Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i en plan, i enlighet med 3kap. 16 diskrimineringslagen och 6 kap. 8 skollagen. I AcadeMedia AB gäller nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Ledningen och all personal har ett gemensamt ansvar för detta arbete. Alla barns och elevers upplevelser av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ska samma dag anmälas till förskolechef/rektor. Det är förskolechefs/rektors ansvar att skyndsamt (dvs. inom ett dygn) anmäla alla sådana upplevelser till huvudmannen. Verksamhet Kista Montessoriskola, som omfattar grundskola F-5 och fritidshem. Planen är giltig nedanstående period och gäller ett år Utvärdering av förra årets planerade åtgärder Mål 1 Ytterligare öka arbetsron i skolan och i fritidshemmet Samtliga familjer har fått ordningsreglerna och förväntansdokumentet i pappersformat vid skolstart. Dessa har synliggjorts på det första föräldramötet, skolrådet samt synliggjorts för eleverna vid skolstart och regelbundet under året. De vuxna är alltid på plats före eleverna i klassrummet och har förberett dagen genom att den finns tydligt beskriven på whiteboarden. Vi har använt oss av skolans åtgärdstrappa. Skolan har haft en trygghetsgrupp som leds av skolans kurator som har bestått av en representant från varje klass. Gruppen har regelbundet diskuterat olika ämnen som rör trivseln och arbetsron på skolan för att få till förbättringar. Elevrådet har regelbundet träffats tillsammans med rektorn för att ta upp olika ämnen som varit aktuella. Fritidshemmet har regelbundet synliggjort ordningsreglerna och förväntansdokumentet i sin verksamhet. Fritidshemmet har en anslagstavla på skolan som de varje vecka använder till att visa vilka aktiviteter som är aktuella för kommande vecka, samt vilken personal som finns på plats och ansvarar. Denna information skickas också löpande ut på Schoolsoft. Fritidshemmet har under året låtit eleverna vara med och önska och planera aktiviteter.

2 Samtlig personal i hela skolan. Utvärdering Vi har arbetat aktivt med samtliga punkter under året och upplever att vi oftast har arbetsro. Vi behöver dock diskutera vad begreppet arbetsro kan innebära med såväl vårdnadshavare samt elever. Detta mål är något vi vill fortsätta arbeta med nästa år för att öka ytterligare. Mål 2 Öka elevernas respekt för varandra i skola och på fritidshemmet Vår kurator har under läsåret lett ett arbete med värdegrundsförmågor. Varje vecka har hela skolan aktivt arbetat med samma värdegrundsförmåga genom olika diskussioner och övningar. En trygghetsgrupp bestående av klassrepresentanter har kontinuerligt träffat kuratorn för att diskutera olika saker på skolan, så som exempelvis respekt mellan eleverna. Vi arbetar regelbundet med åldersblandade grupper så att äldre elever har fått ta ansvar samtidigt som de yngre eleverna fått möjlighet att lära av de äldre. Exempel på detta är olika temadagar så som PI-dagen och FN-dagen. Eleverna har ibland ätit lunch med elever i andra åldrar för att på så vis vara delaktiga i deras skoldag. Skolan har tydliga regler för rastaktiviteter på skolgårdens rink som finns uppsatta på skolan. Vi har använt skolans åtgärdstrappa. Både skola och fritidshem har arbetat med Projekt Charlie minst en timme varje vecka. Fritidshemmen för F- 1 och 2-3 har arbetat tillsammans i arbetsgrupper minst en dag i veckan. Samtlig personal i hela skolan. Utvärdering I den utvärdering som eleverna gjort kring sin studiemiljö för 2016 kan vi se en liten ökning i elevernas egen uppfattning av att respekten har ökat sedan undersökningen gjordes året innan. Vi arbetar aktivt med denna fråga i olika sammanhang, så som i Projekt Charlie, värdegrundsförmågorna och värdegrundagen på vårterminen. Skolans trygghetsgrupp

3 anser att trivseln har ökat på skolan under läsåret, att det har blivit färre konflikter och att det beror på många olika saker, så som exempelvis Projekt Charlie och andra övningar. Vi vill dock låta detta mål kvarstå under nästa läsår för att ytterligare öka elevernas respekt mot varandra. Mål 3 Öka tryggheten på skolgården både under skoltid och fritidstid De vuxna sprider ut sig på skolgården och ansvarar för olika områden på rasterna. De har även initierat aktiviteter så som badminton och andra lekar för elever att delta i. De vuxna har fokus på eleverna. Inga elever har lämnas utan tillsyn. Fritidspersonal har dagligen organiserat lekar som alla har möjlighet att delta i och har periodvis haft fastna bemanningsplatser på skolgården. Vi har fortsatt arbetet med att implementera arbetet med vår uppmålade sol på skolgården. Samtliga rastvakter och samtlig fritidspersonal under fritidstid. Utvärdering Under läsåret har skolan arbetat aktivt med samtliga åtgärder och sett att de fungerar bra för att uppnå målet. Eleverna är sysselsatta på raster och det finns olika alternativ som erbjuds för vad de kan göra, med eller utan personal. Vi ser dock att vi vill utveckla detta ytterligare och låter därför samtliga åtgärder kvarstå till nästa termin. Mål 4 Ge eleverna ytterligare tillfällen att påverka verksamheten i skolan och på fritidshemmet Eleverna har skrivit sina pedagogiska planeringar tillsammans med ansvarig lärare. Varje vecka har elever deltagit i klassråd. Klassrådsrepresentanter har träffat rektor var tredje vecka för elevråd. Fritidsråd har träffat rektor och fritidsansvarig var tredje vecka. Eleverna har fått ytterligare möjlighet att dagligen påverka sin fritidsverksamhet. Samtlig personal på hela skolan och på fritidshemmet.

4 Utvärdering Klassrådet, elevrådet och fritidsrådet har fungerat väl och har skett löpande utefter planen under hela läsåret och eleverna har kommit med många kloka idéer på förbättringsåtgärder och åsikter. Vi anser att det är viktigt att det fortsätter vara så fungerande som det är idag och väljer därför att låta samtliga åtgärder kvarstå ytterligare ett år. Utvärdering av årets planerade åtgärder Plan mot diskriminering och kränkande behandling ses över löpande under läsåret av skolans personal i olika mötesformer så som under personalmöten och utvärderas i juni för utvärderingen är rektor, men i utvärderingen samverkar samtlig personal. Eleverna är med i detta arbete genom att utvärdera under elevråd. Främjande del Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. (Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Verksamhetens lokala vision och ställningstagande Vision Kista Montessoriskola en del av världen där alla får synas och utveckla sitt lärande. Verksamhetsidé Kista Montessoriskola är en F-5 skola med 105 elever. Fem klasser arbetar åldersintegrerat. Fritidshemmet och skola arbetar tillsammans med montessoripedagogiken som grund. I demokratisk anda låter vi eleverna utvecklas till ansvarstagande människor. Vi visar alla barn respekt och empati i trygg gemenskap. Vi ger varje elev möjlighet till individuell utveckling i sitt lärande. Vår värdegrund Vår skolas verksamhet bedrivs i enlighet med grundläggande demokratiska värderingar. Genom att vara lyhörda och försöka förstå andras behov och känslor visar vi en ömsesidig respekt gentemot varandra. Vi arbetar aktivt för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Alla former av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling är otillåten och skall förhindras. Vi strävar mot jämställdhet bland annat genom att vi vuxna gör vårt bästa för att vara goda förebilder. Vi låter alla ta personligt ansvar för såväl sina handlingar som sin utveckling. Genom att vi har en god vuxentäthet och prioriterar ett kontinuerligt erfarenhetsutbyte mellan personalen kan vi se barnet under hela dagen. Alla skall trivas, känna sig trygga, uppskattade och vara delaktiga i sitt lärande.

5 Verksamhetens lokala vardagsarbete för att främja allas lika värde och trygghet Kön: att någon är kvinna eller man - att flickor och pojkar ges samma talutrymme - att hänsyn tas både till pojkars och flickors behov av stöd och hjälp - att det finns både manliga och kvinnliga goda förebilder i skolan - att vald litteratur och andra media presenteras utan diskriminering gällande kön - aktivt sätta stopp för könsnedvärderande språkbruk Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön - att se till att samtlig personal på skolan väljer att använda hen som uttryck om det är elevens eller vårdnadshavares önskan - att sträva efter att inte påtala vissa kläder, lekar eller liknande som tjejiga eller som killiga Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande - att vi är stolta över vår skolas mångfald - att aktivt sätta stopp för diskriminerande uttryck gällande etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning: religion eller en annan trosuppfattning, exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister - att undervisningen belyser samtliga elevers religioner - att aktivt sätta stopp för diskriminerande uttryck gällande religion Funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå - att alla elever ska kunna delta i alla skolans och fritidshemmets aktiviteter, oavsett funktionsnedsättning - att aktivt sätta stopp för diskriminerande uttryck vad gäller individens funktionsnedsättning Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning - att elevers uttryck för sexuell läggning accepteras och respekteras - att vi i litteratur och med annan medias hjälp lyfter och belyser denna

6 diskrimeringsgrund - att vi aktivt sätter stopp för ett negativt språkbruk kring sexuell läggning Ålder: uppnådd levnadslängd - att det sker en naturlig åldersblandning vid olika tillfällen under läsåret som till exempel på FN-dagen och PI-dagen - att de vuxna representerar hela skalan av ålder - att vi aktivt sätter stopp för ett negativt språkbruk gällande ålder - att alla årskurser är åldersintegrerade enligt montessoripedagogiken Definition av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Bristande tillgänglighet: att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till ekonomiska och praktiska förutsättningar, andra omständigheter av betydelse. Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Annan kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkande behandling kan till exempel vara - om någon skickar elaka mail eller sms, - om någon upprepade gånger blir retad för något - om någon inte får vara med de andra - våld, som slag, sparkar, knuffar och hot Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning. Förebyggande del

7 Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. ( Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Resultat av årets kartläggningar och planerade åtgärder utifrån resultatet av kartläggningarna Mål 1 Ytterligare öka arbetsron i skolan och i fritidshemmet Att samtliga familjer får ordningsregler och förväntansdokumentet i pappersformat vid skolstart. Att det synliggörs på det första föräldramötet och skolrådet. Att det synliggörs för eleverna vid skolstart samt regelbundet under året. Att de vuxna är på plats före eleverna i klassrummet och har förberett dagen genom att den finns tydligt beskriven på whiteboarden. Att det finns en trygghetsgrupp med representanter från samtliga klasser som regelbundet träffas och diskuterar olika ämnen, så som exempelvis arbetsro. Detta för att få ett elevperspektiv och få till förbättringar på skolan. Att det finns ett elevråd som regelbundet träffar rektorn med representanter från samtliga klasser och tar upp saker som de innan diskuterat på ett klassråd. Att vi ska föra diskussioner och samtal kring begreppet arbetsro tillsammans med eleverna och med deras vårdnadshavare för att vi ska få en gemensam bild av vad det innebär på vår skola. Att fritidshemmet regelbundet synliggör ordningsreglerna och förväntansdokumentet i sin verksamhet. Att fritidshemmet löpande använder sin anslagstavla för att synliggöra veckans aktiviteter och ansvarig personal. Information ska även veckovis skickas ut på Schoolsoft om aktuella aktiviteter. Att fritidshemmet låter eleverna vara med och önska och planera aktiviteter under läsåret. Samtlig personal i hela skolan. Mål 2 Öka elevernas respekt för varandra i skola och på fritidshemmet Att skolans kurator leder ett arbete med värdegrundsförmågor. Varje vecka ska hela skolan aktivt arbeta med samma värdegrundsförmåga. Dessa ska bytas ut var tredje vecka. Att skolan ska ha en trygghetsgrupp bestående av representanter från varje klass som kontinuerligt träffar kuratorn för att diskutera olika saker på skolan, så som

8 exempelvis respekt mellan eleverna. Att vi regelbundet ska arbeta med åldersblandade grupper så att äldre elever får ta ansvar samtidigt som de yngre eleverna får möjlighet att lära av de äldre. Exempel på detta är olika temadagar så som PI-dagen och FN-dagen. Att eleverna ibland äter lunch med elever i andra åldrar för att på så vis vara delaktiga i deras skoldag. Att skolans regler för rastaktiviteter på skolgårdens rink ska vara tydliga för alla och sitta upphängda så att de blir synliga. Både skola och fritidshemmet arbetar med Projekt Charlie minst en timme varje vecka. Att fritidshemmen för F- 1 och 2-3 ska arbeta tillsammans i arbetsgrupper minst en dag i veckan. Samtlig personal i hela skolan. Mål 3 Öka tryggheten på skolgården både under skoltid och fritidstid Att de vuxna ska sprida ut sig på skolgården och ansvara för olika områden på rasterna. De ska även initiera aktiviteter så som badminton och andra lekar för elever att delta i. Att vid behov införa så kallade lekgrupper där eleverna i början av rasten leker en bestämd lek tillsammans med en grupp klasskompisar. Detta för att hjälpa eleverna att leka med nya personer och hitta nya lekar. Att de vuxna ska ha fokus på eleverna. Att inga elever lämnas utan tillsyn. Att fritidspersonal dagligen organiserar lekar som alla har möjlighet att delta i och ska periodvis ha fasta bemanningsplatser på skolgården. Att fortsätta arbetet med att implementera arbetet med vår uppmålade sol på skolgården. Samtliga rastvakter och samtlig fritidspersonal under fritidstid. Mål 4 Ge eleverna ytterligare tillfällen att påverka verksamheten i skolan och på fritidshemmet

9 Att eleverna skriver sina pedagogiska planeringar tillsammans med ansvarig lärare. Att alla elever deltar i klassråd varje vecka. Att klassrådsrepresentanter träffar rektor var tredje vecka för elevråd. Att fritidsrådet träffar rektor och fritidsansvarig var tredje vecka. Att ge eleverna ytterligare möjlighet att påverka sin fritidsverksamhet. Samtlig personal på hela skolan och på fritidshemmet. Så här har barn/elever, personal och vårdnadshavare involverats och varit delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet i planen Våra elever är engagerade i klassråd, elevråd, trygghetsgrupp och fritidsråd. Vid ett flertal tillfällen per läsår arbetar eleverna i åldersintegrerade grupper från år F till 5. Dessa grupper stärker gemenskapen och vi-känslan i skolan. Samtliga klasser har varje vecka lektioner för att främja kamratskap och motverka kränkande behandling. Vi använder oss av Charliemetoden. Vårdnadshavare har fått information om Charliemetoden på föräldramöten. Vår plan finns både på vår hemsida samt är tillgänglig via inloggning på Schoolsoft. presenteras för skolrådet under hösten. Vi lever och verkar gällande vår plan för diskriminering och kränkande behandling i det dagliga arbetet tillsammans med eleverna, kollegor och mot varandra, vårdnadshavare och besökare på skolan. Personalen arbetar fördjupat med planens innehåll vid olika tillfällen under året. Åtgärdande del Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka, utreda och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Upptäcka: Om du som personal eller förälder funderar på om ett barn är utsatt för kränkande behandling kan du vara observant på följande tecken: ändrat beteende

10 ovilja att gå till skolan ont i magen huvudvärk vill inte berätta hemma hur det är i skolan kommer hem med smutsiga eller sönderrivna kläder har blåmärken är ledsen eller nedstämd oro/orolighet Dessa tecken kan även bero på andra saker men behöver uppmärksammas och utredas. Hur vi uppmärksammar kränkningar av vuxna mot barn Samtliga vuxna och i ännu högre grad rektor ska vara observant på andra vuxnas beteende mot barnen. Vi måste träna oss på att kunna diskutera och ifrågasätta varandra. När upptäckt sker att en vuxen kränker ett barn ska man som personal prata med personen i fråga samt rapportera till rektor via dokumentet Anmälan till rektor. Utreda: Samtal med berörda parter. Ta del av tidigare dokumentation. Genomföra observationer. Dokumentera: Samtlig personal dokumenterar misstankar/händelser om kränkningar, trakasserier och konflikter mellan eleverna. För detta finns blanketten Anmälan till rektor. Det är viktigt att blanketten är daterad och att det utredande samtalet finns dokumenterat. Blanketten ska skrivas ut och lämnas till rektor samma dag. Förvaring av dessa dokument svarar respektive mentor för. Det är viktigt att information om vad som hänt till exempel på rasten eller på idrotten snabbt förmedlas så att den lärare som ska ha barnen efter händelsen kan ta itu med vad som hänt. Även om en konflikt kan ha startat via chatt, mejl eller på liknande sätt ska detta dokumenteras. Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av andra barn/elever Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genast genom att avbryta handlingen. Följande åtgärdstrappa används också om skolan på annat sätt får reda på att en elev känner sig utsatt av annan/andra elev/er: 1) Enskilda samtal med inblandade. Gör klart för utsättande elev/er att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 2) Berörd klasslärare/mentor och rektor informeras. (Rektor anmäler till huvudmannen som ansvarar för att utredning påbörjas, samt informerar skolans elevhälsa.) 3) Inblandade elevers vårdnadshavare kontaktas av klasslärare/mentor.

11 4) Uppföljning dagligen med utsatt elev för att försäkra oss om att eleven känner sig trygg i skolan. 5) Om problemet kvarstår efter en vecka, samlas skolans trygghetsteam och elevhälsa. Handlingsplan upprättas som kan omfatta exempelvis - delade rasttider för olika elever/elevgrupper - ökad personaltäthet vid raster, förflyttning mellan olika lokaler eller i övrigt där utsatt elev känner sig otrygg Täta uppföljningar med utsatt elev för att försäkra oss om att åtgärderna har önskad effekt och att eleven känner sig trygg i skolan. 6) Om problemet fortfarande kvarstår utdelas, efter utredning, en skriftlig varning till utsättande elev/er där vidare åtgärder kan vara exempelvis - tillfällig omplacering i skolenheten - tillfällig förflyttning till annan skolenhet - tillfällig avstängning (vilket också innebär anmälan till sociala myndigheter) Även polisanmälan kan bli aktuell om kränkningarna är av sådan art att detta är befogat. Under hela utredningen förs kontinuerlig dokumentation av alla samtal och åtgärder. Vårdnadshavare informeras om alla åtgärder. Huvudmannen informeras kontinuerligt om läget. Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av vuxen 1) Rektor anmäler samma dag till huvudmannen, som ansvarar för att utredning påbörjas samma dag. Rektor informerar också skolans elevhälsa och elevens vårdnadshavare samma dag. 2) Enskilda samtal med de inblandade. Rektor gör klart för den vuxne att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 3) Om barn/elev känner sig kränkt av rektor/förskolechef, ansvarar verksamhetschef för utredningen. 4) Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. Huvudmannens HR-avdelning kan behöva kopplas in.