PA Workshop Odlingssystemsforskning för framtiden
|
|
- Linda Eriksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PA Workshop Odlingssystemsforskning för framtiden Alnarp Inledning Dave Servin, Ingrid Öborn, SLU Dave hälsade välkommen, presenterade kort Partnerskap Alnarp och bakgrunden till dagens workshop. Ingrid presenterade Fältforsk och ämnesgrupp odlingssystem. Hur kan vi stärka arbetet med odlingssystem? Förhoppningen är att dagen ska lyfta frågorna och ge oss en gemensam plattform att arbeta vidare. Forskning och utbildning för framtidens mångfunktionella och hållbara odlingssystem Erik Steen Jensen och Ingrid Öborn, SLU Jordbruket står inför en rad stora utmaningar kring livsmedelsförsörjning, klimatförändringar, vattenkvalitet och vattenhushållning, integrerat växtskydd och minskad pesticidanvändning, energiförsörjning, säkra livsmedel, biodiversitet, förändrade marknader och efterfrågemönster och landsbygdsutveckling. Alla koncentreras i frågor kring system för produktion och hållbarhet. Odlingssystemen behöver vara mångfunktionella för att kunna hantera utmaningarna och kan lösa mer än ett problem åt gången. Produktion, produktivitet, minskad miljöpåverkan, bidrag till klimattjänster, långsiktig avkastning och bördighet, biodiversitet och rekreation och så vidare. Vad menas med hållbarhet? Avgränsningen är avgörande, men de tre aspekterna miljömässigt (klimat, vatten, säkerhet och hälsa), ekonomiskt (makro och mikro) och socialt hållbara system är grunden. Det handlar också om att hushålla med naturresurser (fossil energi, biodiversitet, fosfor mm) och ha en etiskt (avvägning mellan livsmedel och energi, kött, GMO, global försörjning) acceptabel produktion. Vad menar vi med odlingssystem? Odlingssystemet ingår i ett jordbrukssystem där lantbrukaren hanterar externa faktorer och förhållanden med fyra centrala element: Grödor och sorter Växtföljd Odlingsteknik/management Ej brukad areal Lantbrukarens kompetens och värderingar avgör hur systemet hanteras och utvecklas. Till de externa faktorerna hör till exempel jordbrukspolitik. Behövs analys och teoriutveckling, design nya principer för hur vi utvecklar odlingssystemen, tester kort- eller långvariga försök, modeller, utvärdering av hållbarhet. Kräver systemforskning, tvärdisciplinärt synsätt och ett utvecklat samspel lantbrukare, forskare och rådgivare. Skapa en plattform för hållbara odlingssystem som vilar på starka ämneskompetenser inom de olika växtodlingsdisciplinerna.
2 Exempel på olika aktiviteter: gröda-miljö-management, växtföljdsvetenskap, systemanalys, modellbyggnad, beslutsstödssystem, fältförsök, systemdesign, hållbarhetssäkring, utbildning och innovation och kommunikation. Långvariga odlingssystemförsök nyttjande av existerande långvariga försök och behov av nya Göran Bergkvist, SLU Långliggande försök är per definition försök som ligger längre än den traditionella treåriga finansieringen. Ansvaret låg i den gamla försöksmodellen hos försöksavdelningen. När den lades ned hamnade ansvaret hos institutionerna, med fakulteterna som ansvariga för kvalitet och vidareföring av resultat. NL-fakulteten bildade en gemensam styrgrupp för att samordna försöken och ta det övergripande ansvaret som en del av Fältforskningsenheten, och Göran är koordinator. De långliggande försöken får 7,2 MSEK per år från fakulteten och fördelas på institutionerna med mark och miljö (5,5 MSEK), växtprpoduktionsekologi (1,2 MSEK), norrländsk jordbruksvetenskap (0,5 MSEK) och ekologi (10 ksek). Exempel på försök: Växtnäring och markbördighet med några av de äldsta försöken. Bland försöken ingår humusbalanser i olika växtföljder sedan och 1980-tal jämförelse mellan odlingssystem på Lanna, kalknings och fosforförsök sedan 1936 och 1941, markbördighetsförsök anlagda på och 1960-talet Skåneförsöken flyttades från Landskrona till Borgeby, alvens betydelse intressant markbiologiska tillstånd ramförsök sedan Långliggande försök med utlakningsmätningar, två i Västergötland, Mellby i Halland och Lönnstorp i Skåne. Jordbearbetningsförsök med olika bearbetningssystem kring luckringsbehov mm. Vill se vidare på direktsådd, fasta körspår, olika typer av växtföljd, anpassad bearbetning. Kan tänka sig att slopa marktryck. Hydroteknik undersöker markstrukturförbättrande åtgärder med kalkning, djupluckring mm. Även odlade organogena jordar. Långliggande odlingssystem och växtföljdsförsök alla grödor varje år, lämpligt för att studera årsmånsvariationer och ekologiska studier. Fungerar som fältlaboratorier så att flera discipliner kan använda samma försök för att studera, flera upprepningar för att kunna göra specialstudier. Behöver mer klimatdata för att förbättra möjligheterna för att ta fram bättre grödmodeller. Ex tvååriga vallars betydelse för övriga grödor. Vad får ökad odling av baljväxter för betydelse? Förfruktseffekter, effekter av kväve, mullhaltsförändringar. Ex olika andel av vallars betydelse för växtföljden. Förfruktens betydelse beroende på odlingssystem på Lönnstorp misskött, tre olika växtföljder med traditionell med djur, utan djur med gröngödslingsgröda och enbart ettåriga grödor. Nytt försök:
3 Höst eller vårgrödor i ett varmare klimat? Plattformsförsök med större parcell, möjliggör att lägga in kortare försök i det större försöket. Hur gynnas vårsådda grödor i förhållande till höstsådd? Hur utnuyttja försöken i framtiden? Vi vill förbättra försöken som försöksplattformar, publicera resultat, klimatet. Maria Stenberg, HS Skaraborg Försök med miljömedvetna och uthålliga odlingsformer hos HS Kristianstad och startades 1987 för att få et tunderlag för bedömning av ekologisk odling i förhållande till konventionell. Är nu inne på fjärde växtföljdsomloppet med viss justering av växtföljderna för att få mer kunskap om frögrödor, trädgårdsväxter. Resultaten har använts till en rad praktiska åtgärder. Logården startade 1991 med tre odlingssystem i storparcellförsök med ekologisk odling enligt krav, den integrerade odlingen drivs till stor del plöjningsfritt för att optimera insatser med bearbetning och växtskydd. Försöket på Logården hade sin grund i en gemensam insats mellan forskning och praktik (concerted action) och startades för att få en systematisk studie av ekologiskt och integrerat system. Arbetar med pilotgårdar och försöksgårdar med storparcellförsök. Flera olika aspekter på både ekologi och ekonomi. I utformningen av odlingssystemen rangordnades olika mål med systemen, där målen var livsmedelsförsörjning, miljö, lönsamhet och hälsa och välbefinnande, sysselsättning och biologisk mångfald med lite olika gradering inom de olika systemen. Exempelvis var lönsamhet ett viktigare mål för den integrerade än för ekologiskt, som i stället prioriterade hälsa. Nyckeltal togs också fram för de olika målen med ekonomi, energieffektivitet, marktäckning, bekämpningsmedel, växtnäringsbalanser m fl. Det gjorde det möjligt att följa upp resultaten i förhållande till satta mål. I försöken finns också möjlighet att mäta utlakning per parcell via separata dräneringssystem. Nya växtföljder infördes 2011: Flerårig vall som gröngödsling i den ekologiska för att minska utlakning. Exempel på hur försöket har använts: Mätning av utlakning av kväve, fosfor och pesticider, lustgasutsläpp, gödsling efter inomfältsvariationer, undersöker markmikroflora, ex nitrifierare påverkan på utlakning. Ekonomiskt utfall har mätts med stor variation mellan åren, i början mer lönsamt med ekologiskt. Emission av lustgas har också undersökts, med största utsläppen från gröngödslingsvall på våren och även vid brytning av fånggröda på hösten. Kristianstadsförsöken finns väl dokumenterade med databas på nätet. Framtida behov: Vad kan de försök vi har idag ge? Hur utvärderar vi de system vi har idag? Vilka index kan vi använda? Tidsserieanalyser Hur kan de framtida odlingssystemen utformas?
4 Finansiering en svårighet för den långsiktiga verksamheten. Jordbrukets behov av forskning och utveckling inom odlingssystem Lennart Wikström I samband med att LRF tagit fram sin nya livsmedelsstrategi har också nya forskningsområden identifierats. EU-direktiv om integrerat växtskydd kräver ny kunskap om hur växtskyddet kan stärkas med ickekemiska åtgärder, även kopplat till fältförsök. Bland annat har SLF satt av 10 MSEK, varav 1 MSEK till trädgård. Vid summering av projektet Kraftsamling växtodling har behov av ökad kunskap inom flera odlingssystemrelaterade områden lyfts fram: Hållbarhet och ekonomi Produktivitet Fosforhushållning Bördighet Integrerat växtskydd. Optimerad markanvändning är också mycket intressant kan man utveckla modeller för dynamisk växtföljdssplanering och beslutsstöd? I LRFs livsmedelsstrategi lyfts behovet av att se i hela värdekedjor för att skapa modeller som ger primärproducenter en större del av skapade mervärden. Inom produktionsforskningen bör fokus ligga på syntes och skapande av kunskapsplattformar, och verifiering av systemåtgärder för ökad hållbarhet och produktivitet. Sven Fajersson Långliggande försök har hittills gett mycket kunskap: Vägledning vid omställning till och från ekologisk odling, ogräshantering, etableringsmetoder, växtnäringsdynamik i olika system över tid, ekonomisk utvärdering Vi har kunnat konstatera högre kostnader i de ekologiska leden, men likvärdig eller bättre TB tack vare merbetalning och riktade stöd. Det blev stora förändringar med nya ersättningar och priser I försöken ligger ingen tävling mellan systemen, men ger ändå en grund för jämförelser. Försök i all ära, men resultaten måste kunna spridas. I projektet har tagits fram rapporter, och allra viktigast en publik databas med löpande registrering av försöksdata, även alltmer historiskt. Med databasen skapas en plattform som gjort att projektet kunnat koppla till sig olika spetsprojekt. Andra viktiga lärdomar är att resultatspridning ofta underskattas och tar mer tid än planerat. Praktiska lantbrukares delaktighet är också viktig för att skapa relevanta system, och göra deltagardriven forskning möjlig. Förslag på nya projekt: Hur fungerar integrerade metoder i växtföljd, markfrågor mm. Systemförsök värna långliggande försök. Långa odlingssystem för markutveckling, bördighet. Korta odlingssystem/växtföljder ständig lärande. Underbyggande av regelverk här spelar kunskap roll. Ny odlingsteknik CTF.
5 Olof Johansson, Jordbruksverkets växt och miljöavdelning Avdelningen arbetar med rådgivning, analys, regler och vattenfrågor. Jordbrukets största utmaning är att producera mer med mindre insatser och minskad miljöpåverkan. Miljöfrågorna innefattar klimat, växtnäring och övergödning, växtskydd och biologisk mångfald. Odlingssystemförsök bygger på en helhetssyn, och ger en unik möjlighet att studera flera variabler under en lång tid, ex markbördighet. Skördeutveckling, miljöpåverkan, ekonomi viktig att kunna se faktorerna samlat. Kortsiktiga studier i mer aktuella frågor möjliga att göra. Behovet av vetenskapligt grundad kunskap är stort för lagstiftning och regelverk, utformning av miljöersättningar, rådgivning och utredningar (ex målkonflikter). Viktiga kunskapsområden: Växtskydd ny EU-lagstiftning som ska implementeras med registrering och hållbar användning, stort behov av forskning kring tillämpning inom Utveckling av odlingssystem med minskad användning av bekämpningsmedel. Bättre kunskaper om växtföljder Integrerat växtskydd med förebyggande åtgärder, övervakning och behovsanpassning, hållbara ickekemiska metoder, resistensproblem. Växtnäring och klimat ramdirektiv för vatten och nitratdirektiv, Baltic Sea Action Plan, forsfor som begränsande resurs, utsläpp av växthusgaser. Behov av forskning och försök: långsiktiga effekter av kväveutlakningsminskande åtgärder, ex fånggrödor, minskad jordbearbetning, kväveåtgärder i växtföljdsomlopp. Jordbruksverket har behov av lösningar på frågeställningar gällande växtodlingen, och är beroende av resultat från forskning för sina ställningstaganden. Workshop grupparbeten Frågor för grupparbete Vilka är de tre viktigaste kunskapsluckorna inom odlingssystem? Hur får vi hållbara och mångfunktionella odlingssystem? Vad krävs: Nya försök, ny utrustning, nya samarbetsformer,.? Grupp 1 Viktigaste odlingssystemfrågorna: 1. Utveckla odlingssystem där kolhalten är i balans eller ökar. Hur ökar vi kolinflödet till marken och/eller hur minskar vi mineraliseringen av organsikt material med bibehållen lönsamhet? 2. Hur undviker vi uppförökning av skadegörare som kräver insatser från lantbrukaren? (IPM) 3. Hur ska styrning och planering av odlingssystem göras för att åtgärder enligt punkterna 1 och 2 verkligen ska genomföras. Hur undviker vi konflikten mellan teknik och biologi? Vad är viktigast att göra? Utveckla teknik och odlingssystem i samverkan. Utgå från systemen och anpassa tekniken istället för tvärt om.
6 Vad ska vi göra nu? 1. Utnyttja befintliga försök och gör kunskap från dessa tillgänglig 2. Integrera teknikutveckling och odlingssystemutveckling 3. Samverka mellan olika vetenskaper 4. Användarinvolverad forskning med bibehållen vetenskaplig kvalitet 5. Utveckla beslutsstöd Grupp 2 Viktigaste kunskapsluckorna: Utveckling av precisionsodling inklusive CTF kan inom vissa områden ske i högre grad i den praktiska odlingen än i forskningen här behövs mer forskning inom gödsling, grödavläsning ex med handsensor, övervakning av basmineralisering. Nya grödor och växtföljder, vilket medför ökad behov av kunskap om förförfruktens och förfruktens betydelse för olika grödor. Nya mellangrödor med mångfunktion, exempelvis sjukdomsförebyggande. Metoder för att bestämma värdet av enkla funktioner i multifunktonella system. Kolhushållning hur kan man praktisk arbeta med att höja kolhalten? IPM. Grupp 5 Kunskapsluckor: Mycket av vår diskussion kom att handla om markfrågor, och de kunskapsluckor vi ser inom det området - Vad händer under marken mikroorganismer (svampar (bl.a. mykorrhiza), bakterier, nematoder), växtnäring (fr.a. mikronäringsämnen och eventuell långsiktig utarmning av jorden), - Kontextberoende: Hur mycket av effekterna på olika markegenskaper av ett visst odlingssystem beror på plats och/eller år och hur mycket kan generaliseras? Ekonomi i olika växtföljder/odlingssystem Hur ser ekonomin ut på kort, medellång och riktigt lång sikt i olika odlingssystem. Vi diskuterade att det skulle vara till stor hjälp för lantbrukaren om vi hade en bättre förståelse kring detta. IPM och frågor kring detta Hur kan olika åtgärder kombineras optimalt? Hälsosamhet (om det ordet finns ) i produkter från olika system Både diskussion kring ekologisk vs konventionell produktion och frågan mer generellt kring vad som styr kvaliteten. Återkoppling till en eventuell utarmning av jorden i vissa system. Hur får vi Mer baljväxter i växtföljden Utnyttja icke-produktiv mark för att stimulera organismer som utför ekosystemtjänster
7 Biobränslegrödor kan göra att det kommer nya möjligheter till en ekonomiskt fungerande och varierad växtföljd (och det kan vara en risk om animalieproduktionen minskar att det blir färre grödor att välja bland) Vad krävs Behov av olika typer av studier, både i form av försöksrutor och andra typer av studier där man studerar frågor på hela fält. Kanske missar/missförstår vi viktiga samband om allt görs i små rutor?
Jordbrukets behov av forskning och utveckling inom odlingssystem. Alnarp Hushållningssällskapen Sven Fajersson VD, HS Kristianstad
Jordbrukets behov av forskning och utveckling inom odlingssystem Alnarp 2011 04 27 Hushållningssällskapen Sven Fajersson VD, HS Kristianstad Försök med miljömedvetna och uthålliga odlingsformer Odlingssystemförsök
Läs merFramtidens lantbruk djur, växter och markanvändning
Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Jordbruks- och trädgårdskonferens 3 marts 2011 Disposition
Läs merFramtidens lantbruk djur, växter och markanvändning
Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Framtidens lantbruk Strategisk satsning vid SLU Startade
Läs merLångvariga odlingssystemförsök. Nyttjande av existerande långvariga försök och behov av nya försök. Maria Stenberg Hushållningssällskapet Skaraborg
Långvariga odlingssystemförsök Nyttjande av existerande långvariga försök och behov av nya försök Maria Stenberg Hushållningssällskapet Skaraborg www.hushallningssallskapet.se Existerande långvariga försök
Läs merFörsöksåret Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne
Försöksåret 2016 Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne Antal försök i södra jordbruksdistriktet 1997 till 2016 1200 1000 Antal försök 800 600 400 200 0
Läs merOdling av baljväxter för ett hållbart jordbruk
Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Georg Carlsson Sveriges lantbruksuniversitet Område Agrosystem, Alnarp georg.carlsson@slu.se Baljväxtakademin, 29 februari 2012, Alnarp Sveriges lantbruksuniversitet
Läs merSenaste nytt om herbicidresistens
Integrerad ogräsbekämpning Senaste nytt om herbicidresistens Linköping 27 november 2013 Anders TS Nilsson Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för biosystem och teknologi Växtskydd i förändring Konventionell
Läs merSå här fortsätter Greppa Näringen
Så här fortsätter Greppa Näringen Växjö 2016-12-07 Stina Olofsson, Jordbruksverket -kostnadsfri rådgivning och information som både lantbrukaren och miljön tjänar på Vad är Greppa Näringen? -arbetet sker
Läs merAntal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton
Växjö möte 4 december 2012 Christer Nilsson, Agonum Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton 1 Spannmålsarealer (Källa SCB)
Läs merUtmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk
Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?
Läs merSLU Alnarp Håstadiusseminariet 2015 10 14
Partnerskap Alnarp en brygga mellan forskning/utveckling och verkligheten SLU Alnarp Håstadiusseminariet 2015 10 14 SLU - nationellt universitet i intressanta regioner SLU utvecklar kunskapen om de biologiska
Läs merFramtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp
Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Odlingssystemsekologi Baljväxter Mångfunktionalitet Diversifiering Baljväxter bidrar
Läs merKvävedynamik vid organisk gödsling
Kvävedynamik vid organisk gödsling resultat från ett växthusförsök och tankar kring nya forskningsbehov SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Jordbrukets utmaningar Foto: SLU Ökande efterfrågan
Läs merVäxtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter
Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter 2017-2019 Deltagare & möten Jordbruksverket - ansvariga Kemikalieinspektionen Naturvårdsverket Havs- och vattenmyndigheten Livsmedelsverket Sveriges Lantbruksuniversitet
Läs merSyfte- att bidra till miljömålen
Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson
Läs merVÄLKOMNA! *Motiv till särskilda ekosatsningar. *Forskningsagenda och utlysningar. *Nyckelproblem i ekologisk produktion. *Samverkan forskning-praktik
VÄLKOMNA! *Motiv till särskilda ekosatsningar *Forskningsagenda och utlysningar *Nyckelproblem i ekologisk produktion *Samverkan forskning-praktik Medverkande: Elin Röös, Eva Salomon, Anna Wallenbeck,
Läs merMat, klimat och miljö en titt i kristallkulan
Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet
Läs merMångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?
Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det? SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Partnerskap Alnarp 2014-06-03, innovativa lösningar
Läs merFAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Läs merIntegrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn
Integrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn Alf Djurberg, Rådgivningsenheten, Linköping Regelverk Rådgivning Skilj på Regelverk Grundkrav som alla måste uppnå Rådgivning ex Greppa modul - Möjlighet att
Läs merIntegrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn
Integrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn Agneta Sundgren, Växt och Miljöavdelningen Jordbruksverket Rådgivarfortbildning Ultuna 20141119 Regelverk Rådgivning Skilj på Regelverk Grundkrav som alla måste
Läs merVäxtnäringsläckage i olika odlingssystem
Växtnäringsläckage i olika odlingssystem Helena Aronsson SLU Introbild Verksamheter vid Avdelningen för vattenvårdslära Normalutlakning av kväve från Sveriges åkermarker beräknade med simuleringsverktyget
Läs merRådgivarens roll i kunskapsförmedlingen vid demonstrationsgårdsbesök. Helena Elmquist, Odling I Balans
Rådgivarens roll i kunskapsförmedlingen vid demonstrationsgårdsbesök Helena Elmquist, Odling I Balans 2018-10-02 Gårdsdemonstrationer, varför & rådgivarens roll OiB projekt - exempel Insikter ang. demonstrationer
Läs merMiljömedvetna och uthålliga odlingsformer
Miljömedvetan och uthålliga Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer 1987 2005 Rapport från tredje växtföljdsomloppet 2000 2005 i de skånska odlingssystemförsöken Seminarium på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien
Läs merVäxtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem
Erfarenheter av 2 års integrerad odling på Logården Brunnby 211-1-18 Björn Roland Hushållningssällskapet Skaraborg Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem Projektet startade 1991,
Läs merHur bygger vi en hållbar växtodling med sunt bondförnuft?
Hur bygger vi en hållbar växtodling med sunt bondförnuft? Ingrid Öborn, Göran Bergkvist & Maria Wivstad Växtproduktionsekologi, SLU (G. Brusewitz, Sveriges Nationalatlas, Jordbruk) Innehåll Introduktion
Läs merDe skånska odlingssystemförsöken
De skånska odlingssystemförsöken Workshop Alnarp 10 mars 2016 Syfte med de skånska odlingssystemförsökens fjärde växtföljdsomlopp Syftet med det fjärde växtföljdsomloppet i detta projekt har varit att
Läs merVilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU
Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten
Läs merVad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?
2010-11-23 Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? Lärdomar från det deltagardrivna forskningsprojektet Klimatsmart Lantbruk Johanna Björklund, CUL, SLU
Läs merHur ser framtiden ut? Ingrid Öborn
Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Framtidens lantbruk Drivkrafter för utveckling och förändring Hur kan vi både
Läs merMiljömedvetna och uthålliga odlingsformer
Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer 1987-2005 Rapport från tredje växtföljdsomloppet 2000-2005 i de skånska odlingssystemförsöken Seminarium Önnestads Naturbruksgymnasium 18 juni 2008 Seminarium
Läs merGlyfosat. Uppgift 4 Samhällsekonomiska effekter och övergripande miljöeffekter som växtskyddsmedelslagstiftningen medför
Glyfosat Ur VSR:s handlingsplan 2017-2019 Uppgift 4 Samhällsekonomiska effekter och övergripande miljöeffekter som växtskyddsmedelslagstiftningen medför - förändringar i lagstiftning, rättspraxis, EU-processer,
Läs merIntegrerat Växtskydd i praktiken
Integrerat Växtskydd i praktiken Agneta Sundgren, Växt och Miljöavdelningen Jordbruksverket Växjö växtskyddskonferens 20141203 Regelverket nu kommer det! Jordbruksverket har tagit fram: Föreskrifter det
Läs merLärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland
Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Skaraborg Rapport 2_215 Björn Roland Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Bakgrund På Hushållningssällskapet Skaraborgs försöksgård Logården,
Läs merAtt sätta värde på kvalitet
Att sätta värde på kvalitet Vägval och mervärden inom ekologisk odling Ett underlag till fortsatta samtal om matens kvalitet Lars Kjellenberg Institutionen för växtförädling, SLU Alnarp Vägval -vad är
Läs merFramtidens lantbruk djur, växter och markanvändning
Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Oktober 2011 En värld i förändring Stora utmaningar för hållbar livsmedelsförsörjning och markanvändning, lantbruket
Läs merEtt fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?
Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning
Läs merFem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Innehåll Drivkrafter Sverige i ett globalt perspektiv Att skapa framtidsbilder
Läs merBioteknikens roll i livsmedelsproduktionen
Bioteknikens roll i livsmedelsproduktionen Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Innehåll Livsmedelsproduktionen utmaningar Hållbar utveckling Förslag på annat granskningssystem Skapa ramar för att klara
Läs merNy EPOK vid SLU. Vision och inriktning. Seminarium den 30 mars 2011 Alnarp
Ny EPOK vid SLU Vision och inriktning Seminarium den 30 mars 2011 Alnarp Maria Wivstad Föreståndare EPOK centrum för ekologisk produktion och konsumtion Varför EPOK? Politiska mål 20% av landets jordbruksmark
Läs merVarför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?
Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen 1970-talet t markstruktur och mullhalt Stina Olofsson, Jordbruksverket, 2008-09-1609 1980-talet kväveförsörjning i ekologisk odling 1990-talet Minskat läckage
Läs merDikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF
Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF LRFs ställningstaganden De gröna näringarnas bidrag till att lösa klimatutmaningen ska tas tillvara De gröna näringarnas utsläpp av växthusgaser
Läs merMiljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov
Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov Stina Olofsson, projektledare för Greppa Näringen, Jordbruksverkets växtnäringsenhet Vattendagarna, Bollnäs 2009-12-08 Miljöstöd i lantbruket nya krav och
Läs merDärför använder lantbrukare bekämpningsmedel
Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Sunita Hallgren, Växtskyddsexpert LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF och bekämpningsmedel LRF arbetar med att det ska finnas växtskyddsmetoder av alla
Läs merEn strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald
En strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald Johan Wallander Lisa Karlsson Miljöanalysenheten, Jordbruksverket Vi ska prata om: Varför det behövs en strategi Hur vi har gått till
Läs merVäxjö Möte. Försöksåret Ronny Anngren, Hushållningssällskapet Halland Ulrika Dyrlund Martinsson, Hushållningssällskapet Skåne
Försöksåret 2018 Ronny Anngren, Hushållningssällskapet Halland Ulrika Dyrlund Martinsson, Hushållningssällskapet Skåne Torrt och varmt! Dränering Bevattning Läckage av växtnäring Läckage av bekämpningsmedel
Läs merTips på VPE-föredrag 2014 2014-06-03 Nilla Nilsdotter-Linde
Tips på VPE-föredrag 2014 2014-06-03 Förslag på föredragstitel Projekttitel Ansvarig Finansiär Fusarium och mykotoxiner pågående forskning - Fusarium langsethiae gäckande mykotoxinproducenter som inte
Läs merVad betyder SLU Alnarp för utvecklingen av skånskt lantbruk på års sikt? Lisa Germundsson
Välkomna till Framtidsseminarium skånskt jordbruk 2035 13.00 Välkomna! Bengt Holgersson, ordförande i Hushållningssällskapet Malmöhus 13.05 Innovation och tradition: Var står vi? Vart går vi? Universitetslektor
Läs merMiljömedvetna och uthålliga odlingsformer
Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer 1987-2005 Rapport från tredje växtföljdsomloppet 2000-2005 i de skånska odlingssystemförsöken Seminarium Önnestads Naturbruksgymnasium 18 juni 2008 Seminarium
Läs merMed miljömålen i fokus
Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet
Läs mer2012-02- 01. Innehåll
Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,
Läs merMöjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem
Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem Klimatförändringar och konsekvenser för Uppländskt Jordbruk Länsstyrelsen Uppsala län 16 november 2012 Maria Wivstad, SLU, EPOK Centrum för
Läs merGräsogräs förebyggande åtgärder och kontroll. Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU
Gräsogräs förebyggande åtgärder och kontroll Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU Sammanfattning Lär känna fienden! Vilka åtgärder gynnar respektive missgynnar? Öka variationen! Höstsådd/
Läs merHållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan
Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara
Läs merInledning Stina Olofsson, projektledare
Inledning Stina Olofsson, projektledare 2008-11-26 Utbildning för rådgivare Introduktionskurs: Jordbrukets miljöpåverkan Pedagogiska hjälpmedel Teambildning, samverkansformer Grundläggande STANK-utb. 2
Läs merGreppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne
Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt
Läs merJordbruksinformation Reviderad Starta eko Grönsaker
Jordbruksinformation 7 2009 Reviderad 2017 Starta eko Grönsaker 2 Börja odla ekologiska grönsaker på friland Text: Johan Ascard, Jordbruksverket Foto: Anna-Mia Björkholm omslag t.h., övriga Johan Ascard
Läs merSvensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013
Svensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013 Forskning om ekologisk produktion Alnarp 6 mars 2013 Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, SLU maria.wivstad@slu.se *
Läs merPrognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket
Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket 2014-11-12 Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav
Läs mer-kostnadsfri rådgivning och information som både lantbrukaren och miljön tjänar på. Inledning Linköping Vad är Greppa Näringen?
Inledning Linköping 2017-11-07 Stina Olofsson, Jordbruksverket -kostnadsfri rådgivning och information som både lantbrukaren och miljön tjänar på Vad är Greppa Näringen? -arbetet sker i samverkan mellan
Läs merFörsöksåret 2012/2013
Försöksåret 2012/2013 Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Malmöhus Antal försök i södra jordbruksdistriktet 1994 till 2013 1 Försöksåret 2013 Mars var kallt
Läs merGreppa Näringen framåt, Vad är på gång? Stockholm Stina Olofsson, Jordbruksverket
Greppa Näringen framåt, Vad är på gång? Stockholm 2018-11-08 Stina Olofsson, Jordbruksverket Det svenska landsbygdsprogrammet 36 miljarder kronor Miljö och klimat 62,2% 8,4% Konkurrenskraft och lönsamhet
Läs merHur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!
Huranvändningenavekosystemtjänsteri ogräskontrollenkanminska köksväxtsodlingensnegativa klimatpåverkan WeronikaSwiergiel,HortonomIsamarbetemedDanJohansson,Odlareoch SvanteLindqvist,Odlare Foto:WeronikaSwiergiel
Läs merKvävestrategi på ekologisk gård (11E)
SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Sammanfattning Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) En stor andel styv lerjord gör att det är ganska låg utlakning, och att tidpunkt
Läs merNationellt åtgärdsprogram för miljöhänsyn i jordbruket
Goda råd för bättre vattenkvalitet Stina Olofsson, Jordbruksverket och Greppa Näringen Trädgårdsodling och vattenkvalitet, Hässleholm 2009-10-01 Nationellt åtgärdsprogram för miljöhänsyn i jordbruket Lagstiftning
Läs merIdésemniarium sydsvensk växtodling Craafordsalen, Alnarp, Pågående projekt Dave Servin, koordinator för Partnerskap Alnarp och
Idésemniarium sydsvensk växtodling Craafordsalen, Alnarp, 2006-09-06 1. Pågående projekt Dave Servin, koordinator för Partnerskap Alnarp och ordförande i ämnesgrupp Växtodling livsmedel redogjorde för
Läs merÄr eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv.
Är eko reko? Forskarna är inte överens om vilken odlingsform som är bäst för hälsa och miljö konventionell eller ekologisk odling. Vad vet de egentligen om skillnaderna? Den frågan vill den här boken ge
Läs merVad sker på forskningsoch försöksfronten. Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning
Vad sker på forskningsoch försöksfronten Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning Aktuella forskningsprogram ca 100 mkr/år Fältförsök Växtnäring/ växtskydd Mark/växt Trädgård Växtförädling Bioenergi
Läs merVår roll inom växtodlingsförsök. Växjö möte
Vår roll inom växtodlingsförsök och forskning Växjö möte 181204 christian.nyren@lantbruksforskning.se Finansiering av FoU via stiftelsen Privat sektor Offentlig sektor Näringsorganisationer Branschorganisationer
Läs merMetoder för att förhindra kväve- och fosforbelastningen på vattenmiljön och projektet SamZon
Metoder för att förhindra kväve- och fosforbelastningen på vattenmiljön och projektet SamZon Helena Aronsson, Institutionen för mark och miljö Vatten i balans, Linköping 18 jan 2018 Olika typer av åtgärder
Läs merSvenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter
Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter förväntningar, möjligheter och utmaningar, SLU, institutionen för biosystem och teknologi, Alnarp Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla
Läs merMinsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund
Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Florsjön Östersjön Fördelning P Jordbruk Skogsbruk Övrigt Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 3 Lantbrukarnas Riksförbund Fosfor till
Läs merOdlingssystemforskning för framtiden
Välkommen till Odlingssystemforskning för framtiden Partnerskap Alnarp ett möte mellan akademi och näringsliv 1 Henrik Stridh, adviser: Five years ago, scientists in Alnarp were involved with what they
Läs merMiljöpåverkan från mat. Elin Röös
Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merHållbarhetsdirektivet och IPM
Hållbarhetsdirektivet och IPM Agneta Sundgren, Växt och Miljöavdelningen Jordbruksverket Uddevallakonferensen 20150115 Hållbarhetsdirektivet (2009/128/EG) 2015 äntligen klart vad Jordbruksverket får göra!
Läs merIntegrerat växtskydd Vad? Varför? Hur?
www.jordbruksverket.se Integrerat växtskydd Vad? Varför? Hur? För att det ska kunna blir angrepp av en skadegörare krävs tre förutsättningar. Smitta/skadegörare, Lämpligt väder/miljö och Mottaglig värdväxt.
Läs merKlimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet
Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merHållbara livsmedelssystem. marknad - ett produktionsperspektiv. Anne-Maj Gustavsson Norrländskt jordbruksvetenskap
Hållbara livsmedelssystem - ekologisk produktion och marknad - ett produktionsperspektiv Anne-Maj Gustavsson Norrländskt jordbruksvetenskap SLU Livsmedelskedjan Avfall - matrester Växtodling Konsument
Läs merKlimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merIPM WORKSHOP ULTUNA 1 2 FEBRUARI 2011
IPM WORKSHOP ULTUNA 1 2 FEBRUARI 2011 ARRANGERANDE INSTITUTIONER VID SLU: Institutionen för skoglig mykologi och växtväxtpatologi Institutionen för ekologi Institutionen för växtproduktionslära BAKGRUND
Läs merBibliografiska uppgifter för Rådgivning och utbildning i landsbygdsprogrammet
Bibliografiska uppgifter för Rådgivning och utbildning i Författare Bunnvik C. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Ekologisk odling av grönsaker på friland. Kurspärm Jordbruksverket 2003
Läs merRådgivning för lantbruk och miljö
Rådgivning för lantbruk och miljö Original: Holmbergs i Malmö AB Version 6 2013 Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser,
Läs merUnderlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne
Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och
Läs merIngen övergödning Vad händer inom vattenområdet?
Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Else-Marie Mejersjö 1. EU:s vattendirektiv. Beslut om åtgärdsprogram tas i december 2009. 2. Baltic Sea Action Plan. 13 åtgärder föreslogs i somras av Jordbruksverket
Läs mer"Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna".
"Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna". Jordbruks- och Trädgårdskonferens Alnarp 3 mars 2011 L Sennerby Forsse Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna
Läs merRådgivningar och webbplatserna. Pernilla Kvarmo Jordbruksverket
Rådgivningar och webbplatserna Pernilla Kvarmo Jordbruksverket Vem utför enskild rådgivning? Alla rådgivare som har gått introduktionskursen för nya rådgivare inom Greppa Näringen, ges varje år i november
Läs merJordbruksinformation Starta eko. Växtodling
Jordbruksinformation 6 2015 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Läs merNästa steg för ekologiskt lantbruk - Eko 3.0
Nästa steg för ekologiskt lantbruk - Eko 3.0 Redovisning av sju dialogsamtal Workshop 31 januari, Uppsala Elin Röös, EPOK, SLU Maria Wivstad, EPOK, SLU Dags för nästa steg i utvecklingen av det ekologiska
Läs merSLU Alnarp- Partnerskap Alnarp
1 SLU Alnarp- Partnerskap Alnarp Omvärldsspaning 2020 Workshop Dokumentation 2010-04-19 Detta vill vi skapa idag 2 finna vägar få Partnerskap hitta kritisk massa för tillämpad forskning hur gå från forskning
Läs merSOLMACC. Ekologiska bönder visar vägen mot ett klimatvänligt jordbruk
SOLMACC Strategies for organic and LOwinput farming to mitigate and adapt to CLimate change Ekologiska bönder visar vägen mot ett klimatvänligt jordbruk Mål è Visa hur klimatsmarta åtgärder markant kan
Läs merFramtidens växtodling i sydöstra Sverige
Framtidens växtodling i sydöstra Sverige Tellie Karlsson 2013-11-21 Disposition Marklära & Fosfor Jordarter Mullhalten ph Fosfor 1 Jordarter Källa: SGU 2 Vatten i marken Källa:Ingrid Wesström Dränering
Läs merFörnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp
Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag
Läs merNyfiken på ekologisk mat?
Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008
Läs merSommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper. Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping oktober 2017
Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper växter bra och oljerättika mindre bra resultat från växtföljden på Norra Åsum Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping
Läs merKväveläckage från jordbruket
Kväveläckage från jordbruket Behövs fortsatt rådgivning? Katarina Kyllmar, institutionen för mark och miljö Hågaån i Uppsala, september 2012 (K. Kyllmar) Kväveläckage från jordbruket 1 Varför minska kväveläckaget?
Läs merJordbruksverkets tidigare arbete med strategi för växtskydd
Jordbruksverkets tidigare arbete med strategi för växtskydd Strategi för växtskyddsmedel - ett regeringsuppdrag år 2011 Uppdraget var att: belysa konsekvenserna av att kemiska växtskyddsmedel fasas ut
Läs merEffekter av packning på avkastning
Innehåll Effekter av packning på avkastning Johan Arvidsson, SLU Packning i ett plöjt system 1. Ettåriga effekter 2. Effekter i matjorden som finns kvar efter plöjning 3. Effekter av packning i alven.
Läs merGreppa Näringen Stina Olofsson, Jordbruksverket
Greppa Näringen 2019-04-12 Stina Olofsson, Jordbruksverket Vad är Greppa Näringen? -kostnadsfri rådgivning och information som lantbrukaren och miljön tjänar på -startade 2001 i sydlänen, har utvidgats
Läs merHållbara matvägar. Katarina Lorentzon SP
Hållbara matvägar Katarina Lorentzon SP Hållbara Matvägar Frågeställning Om vi tar alla realiserbara miljöförbättringar vi känner till och kombinerar dem i livsmedelskedjan hur mycket mindre blir miljöpåverkan
Läs merProduktiviteten, effektiviteten och klimatet
Produktiviteten, effektiviteten och klimatet Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Koldioxid från Kol i Lustgas Metan från Utsläpp från fossil
Läs mer