Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i en plan, i enlighet med 3 kap. 16 diskrimineringslagen och 6 kap. 8 skollagen. AcadeMedia AB:s policy är att inga former av diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier eller annan kränkande behandling tolereras. Alla barn ska garanteras en god utbildning i en trygg miljö. [A1] Ledningen och all personal har ett gemensamt ansvar för detta arbete. Alla barns upplevelser av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ska samma dag anmälas till förskolechef. Det är förskolechefens ansvar att skyndsamt (dvs. inom ett dygn) anmäla alla sådana upplevelser till huvudmannen. Vittra Lidingö Förskola Verksamhet Planen är giltig ett år och gäller under nedanstående period När det gäller aktiva åtgärder mot diskriminering genomförs fortlöpande undersökning, åtgärder, uppföljning och utvärdering. Se under rubriken Förebyggande del nedan. Främjande del Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. (Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Verksamhetens lokala vardagsarbete för att främja allas lika värde och trygghet K ön: att någon är kvinna eller man Främjande åtgärder: Förskolan arbetar för att främja allas lika värde oavsett kön genom att ge flickor och pojkar lika stort utrymme, genom att visa respekt för varje individ samt låta alla komma till tals oavsett kön. Förskolan eftersträvar en miljö där barn inte kategoriseras efter eller begränsas av föreställningar om kön - personalen uppmuntrar barnen att leka med kamrater

2 oavsett kön och delar inte in barnen i grupper utefter kön. Förskolan ger pojkar och flickor lika stort utrymme och låter alla komma till tals. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Främjande åtgärder: Förskolan arbetar för att främja allas lika värde oavsett könsidentitet eller könsuttryck genom ett normkritiskt förhållningssätt. Förskolan eftersträvar att barn inte ska begränsas av stereotypa könsroller genom att uppmuntra andra val av exempelvis färger eller lekar än det som traditionellt förväntas av respektive kön. Om ett barn identifierar sig som hen använder vi ordet hen. Förskolan respekterar barnens önskemål och arbetar för att stärka barnens identitet. Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande Främjande åtgärder: Förskolan arbetar för att främja allas lika värde oavsett etnisk tillhörighet genom att uppmuntra till stolthet över barnens eget språk och ursprung. Detta är en naturlig del av verksamheten som har en internationell inriktning med många olika ursprung både bland barn och pedagoger. I samtal med barn pratar vi om allas lika värde och fokuserar på det positiva i likheter och olikheter samt skapar aktiviteter som främjar samspel och utbyte barn emellan. Religion eller annan trosuppfattning: religion eller en annan trosuppfattning, exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister Främjande åtgärder: Förskolan uppmärksammar traditioner från barnens olika kulturer och öppnar upp för samtal kring hur firandet av dessa ser olika ut i olika länder. Förskolan belyser de olika bakgrunderna genom att sätta upp flaggor från länderna i lokalerna. Funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå Främjande åtgärder: Förskolan arbetar integrerande och inkluderande för att alla barn ska behandlas lika oavsett funktionsförmåga. Ifall förskolan inte är utvecklande för barnet så ska verksamheten anpassas för att göra barnets vardag meningsfull. I samtal med barn pratar personalen om det positiva i alla barns olikheter oavsett funktionsförmåga. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning Främjande åtgärder: Förskolan arbetar alltid med att uppmärksamma individen snarare än andra attribut som kan tillskrivas ett barn. Ålder: Främjande åtgärder: Förskolan arbetar ständigt för att lägga mer fokus på förmågan hos barnet snarare än barnets ålder.

3 Definition av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Bristande tillgänglighet: att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till ekonomiska och praktiska förutsättningar, andra omständigheter av betydelse. Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Annan kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkande behandling kan till exempel vara - om någon skickar elaka mail eller sms, - om någon upprepade gånger blir retad för något - om någon inte får vara med de andra - våld, som slag, sparkar, knuffar och hot Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning.

4 Förebyggande del Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. ( Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Kartläggning - tillvägagångssätt och resultat Förskolan använder en SWOT (Det står för Strengths/Styrkor, Weaknesses/Svagheter, Opportunities/Möjligheter, Threats/Hot) där vi, individuellt och tillsammans, tar fram saker som är och har varit bra under året samt saker som vi måste arbeta vidare med. Senaste SWOT:en resulterade i detta: Styrkor: Vi har en stor variation hos pedagogerna där alla är professionella och förebilder. Förskolan är levande med många olika språk och kulturer hos både barn och pedagoger. Pedagogerna ser alla barn som de individer de är och låter inte barn/vuxna benämna varandra som Lilla X, Stora X eller bäbisar. Under året har barnen haft många samlingar och andra tillfällen där vi diskuterat saker som handlar om detta (t ex genus, allas lika värde, rätten till sin kropp). Då pedagogerna har varit snabba att fånga upp barnens ord/lek/tankar har vi kunnat jobba bort ett beteende som inte är önskvärt, t ex att en inte får vara med pga ej flicka/fel kläder osv. Vi har respekt för varandra. Detta har även synts att föräldrarna märkt, när vi fick resultatet av undersökningen Lilla kvalitén 2017 som kom ut till föräldrarna under hösten. Svagheter: Vi måste förklara arbetet med genus till föräldrarna, då vi ser att det inte är klart för alla. Vi möter föräldrar som inte ser på detta på samma sätt som oss utan motarbetar oss genom kommentarer. För att minska risken för kränkningar måste pedagogerna sprida ut sig när vi är ute på gården och ha stor närvarenhet. Under året har förskolan haft många vikarier. Vi måste säkerhetsställa vad de kan genom att låta dem läsa denna plan bl a. Barnen har kulturer som vi inte alltid vet något om vilket leder till kulturkrockar då förskolan och hemmet skiljer sig åt. Under året måste vi stärka våra rutiner, bl a för att fånga upp barnens kulturer. En större grupp barn riskerar att bli orolig och kan leda till kränkningar om inte en pedagog kan fånga upp och engagera barnen i olika aktiviteter. Möjligheter: Pedagoger lär sig tillsammans med barnen (om könsroller t ex). Respekt bygger trygghet - stärker relationer, skapar utrymme att utvecklas/ta till sig. Väl inarbetade rutiner ger utrymme för att lyfta olika högtider. Vi har möjlighet att hitta en medelväg med föräldrarna, låta föräldrarna utmana oss och vi visa på vad vi jobbar med. Involvera föräldrarna på olika sätt; föräldraråd, eftermiddags-aktiviteter eller annat. Vi är tydliga med vad vi känner och behöver. Vi delar upp barnen i olika, mindre, grupper under dagen. Hot: Vi vet inte vad barnen ser hemma, på t ex You Tube. Mycket är lättillgängligt och vi måste vara medvetna om vad barn kan ha sett/hört för att jobba vidare. I de fall som vi tittar på film måste

5 pedagogen vara närvarande så att hen kan förklara efteråt, eller bygga vidare. Mycket som finns idag har en gömd agenda. Ett annat hos är fortsatta sjukdomar vilket leder till mycket vikarier, vilket kan göra verksamheten mer osäker. Barnen känner inte alla som kommer in och ordinarie personal måste vara tydliga med att presentera personen och hjälpa hen att komma in i vår verksamhet. Föräldrar kan även ses som ett hot när de, av omtanke för sitt barn, vill veta mer om andra barn. Vi är tydliga att vi inte pratar om andra barn men vi kan inte få föräldrar att inte prata med varandra. Planerade åtgärder utifrån resultatet av kartläggningarna och respektive utvärdering 1) Tydlig rutin över veckan, vem som är vart och när. För både pedagoger och barn. 2) Tydlighet var vikarien ska vara och göra, vi delar upp så att inte en avdelning får alla vikarier. 3) Minskade barngrupper genom vår organisation. 4) Fortsätta att arbeta med Stopp min kropp och vårt förhållningssätt på APT. Så här kommer vi att utvärdera de planerade åtgärderna Kontinuerlig uppföljning av planen på våra UF-dagar (27/4 och 15/6 samt under HT18). Vi fortsätter att jobba med SWOT då det inte bara tar fram det vi måste jobba vidare med utan även lyfter våra styrkor. Föräldrarnas tankar syns i de olika enkäter som kommer ut under året (Stora kvaliteten i februari och Lilla kvaliteten i september). Föräldrarådet informeras hur vi jobbar. Utvärdering av tidigare planerade åtgärder - Arbeta med genusperspektivet för att barnen ska bli tagna för den de är och inte för vilket kön de har från alla, dvs förskola och hemmet Vi har under året jobbat med detta som en naturlig del samt organiserat, på samlingar. Vi ser att arbetet måste fortsätta på ett tydligt sätt. Alla pedagoger är idag på samma sida. Vi har hittat litteratur som vi läst tillsammans med barnen. - Arbeta med värdegrundsarbetet och normkritiskt förhållningssätt på våra möten Vi har jobbat något med detta på våra kvällsmöten (APT) men desto mer under våra reflektioner (avdelningsvis). Vi kunde ha fokuserat mer när vi varit tillsammans för att säkerhetsställa gemensam grund ytterligare. Därför tar vi med oss åtgärden under nästa år. - Öka barnens inflytande ytterligare vilket ska synas i verksamheten Dokumentation har funnits på väggarna runt om på förskolan för att synliggöra detta. Vi har även börjat att använda Instagram för att synliggöra för föräldrar. Vi måste fortsätta vårt arbete med detta samt få en samsyn mer exakt vad som innebär med inflytande.

6 - Arbeta med barnens rätt till sin kropp (STOPP min kropp) Vi ser och hör hur barnen idag säger STOPP till varandra (eller t o m Stopp min kropp). Barnen har lärt sig att de har rätt att säga ifrån. Några har svårt att förstå att det är skillnad på att säga/visa nej och att hårt putta bort den andre, vilket vi fortsätter jobba med. Verksamhetens förebyggande rutiner för att tidigt upptäcka och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Upptäcka: Som grund för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling har förskolan en genomtänkt närvaro av pedagoger både inomhus och utomhus. Pedagogerna måste finnas där barnen är för att kunna höra vad och hur barnen pratar med varandra samt vara delaktig i kommunikationen. Med pedagoger på rätt plats kan de ingripa när, eller helst innan, något av ovanstående inträffar. Förutom dagliga observationer, används ett observationsunderlag som innehåller intervju, film eller foton en gång per termin. Utifrån detta har vi tillsammans med föräldrarna ett utvecklingssamtal för varje barn. Genom UP-samtal (utvecklingssamtal), arbetslagsmöten, medarbetarsamtal och enkäter som går ut till föräldrar kan förskolan på olika sätt kartlägga och upptäcka förbättringsområden i verksamheten avseende kränkande behandling. Genom att ha gruppreflektioner fångar vi situationer skyndsamt för att tidigt kunna identifiera och åtgärda problem. Dokumentera: Kränkningar som framkommer och sker i förskolan ska dokumenteras och förvaras i barnets mapp. Den som har sett situationen eller tagit del av anmälan är den som dokumenterar. I fall där barn blir kränkta, trakasserade eller mobbade så används blanketten Utredning av upplevd kränkande behandling. Om insatserna inte fungerar skapas en handlingsplan enligt Handlingsplan kränkande behandling. Ansvarig för åtgärderna: 1) Pedagogen som ser bemöter det som hänt med de inblandade 2) Ansvarspedagogen blir informerad och ansvarar för ev. vidare kommunikation 3) Förskollärare ansvarig för gruppen 4) Förskolechef ansvarar för hela arbetslaget Åtgärdande del

7 Rutiner för anmälan, utredning och uppföljning av åtgärder om barn i samband med verksamheten känner sig kränkt av andra barn Personal som blir vittne till diskriminering/kränkande behandling ingriper genast genom att avbryta handlingen och informerar förskolechefen omgående. Följande åtgärdstrappa används också om skolan på annat sätt får reda på att ett barn känner sig utsatt av annat/andra barn: 1) Förskolechefen anmäler inom 24 timmar till huvudmannen som ansvarar för att utredning påbörjas. 2) Inblandade barns vårdnadshavare kontaktas. 3) Enskilda samtal med inblandade barn. 4) Åtgärder vidtas vid behov. Kan exempelvis vara ökad vuxentäthet i vissa situationer eller lokaler. 5) Uppföljning dagligen med utsatt barn för att försäkra oss om att barnet känner sig tryggt i förskolan. Under hela utredningen förs kontinuerlig dokumentation av alla samtal och åtgärder. Vårdnadshavare informeras om alla åtgärder. Huvudmannen informeras kontinuerligt om läget. Rutiner för anmälan, utredning och utvärdering av åtgärder om barn i samband med verksamheten känner sig diskriminerad/kränkt av vuxen 1) Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genast genom att avbryta handlingen och informerar förskolechefen omgående. 2) Förskolechefen anmäler samma dag till huvudmannen, som ansvarar för att utredning påbörjas samma dag. Förskolechefen informerar också barnets vårdnadshavare samma dag. 2) Enskilda samtal med de inblandade. Förskolechefen gör klart för den vuxne att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 3) Om barn känner sig kränkt av förskolechef, ansvarar verksamhetschef för utredningen. 4) Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. Huvudmannens HR-avdelning kan behöva kopplas in.