En eller flera sådana uppgifter ingår i varje tema. Formativa seminarier: De formativa seminarierna leds i regel av samma personer som är mentorer. De sker i studiegrupperna och syftar till att synliggöra på vilka sätt det ni tillägnat er hänger ihop med det som ni skall tillägna er fortsättningsvis inom temat inför det tillfälle då ni skall visa vad ni har tillägnat sig, dvs. examinationen. 1.7 Examination och omexamination Examinationer ska ses både som ett tillfälle för lärande och som ett tillfälle att mäta att målen för kursen har uppnåtts. I kursen ingår tre examinerande uppgifter. Alla examinerande uppgifter är obligatoriska. Den första examinationen infaller fredag 12 september och är en skriftlig salstentamen som behandlar skolans styrning. Den andra examinationen infaller måndag 29 september och är en skriftlig salstentamen som behandlar skolans historia. Den tredje examinationen infaller oktober och utgöras av inlämning av text samt av oppositionsseminarium. Utöver de examinerande uppgifterna finns ytterligare ett antal formativa uppgifter som är till för reflektion och fördjupat lärande. Varje examination har också ett omexaminationstillfälle: Omexamination, examination 1, salstentamen (skolans styrning): onsdag 12 november Omexamination, examination 3 (Pedagogisk-didaktiska perspektiv och skolans läroplan/skolans värdegrund) måndag 24 november. Exakta tider meddelas senare och är beroende av antalet deltagare i seminariet. Omexamination, examination 2, salstentamen (skolans historia): onsdag 7 januari Kursvärdering/kvalitetsuppföljning Under och efter kursen sker en uppföljning av måluppfyllelse och förutsättningar för lärande i kursen. Dess främsta syfte är att bidra till förbättringar. Studenternas erfarenheter och synpunkter är ett av underlagen för granskningen och inhämtas med hjälp av skriftlig kursvärdering och/eller kursvärderingsdiskussioner. Studenterna informeras om resultaten och eventuella beslut om åtgärder. 7

8 1.9 Översiktsschema Momentschema för varje tema publiceras på itslearning Tid Tema Litteratur 25/8-12/9 Skolans styrning Lärare: Niclas Modig 15/9-29/9 Skolans historia Lärare: Anki Högman 30/9-13/10 Skolans läroplan och pedagogisk-didaktiska perspektiv Lärare: Anders Österberg och Kenneth Sandelin 14/10-29/10 Skolans värdegrund Lärare: Anna Hulling Erdis, Mare. Juridik för pedagoger. Lund: Studentlitteratur sidor Lundgren, Ulf. P, Säljö, Roger & Liberg Caroline (red.). Lärande, skola, bildning: Grundbok för lärare. Stockholm: Natur och kultur 2012, kap Pierre, Jon. Skolan som politisk organisation. Malmö: Gleerups 2012, 208. Skolverket. Tio EU-länders utbildningssystem. En översiktlig bild. Stockholm. Skolverket 2007, 77 sidor (Pdf-fil) Lundgren, Ulf. P, Säljö, Roger & Liberg Caroline (red.). Lärande, skola, bildning: Grundbok för lärare. Stockholm: Natur och kultur 2012, kap 2-4 och kap 6. Linde, Göran. Det skall ni veta. En introduktion till läroplansteori eller senare, Lund: Studentlitteratur 2006, 133 sidor Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars Åke. Undervisning i teori och praktik: en introduktion i didaktik eller senare, 73 sidor Lundgren, Ulf. P, Säljö, Roger & Liberg Caroline (red.). Lärande, skola, bildning: Grundbok för lärare. Stockholm: Natur och kultur 2012, kapitel 6-7. Vallberg, Roth, Ann-Kristin. De yngre barnens läroplanshistoria. Lund: Studentlitteratur 2002 eller senare, 216 sidor Fjellström, Roger. Skolområdets etik. En studie i skolans fostran. Lund: Studentlitteratur 2004, 383 sidor Jacobsen, Bo, Chritiansen, Irene & Sand Jespersen, Christina. Möt eleven. Lärarens väg till demokrati i klassen Lund: Studentlitteratur 2004, 126 sidor 8

9 1.10 Lärare, administration och support Programledare Kursledare Föreläsare Annelie Bodén, , rum 1B431 Niclas Modig, , rum 3A428 Niclas Modig Ann-Kristin Högman Anders Österberg Anna Hulling Kenneth Sandelin Kursadministratör Kjell Åkerström, , rum 3C417 IT-support för studenter: 9