Ämnesgrupp Växtproduktion Livsmedel Alnarp

Transkript

1 Ämnesgrupp Växtproduktion Livsmedel Alnarp Närvarande: 1. Välkomst Dave hälsade välkommen. Dave Servin, Partnerskap Alnarp, ordförande Henric Brinte, SSFO Erik Ekre, HS Halland Lena Haby, SLU Eva Johansson, SLU Jan-Erik Mattsson, SLU Robert Olsson, NBR Torsten Rahbek Pedersen, SJV Erik Stjerndahl, HS Malmöhus Lars Törner, Odling i Balans Marianne Wikström, Findus Lennart Wikström, Partnerskap Alnarp, sekreterare 1. Föregående mötesanteckningar Minnesanteckningarna från förra ämnesgruppsmötet 25 februari gicks igenom och lades därefter till handlingarna. 1. Aktuellt från Partnerskapet Dave berättade om beslut vid senaste styrgruppsmöte, där ansökningarna i stort följde de rekommenderade beslut som ämnesgruppen föreslagit. Två ny partners, Handelsbanken och Alvarört, Öland. Styrgruppsmöte 11 juni, till det inkommet 13 st nya projekt och 4 fortsättningsansökningar, dock inget som berör ämnesgrupp Växtodling. Dave berättade också om den nya faktabladsserien och 14 manus har inkommit. Nästa ansökningstillfälle 15 oktober Aktuellt från medlemmar Robert berättade att betodlingen kommit i ett nytt läge med att tvingas konkurrera med övriga grödor. Betodlarna har sagt upp avtalet inför 2009; Sverige och Danmark har gått samman på utvecklingssidan. I princip finns inga länderplaceringar. Projekt kring lagring och skadesvampar. Tittar även på intensitet och växtföljd, där betans roll i växtföljden lyfts fram. Såbäddsberedning kan komma att bli en framtida viktig fråga. Henric berättade att den totala oljeväxtarealen är uppe i ha i år, en nivå vi tidigare inte varit på. Vårt projekt 20/20 löper vidare med Albin Gunnarsson som projektledare. I Mellansverige gäller hybridsorter, i Skåne linjesorter. När det gäller vallfrö är priserna för låga, och fröodlingen har inte klarat konkurrensen med spannmål. Rapsdag 4 juni på Bäckaskog och stämma 17 juni i Hovdala. Erik E berättade att sällskapet i Halland och Hallands Husdjur bildat ett gemensamt rådgivningsbolag, Växa, där sällskapets rådgivnings- och utvecklingspersonal nu ingår. Detta har möjliggjort att erbjuda en helhetsrådgivning. Sällskapen har nu också en egen GEPackreditering, där Hallands Hushållningssällskap ingår, och har startat med uppdrag Med 8,5 MSEK från SLF och 12 MSEK från övriga finansiärer satsas nu 20 MSEK på

2 Sverigeförsöken. Vallskörd i början av maj med god kvalitet men måttlig skörd. Erik S berättade om det kommande arrangemanget på Borgeby med en riktig invigning 25 juni kl 10. I år 250 utställare och förhoppning om över besökare. Årets tema är Växthusgaser och klimatförändringarna. Driver i år cirka 45 projekt med omsättning på cirka 3,5 MSEK inom allt från odlingsteknik till management och miljö. Nu har också forskarkompetens med Mikael Ventorp och Clara Löfqvist. Specialgrödor med tre nya rådgivare. Erik presenterade också den nya tidningen Arvensis med de professionella lantbrukarna som målgrupp. Lars berättade om årsmötet på Gotland den 20 maj och om utvecklingen inom bioenergi och animalieproduktion på pilotgårdarna. Projektverksamheten uppgår till i storleksordningen 1,5 MSEK. Lars berättade vidare om arbetet med att ta fram en modell som analyserar energieffektivitet och användning på gården. Tillsammans med HS Halland och Christel Cederberg, SIK, arbetar man fram en modell för att belysa den enskilda gårdens miljöpåverkan. Lars berättade vidare om markstrukturprojekt där olika strukturåtgärder utvärderas med raps som mått. Eva berättade om den nya ledningen vid fakulteten med Tiina Sarap som dekan och henne själv som vicedekan och ansvar för forskning. Roland sitter kvar som ordförande för Partnerskapet. Diskussioner pågår om kvalitet i utbildning och forskning, vilket rektor och dekanerna nappat på. I utredningen RUT 2 avseende resursutvärdering har sektorsansvaret synliggjorts med en summa på cirka 150 MSEK noterad, där LTJ-fakulteten har den största omfattningen av de olika fakulteterna. Signalen från universitetsledningen är att den höga graden av tillämpning och fokusering på den tredje uppgiften kan gå ut över kvaliteten. Rektor kommer med ett tydliggörande av vad LTJ ska satsa på. Lennart redogjorde för beviljade projekt vid senaste styrelsemötet, där två berörde Partnerskapet, Inverkan av kvävetillgång på utveckling hos maltkorn samt samband med proteinsammansättning samt Utsädesburen smitta identifikation och uppföljning i fält. Eva redogjorde för utredningar om universitetens struktur och arbetssätt som genomförts som samstämmigt kommer fram till att universiteten behöver medelsförstärkning för att de ska kunna förverkligas. Ett samlat svar kommer först senare. 1. Projektredovisning Maltkornsproteiner och maltkvalitet Eva Johansson Eva berättade om maltkornsprojekt med Maltkorn och proteiner, sortprovning i maltkorn, kombisåddens inverkan på proteinkvalitet, optimal näringstillförsel och näring och protein i biotorn. Optimal maltkornsammansättning för ölproduktion av svenskodlat korn Titta på kvaliteten på kommersiella maltprover, studera förändringen i malt av olika kvalitet under bryggningsprocessen, samt studera olika växtodlingsåtgärders inverkan på proteinkvaliteten. Stor variation i proteinkvaliteten hos prover av även samma uppgivna kommersiella kvalitet. Provbryggning av maltkorn från olika odlingsplatser visar också på stora signifikanta skillnader.

3 Maltkorn från Skåneförsöken visar att det är odlingsplats och sort spelar störst roll, medan kvävegiva spelar mindre roll. Mältning i minimälteri etablerat på Alnarp. Slutredovisning Inverkan av odlingsåtgärder på kornets proteinsammansättning Kombisådden påverkar skördens nivå och polymerisering. Genetiska variationer i maltkornsmaterialet Sorten påverkar parametrarna, men odlingen är viktigare än sorten när det gäller variationer i proteinsammansättning. Återstår att sammanställa resultat, slutredovisning Proteinsammansättning hos maltkorn efter optimal näringsgiva i fält Inga resultat klara. Optimerad näringssammansättning och gödselplacering för ökad skörd förbättrad kvalitet i maltkorn Lena Haby Fältförsök Lena redogjorde för aktuellt projektläge i projektet. Hypotesen är att genom placering av en liten optimalt sammansatt mängd gödsel nära kärnan i samband med sådd uppnå bättre uppkomst, ökad avkastning och högre och jämnare kvalitet. Tidigare projekt har visat att en suboptimal gödsling ger eftersatt uppkomst och försämrad tillväxt, och att sammyllning av gödsel och utsäde med full giva kan ge försämrad uppkomst på grund av saltskador. En uppdelning av givan kunde alltså vara en möjlighet. Resultat från första året visar inga tydliga signifikanta skillnader, förutom att på en försöksplats gav bredspridning högre skörd. Biotronförsök Försök att efterlikna fältförsöken i biotronen med jord från respektive försöksplats. Senare uppkomst med startgiva än utan; KS-mätning i stadium 13 och 21 inga observerade skillnader. Bioenergiförsök Jan-Erik Mattsson Fyra pågående projekt: Klosettvatten till energigrödor, biogasrötrest i en ekologisk växtföljd, Hampa. Energibalanser visar att på insatssidan dominerar handelsgödsel stort, därefter kommer plöjning. Detta är bakgrunden till att försöka utnyttja organiska och urbana gödselmedel. Fortfarande är dock energikvoterna i odlingen mycket höga, från 5 15 beroende på gröda och skördenivå. Energiväxtföljd där både de enskilda grödorna och växtföljdseffekter blir intressanta. För fastbränslen från åkermark kommer konkurrensen från skogsråvara att vara hård, varför en uppgradering till drivmedel som gas eller etanol är intressant. Grödor: Jordärtskockor biogas Hampa biogas och bränsle Energibeta biogas och etanol

4 Majs biogas Höstvete biogas/etanol och bränsle Vall biogas och fastbränsle Rågvete helsäd för bränsle Gödselmedel: Avvattnat slam, biogasrötrest, matavfallskompost, NPK. Hampan har svarat bäst på de organiska gödselmedlen. TS-skörden högst i energibetor med blast och majs. Biogasrötrest bäst av de organiska gödselmedlen jämfört med NPK. Samarbete med LTH kring Crops4biogas, där försöken står för växtodlingsledet i projektet. Andra följdprojekt på Wrams Gunnarstorp och Falköpings kommun. 1. Seminarium mellangrödor Marianne Wikström berättade om biologisk effekt av försök med gröngödsling med senap och oljerättika för sanering av jordburna svampsjukdomar för att sanera mot ärtrotröta. I bladspenat odlat på ett starkt smittat fält reducerades Aphanomyces till hälften och skörden ökade med cirka 45 procent. Index för ärtrotröta minskar med cirka 10 enheter, och skörden ökar med 20 procent, tydligt relaterat till mellangrödans utveckling. Viktigt att bladmassan brukas ned, eftersom det är i de ovanjordiska delarna som de biologiskt verksamma glukosinolaterna finns. Robert berättade om ett försök med senap och rättika före sockerbetor med studier av effekt på Aphanomyces. Ser det även ur nematoder, struktur och kväveeffekter. Robert berättade också om Börje Lindéns sammanställning av fånggödor före spannmål. Grödval senap eller oljerättika? Aspekten med Phytophtora. Henric betonade betydelsen av mellangrödors konsekvenser för fröodling. Torsten lyfte fram betydelsen av mellangrödors, ex vitsenaps, betydelse både för att hålla nere ogrästryck och sanera marken före baljväxter, som behövs ur proteinsynpunkt, speciellt i ekologiska produktionssystem. Vad händer med mykorrhiza-svampar? Erik E betonade att lyfta fram behovet ökad kunskap när det gäller sortval och etablering, eftersom biomassan är av betydelse när gödsling av mellangrödan är utesluten. Vad kan göras på analysområdet för att fastställa typ av skadegörare. Förslag till program Etablering av mellangröda Sanering av rostringar i potatis med Mellangröda Mellangrödors sanerande effekt i odling av ärter och bladgrönsaker Mellangrödor före sockerbetor Mellangrödor och ogräs Mellangrödor och kväveeffekter Mellangrödor i växföljder med oljeväxter Mellangrödor i växtföljer med spannmål NN Sanja Manduric, LTJ, Alnarp Marianne Wikström, Findus Robert Ohlsson, NBR Christian Torup Christensen/Greppa Näringen Ann-Charlotte Wallenhammar, Svensk Raps Börje Lindén, SLU

5 Danska perspektiv Lars Böker, (?) Mellangrödor och struktureffekter Mellangrödor och miljömål Diskussion: Intressanta frågeställningar för fortsatt forskning Förslag på dag: 16 september Övriga frågor NN SJV Deltagarna Dave förklarade kort varför det inte inkommit några ansökningar till detta tillfälle, och att detta har flera natutrliga förklaringar med pågående projekt som står inför avrapportering, samt att det är lite av en mellanperiod för växtodling. 3. Kommande evenemang Nya affärer i affärsportföljen 4 juni 2008 Vine balance, Fruit Exposure and the Cool Climate Paradigm 4 juni 2008 Klosettvatten till energigrödor 9 juni Följ upp med att besöka Partnerskapets hemsida 4. Nästa möte Nästa möte måndagen den 27 oktober kl på Alnarp.