Plan mot diskriminering och kränkande

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i en plan, i enlighet med 3kap. 16 diskrimineringslagen och 6 kap. 8 skollagen. I AcadeMedia AB gäller nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Ledningen och all personal har ett gemensamt ansvar för detta arbete. Alla barns och elevers upplevelser av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ska samma dag anmälas till förskolechef/rektor. Det är förskolechefs/rektors ansvar att skyndsamt (dvs. inom ett dygn) anmäla alla sådana upplevelser till huvudmannen. Vittra Förskola Halmstad Verksamhet Planen är giltig nedanstående period och gäller ett år Utvärdering av årets planerade åtgärder Bland de yngre barnen, även de utan verbalt språk, ville vi skapa förutsättningar för att barnens skulle kunna uttrycka och kommunicera primära behov vilket vi tänkte skulle främja barnens delaktighet och inflytande. Att vi pedagoger reflekterade kring detta gjorde att vi var mer uppmärksamma på barnens kroppsspråk och signaler. Det gjorde att arbetet med bilderna rann ut i sanden. Men vi har kvar tankarna kring det för att ta fram vid behov. Vi pedagoger delar upp oss i olika roller för att vara så närvarande som möjligt. Vi behöver fortsätta att arbeta med att vara kognitivt närvarande i rummen, vilket blir en förebyggande åtgärd. Vi upptäckte en miljö, höga buskar, på förskolan som vi såg såg som en riskzon då den hade begränsad insyn för pedagogerna. Buskarna har nu klippts ner. Vi får indikationer på att barnen är delaktiga i vår gemenskap och att barn och vuxna möts av en öppenhet.

2 Främjande del Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. (Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Verksamhetens lokala vision och ställningstagande Nyfikenhet, gemenskap, glädje, känsla av ett tryggt klimat där man kan undersöka och upptäcka efter egen förmåga. Verksamhet som speglar trygghet och en säkerhet att våga leva ut och vara sitt bästa jag. Läsåret 2016/2017 arbetar förskolan med det gemensamma temat "Hur bygger barn vär(l)den?"

3 Verksamhetens lokala vardagsarbete för att främja allas lika värde och trygghet Varje hösttermin startas med en par veckor lång "Uppstartsperiod" där fokus ligger på samarbetsövningar, förhållningssätt, normer och värden, relationer och kommunikation. Kön: att någon är kvinna eller man Främjande åtgärder: Miljö - hur vi bygger upp miljön, vad förmedlar miljön? Vi som pedagoger har en viktig roll i hur vi är med barnen och vilket förhållningssätt vi har gentemot dem. Vi har saker att leka med istället för leksaker, där barnen själva får utveckla sin fantasi och låta sakerna bli vad de vill. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Främjande åtgärder: Även här är vårt förhållningssätt viktigt. Litteratur som är könsöverskridande. Vi tillför material som främjar olikheter. Att vi som pedagoger inte lägger värderingar i tex. barns klädsel eller utseende. Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande Främjande åtgärder: Vårt förhållningssätt och hur vi bemöter det här är viktigt. Betoning på att vi alla är olika och att det här är något bra. Hur pratar vi om olikheter? Vad har vi för olikheter i gruppen? Börja prata med barnen om det redan i de yngre åldrarna. Ett ex kan vara att låna böcker som handlar om det här. Religion eller annan trosuppfattning: religion eller en annan trosuppfattning, exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister Främjande åtgärder: Viktigt med en bra dialog med föräldrarna, inte exkludera någon pga religion. Då vi firar vår högtider som ex jul, att mer tänka på gemenskapen kring firandet. Ha något för alla att göra för att inkludera alla. Visa på det positiva med att vi är olika. Att se våra olikheter som en tillgång för att gruppen ska bli starkare. Funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå Främjande åtgärder: Tänka på hur vi bygger upp vår miljö så att alla blir inkluderade. Reflektera tillsammans om olikheter. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning Främjande åtgärder: Personal och barn i förskolan använder böcker som belyser olika typer av familjebildningar eller olika minoriteter. Istället för att säga mamma och pappa så kan vi säga föräldrar. Öppenhet från pedagogerna, tänka på hur vi benämner och pratar kring olika familjebildningar. Ålder: uppnådd levnadslängd Främjande åtgärder: Förhållningssättet vi har här visar på att barnen får prova och erfara utifrån sina erfarenheter och förförståelse och att vi stöttar barnen efter deras behov. Vi har ett öppet klimat i huset där barnen kan gå in i de olika verksamheterna.

4 Definition av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Bristande tillgänglighet: att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till ekonomiska och praktiska förutsättningar, andra omständigheter av betydelse. Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Annan kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkande behandling kan till exempel vara- om någon skickar elaka mail eller sms, - om någon upprepade gånger blir retad för något- om någon inte får vara med de andravåld, som slag, sparkar, knuffar och hot Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning. Förebyggande del Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. ( Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket)

5 Resultat av årets kartläggningar och planerade åtgärder utifrån resultatet av kartläggningarna En del i att förebygga kränkning är husmodellen. Där får vi syn på hur fördelningen barn-pedagog ser ut, är det någonstans vi missar att vara tillsammans med barnen? Viktigt att vi är där barnen befinner sig och är närvarande för att se vad som händer. Brasilien: Vi bestämmer att ta fram nya bilder för att främja barnens språkutveckling och kommunikation. Vi tänker att vi kan ha bilder på barnen som går på Brasilien också för att lära oss varandras namn - gruppkänsla. Även förslag på vad man kan göra i de olika rummen, ex bilar som kör i däcket eller i biltvätten i bilhörnan. Rulla bollar i arenan eller bygga bana osv. Behöver bli bättre på att ta fram bilderna och ta hjälp av dem, låta det ta lite tid för så att barnen kan göra sig förstådda. Hjälpas åt att se till att vi delar upp oss i de olika rummen och bli bättre på att använda rummen som inte är öppna lika ofta. Kommunicera med Atlanten efter mellanmålet för en smidig sammanslagningen av avdelningarna. Atlanten: Hjälpa barnen att kommunicera i de olika lekarna som pågår i staden. Via kommunikation förbereda barnen på byte av aktivitet ex. avsluta aktivitet, ge barnet två valmöjligheter. Dörren ut till tamburen behöver åtgärdas för att få lugn och ro i verksamheten. Italien: Bli bättre på att vara kognitivt närvarande pedagoger i alla miljöer. För att miljön på toaletten ska kännas trygg för barnen, behöver vi synliggöra om toaletten är upptagen eller inte, förslag draperi eller skylt. Diskutera tillsammans med barnen hur vi skapar en bra miljö på toaletten. Belysningen i våra miljöer behöver ses över, fungerar inte alltid optimalt, dimmer i Torget. För att få en bra miljö i tamburen efter lunch när barnen är på väg ut, skjuter vi på våra raster med en kvart, för att vara fler pedagoger. Agenterna För att ge barnen trygghet följer en pedagog med till toaletterna inför måltiderna. Belysningen ses över så att barnen blir kompetenta. Byta låsen så att barnen får möjlighet att låsa dörrarna. Samtala med barnen om hygienen vid toalettbesök. Regler vid pingisborden:från 7:00-8:00 är det fritidshemmet och agenter, därefter är det skolans elever som har tillgång till det högra (närmast väggen). Det bör stå på skyltar. För att skapa en miljö där alla känner sig trygga i (englandsrummet) behöver vi samtala om förhållningsregler hur vi är mot varandra. ( fritidsbarn mot dem yngre.) Pedagoger undersöker så att alla barn får två krokar var i kapprummet. Vi samtalar med barnen kring varför de behöver hålla koll på deras kläder och skor i kapprummet. Vi planerar att undvika att gå ut och in samtidigt som skolan för att skapa en lugnare miljö i kapprummet. För att skapa en lugnare situation i matsalen är det viktigt att hålla tiderna samt att vi samtalar med barnen varför vi behöver vänta på våra kompisar och prata om ljudnivån. Utemiljö: Grindarna till förskolegården måste bli säkrare. Ex.fjädrar på grinden och göra skolbarnen medvetna om vikten av att stänga efter sig. Vara lyhörda pedagoger på gården för att lyssna av i leken.

6 Så här har barn/elever, personal och vårdnadhavare involverats och varit delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet i planen Barnen: Barnen har efter mognad och förutsättningar varit delaktiga i utformandet av planen Pedagogerna: Pedagogerna har analyserat kartläggningar (husmodellen)av barnens trygghet och sinnesstämning samt formulerat främjande och förebyggande insatser. Vårdnadshavare: I dagliga kommunikation mellan pedagoger och vårdnadshavare och vid tex utvecklingssamtal. Vårdnadshavare delges också planen och ges möjlighet till diskussion och revidering av den under tex föräldramöte, föräldraråd. Åtgärdande del Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka, utreda och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Upptäcka: Pedagogerna håller god uppsikt över platser där barnen befinner sig, inomoch utomhus. Pedagogerna befinner sig där barnen är och är uppmärksamma på och närvarande i vad barnen säger och gör. De årliga kartläggningarna av verksamheten är grunden för att tidigt upptäcka diskriminering,trakasserier och kränkningar. Dokumentera: dokumentationsblankett på strukturtorget

7 Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av vuxen Det är all personals ansvar att motverka kränkande behandling. Detta gäller i lika hög grad då någon pedagog kränker ett barn, ett barn kränker en pedagog eller en kollega kränker en annan kollega. Det innebär att den pedagog som bevittnar en kränkning, då en kollega är inblandad, måste ingripa och påtala det felaktiga beteendet samt tillrättavisa kollegan. 1) Rektor anmäler samma dag till huvudmannen, som ansvarar för att utredning påbörjas samma dag. Rektor informerar också skolans elevhälsa och elevens vårdnadshavare samma dag. 2) Enskilda samtal med de inblandade. Rektor gör klart för den vuxne att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 3) Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. Huvudmannens HR-avdelning kan behöva kopplas in. Det finns dock befogade tillsägelser. Förskolans pedagoger måste ibland tillrättavisa ett barn för att skapa en god miljö för hela barngruppen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även barnet ifråga kan uppleva detsamma kränkande.