Idésemniarium sydsvensk växtodling Craafordsalen, Alnarp, Pågående projekt Dave Servin, koordinator för Partnerskap Alnarp och

Transkript

1 Idésemniarium sydsvensk växtodling Craafordsalen, Alnarp, Pågående projekt Dave Servin, koordinator för Partnerskap Alnarp och ordförande i ämnesgrupp Växtodling livsmedel redogjorde för pågående partnerskapsprojekt inom ämnesgruppens område. Av utdelad förtecknaing framgick projektens rubriker och omfattning, det finns både korta och långa projekt representerade i katalogen. 2. Idépresentationer En sydsvensk plattform för växtföljdsövergripande grödförsök Robert Olsson, SBU Inom odlingsutvecklingen för sockerbetor har genomförts och genomförs flera grödorienterade projekt, ex 4T och team SBU kan konstatera att när vi ska gå igång med nästa projekt måste vi se över flera grödor. Därför möttes en grupp företrädande flera grödor inriktningar den 12 maj för att diskutera de här frågorna. I gruppen var vi eniga om behovet av försök som griper över flera grödor i växtföljden. Vi var också eniga om att en plattform måste ha alla grödor varje år. Det kräver en tydligare formulering av vad vi vill, och att vi inte ska ställa frågor som vi redan har svar på. Vi ser behov av ett större upplagt förprojekt, där själva grundupplägget också ska vara att jämföra mellan låginsats och avkastningsmaximerande insatser. Det är också önskvärt att kunna separera mellan tekniska och biologiska delar. Vi konstaterade att det här skulle vi vilja ha, men hur ska vi gå vidare? Sedan mötet i maj har vi haft kontakt med Skåneförsöken och potatisforskningen. Vid avyttring av ton den svenska sockerkvoten erhålls en ersättning på 43 MSEK för omställningsågärder, varav en del skulle kunna gå till detta område. Om vi ska kunna gå vidare krävs en projektledare. Det krävs också en längre löptid, mer än tre till fyra år. Christer Nilsson, växtvetenskap: Vi måste arbeta på växtföljdsnivå, se hela teknologin, maximera skörden inom systemgränserna, avläsningsnivå på TB. Försöksmark bör vara oplöjd för trovärdiga försök. Odling i balans Lars Törner Förutsättningar för effektiv växtodling finns i regionen, det finns en omfattande animalieproduktion, enkoppling till förädlingsindustrin och en aktiv forskning och utveckling. Miljömålen skapar en annan förutsättning med vatten, luft och bevarade markvärden. Marknaden finns med närhet till konsumenterna, Danmark, etnisk mångfald. Energimarknaden är också en möjlighet. Vi går från tekniskt inriktat jordbruk till landsbygdsföretagande småskalig livsmedelsförädling, turism, upplevelse, jakt, vattenbruk. Frågeställningar: Tål den relativt mullfattiga skånska åkerjorden ett större borttagande av skörderester? Vilka grödor ingår i en marknadsmässigt och biologiskt uthållig växtföljd?

2 Hur ska vi utnyttja de arealer som friställs genom en minskande animalieproduktion i Mellanskåne? Stråbränslen? Biogas? Vilka tekniska marknadsmässiga och mentala hot och möjligheter finns för en ökad animalieproduktion? Möjlighet till ökat fokus på skånsk jordbruksråvara i regionala livsmedelsföretag? Ökat fokus på frukt och grönt? Energiproduktion hittills varit en nischproduktion, kan det bli en konkurrens mellan olika avsättningsområden? Satsa på biogas? Strukturutveckling inom mjölkproduktion som leder till en marknad för stråfoder. Skåneförsöken som forskningspotential Arne Ljungars, HS Kristianstad Skåneförsöken är en omfattande verksamhet som kräver stora resurser vi skulle vilja kunna arbeta med mer långsiktiga frågeställningar. Utvecklingen har gått från en stor mängd nationella försök till ett fåtal, minskat med 70 procent, och ligger idag huvudsakligen inom ekologisk odling och potatis. I övrigt innefattar försöken produktprovning med graderingar och skörderegistreringar vid olika insatser. Vi tycker att detta borde utnyttjas bättre genom att studer exempelvis upptag av kadmium, effekter på kvalitet med mera. Sortförsök för att prova sorter, har egentligen endast mätt avkastning, men periodvis har vi studerat även kadmiumupptag. Vi tittade också på olika former av stärkelse i spannmål. Här borde vi plocka upp mer av kvalitetsegenskaper. Vi har också tittatockså på fusariumkänslighet i sortförsöken. I ogräsförsök i samarbete med SJV studeras effekter och skördar. Här skulle vi kunna se närmare på resistensutveckling exempelvis mot isoproturon, renkavle. De försöken skulle kunna utvecklas vidare. Växtnäringsförsök med kvävestegar borde kunna kompletteras med andra egenskaper och effekter, se på kadmiumupptag, kvalitetsegenskaper, skadegörare. Odlingssystemförsöken i maltkorn ett exempel, där sort, kväve, växtskydd och utsäde kombineras. Där tittar vi också på fusarium och mykotoxinbildning, och studerar även proteinkvaliteten. Ett bra exempel på hur en rad olika frågeställningar kan kombineras in ett försök. Men det kräver också ökad kompetens i design, genomförande och utvärdering. Christer Nilsson: Försöksverksamheten nödvändig för lantbrukarna, för att kunna besvara enkla frågor. Den absolut största mängden medel till försöken är externa. Vi har kommit långt när det gäller insatsmedel, viktigare att studera maskin- och arbetskostnader. Utveckling inom Yara Gunilla Frostgård, Yara AB Mest i fokus just nu är fosforfrågan, dels den för lantbrukaren optimala givan, dels miljökonsekvenserna.

3 Vi har kommit en bit med applicering, men det finns en rad frågor kvar att besvara, både vad gäller nivåer över hela växtföljden, och även på miljöområdet. Ingen vill ha höjda avgifter eller restriktioner på fosfor till jordbruket. Fosforstegar med ökade fosfor via kombinerade gödselmedel viktigt att balansera biologi och ekonomi. Christer Nilsson: Vi borde titta närmare på stabiliserat kväve med enzymatisk bindning som frigör nitratkväve när växten behöver. 3. Gruppdiskussion Forskning och försök De tre viktigaste områdena Skapa helhetssyn Nya grödor utveckla gamla grödor varför inte vin? Viktigt med marknad/avsättning. Vattenproblematik Spetskompetenser: Nematoder, växtskydd Växtförädling Vissa frågetecken kring växtnäring Projektförslag On farm research en helhetssyn i växtföljden se hela systemet, växtnäring, pesticider. Mellangrödor. Fosfor till oljeväxter Utsädeskvalitet hur undersöker vi utsädet? Gör vi det på rätt sätt? Lyft fram goda exempel ex värdekedjan för Absolut. Odlingssystem och bioenergi Frågeställningar: Uthållighet, optimering, växtföljd, ts-produktion i kombination med våra befintliga växtföljder. Maskinkostnader i odlingssystem Fosfortillgänglighet Odlingssystemförsök i områden med olika förutsättningar. Titta på växtföljder tillsammans med husdjursföretag vad vallar kan ge, belyser även maskinkostnader. Diskussion kring biogasproduktionens förutsättningar Kompetenser Finns många men främst syns att det saknas en bred växtodlingskompetens.

4 Projektförslag Fortsättning energigrödeprojektet på Lönstorp belyser många aspekter på energiproduktion. Slam en möjlighet för energiproduktion behov av karenstider, markeffekter mm. Odlingssystemförsök under olika förutsättningar gärna med Väderstad i Partnerskapet. Vad innebär en ökad användning av Brassica som mellangröda? Växtföljd, sanering Växtodling, kvalitet och bioteknik Frågeställningar Viktigt med kvalitetsegenskaper även i odlingssystemförsöken, så att vi kan dra relevanta slutsatser och inte införa förändringar som undergräver utvecklingen av kvalitet. Se på grödorna mer ur näringsaspekt, inte bara optimera de agronomiska egenskaperna. Vilka näringsämnen och vilka ämnen finns i vår skörd utspädningseffekter? Var i värdekedjan är det lämpligast att tillföra nutritionellt viktiga ämnen? Ensidig gödsling skapar brist i marken, men vad händer i växten? Vi har så växten klarar sig, men vi har inte kontrollerat utifrån ett livsmedelsperspektiv. Kvalitetssäkring av mikronäring? Tillförsel via gödsel eller berikning? Exemplet Finland. Fettsyror i spannmål det ekologiska har legat längre fram. Är det statiskt i spannmål? Kan en groningsprocess påverka? Studera vad som kommit fram i Kina. Undersöka sortvariationer. Variation i stärkelsens tillgänglighet i korn olika behov mot idisslare och mot enkelmagade djur. Specialkornsorter med variationer i amylos/amylopektin-innehåll. Korn för olika användningsområden: Människa, idisslare, enkelmagade. Livsmedelssäkerhet mykotoxiner, kadmium. PCR-analys. Kompetenser: Mikronäring Kadmium PCR patogener, mykotoxin Vete och kornproteiner Mältning Fettsyror Allergener Odlingsteknik plöjningsfri, näringsapplikation Försök Projektförslag Övergripande projekt Kvalitetskorn Konsumentkvalitet nutrition, livsmedelssäkerhet: mätt med GI, fettsyrasammansättning, biotillgänglighet, mikronäring, kadmium, allergener, mykotoxin. Kundkvalitet: Maltkorn, vete Odling, försök: Reducerad bearbetning, applikation. Smarta försök odlingssystem, multifaktoriella. Utnyttja de försök som görs.

5 Mältning biotillgänglighet. Seminarium Oljeväxter och fettsyrakvalitet Projekt kvalitetspotatis enligt modell korn. 4. Diskussion Viktigt att skapa bättre kopplingar mellan försöken och forskningen. Grundkostnaden ofta tagen i Skåneförsöken. Seminarium om mikronäring för växten och för människa och djur. 5. Uppmaning till examensarbeten Jan Larsson, JBT, tog upp examensarbeten som en lämplig modell för att initiera samverkansprojekt och uppmanade till deltagarna att använda sig av den formen. 6. Fortsatt arbete Gruppernas sekreterare, som gjort anteckningar, får i uppgift att samordna förslagen och börja skapa tänkbara samverkansgrupper med forskare och partners. Möjligheterna att lyfta fram några projektförslag som kan komma med redan i nästa ansökningsomgång ska undersökas, liksom att ta upp några projektförslag vid nästa ämnesgruppsområde.