Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i en plan, i enlighet med 3kap. 16 diskrimineringslagen och 6 kap. 8 skollagen. I AcadeMedia AB gäller nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Ledningen och all personal har ett gemensamt ansvar för detta arbete. Alla barns och elevers upplevelser av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ska samma dag anmälas till förskolechef/rektor. Det är förskolechefs/rektors ansvar att skyndsamt (dvs. inom ett dygn) anmäla alla sådana upplevelser till huvudmannen. Verksamhet Vendelsö Hage Skola och fritidsverksamhet Planen är giltig nedanstående period och gäller ett år Utvärdering av förra årets planerade åtgärder Utvärderingen omfattar vårt främjande och förebyggande arbete kring kränkningar, trakasserier och diskriminering. För alla årskurser på Vendelsö Hage Under året har vi särskilt arbetat med värderingsövningar som syftar till att eleverna tänker och tar ställning till vardagsdilemman som är aktuella för eleverna tränar sig i att uttrycka sin åsikt motiverar sin åsikt tränar sig i att lyssna på andras åsikter. dagliga samtal om rätten att vara den man är, att vi är olika och vikten av att visa respekt mot varandra sett på filmer och dokumentärer som handlar om god värdegrund, ex via UR läst litteratur som handlar om relationer och dilemman som händer i vardagen och samtalat om detta.

2 Genomförande: I förskoleklasserna har barn och pedagoger läst litteratur och samtalat kring genusfrågor, konflikthantering och kritiskt tänkande kopplat till detta samt gett barnen möjlighet till reflektion kring olika saker som uppstår i deras vardag. Vi har arbetat med begrepp som respekt och hänsyn och förmågan att förstå varandras olikheter och behov. Vi har arbetat för ett öppet sinne för varandra. Vi har reflekterat dagligen kring vårt förhållningssätt gentemot varandra och de överenskommelse r vi har i gruppen. Vi arbetar med gruppstärkande lekar för att öka barnens och vår känsla av delaktighet. Vi pratar om hur man skall vara mot varandra för att vara en god vän. I förskoleklasserna har vi inte arbetat med sexuell läggning ännu, ämnet har inte kommit upp från barnen och vi har inte sett annat behov av att ta upp temat detta läsår. Tidigare år har detta varit aktuellt. Barnen pratar idag om att familjer kan se olika ut; till exempel en familj med en förälder, en familj med två pappor eller en familj med två mammor. Hade vi sett här att barnen hade en snäv bild av hur en familj ska se ut hade vi fortsatt inom detta område. Vi har varit bra på att se vad barnen behöver, vad de gett uttryck för och stannat upp i vardagen för att ge utrymme till det som upptar barnen. Vi upplever att barnen känner att vi tar deras funderingar och oro på allvar. Vi har även lyckats med att engagera alla i ovanstående arbete, barnen är aktiva och visar varandra respekt och omsorg i de flesta fall. Vi har fortfarande arbete kvar kopplat till några relationer som påverkas negativt av varandra samt tidvis hela gruppen. Dock upplever vi att barnen känner sig delaktiga och i allmänhet visar att de är trygga med kompisar och skolans miljö. ÅR 1-3 Här har eleverna tillsammans med mentorerna arbetat med kompissamtal där man lyfter sociala händelser som skett under skoldagen. Eleverna berättar om sina upplevelser och får feedback på sina funderingar och berättelser. Vi kommer att fortsätta med denna form av samtal, då vi ser en positiv utveckling av gott kamratskap och färre konflikter. Vid konflikter eller när händelser uppstår utgår vi från vår konsekvenstrappa: 1. Påminnelse 2. Samtal med eleven 3. Samtal med vårdnadshavare och elev 4. Samtal med skolans Elevhälsoteam På lektionerna har teman som familjeliv, människors rättigheter och behov och annat vävts in med värdegrundsarbete kopplat till denna plan. Vi kommer att fortsätta med även denna form av samtal, då vi ser en positiv utveckling av gott kamratskap och färre konflikter. Vi har också varit bra på att ge utrymme till det barnen har visat behov för och stannat upp när värderande åsikter har uttryckts. Vi ser att grupperna fortfarande har behov av att få stöd i sina relationer, både som grupp men också i individuella fall. Vi upplever i stort att barnen har en vid syn på människan och de har i samtal och arbeten visat att de är öppna för alla människors lika värden, dock är inte det alltid lika lätt i lekens hetta - här behövs vidare stöd.

3 ÅR 4-6 Alla elever i årskurs 4-6 har haft EQ på schemat. Här har vi utgått från dilemmasagor där eleven först uttrycker en åsikt för sig själv skriftligt och sedan delar med sig av sina åsikter till gruppen. Vi upplever att eleverna är ganska tränade i och vana vid samtal som dessa. Det resultat vi kan se är att flertalet av eleverna nu tänker mer på sitt förhållningssätt gentemot kamrater och personal på skolan och agerar utifrån det. Vi ser att vi behöver fortsätta detta arbete kontinuerligt och fördjupa det tills samtliga inom Vendelsö Hage ser vikten av att vara ett positivt föredöme för andra och verka för nolltolerans kring kränkningar, mobbning, trakasserier och diskriminering. Vi använder oss av vår konsekvenstrappa när situationer uppstår på skolan där någon känner sig kränkt, trakasserad eller diskriminerad. Under höstterminen 2015 har elevhälsoteamet genomfört en punktinsats i år 4 som handlade om förhållningssätt mellan eleverna (innan denna plan reviderades). De genomförde samtal i mindre grupper där eleverna fick berätta om det de varit med om, det de sett och upplevt. Eleverna i grupperna diskuterade vilka förändringar var och en kunde bidra med för en bättre stämning i klassen. Målet var att samtliga skulle känna tillhörighet, trygghet och få respekt för den man är, vilket inte nådde hela vägen fram med detta arbetssätt. Vidare åtgärder som schemalagt EQ-arbete med pedagog och kuratorstöd i grupp och för individer har sedan satts in. Fritids Vi har haft fritidsråd varje vecka där eleverna har fått berätta om och reflektera över stämningen på fritids samt fått uttrycka vad de vill ha mer av på fritids. Vi har även på fritids utgått från vad övriga elever visar och uttrycker i våra val av kurser och aktiviteter. Vi arbetar inkluderande och samverkande mellan skoltid och fritidstid, vilket innebär att vi arbetar vidare på fritids, men oftast på annat sätt, kring saker eleverna ger uttryck för på skoltid och vise versa. Alla våra aktiviteter och kurser har ett övergripande syfte att ge eleverna verktyg att bli bra samhällsmedborgare, som respekterar varandra och som kan acceptera att inte alltid få sin vilja igenom men argumentera för sin egen åsikt på ett respektfullt sätt. Vi övar även på andra förmågor och färdigheter som eleverna kan ha nytta av under skoltid eller på fritid. Uppstår det större konflikter eller värderingar som inte är önskvärda samverkar vi med lärarna, elevens mentor och vårdnadshavare. Resultat: Vi ser att vårt värdegrundsarbete har gett resultat men att det yttrar sig på olika sätt i grupperna på skolan och fritids. I de grupper vi har kunnat arbeta förebyggande har respekt och förhållningssätt mellan eleverna varit stabilt bra. I de grupper vi har fått gått in mer åtgärderna har det blivit bättre, men vi behöver arbeta vidare för att säkerställa stabilitet. Vi har underläsåret inte haft fall av kränkningar kopplat till diskriminering men haft fall där elever har känts sig trakasserade eller kränkta på grund av mer relationsbundna saker. I dessa situationer har vi anmält till huvudman, påbörjat kartläggningar och kallat till möten med elever och vårdnadshavare i fråga. Förskoleklasserna: Arbetet med begrepp som respekt och hänsyn har ökat barnens förståelse för varandra. Gruppstärkande lekar och aktiviteter har ökat barnens känsla av delaktighet, att vara någon som räknas och behövs. Barnen väljer varandra oftare utifrån intresse och aktiviteter än utifrån kön. Barnen har ett öppet sinne för varandras olikheter och ser varandra som en tillgång i lekar och aktiviteter. Regler och förhållningssätt har hjälpt eleverna att känna trygghet hos individen och i gruppen.

4 År 1-3: Kompissamtalen och övrigt arbete kring värdegrund har lett till att barnen blir mer empatiska. De ser varandra på skolgården, de har lärt sig att ta ansvar för sina handlingar och sätta ord på vad de känner och upplever samt att prata om sina känslor och tankar kring de händelser de ser och/eller är inblandade i. Barnens kritiska tänkande kring könsroller: benämningar som specifikt flick-/pojkaktigt är inte ofta förekommande. Barnen ser och uttrycker att man kan göra det man vill och vara den man är inom till exempel sport, klädval, vem/vilka man vill umgås med, oavsett om man är pojke eller flicka. Man väljer utifrån sina intressen och eget tyckande. Några grupper och individer behöver vidare stöd i leken för att inte hamna i konflikter, vi behöver stötta dem att utveckla leken och stanna upp när känslorna tar överhand. År 4-6: Arbetet kring vår värdegrund kopplat till kön, kompisroll och lärande i år 4-6 har resulterat i ökat kamratskap mellan eleverna och ett mer humanistiskt tänkande beträffande könsroller. Eleverna är mer noggranna med vad man säger och hur man är emot varandra. Eleverna visar mer empati och förståelse för varandras åsikter och de dilemman man kan hamna i. Eleverna är mer noggranna med att alla ska ha någon att vara med på rasterna och bjuder in varandra till lekar och aktiviteter. Eleverna är väl medvetna om den konsekvenstrappa som skolan arbetar utifrån vid konflikter. Eleverna är kritiska till hur väl trappan används i praktiken, de tycker inte vi är tillräckligt hårda eller konsekventa. Detta behöver vi bli bättre på att förtydliga för eleverna och även följa. Fritids Vi ser att eleverna i stort är trygga på fritids, de vet vad de ska göra och hur de ska uppföra sig. Dock avviker de från detta nu och då, men har lätt att förstå och göra det som förväntas. Vi upplever att de styrda aktiviteterna på fritids fungerar bra. Här är det tydligt med förhållningssätt; en pedagog stöttar med regler och ordning samt instruktioner och återkoppling som hjälper eleverna inledningsvis in i aktiviteten. I fysiska aktiviteter sker det oftare konflikter, då fula ord kan framkomma i kampens hetta. Vi har under året bromsat vissa aktiviteter samt försökt få de elever som väljer endast ett mycket begränsat antal aktiviteter att våga välja annat. Genom att exempelvis byta pedagoger på aktiviteter ser vi att vissa elever följer vissa pedagoger till någon aktivitet de inte annars skulle ha valt. Skolans arbete under kommer att fortlöpa kring vår noll-tolerans för mobbning trakasserier och kränkningar samt arbetet kring allas likaberättigande. Utvärdering av årets planerade åtgärder Denna plan utvärderas i följande forum: elevråd, skolråd, lärarkonferenser och skolkonferenser under september månad 2015 och inför upprättande av kommande plan i oktober 2015 för perioden enligt ovan. Utvärderingar av denna plans åtgärder sker enligt vårt systematiska kvalitetsarbete, följs upp höstlov och perioden mellan sport- och påsklov samt utvärderas vid höst-

5 och vårterminens slut och slutligen innan den nya planen skrivs. Främjande del Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. (Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Verksamhetens lokala vision och ställningstagande Alla medarbetare på Vendelsö Hage skola och fritidshem arbetar utifrån ståndpunkten att vara goda förebilder samt att diskriminering, kränkningar, mobbning, hot och misshandel är totalt oacceptabelt. På vår skola är visionen nolltolerans beträffande detta. Tillsammans med elever och vårdnadshavare har vi ett gemensamt ansvar att aktivt leva i och agera utifrån skolans vision. Verksamhetens lokala vardagsarbete för att främja allas lika värde och trygghet Kön: att någon är kvinna eller man Främjande åtgärder: I mentorsgrupperna pågår ett kontinuerligt arbete med samtal och övningar, kring att alla har rätt att vara den man är oavsett kön Vi har ett genusperspektiv i vårt dagliga arbete Vi förebygger fördomar genom att öva kritiskt tänkande Vi uppmuntrar eleverna att pröva på olika aktiviteter oavsett kön I början av läsåret lägger vi stor vikt vid att arbeta med kamratskap I vårt värdegrundsarbete utgår vi från våra ledord: Trygghet, Lärande, Engagemang och Delaktighet Genom våra samtal och aktiviteter ger vi eleverna insikt i att alla, oavsett kön, ska behandlas lika Pedagogerna fördelar medvetet frågor och uppgifter lika till flickor och pojkar Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Främjande åtgärder: All personal på skolan har en öppen och till fullo accepterande inställning till olika könsöverskridande identiteter

6 Vi pratar och läser litteratur om likheter och olikheter i människors livssituation Vi talar om att familjekonstellationer i samhället ser olika ut Våra blanketter och informationsblad vänder sig till vårdnadshavare och inte till mamma och pappa Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande Religion eller annan trosuppfattning: religion eller en annan trosuppfattning, exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister Främjande åtgärder: I samband med att vi arbetar med de olika världsreligionerna belyser vi helger som firas i aktuell religion I det dagliga arbetet och i So-ämnet uppmärksammar vi olika världsreligioners högtider och traditioner Områden inom humanismen och ateismen arbetas med under lektioner Via litteratur och film diskuterar vi och visar på hur det kan vara att leva i andra länder och att leva i Sverige med sin trosuppfattning Vi uppmärksammar internationella dagar, som ex. FN-dagen, och arbetar med teman kring detta Vi främjar modersmålsundervisning på skolan och lyfter upp det positiva med att ha tillhörighet till andra länder Vi lyfter upp att vara adopterad; läser litteratur, ser filmer och ger utrymme för de elever hos oss som har bakgrund i annat land att berätta om så önskas I skolans restaurang serverar vi mat från olika delar av världen, med tillhörande information Funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga till följd av en skada eller en sjukdom som fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå Främjande åtgärder: Vårt mål är att elever med någon form av funktionsnedsättning ska inkluderas i den ordinarie skoldagen Tillsammans med eleven och vårdnadshavare ser vi över elevens behov Vi individanpassar undervisningen i det dagliga arbetet inom ramen för

7 undervisningen Vi individanpassar också miljön och organisationen så att den fungerar för eleven/eleverna Skolan införskaffar de hjälpmedel som eventuellt behövs. Dessa åtgärder dokumenteras som extra anpassning eller i ett åtgärdsprogram Vi utvärderar den/de extra anpassningarna/åtgärdsprogrammet kontinuerligt tillsammans med elev och vårdnadshavare Klassens övriga elever får, efter samråd med vårdnadshavare, den information de behöver för att bäst kunna förstå sin kamrat. Skolans samtliga personal delges den information de behöver för att på bästa sätt bemöta eleven Vi har gemensamma aktiviteter där vi-känsla och samhörighet skapas och utövas Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning Främjande åtgärder: All personal på skolan har en öppen och till fullo accepterande inställning till ovanstående sexuella läggningar Via samtal och aktiviteter i elevgrupperna tar vi upp olika sätt att leva Via litteratur, filmer och diskussioner tar vi upp olika familjekonstellationer Våra blanketter och informationsblad vänder sig till vårdnadshavare och inte till mamma och pappa Ålder: uppnådd levnadslängd Främjande åtgärder: Varje elev blir bemött och utmanas utifrån sina egna förutsättningar Vårt arbetsmaterial ska vara åldersadekvat I sociala situationer tar vi hänsyn till ålder när vi diskuterar konsekvenser kring beteende Definition av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna

8 personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Bristande tillgänglighet: att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämf örbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till ekonomiska och praktiska förutsättningar samt andra omständigheter av betydelse. Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Annan kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkande behandling kan till exempel vara - om någon skickar elaka mail eller sms - om någon upprepade gånger blir retad för något - om någon inte får vara med de andra - våld såsom slag, sparkar, knuffar och hot Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning. Förebyggande del

9 Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. (Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Resultat av årets kartläggningar och planerade åtgärder utifrån resultatet av kartläggningarna Utifrån föregående läsårs utvärderingar kommer vi fortsätta att ha dagliga samlingar i alla grupper där eleverna får: tänker och tar ställning till vardagsdilemman som är aktuella för eleverna tränar sig i att uttrycka sin åsikt motiverar sin åsikt tränar sig i att lyssna på andras åsikter. Samt; dagliga samtal om rätten att vara den man är, att vi är olika och vikten av att visa respekt mot varandra sett på filmer och dokumentärer som handlar om god värdegrund, ex via UR läst litteratur som handlar om relationer och dilemman som händer i vardagen och samtalat om detta. Vi kommer även påbörja: Ett mer systematisk arbete kring vår trygghetsgrupp som består av pedagoger på förskolan, fritids och lärare. Starta en grupp av elever som arbetar för bättre sammanhållning och trygghet bland elever. Arbete mer i elevrådet med värdegrundsarbetet för gemensamt ansvar för allas trygghet och trivsel elever och personal tillsammans. Så här har barn/elever, personal och vårdnadshavare involverats och varit delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet i planen Eleverna får information om planen och dess innehåll. Vi ger barnen tid i stor grupp men också i mindre grupper att diskutera hur vi ska leva upp till det som står skrivet i planen, hur vi kan arbeta för att innehållet i planen ska vara ett levande dokument. Vi samtalar om planen också i elevrådet och elevrådsrepresentanterna får uppdrag med sig tillbaka till sin mentorsgrupp kopplat till detta arbete. Vi arbetar praktiskt med delar i planen kontinuerligt under året. För att medvetandegöra eleverna om planen kopplar vi denna till annat arbete vi håller på med under lektionstid och aktiviteter på fritids. Vi har också återkommande kvalitetsundersökning (NKI), där eleverna svarar på frågor som bland annat handlar om trivsel och trygghet. Denna utvärderas och analyseras tillsammans med eleverna i slutet av varje läsår. Samtlig personal på skolan jobbar aktivt utifrån innehållet i planen under hela läsåret

10 tillsammans med kolleger och elever. Vi tillämpar vår policy och vårt förhållningssätt vid till exempel konflikter. Vi har återkommande diskussioner med eleverna om kränkningar och trakasserier, hur vi tolkar och uppfattar vad det handlar om när en elev uttrycker att han/hon känner sig utsatt. Vi arbetar också med dilemman som man kan råka ut för på skolan och på fritiden. Vi lägger stor vikt vid arbeten kring likabehandling och att duga för den jag är. Vi följer upp vårt arbete med planen på våra personalkonferenser, minst en gång per termin och utvärderar vid varje terminsslut. Samtlig personal får både vid anställning och återkommande under året information och påminnelser om vikten att rapportera in olägenheter kopplat till missförhållanden mellan elever, mellan elev - vårdnadshavare eller elev -personal. Vårdnadshavare får information om planen genom veckobrev och rektorsbrev. Vårdnadshavarna har möjlighet till inflytande i planen via skolrådet och på föräldramöten. På skolans hemsida finns planen att tillgå. Där kan även vårdnadshavare delge oss sina åsikter och reflektioner samt tips på hur vi kan arbeta praktiskt med planen samt även ge synpunkter på delar de tycker vi ska ha ett fördjupat arbete kring. UNIKUM, som är skolans digitala IUP-verktyg, innehåller delar som styrker elev- och vårdnadshavarinflytande. Samtliga vårdnadshavare har fått information om PyssO och om elevhälsan både centralt och lokalt på skolan. I skolans förväntansdokument står det tydligt att vårdnadshavare förväntas kommunicera om de är oroliga för något eller har upptäckt något som kan uppfattas som kränkande eller diskriminerande. Åtgärdande del Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka, utreda och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling För att förebygga och upptäcka eventuella kränkningar, diskrimineringar och trakasserier arbetar vi på följande sätt: - Arbetar med eleverna att de ska berätta om de själva eller en kompis blir behandlat på ett icke-respektfullt sätt. - All personal rör sig runt om på skolans inre och yttre miljö, rastvärdar har speciella områden de ansvarar för i syfte att finnas lätt till hands och för att kunna upptäcka. - Vi har återkommande möten om klimatet på skolan, fritidstid och skoltid om t.ex. enstaka elever, tendenser i grupper och dylikt.

11 Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av andra barn/elever Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genast genom att avbryta handlingen. Följande åtgärdstrappa används också om skolan på annat sätt får reda på att en elev känner sig utsatt av annan/andra elev/er: 1) Enskilda samtal med inblandade. Gör klart för utsättande elev/er att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 2) Berörd klasslärare/mentor och rektor informeras. (Rektor anmäler till huvudmannen som ansvarar för att utredning påbörjas, samt informerar skolans elevhälsa.) 3) Inblandade elevers vårdnadshavare kontaktas av klasslärare/mentor. 4) Uppföljning dagligen med utsatt elev för att försäkra oss om att eleven känner sig trygg i skolan. 5) Om problemet kvarstår efter en vecka, samlas skolans trygghetsteam och elevhälsa. Handlingsplan upprättas som kan omfatta exempelvis - delade rasttider för olika elever/elevgrupper - ökad personaltäthet vid raster, förflyttning mellan olika lokaler eller i övrigt där utsatt elev känner sig otrygg Täta uppföljningar med utsatt elev för att försäkra oss om att åtgärderna har önskad effekt och att eleven känner sig trygg i skolan. 6) Om problemet fortfarande kvarstår utdelas, efter utredning, en skriftlig varning till utsättande elev/er där vidare åtgärder kan vara exempelvis - tillfällig omplacering i skolenheten - tillfällig förflyttning till annan skolenhet - tillfällig avstängning (vilket också innebär anmälan till sociala myndigheter) Även polisanmälan kan bli aktuell om kränkningarna är av sådan art att detta är befogat. Under hela utredningen förs kontinuerlig dokumentation av alla samtal och åtgärder. Vårdnadshavare informeras om alla åtgärder. Huvudmannen informeras kontinuerligt om läget. Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av vuxen 1) Rektor anmäler samma dag till huvudmannen, som ansvarar för att utredning påbörjas samma

12 dag. Rektor informerar också skolans elevhälsa och elevens vårdnadshavare samma dag. 2) Enskilda samtal med de inblandade. Rektor gör klart för den vuxne att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 3) Om barn/elev känner sig kränkt av rektor/förskolechef, ansvarar verksamhetschef för utredningen. 4) Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. Huvudmannens HR-avdelning kan behöva kopplas in.