Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i en plan, i enlighet med 3kap. 16 diskrimineringslagen och 6 kap. 8 skollagen. I AcadeMedia AB gäller nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Ledningen och all personal har ett gemensamt ansvar för detta arbete. Alla barns och elevers upplevelser av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ska samma dag anmälas till förskolechef/rektor. Det är förskolechefs/rektors ansvar att skyndsamt (dvs. inom ett dygn) anmäla alla sådana upplevelser till huvudmannen. Vendelsö Hage Skola och fritidsverksamhet Verksamhet Planen är giltig nedanstående period och gäller ett år Utvärdering av förra årets plan Utvärderingen omfattar vårt förebyggande arbete kring kränkningar, trakasserier och diskriminering. Under året har vi särskilt arbetat med värderingsövningar som syftar till att eleven. Tänker och tar ställning till vardagsdilemma som är aktuella för eleverna. Träna sig i att uttrycka sin åsikt. Motivera sin åsikt Att träna i att lyssna på andras åsikter. Dessutom har vi Dagliga samtal om rätten att vara den man är, att vi är olika och vikten av att visa respekt mot varandra. Vi ser på film som handlar om god värdegrund. Tillsammans läser vi litteratur som handlar om relationer och dilemma som händer i vardagen. I förskoleklasserna har barn och pedagoger läst litteratur och samtalat kring: genusfrågor och kritiskt tänkande samt gett barnen möjlighet till reflektion. Vi har arbetet med begrepp som respekt och hänsyn och att öka sin förståelse för varandras olikheter och behov. Vi arbetar för ett öppet sinne för varandra. Vi reflekterar dagligen kring vårt förhållningssätt gentemot varandra och de överenskommelse vi har i gruppen. Detta ger barnen trygghet.

2 Vi arbetar med gruppstärkande lekar för att öka barnens och vår känsla av delaktighet. Vi pratar om hur man skall vara mot varandra för att vara en god vän. I förskoleklasserna har vi inte arbetat med sexuell läggning ännu. Ämnet har inte kommit upp från barnen. Barnen pratar idag om att familjer kan se olika ut till exempel en familj med en förälder, familj med två pappor eller en familj med två mammor. ÅR 1-3 Här har eleverna tillsammans med mentorerna arbetat med kompissamtal där man lyfter sociala händelser som skett under skoldagen. Eleverna berättar om sina upplevelser och får feed-back på sina funderingar och berättelser. Vi kommer att fortsätta med denna form av samtal, då vi ser en positiv utveckling av god kamratskap och färre konflikter. Vid konflikter eller när händelser uppstår utgår vi från vår konsekvenstrappa: 1. Påminnelse 2. Samtal med eleven 3. Samtal med vårdnadshavare och elev 4. Samtal med skolans Elevhälsoteam ÅR 4-6 Här har vi utgått från dilemmasagor där eleven först uttrycker en åsikt för sig själv skriftligt, sedan delar eleven med sig av sina åsikter till gruppen. Vi upplevde att eleverna är ganska tränade i och vana vid samtal som dessa. Det resultat vi kan se är att flertalet av eleverna tänker mer på sitt förhållningssätt gentemot kamrater och personal på skolan och agerar utifrån det. Vi ser att vi behöver fortsätta detta arbete kontinuerligt och fördjupa det tills samtliga inom Vendelsö Hage ser vikten av att vara ett positivt föredöme för andra och verka för nolltolerans kring kränkningar, mobbning, trakasserier och diskriminering. Vi använder oss av vår konserkvenstrappan när situationer uppstår på skolan då någon känner sig kränkt, trakasserad eller diskriminerad. Under höstterminen 2015 har elevhälsoteamet genomfört en punktinsats i år 4 som handlade om förhållningssätt mellan eleverna. De genomförde samtal i mindre grupper där eleverna fick berätta om det de varit med om, det de sett och upplevt. Eleverna i grupperna diskuterade vilka förändringar var och en kunde bidra med för en bättre stämning i klassen. Målet var att samtliga skulle känna tillhörighet, trygghet och få respekt för den man är. Utvärdering av årets plan Denna plan utvärderas i följande forum; elevråd, skolråd, lärarkonferenser och skolkonferenser under september månad 2015 och inför upprättande av kommande plan i oktober Främjande del Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten.

3 (Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Verksamhetens lokala vision och ställningstagande Alla medarbetare på Vendelsö Hage skola och fritidshem arbetar utifrån ståndpunkten att vara goda förebilder samt att diskriminering, kränkningar, mobbning, hot och misshandel är totalt oacceptabelt. På vår skola är visionen nolltolerans beträffande detta. Tillsammans med elever och vårdnadshavare har vi ett gemensamt ansvar att aktivt leva i och agera utifrån skolans vision. Verksamhetens lokala vardagsarbete för att främja allas lika värde och trygghet Kön: Främjande åtgärder: I mentorsgrupperna pågår ett kontinuerligt arbete med samtal och övningar Kring att alla har rätt att vara den man är oavsett kön Vi har ett genusperspektiv i vårt dagliga arbete Vi förebygger fördomar genom att öva kritiskt tänkande Vi uppmuntrar eleverna att pröva på olika aktiviteter oavsett kön I början av läsåret lägger vi stor vikt vid att arbeta med kamratskap Vårt värdegrundsarbete utgår vi från våra ledord; Trygghet, Lärande, Engagemang och Delaktighet Genom våra samtal och aktiviteter ger vi eleverna insikt i att alla, oavsett Kön, ska behandlas lika Pedagogerna fördelar medvetet frågor och uppgifter lika till flickor och pojkar I förskoleklasserna har vi inte arbetat med sexuell läggning ännu. Ämnet har inte kommit upp från barnen. Barnen pratar idag om att familjer kan se olika ut, till exempel en familj med en förälder, familj med två pappor eller en familj med två mammor. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Främjande åtgärder: All personal på skolan har en öppen och till fullo accepterande inställning till olika könsöverskridande identiteter. Vi pratar och läser litteratur om likheter och olikheter i människors livssituation. Vi talar om att familjekonstellationer i samhället ser olika ut. Våra blanketter och informationsblad vänder sig till vårdnadshavare och inte till mamma och pappa. Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung. Vi respekterar varandras olikheter.

4 religion Vi respekterar allas religiösa tillhörighet. Främjande åtgärder: I samband med att vi arbetar med de olika världsreligionerna belyser vi helger som firas i aktuell religion. I det dagliga arbetet och i So ämnet uppmärksammar vi olika världsreligioners, högtider och traditioner. Via litteratur och film diskuterar vi och visar på hur det kan vara att leva i andra länder och att leva i Sverige med sin trosuppfattning. Funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Främjande åtgärder: Vårt mål är att elever med någon form av funktionsnedsättning ska inkluderas i den ordinarie skoldagen. Tillsammans med eleven och vårdnadshavare ser vi över elevens behov. vi individanpassar undervisningen i det dagliga arbetet inom ramen för undervisningen. Vi individanpassar också miljön och organisationen så att den fungerar för eleven/eleverna. Skolan införskaffar de hjälpmedel som eventuellt behövs. Dessa åtgärder dokumenteras som extra anpassning eller i ett åtgärdsprogram. Vi utvärderar den/de extra anpassningarna/åtgärdsprogrammet kontinuerligt tillsammans med elev och vårdnadshavare. Klassens övriga elever får efter samråd med vårdnadshavare, den information de behöver för att bäst kunna förstå sin kamrat. Skolans samtliga personal delges den information de behöver för att på bästa sätt bemöta eleven. Vi har gemensamma aktiviteter där vikänsla och samhörighet skapas och utövas. Sexuell läggning: HBTQIA :homosexuell, bisexuell, transsexuell, heterosexuell, queera, intersexpersoner samt avsexuella Främjande åtgärder: All personal på skolan har en öppen och till fullo accepterande inställning till ovanstående sexuella läggningar. Via samtal och aktiviteter i elevgrupperna tar vi upp olika sätt att leva. Via litteratur, filmer och diskussioner tar vi upp olika familjekonstellationer. Våra blanketter och informationsblad vänder sig till vårdnadshavare och inte till mamma och pappa.

5 Ålder: uppnådd levnadslängd. Främjande åtgärder: Varje elev blir bemött och utmanas utifrån sina egna förutsättningar. Vårt arbetsmaterial ska vara åldersadekvat. I sociala situationer tar vi hänsyn till ålder när vi diskuterar konsekvenser kring beteende. Definition av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Annan kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkande behandling kan till exempel vara: om någon skickar elaka mail eller sms, om någon upprepade gånger blir retad för något om någon inte får vara med de andra våld, som slag, sparkar, knuffar och hot Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning.

6 Förebyggande del Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. ( Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Vårt förebyggande arbete ska vara så omfattande att diskriminering, mobbing och kränkningar mot och emellan elever och vuxna inte förekommer. I skolan har vi värderingsövningar och samtalar om hur man ska agera i skolan, på lektioner och på raster samt utanför skolan. Mentorsgrupperna har kontinuerligt genomgång av skolans förhållningssätt. Vi vet, utifrån enkäter att några elever upplever övergångarna mellan lektioner, rast och lunch som jobbiga och osäkra situationer. Under året har vi särskilt arbetet med årskurs 5 där det har förekommit kränkningar mellan eleverna. Vi har arbetat med värderingsövningar som syftar till att: Eleven tänker efter och tar egen ställning. Tränar sig i att uttrycka sin åsikt. Motivera sin ståndpunkt. Träna på att lyssna på andras åsikter. Samtliga pedagoger på skolan kommer enskilt och tillsammans att utvärdera de enkäter och övriga undersökningar som görs under året. Vi tittar även kontinuerligt på de dagliga rutinerna och återkommande aktiviteter och reviderar dessa efter nya behov och förutsättningar för innevarande läsår. Pedagogerna för daglig statistik över elevernas närvaro och analyserar den. Vid våra veckomöten, som sker teamvis, diskuterar vi och analyserar verksamheten. Utöver detta diskuterar pedagogerna dagligen med varandra för att verksamheten ska flyta på så bra som möjligt. Samtliga elever ska delta i en riskanalys av den yttre och inre miljö som följs upp enligt husmodellen. Riskanalysen följs upp med samtal och praktiska åtgärder I Unikum, vårt IUP verktyg, får eleverna tillsammans med sina vårdnadshavare utvärdera sin skol och fritidstid en gång per termin. När något händer vid konflikter, upplevda kränkningar och diskrimineringar utgår vi från vår konsekvenstrappa: 1. Påminnelse 2. Samtal med eleven 3. Samtal med elev och vårdnadshavare 4. Samtal med skolans elevhälsoteam

7 Resultatet av vårt värdegrundsarbete: Förskoleklasserna. Arbetet med begrepp som respekt och hänsyn har ökat barnens förståelse för varandra. Gruppstärkande lekar och aktiviteter har ökat barnens känsla av delaktighet, att vara någon som räknas och behövs. Barnen väljer varandra oftare utifrån intresse och aktiviteter än utifrån kön. Barnen har ett öppet sinne för varandras olikheter och ser varandra som en tillgång i lekar och aktiviteter. Regler och förhållningssätt skapar trygghet hos individen och i gruppen. År 1-3 Kompissamtalen har lett till att barnen blir mer empatiska. Ser varandra på skolgården, de har lärt sig att ta ansvar för sina handlingar och sätta ord på vad de känner och upplever. Samt att prata om sina känslor och tankar kring de händelser de ser och/eller är inblandade i. Barnens kritiska tänkande kring könsroller det som nämns som specifikt flickaktigt/pojkaktigt har ökat. Barnen ser och uttrycker att man kan göra det man vill och vara den man är inom tillexempel sport, klädval, vem vilka man vill umgås med. oavsett om man är pojke, flicka. Man väljer utifrån sina intressen och eget tyckande. År 4-6 Arbetet kring vår värdegrund-kopplat till kön, kompisroll och lärande i år 4-6 har resulterat i ökat kamratskap mellan eleverna och ett mer humanistiskt tänkande till könsroller. Eleverna är mer noggranna med vad man säger och hur man är emot varandra. Eleverna visar mer empati och förståelse för varandras åsikter och de dilemma man kan hamna i. Eleverna är mer noggranna att alla ska ha någon att vara med på rasterna. Bjuder in varandra till lekar och aktiviteter. Eleverna är väl medvetna om den konsekvenstrappa som skolan arbetar utifrån vid konflikter. Eleverna är kritiska hur väl trappan används i praktiken. Skolans arbete under kommer att fortlöpa kring vår noll-tolerans för mobbning trakasserier och kränkningar. Samt arbetet kring allas likaberättigande. Så här har barn/elever, personal och vårdnadshavare involverats och varit delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet i planen Eleverna får information om planen och dess innehåll. Vi ger barnen tid i stor grupp men också i mindre grupper att diskutera hur vi ska leva upp till det som står skrivet i planen. Hur vi kan arbeta för att innehållet i planen ska vara ett levande dokument. Vi samtalar om planen också i elevrådet.

8 Vi arbetar praktiskt meddelar i planen kontinuerligt under året. Om det uppstår situationer av mobbing intensifierar vi arbetet under en kocentrerad period. I de yngre åldrarna arbetar vi med bra kompis både i ord och handling. Även på fritids arbetar vi fokuserat med bra kompis att alla ska ha någon att leka med. Vi uppmärksammar FN dagen där vi samtalar om människor villkor och förhållande i världen. Temaveckor i restaurangen med mat från andra länder. Vi har också återkommande kvalitetsundersökningar där eleverna svara på frågor som bland annat handlar om trivsel och trygghet. Vårdnadshavare får information om planen genom veckobrev och rektorsbrev. Vårdnadshavarna har möjlighet till inflytande i planen via skolrådet och på möten för vårdnadshavare. På skolans hemsida ska planen finnas att tillgå, där kan vårdnadshavare delge oss sina åsikter och reflektioner samt tips på hur vi kan arbeta praktiskt medplanen och ge synpunkter på delar som de tycker att vi ska ha ett fördjupa arbete kring. UNIKUM som är skolans digitala IUP- verktyg, innehåller delar som styrker elev och vårdnadshavar- inflytande. Samtliga vårdnadshavare har fått information om PyssO och om elevhälsan både centralt och lokalt på skolan. Samtlig personal på skolan jobbar aktivt utifrån innehållet i planen under hela läsåret tillsammans med kolleger och elever.. Vi tillämpar vår policy och vårt förhållningssätt vid till exempel konflikter. Vi har återkommande diskussioner med eleverna om kränkningar och trakasserier Hur vi tolkar och uppfattar vad det handlar om när en elev uttrycker att han/hon känner sig utsatt. Vi arbetar också med dilemman som man kan råka ut för på skolan och på fritiden. Vi lägger stor vikt vid arbeten kring likabehandling och att duga för den jag är. Vi följer upp vårt arbete med planen på våra personalkonferenser. Åtgärdande del Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka, utreda och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka, utreda och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Upptäcka: Alla barn och elevers upplevelse av diskriminering och kränkande behandling anmäls skyndsamt till rektor som i sin tur anmäler till huvudman. Blankett: Anmälan till rektor ska användas. Blanketten finns på vårt IntraPyss-Pysslingens Skolors Intranät. Denna blankett är samma blankett som används vid Frånvaro Särskilt stöd Olycksfall.

9 Utreda: När rapportering till huvudman gjorts kontaktas berörda vårdnadshavare direkt. Rapporteringen går till på följande sätt: Ansvarig pedagog/ den pedagog som varit närvarande, gör skyndsamt en bedömning av situationen. Samtalar enskilt och ostört med de inblandade. Samtalar med de inblandade i grupp, låter var och en ge sin version. Pedagogen kan ta hjälp av en annan pedagog för att lyssna in det de berörda berätta och dokumentera samtalet. Informerar elevens/elevernas mentor och andra berörda pedagoger. Ansvarig pedagog dokumenterar händelsen. Ansvarig mentor kontaktar vårdnadshavare. Dokumentationen lämnas till Skolan EHT och förvaras i låst brandsäkert dokumentskåp. Dokumentera: Händelsen dokumenteras, en handlingsplan upprättas som följs upp via skolans EHT samt med berörd elev/elever, vårdnadshavare och mentor. Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av andra barn/elever Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genast genom att avbryta handlingen. Följande åtgärdstrappa används också om skolan på annat sätt får reda på att en elev känner sig utsatt av annan/andra elev/er: 1) Enskilda samtal med inblandade. Gör klart för utsättande elev/er att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 2) Berörd klasslärare/mentor och rektor informeras. (Rektor anmäler till huvudmannen som ansvarar för att utredning påbörjas, samt informerar skolans elevhälsa.) 3) Inblandade elevers vårdnadshavare kontaktas av klasslärare/mentor. 4) Uppföljning dagligen med utsatt elev för att försäkra oss om att eleven känner sig trygg i skolan. 5) Om problemet kvarstår efter en vecka, samlas skolans trygghetsteam och elevhälsa. Handlingsplan upprättas som kan omfatta exempelvis: - delade rasttider för olika elever/elevgrupper - ökad personaltäthet vid raster, förflyttning mellan olika lokaler eller i övrigt där utsatt elev känner sig otrygg

10 Täta uppföljningar med utsatt elev för att försäkra oss om att åtgärderna har önskad effekt och att eleven känner sig trygg i skolan. 6) Om problemet fortfarande kvarstår utdelas en skriftlig varning till utsättande elev/er där vidare åtgärder kan vara exempelvis - tillfällig omplacering i skolenheten - tillfällig förflyttning till annan skolenhet - tillfällig avstängning (vilket också innebär anmälan till sociala myndigheter) Även polisanmälan kan bli aktuell om kränkningarna är av sådan art att detta är befogat. Under hela utredningen förs kontinuerlig dokumentation av alla samtal och åtgärder. Vårdnadshavare informeras om alla åtgärder. Huvudmannen informeras kontinuerligt om läget. Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av vuxen Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genast genom att avbryta handlingen. Följande åtgärdstrappa används också om skolan på annat sätt får reda på att en elev känner sig utsatt av annan/andra elev/er: 1)Rektor anmäler samma dag till huvudmannen, som ansvarar för att utredning påbörjas samma dag. Rektor informerar också skolans elevhälsa och elevens vårdnadshavare samma dag. 2) Enskilda samtal med de inblandade. Rektor gör klart för den vuxne att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 3) Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. Huvudmannens HR-avdelning kan behöva kopplas in.