Pedagogik GR (A), Utbildningsvetenskaplig kärna I, Grundlärare åk 4-6, 15 hp

Transkript

1 1 (7) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Utbildningsvetenskaplig kärna I, Grundlärare åk 4-6, 15 hp Education BA(A), Educational Science I for Primary School Teacher Education Programme, 4-6, 15 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng PE107G Pedagogik Grundnivå (A) Utbildningsvetenskaplig kärna I, Grundlärare åk Fördjupning vs. Examen G1N, Kursen ligger på grundnivå och har endast gymnasiala förkunskapskrav. Utbildningsområde Ansvarig avdelning Inrättad Fastställd Senast reviderad Giltig fr.o.m Undervisning 100% Avdelningen för utbildningsvetenskap Syfte Kursen syftar till att den studerande skall visa kunskap om skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna, liksom läroplansteori och didaktik.

2 2 (7) Lärandemål Efter genomgången kurs skall den studerande: - visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia - visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen - ha insikten och förmågan att leda i sin ämnesundervisning och yrkesutövning i övrigt Innehåll Kursen innehåller skolväsendets historia, skolans värdegrund, grundskolans didaktik, grundläggande pedgogiska perspektiv samt läroplansteori och styrdokument samt digitala verktyg och digitala miljöer. Behörighet Grundläggande behörighet + Engelska B, Matematik B, Naturkunskap A och Samhällskunskap A Eller: Matematik 2a / 2b / 2c, Naturkunskap 1b / 1a1+1a2, Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2 (OB 6b) Urvalsregler Urval sker i enlighet med Högskoleförordningen och den lokala antagningsordningen. Undervisning Undervisningen anpassas till så att föreläsningar är huvudform för kunskapsmålen, seminarier och fältstudier är huvudform för insikter och förståelse. Gruppövningar utgör grundform där studenten tränar kursens färdighetsmål.

3 3 (7) Examination Studenten förmåga att nå kursens lärandemål prövas individuellt. Kunskapsinsikts- och förståelsemål prövas skriftligt eller muntligt. Färdighetsmålen prövas via att den enskilda studenten prövas och bedöms vid praktiska övningar. Betygskriterier: A Framstående Studenten visar framstående resultat i förhållande till de krav som ställs i B Mycket bra Studenten visar mycket bra resultat i förhållande till de krav som ställs i C Bra Studenten visar bra resultat i förhållande till de krav som ställs i lärandemålen för kursen D Tillfredställande Studenten visar tillfredställande resultat i förhållande till de krav som ställs i E Tillräcklig Studenten visar tillräckliga resultat i förhållande till de krav som ställs i Fx Otillräcklig Komplettering möjlig Studenten visar otillräckliga resultat i förhållande till de krav som ställs i lärandemålen för huvudområdet pedagogik Ytterligare arbete krävs för att uppfylla F Otillräcklig Studenten visar otillräckliga resultat i förhållande till de krav som ställs i

4 4 (7) Begränsning av examination Studenter antagna till tidigare version av kursen har rätt att examinera 3 gånger inom loppet av 1 år enligt den kursplanen. Därefter överförs studenterna till denna kursplan. Betygsskala På kursen ges något av betygen A, B, C, D, E, Fx och F. A - E är Godkänt, Fx och F är underkänt. Litteratur Obligatorisk litteratur Bunar, N Nyanlända och lärande: mottagande och inkludering Natur och kultur Ekman,Joakim, Pilo, Lina Skolan, demokratin och de unga medborgarna Hansén, Sven-Erik & Forsman, Liselott (red) Allmändidaktik vetenskap för lärare Hedlin, Maria Jämställdhet - en del av skolans värdegrund Linde, Göran Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori Lund Lindensjö, Bo & Lundgren, Ulf P Utbildningsreformer och politisk styrning HLS

5 5 (7) Kommentar: Lundgren, Ulf.P, Säljö, Roger, g, Caroline Lärande, skola, bildning Natur & Kultur Utvalda kapitel. Löfving, Christina Digitala verktyg och sociala medier i undervisningen så skapar vi en relevant skola utifrån Lgr 11 Orlenius, Kennert Värdegrunden. Finns den? Phillips. D C. & Soltis, J. Perspektiv på lärande Richardson, Gunnar Svensk utbildningshistoria: Skola och samhälle förr och nu Kommentar: Sjöberg, Svein Naturvetenskap som allmänbildning: en kritisk ämnesdidaktik Valda delar. Allmänna råd. Planering och genomförande - för grundskolan Fritzes Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Kommentar: Kan laddas ner som pdf

6 6 (7) Utmaningar för skolan - Den nya skollagen och de nya reformerna. Överblick över några viktiga förändringar i den nya skollagen Thurén, Torsten Vetenskapsteori för nybörjare Referenslitteratur Alexanderson, Kristina Källkritik på Internet (1st ed., p. 52) Stiftelsen för Internetinfrastruktur Kommentar: Backman Jarl Rapporter och uppsatser Valda delar. Barnkonventionen Bronäs, Agneta & Runebou, Niclas Ämnesdidaktik en undervisningskonst Norstedts Geijer, E Skriva för webben. (H. E. Nilsson, Ed.) (2nd ed., p. 44) SE:s Internetguide _webb_2_.pdf Klang, Mathias Copyright Copyleft (4th ed.) Stiftelsen Internetinfrastruktur

7 7 (7) Naver, Axel, Lönnroos, Gabriella & Alexanderson, Kristina Från idé till färdig webbplats - En guide för skolelever om webbprojektarbete Stiftelsen Internetinfrastruktur Persson, Sven & Riddersporre, Bim Utbildningsvetenskap för grundskolans tidiga år Natur & kultur Utbildningsdepartementet Skollag Utbildningsdepartementet Kommentar: SFS nr: 2010:800 Vallberg-Roth, Ann-Christine De yngre barnens läroplanshistoria. Från 1800-talets mitt till idag Artiklar, avhandlingar och skönlitteratur tillkommer. Här hittar du de fullständiga läroplanerna: Övrig information I samband med kursavslutning genomförs en skriftlig kursvärdering. Kursvärderingen sammanställs och arkiveras på avdelningen. Resultatet återkopplas till studentgruppen, studentkåren och programrådet. Resultatet tillsammans med eventuellt vidtagna åtgärder presenteras för kommande studentgrupp.