Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i en plan, i enlighet med 3kap. 16 diskrimineringslagen och 6 kap. 8 skollagen). I AcadeMedia AB gäller nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Ledningen och all personal har ett gemensamt ansvar för detta arbete. Alla barns och elevers upplevelser av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ska samma dag anmälas till förskolechef/rektor. Det är förskolechefs/rektors ansvar att skyndsamt (dvs. inom ett dygn) anmäla alla sådana upplevelser till huvudmannen. Grundskola F-3 och fritidshem Verksamhet Planen är giltig nedanstående period och gäller ett år Utvärdering av förra årets plan

2 Utvärdering har skett inom elevhälsoteamet den 19 augusti. Utvärdering kompletteras också med resultatet av Pysslingens NKI, nöjd kund index samt pedagogernas egen analys inför terminsslut. Främjande och förebyggande aktiviteter där vi önskar att vi nått längre: Vid utvärdering av förra läsårets planerade åtgärder (främjande och förebyggande) så ser vi att arbetet med att arbeta över klassgränserna inte har blivit riktigt lika frekvent som vi tänkte från början. Dock så har det varit ett medvetet val då vi lagt fokus på att stärka respektive grupp istället för att mixa grupper, då vi sett att flera barn kan upplevas mer otrygga när vi ändrar i gruppkonstellationer. I vissa årskurser, under vissa temaarbeten och under våra utedagar så är det dock samarbete mellan klasser. Men då ser vi värdet av att det är noggrant planerade aktiviteter och det är viktigt att det är bra bemanning av oss vuxna. När detta har varit genomfört kan vi se att det har skapat ett mervärde genom ökad trygghet bland barnen under exempelvis rast situationer och fritids (som är mer fria aktiviteter), men också när man under läsåret behöver göra tillfälliga gruppindelningar i skolsituationen. Under vårens stor EHT (alla kompetenser inom elevhälsan samlade och pedagoger bjuds in för dialog) har i princip alla lyft upp samma sak att man ändå önskar mer samarbete mellan olika grupper. Vi strävar efter att alltid styra lagindelning eller att lagindelning skall ske slumpvis. Här har vi ett utvecklingsområde då vi sett under läsåret att det inte alltid fullföljs. Vi vill ha ett större fokus på friskfaktorer. Vi är oerhört duktiga på att identifiera riskfaktorer och problem, vi är också effektiva på att hantera och finna lösningar på uppkomna problem. Det vi däremot skall utveckla från tidigare läsår är att kommunicera och låta friskfaktorer få större plats i olika sammanhang. När vi utvärderar våra åtgärder såsom arbetsro så ser vi att vårt arbete med struktur, rutiner, coachande av pedagoger i sitt ledarskap, arbetet med definitionen av arbetsro både i klasser och i elevråd visar att vi har lyckats väldigt bra. Vi har en mycket bra arbetsmiljö och vi ser ett stort värde i att barnen också förstår vad arbetsro innebär och att det kan variera beroende på i vilket sammanhang idrott jämfört med tyst läsning t ex. Vi behöver omarbeta våra ordningsregler och dom måste också implementeras i verksamheten bland barnen. När vi utvärderar vårt resultat använder vi oss också av Pysslingens nöjd kund undersökning, NKI och vi har brutit ner resultatet från föräldrarna, omarbetat till frågor på barnens nivå. Resultatet från båda dessa undersökningar har hjälpt oss i vad vi lyckas med, men också i vår kartläggning av nya områden. Vi är en liten skola och har nära dialog med våra elever och deras föräldrar, vilket innebär att vi hanterar det som uppkommer kontinuerligt, inte en gång per läsår. Det vi kunde se i senaste resultatet var att vi får bra värden på nästan alla punkter, men det finns en viss rädsla hos en del barn för andra barn. Resultatet visar att man upplever att det finns en fin respekt mellan vuxna och barn men resultatet är något lägre barn till barn.

3 Utvärdering av årets plan Utvärdering av våra åtgärder görs kontinuerligt i skolans klass- och elevråd. Vi använder oss också av Pysslingens NKI som ett underlag för att se om vi har förbättrat våra resultat mot tidigare mätning. I slutet av terminen kommer vi också att låta eleverna få möjlighet att utvärdera genom en elevenkät. Personalen kommer också som en del i sin analys av läsåret, att utvärdera hur vi lyckats med dessa områden. Främjande del Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. (Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Verksamhetens lokala vision och ställningstagande Söderbys vision är att Trygga barn lära bäst. Vi arbetar hårt med barnens trygghet och att barnen skall känna tillit till oss vuxna. Vid Söderby skola tar samtlig personal starkt avstånd från all form av kränkande behandling och diskriminering. Vår skola skall bygga på tillit. Vår skola ska vara en plats där varje elev ska känna sig trygg, känna sig respekterad för den han/hon är. Vi som arbetar på Söderby skola skall vara goda förebilder för våra elever. Vi arbetar med fokus på att långsiktigt förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling inom skolan. Verksamhetens lokala vardagsarbete för att främja allas lika värde och trygghet

4 Främjande arbete allmänt: Söderby skola arbetar för barnens delaktighet genom att bl a hålla klassråd i alla åldrar. I klassrådet får vi också fram hur stämningen är på skolan, utifrån barnens upplevelse. Klassråden innebär samtal i sitt hemvist, minst 1 gång varannan vecka, där man utvärderar skolans olika platser och hur stämningen är på skolan. Exempel på frågor som diskuteras är; Läget i klassen, rasterna, restaurangen, fritids och idrotten. Barnen får fritt berätta om vad som känns bra och vad som känns dåligt. Viktigt att lyssna av så alla barn kommer till tals. Varje klass utser sedan två representanter (representanterna varieras vid varje tillfälle) som träffar vuxenteamet 1 gång/var 14:e dag i ett elevråd. Då har representanterna med sig en lista på de punkter som respektive klass/hemvist har pratat om som synpunkter eller förbättringsidéer. Söderby Skola vill bidra till att utveckla demokratisk kompetens hos eleverna. Det handlar bl a framförallt om att utveckla en kommunikativ förmåga och att skapa ett öppet klassrumsklimat. Det handlar också om hur eleverna får utveckla förmågan att tillsammans med andra barn och vuxna, göra överväganden, komma till tals och lyssna på varandra. Vi påbörjar från och med detta läsår formativ bedömning då forskning visar att kontinuerlig återkoppling till eleverna stärker och främjar utvecklingen och lärandet. Undervisande pedagog ska i grupparbeten främja eleverna att lära känna varandra och motverka utanförskap genom att styra gruppindelningen. Skolan strävar också efter att arbeta över klassgränserna dels i våra projektarbeten (blandas F-3) och på våra utedagar, men också i det dagliga arbetet, årskursvis. Våra äldre elever har lässtunder för de yngre för att ge några exempel. Fördelen med detta är att barnen även här lär känna varandra och att man på så vis främjar tryggheten och motverkar utanförskap. Vi pedagoger arbetar aktivt för att lära barnen hitta olika alternativ till fördelning av lag vid lekar och sporter. Vi undviker all form av uppdelning som bygger på att barnen väljer kompisar till sitt lag eftersom det också kan bidra till utanförskap och upplevelsen av att känna sig mindre värd. Under personalens olika mötesforum (ledningsgrupp, arbetslag, fritids) har vi alltid en punkt som berör elevhälsa. Där samtalar vi om elever som mår dåligt, har behov av extra stöd, utredning eller annan typ av extra uppmärksamhet. Vi strävar efter att med jämna intervall (i arbetslagsmöten, personalmöten, konferens, enskilt möte, elevkonferens, enskild aktivitet etc) identifiera och lyfta upp det som också är bra i skolan. Vi måste utvärdera varför en plats upplevs trygg, varför olika situationer går bra, när en elev gör framsteg, relationer som är framgångsrika etc. Genom att kartlägga, bevara och utveckla det friska i skolan så vet vi att man kan stimulera trivsel, utveckling och även prestationer både hos eleverna och våra pedagoger. Genom att förstå det som är bra så vet också hur vi skall göra för att bevara det som är

5 Definition av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Annan kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns,elev eller vuxens värdighet. Kränkande behandling kan till exempel vara- om någon skickar elaka mail eller sms, - om någon upprepade gånger blir retad för något- om någon inte får vara med de andra- våld, som slag, sparkar, knuffar och hot Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning. Förebyggande del Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. ( Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket)

6 Resultat av årets kartläggningar och planerade åtgärder utifrån resultatet av kartläggningarna

7 Kartläggning skola: 1) Respekt Problem: I vår kundundersökning NKI, har det via frågeformulär framkommit att vissa barn upplever att dom är otrygga med vissa elever som har ett utåtagerande beteende. Vårdnadshavare koppar detta till att det kan brista i respekt mellan barn. Åtgärder: -Vi lyfter ordet respekt i samling för respektive klass och vi samtalar om dess innebörd. Vi kommer att ha respekt som vårt ledord i elevhälsans temaarbete under hösten och vi kommer också att informera våra föräldrar hur vi arbetar. - Vi har genom elevrådet lyft respekt och arbetat med innebörden av ordet. Alla klasser har sett filmer som berör ämnet. - Vi vet att mycket oro och många konflikter äger rum under rasten. Vi ser att många barn idag har svårt att leka, vi behöver träna leken. Därför har vi under läsåret valt att rasten är ett av våra fokusområden. Vi behöver utveckla vår rast verksamhet. Det gör vi genom dels fortbildning av personal. Vi startade terminen med en föreläsning för alla pedagoger Det händer på rasten, av Olof Jonsson som innehöll ett teoretiskt pass hur vi kan samverka skola och fritids (lärande inne och ute), olika kompetenser som krävs och hur våra kompetenser kan komplettera varandra. Föreläsningen innehöll även ett praktiskt pass där vi provade på hur vi kan använda vår så ofta outnyttjade resurs rasten. Vi provar att leka olika lekar med små, enkla hjälpmedel. Vi har under föräldramöte föreläst om lekens betydelse. Vad vi tränar på under leken och varför leken är så viktig. Vi har startat ett rastråd, en rastgrupp som träffas en gång/vecka för att planera aktiviteter till kommande veckas raster. Personal som också kan vara behjälpliga att duka gården med saker som skall locka barnen till lek. Barnens egna förslag som just nu utvärderas av oss pedagoger är skolpoliser. Deras syfte skulle vara att hjälpa kompisar in i leken, att hjälpa kompisar så att ingen känner sig ensam. Vi ser över förslaget för att säkerställa att det inte riskerar att bli en börda för de elever som tillfälligt är skolpoliser. Haninge kommun arbetar med ett projekt som kallas trivselvärdar som vi också funderar på. Där engageras både personal och de äldsta eleverna för att stötta andra barn in i leken. 2) Brist på information om barnets lärande Problem: Vi har i Pysslingens NKI, noterat något lägre resultat där föräldrar uttrycker att vi brister i vår information kring barnets lärande. Åtgärder: -Genom att lyfta frågeställningen på våra föräldramöten som äger rum i september så vill bringa klarhet i var vi brister i informationen eller om det är så att vi bör informera på ett annat sätt för att det skall bli tydligt för vårdhandshavarna.

8 Så här har barn/elever, personal och vårdnadhavare involverats och varit delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet i planen Upprättandet av planen görs av vuxenteamet/elevhälsan, men den baseras på föregående års arbete, på våra kartläggningar, samtal med elever och föräldrar samt personalens egen analys. Genomgång av planen med personal sker på personalmöte, i arbetslag, i elevhälsans forum. Föräldrar delges planen genom att den delas ut vid önskemål och läggs upp på hemsidan. Rektors ansvar är att se till att skolans personal får ta del av innehållet i planen, att planen efterföljs samt att personalen har rätt kompetens för att fullfölja planen samt att var och en har goda kunskaper inom området. Åtgärdande del Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka, utreda och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

9 Upptäcka: Samtlig personal på skolan är skyldig att reagera på all form av kränkande behandling samt att rapportera till vuxenteam och rektor. Elever, personal och vårdnadshavare uppmanas att hålla alla sinnen öppna för att uppmärksamma pågående kränkande beteende, diskriminering och snarast informera skolan. Utreda: Den personal som identifierat händelsen skall helst direkt utreda genom att ha samtal med inblandade parter. Vid större incidenter kopplas vuxenteamet in som då ansvarar för att samtala med alla inblandade. Vi utreder skyndsamt och utan att döma. Vårdnadshavare kontaktas alltid. Vuxenteamet är en del av elevhälsan varför all information även når berörda kompetenser här. Vuxenteamet ansvarar för att vi utreder, agerar, rapporterar samt återkopplar. Dokumentera: Den som har identifierat en händelse skall alltid dokumentera i en incidentrapport. Rapporten delges vuxenteamet och rektor. Rektor rapporterar till huvudman. Alla incidentrapporter scannas in och sparas på respektive elevs akt i PMO (system för elevhälsan). Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av andra barn/elever

10 Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genast genom att avbryta handlingen. Följande åtgärdstrappa används också om skolan på annat sätt får reda på att en elev känner sig utsatt av annan/andra elev/er: 1) Enskilda samtal med inblandade. Gör klart för utsättande elev/er att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 2) Berörd klasslärare/mentor, vuxenteam och rektor informeras. (Rektor anmäler till huvudmannen som ansvarar för att utredning påbörjas.) 3) Inblandade elevers vårdnadshavare kontaktas. 4) Uppföljning dagligen med utsatt elev för att försäkra oss om att eleven känner sig trygg i skolan. 5) Om problemet kvarstår efter en kort tid, samlas skolans vuxenteam och elevhälsa. Handlingsplan upprättas som kan omfatta exempelvis - delade rasttider för olika elever/elevgrupper- ökad personaltäthet vid raster, förflyttning mellan olika lokaler eller i övrigt där utsatt elev känner sig otrygg Täta uppföljningar med utsatt elev för att försäkra oss om att åtgärderna har önskad effekt och att eleven känner sig trygg i skolan. - Samtal med vårdnadshavare 6) Om problemet fortfarande kvarstår utdelas en skriftlig varning till utsättande elev/er där vidare åtgärder kan vara exempelvis- tillfällig omplacering i skolenheten- tillfällig förflyttning till annan skolenhet- tillfällig avstängning (vilket också innebär anmälan till sociala myndigheter) Även polisanmälan kan bli aktuell om kränkningarna är av sådan art att detta är befogat. Under hela utredningen förs kontinuerlig dokumentation av alla samtal och åtgärder. Vårdnadshavare informeras om alla åtgärder. Huvudmannen informeras kontinuerligt om läget. Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av vuxen

11 1) Rektor anmäler samma dag till huvudmannen, som ansvarar för att utredning påbörjas samma dag. Rektor eller den rektor delegerat till informerar också skolans vuxenteam, elevhälsa och elevens vårdnadshavare samma dag. 2) Enskilda samtal med de inblandade. Rektor gör klart för den vuxne att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 3) Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. Huvudmannens HRavdelning kan behöva kopplas in.