Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i en plan, i enlighet med 3kap. 16 diskrimineringslagen och 6 kap. 8 skollagen. I AcadeMedia AB gäller nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Ledningen och all personal har ett gemensamt ansvar för detta arbete. Alla barns och elevers upplevelser av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ska samma dag anmälas till förskolechef/rektor. Det är förskolechefs/rektors ansvar att skyndsamt (dvs. inom ett dygn) anmäla alla sådana upplevelser till huvudmannen. Verksamhet Karin Boyeskolan Grundskola åk 7-9 Planen är giltig nedanstående period och gäller ett år Utvärdering av förra årets planerade åtgärder Åtgärd: Planera temadagar och friluftsdagar där eleverna är ålders- och könsblandade. Genomförande: Under året har årskurs 7 haft två temaveckor och årskurs 8 och 9 har haft en temavecka. Till detta så har flera friluftsdagar anordnats, t.ex. friidrottsdag. Resultat: Vid utvärdering med elever och personal kan vi konstatera att de genomförda temaveckorna och friluftsdagarna har gjort att elever känner större gemenskap. Utvärderingarna visar också att elever och personal önskar ännu fler åldersblandade aktiviteter. Åtgärd: Värdegrundsarbete och samarbetsövningar utifrån diskrimineringsgrunderna under mentorstid. Genomförande: Varje klass har under terminen arbetat och problematiserat kring diskrimineringsgrunderna. Detta hade varje klass som uppstart i sin mentorsgrupp och sedan löpande under läsåret. Mentorer har tillgång till arbetsmaterial i konferensrummet där samarbetsövningar samt övningar kring värdegrund finns. Dessa kan mentorerna använda under mentorstid. Resultat: Genom att alla elever har arbetat med diskrimineringsgrunderna i Planen mot diskriminering och kränkande behandling under mentorstid har förståelsen för våra olikheter blivit större. Acceptansen elever emellan har ökat. Åtgärd: Arbeta med integritet på nätet Genomförande: Mentorer har haft tillgång till arbetsmaterialet ungas integritet på nätet som ska användas som stöd att under mentorstid arbeta med integritet på nätet.

2 Resultat: Personal upplever att elever i större utsträckning berättar för personal på skolan om vad som händer på nätet. Då frågor kring nätanvändande ständigt är aktuellt för eleverna är detta ett utvecklingsområde för Karin Boyeskolan. Åtgärd: Två mentorer närvarande under all mentorstid med eleverna. Genomförande: Schemaläggare har fått uppgift att så långt som möjligt se till att två mentorer närvarar under mentorstid Resultat: I de flesta klasser lyckades vi schemalägga båda mentorerna under mentorspassen. Detta har gjort att fler enskilda samtal med elever har kunnat genomföras. Elever har på så sätt kunnat fångas upp tidigt och åtgärder har kunnat planeras efter behov. Åtgärd: Öka toleransen för olika religioner och trosuppfattningar. Genomförande: Vid arbete med religioner och olika trosuppfattningar inom SO så läggs särskild vikt vid att öka just toleransen för andra människors religioner och trosuppfattningar. Resultat: Undervisande lärare upplever att toleransen för andra religioner och trosuppfattningar ökar efter genomgånget tema. Lärarna i so-ämne märker en tydlig förändring i attityder och tolerans. Utvärdering av årets planerade åtgärder Mål ska följas upp genom: Utvecklingssamtal mellan elev, vårdnadshavare och mentor. Träffar i trygghetsgruppen där elevrepresentanter från alla klasser tillsammans med personal träffas regelbundet. Elever framför synpunkter på planen mot diskriminering och kränkande behandling på klassråd. Dessa synpunkter tas med till elevrådet. Det finns även en punkt på alla klassrådsprotokoll som rör trivsel och trygghet. Personalen genomför klasskonferenser varje termin. Varje vecka finns arbetslaget som forum för att diskutera elevärenden. Skolan har även morgonmöten varje morgon där akuta ärenden kan lyftas. Enskilda samtal med elever genomförs. Enkät genomförs av alla elever. Denna sammanställs av personal från trygghetsgruppen. Samtliga elever går igenom plan mot diskriminering och kränkande behandling och tittar då på åtgärder som ska ha genomförts under året. Detta görs under mentorstid i slutet av vt-17. I grupper diskuterar sedan eleverna åtgärderna, vilka som genomförts och inte samt med vilket resultat. Synpunkter sammanställs av mentor. Mentor delger resultat av utvärderingen till ansvariga för Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Personalen på skolan får utvärdera planen individuellt och ge sin syn på åtgärderna och dess resultat. Alla synpunkter delges ansvarig för upprättandet av planen. Information från ovanstående beskrivna kartläggningar ligger till grund för nästa års plan. Årets plan ska utvärderas senast

3 Främjande del Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. (Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Verksamhetens lokala vision och ställningstagande Karin Boyeskolan är en skola där alla ska känna trygghet och behandlas lika med aktning för den egna personen. Alla på skolan ska visa respekt för den enskilda individen och i allt arbete utgå från ett demokratiskt arbetssätt. Tillsammans ska alla på skolan aktivt arbeta för att diskriminering, trakasserier, mobbning och kränkningar inte ska förekomma. Verksamhetens lokala vardagsarbete för att främja allas lika värde och trygghet Kön: att någon är kvinna eller man Främjande åtgärder: Personalen uppmuntrar såväl flickor som pojkar satt delta i alla aktiviteter. Personalen samtalar med elever om att pojkar och flickor har lika värde. Alla elever oavsett kön ges samma möjlighet till att delta i aktiviteter. I t.ex. undervisning så får alla möjlighet till lika mycket talutrymme. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Främjande åtgärder: Elever kommer under läsåret att ha en temavecka där diskussioner kring könsidentitet kommer att vara i fokus. Personal samtalar med elever i olika vardagliga situationer om att alla människor oavsett könsöverskridande identitet har lika värde. Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande Främjande åtgärder: Personal visar i alla situationer att alla oavsett nationalitet, etniskt ursprung eller hudfärg har lika värde. Religion eller annan trosuppfattning: religion eller en annan trosuppfattning, exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister Främjande åtgärder: I skolans alla ämnen, men framförallt i so, förs diskussioner kring olika livsåskådningar. Vi måste medvetandegöra för eleverna att människor oavsett religioner eller annan trosuppfattning har lika värde. Funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå Främjande åtgärder: Alla barn och ungdomar ska ges förutsättningar att delta i skolans verksamheter och aktiviteter. Skolan planerar att genomföra en dag då elever får prova på t.ex. rullstolsbasket och goalball.

4 Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning Främjande åtgärder: Personalen samtalar med elever i olika vardagliga situationer om att alla människor oavsett sexuell läggning har lika värde. Eleverna har under läsåret temavecka med inriktning kring sex och samlevnad där sexuell läggning är ett naturligt inslag i undervisningen. Ålder: uppnådd levnadslängd Främjande åtgärder: Personalen samtalar med elever i olika vardagliga situationer om att alla människor oavsett ålder har lika värde. Definition av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Bristande tillgänglighet: att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till ekonomiska och praktiska förutsättningar, andra omständigheter av betydelse. Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Annan kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkande behandling kan till exempel vara - om någon skickar elaka mail eller sms, - om någon upprepade gånger blir retad för något - om någon inte får vara med de andra - våld, som slag, sparkar, knuffar och hot Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning.

5 Förebyggande del Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. ( Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Resultat av årets kartläggningar och planerade åtgärder utifrån resultatet av kartläggningarna På Karin Boyeskolan utgår vi från följande kartläggningsmetoder: Utvecklingssamtal med elev, föräldrar och mentor. Elevrepresentanter från alla klasser träffas på elevråd regelbundet. Klasskonferenser varje termin där all personal deltar. Elevärenden är en stående punkt på dagordningen då personalen har konferens. Enskilda samtal mellan mentor och elev genomförs. Enkät genomförs av alla elever. Denna sammanställs av personal från trygghetsgruppen. Vi kan utifrån kartläggningsmetoderna se att det förekommer kränkningar mellan eleverna på nätet. Detta är något som är genomgående för flera klasser. Sett till detta resultat måste skolan arbeta mer med nätetikett. Totalt sett ger många elever en väldigt positiv bild av läget på skolan och hur de själva upplever sin skolsituation med avseende på trygghet. Karin Boyeskolan planerar följande åtgärder för att motverka diskriminering och kränkande behandling: Skolan ska fortsätta med extra kartläggningar enligt trygghetsgruppens kalender. Ansvar: Rektor Vid friluftsdagar ska ännu större vikt läggas vid att eleverna åldersblandads. Ansvar: Personal som deltar i planeringsarbetet av friluftsdagar Under mentorstid ska klasserna arbeta med värdegrundsfrågor och ha samarbetsövningar kring dessa. En del av värdegrundsarbetet ska syfta till att motverka grupperingar i klassen. Ansvar: Mentor Elever har bestämda platser i klassrummet så att alla känner att de har någon att sitta tillsammans med. Ansvar: Undervisande lärare och mentor Alla elever tillhör en basgrupp. Denna används både under mentorstid och vid andra aktiviteter på skolan. Ansvarig: Mentor Diskussioner i klasserna hur man kan agera när någon är utanför. Ansvar: Mentor Personal deltar och har tillsyn i matsalen. Ansvar: All personal Alla vuxna rör sig på platser där elever uppehåller sig under rasttid och vid förflyttningar. Prioriterade områden är korridor mellan rött och lila klassrum samt skåpsrummet vid sal X och Y. Ansvar: All personal Ta in extern föreläsare för föräldrar och elever för att öka förståelsen av kränkningar på sociala medier. Ansvar: Rektor

6 Dubbla mentorer på mentorstid så att enskilt samtal med elever hinns med. Ansvar: Rektor, mentorer Extra enkäter på vår lärplattform SchoolSoft där trygghet och studiero står i fokus. Ansvar: Rektor Så här har barn/elever, personal och vårdnadshavare involverats och varit delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet i planen På Karin Boyeskolan har elever och personal varit delaktiga i det främjande arbetet genom: Utvecklingssamtal Under samtalen får eleven möjlighet att ge sin syn på trygghet och arbetsmiljö. I samtalet är elev, föräldrar och mentor närvarande. Klassråd och elevråd På klassrådet finns särskild punkt där arbetsmiljö och trivsel diskuteras. Klasserna träffas och har diskussioner två gånger varje vecka. Synpunkterna tas med till elevråd. Trygghetsgrupp Personal träffar representanter från samtliga klasser i trygghetsgruppen. Där får representanterna ge synpunkter på hur de upplever arbetsmiljön och tryggheten på skolan. Enskilda samtal Utifrån ett antal frågor pratar varje mentor enskilt med sina mentorselever i syfte att bilda sig en uppfattning om läget i klassen med avseende på diskriminering och kränkande behandling. Enkät Alla elever svarar individuellt och anonymt på ett anta frågor i syfte att kartlägga eventuell diskriminering och kränkande behandling som kan tänkas förekomma. Enkäten sammanställs av trygghetsgruppen. Arbetslag Under arbetslagen lyfter pedagoger de elever som de vill diskutera bland annat utifrån diskrimineringsgrunderna. Klasskonferens All personal träffas en gång varje termin för att få en samlad bild av läget i alla klasser. På Karin Boyeskolan har vårdnadshavare varit delaktiga i det främjande arbetet genom: Utvecklingssamtal Utvecklingssamtalet är ett trepartssamtal där elev, vårdnadshavare och mentor samtalar om elevens utveckling och trivsel. Föräldramöte Under föräldramöten så informeras vårdnadshavare om läget i klassen bland annat ur ett trygghets- och trivselperspektiv. Skolråd Minst en vårdnadshavare från varje klass representerar klassen på skolråd. Skolrådet är ett forum där det finns möjlighet att kommentera planen mot diskriminering och kränkande behandling.

7 Åtgärdande del Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Upptäcka: Personalen befinner sig ofta på de platser där det finns elever utanför lektionstid. Då personalen inte har något eget fikarum befinner de sig i skolans fik där även eleverna är. All personal äter tillsammans med eleverna. Personal är uppmanad att sprida ut sig bland eleverna i matsalen. Lunchschema för lärare finns. All personal på skolan är medveten om vikten av att uppmärksamma och lyfta upp misstanke om trakasserier och kränkande behandling. Sådana misstankar meddelas rektor och tas upp med mentorer och trygghetsgruppen. Varje morgonmöte då all personal träffas finns möjlighet att lyfta funderingar och misstankar om elev som på något sätt är utsatt. Under arbetslag finns tid för diskussioner om hur arbetet kring någon elev ska fortskrida. Frånvaro Karin Boyeskolan arbetar med närvaroprogram i SchoolSoft. Mentor agerar då elev har en frånvaro som är 20%. Rektor meddelas. Mentor checkar även regelbundet av ströfrånvaro och meddelar rektor. Elevhälsa kopplas in omedelbart. Föräldrasamverkan kontinuerlig kontakt mellan hem och skola sker genom SchoolSoft, telefon och personliga möten. Enkät genomförs av alla elever. Enkäten handlar om trygghet och om eleverna vet något om kränkningar eller ensamhet som inte personalen har upptäckt. Denna sammanställs av personal från trygghetsgruppen. Dokumentera: De samtal som förts mellan olika parter då någon utsatts för kränkande behandling ska dokumenteras på avsedd blankett. Blanketten finns under mappen trygghetsgrupp och ärenden. Ny mapp skapas för varje ärende. Mappen och dokumentets namn ska innehålla datum och namn på alla inblandade. Logganteckningar ska skrivas från det att ärendet är anmält för att tillföra viktig information kring den som blivit utsatt och de som utsatt eleven för något. Utifrån dokumentation, logganteckningar och samtal upprättas sedan en åtgärdsplan. Åtgärdsplanen sparas i samma mapp som ärendet. Dokumentet sparas i skolans journalföringssystem PMO. Skolan gör en skyndsam anmälan till huvudman. Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av andra barn/elever Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genast genom att avbryta handlingen. Följande åtgärdstrappa används också om skolan på annat sätt får reda på att en elev känner sig utsatt av annan/andra elev/er: 1) Enskilda samtal med inblandade. Gör klart för utsättande elev/er att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter.

8 2) Berörd klasslärare/mentor och rektor informeras. (Rektor anmäler till huvudmannen som ansvarar för att utredning påbörjas, samt informerar skolans elevhälsa.) 3) Inblandade elevers vårdnadshavare kontaktas av klasslärare/mentor. 4) Uppföljning dagligen med utsatt elev för att försäkra oss om att eleven känner sig trygg i skolan. 5) Om problemet kvarstår efter en vecka, samlas skolans trygghetsteam och elevhälsa. Handlingsplan upprättas som kan omfatta exempelvis - delade rasttider för olika elever/elevgrupper - ökad personaltäthet vid raster, förflyttning mellan olika lokaler eller i övrigt där utsatt elev känner sig otrygg Täta uppföljningar med utsatt elev för att försäkra oss om att åtgärderna har önskad effekt och att eleven känner sig trygg i skolan. 6) Om problemet fortfarande kvarstår utdelas, efter utredning, en skriftlig varning till utsättande elev/er där vidare åtgärder kan vara exempelvis - tillfällig omplacering i skolenheten - tillfällig förflyttning till annan skolenhet - tillfällig avstängning (vilket också innebär anmälan till sociala myndigheter) Även polisanmälan kan bli aktuell om kränkningarna är av sådan art att detta är befogat. Under hela utredningen förs kontinuerlig dokumentation av alla samtal och åtgärder. Vårdnadshavare informeras om alla åtgärder. Huvudmannen informeras kontinuerligt om läget. Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av vuxen 1) Rektor anmäler samma dag till huvudmannen, som ansvarar för att utredning påbörjas samma dag. Rektor informerar också skolans elevhälsa och elevens vårdnadshavare samma dag. 2) Enskilda samtal med de inblandade. Rektor gör klart för den vuxne att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 3) Om barn/elev känner sig kränkt av rektor/förskolechef, ansvarar verksamhetschef för utredningen. 4) Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. Huvudmannens HR-avdelning kan behöva kopplas in.