S L U T D I S K U S S I O N
|
|
- Emma Lindgren
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 S L U T D I S K U S S I O N 4 SLUTDISKUSSION 101
2 102 SLUTDISKUSSION Lomma Hamn har goda förutsättningar att kunna erbjuda en utemiljö som passar barnets behov. Det lilla samhället har med sina korta avstånd mellan olika funktioner en god grund att utgå ifrån. Att småstaden utgör Lomma Hamns förebild talar också för en stadsdel som är rik på intryck och variation och utgår ifrån den mänskliga skalan. Men vilka möjligheter har barn framöver att få sina intressen tillgodosedda i planering av andra områden? Med barnens försämrade hälsa som bakgrund blir vi snart tvungna att fundera över utemiljöns kvalitet. Forskares upptäckter kring den gröna miljöns betydelse för människors hälsa kommer att trycka på vikten av en god utemiljö.
3 Sedan antagandet av Barnkonventionen 1989 har fler och fler vuxna börjat fundera kring hur barnens vardag kan förbättras. Även inom arkitekt- och planeraryrkena har ett antal röster hörts som försöker få oss att förstå vad som är det bästa för barnet. Ibland hör man att en miljö som barn trivs i passar alla människor. Detta påstående stämmer till viss del men barns intressen kan också stå i motsatsförhållande till andra, ofta ekonomiskt starka, gruppers intressen. Detta faktum blir tydligt bland annat när det handlar om biltrafik. Det är viktigt att göra denna typ av intressekonflikter synliga och få beslutsfattare och planerare medvetna om att de existerar. Att väga olika alternativ och intressen mot varandra - det är ju det som planering handlar om. Barnperspektiv är en het politisk fråga för närvarande. För att barnfrågor inte enbart ska vara intressanta för att vinna politiska poäng krävs människor som är engagerade, duktiga på att sprida sitt budskap och som vill utveckla dessa frågor även när den politiska debatten svalnat. I detta examensarbete har jag kommit fram till att både platsens övergripande struktur och dess detaljer är av betydelse för att skapa barnvänliga miljöer. Tankar kring barnets bästa bör därför finnas med i planering på alla nivåer, från den översiktliga planeringen ner till projektering och förvaltning. Ett samhälles struktur och funktioners inbördes placering är av stor betydelse för barnets möjlighet att använda utemiljön på ett bra sätt, att kunna ta sig till skola, kompisar och fritidsaktiviteter. I dagens stadsbyggnadsdebatt diskuteras strategier för framtida byggande. Ska man addera områden till stadens ytterkanter eller förtäta i centrala lägen? I denna diskussion bör också barnens intressen uppmärksammas. Platser såsom ödetomter, vildvuxna naturområden och parkeringsplatser, som kan vara ändamål för en förtätning, kan visa sig ha höga värden för barnen. På några håll har man uppmärksammat att barns markanvändning skiljer sig från vuxnas och insett vikten av att lyssna till barnens åsikter. I arbetet med översiktsplanen för Vestfolds län i Norge har man använt sig av sk barnspår, där barn och unga har visat vilka stråk och platser som de använder. På Stockholms stadsbyggnadskontor arbetar Anders Sandberg med att upprätta en sociotopkarta som visar vilka parker och andra platser som används av barn och ungdomar, vilken betydelse dessa platser har och hur barnens rörelsemönster ser ut. Detta arbetssätt kan vara inte bara ett sätt att uppmärksamma platser som är viktiga för dagens barn, utan även en utgångspunkt i diskussionen kring vilka ytor som krävs för morgondagens unga. Det finns olika sätt att säkra barnets intressen i planeringen. FN:s barnkommitté rekommenderar alla länder som har godtagit Barnkonventionen att framställa barnkonsekvensanalyser vid varje beslut som berör barn. En sådan analys ska visa vilka konsekvenser ett beslut kan få för barn och kan göra att beslut som skulle SLUTDISKUSSION 103
4 försämra barnens situation kan dras tillbaka (Barnombudsmannen 2001). Länsstyrelsen kräver numera att en rad olika konsekvensbeskrivningar plockas fram i samband med planering av ett område. Jag anser att alla dessa konsekvenser bör samlas i ett dokument, där de sociala konsekvenserna, bl a barnens förutsättningar till en god uppväxtmiljö, utgör en del. Ett samlat dokument ger en helhetssyn och kan synliggöra eventuella intressekonflikter. Konsekvensbeskrivningen kan ha sitt berättigande eftersom den, i ett skede då förändringar ännu kan göras, kan belysa konflikter och negativa konsekvenser. I vissa kommuner följer barnchecklistor varje större beslut som tas. Checklistan ska säkra att hänsyn har tagits till barnets bästa samt att barnen har haft möjlighet att lämna sina synpunkter. Listan visar på god vilja men kan tyvärr sakna förankring. Risken finns att den enbart fungerar som en bricka i det politiska maktspelet, med syfte att visa att kommunen implementerar Barnkonventionen, och inte direkt får förvaltningar och nämnder att lyfta barnfrågorna i sitt arbete. I och med att den lyfts in i ett mycket sent skede i processen har jag svårt att se att den skulle ha möjlighet att förända något till barnens fördel. Jag anser att en grundkunskap kring barns utveckling kopplat till utemiljön och hur man arbetar tillsammans med barn bör finnas inom kommuner och andra planeringsorgan. Men barnen måste också bidra med sina synpunkter. Det är enbart barnen själva som verkligen känner till vilka miljöer som de efterfrågar. Inflytande är mycket viktigt! Min förhoppning är att denna studie kan få tjänstemän och beslutsfattare att förstå utemiljöns betydelse under barnets uppväxtår samt utgöra en bas att utgå ifrån vid förändring av befintliga områden och planering av nya. Slutligen vill jag önska alla er som inser vikten av dessa frågor och som jobbar, i ett ofta kärvt klimat, för ett samhälle som är bättre för barn och unga LYCKA TILL! Kämpa på, ni behövs!! 104 SLUTDISKUSSION
5 R E F E R E N S E R SLUTDISKUSSION 105
6 106 SLUTDISKUSSION LITTERATUR Arnstein, Sherry R (1969). A ladder of citizen participation. Journal of the Institute of American Planners 35 (4): Barnombudsmannen (2000). Barndom pågår rapport från barnens myndighet. Barnombudsmannen, Stockholm. Barnombudsmannen (2001). Barnets bästa - från vision till verklighet. Barnombudsmannen, Västerås. Berglund, Ulla och Jergeby, Ulla (1998). Stadsrum människorum att planera för livet mellan husen. Byggforskningsrådet, Stockholm. Berglund, Ulla & Jergeby, Ulla (1989). Uteliv med barn och pensionärer på gård och gata i park och natur. Statens råd för byggnadsforskning, Stockholm. Björklid, Pia (1982). Children s outdoor environment a study of children s outdoor activities on two housing esatates from the perspective of environmental and developmental psychology. LiberGleerup, Lund. Björklid, Pia (1987). Skolans trafiksäkerhetsarbete mål och verklighet. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Institutionen för pedagogik, Stockholm. Björklid, Pia (2002). Parental restrictions and children s idependent mobility. Utkast till föredrag i Coruna, juli Lärarhögskolan i Stockholm. Bonniers lexikon, femte upplagan (1991). Boverket (2000). Unga är också medborgare om barns och ungdomars inflytande i planeringen. Boverket, Malmö. Dahlgren, Lars Owe & Szczepanski, Anders (1997). Utomhuspedagogik boklig bildning och sinnlig erfarenhet. Ett försök till bestämning av utomhuspedagogikens identitet. Skapande vetande, Linköping. Ericson, Birre (1993). God utomhusmiljö några exempel på kommuners sätt att arbeta. Movium, Sveriges lantbruksuniversitet, Växjö. Grahn, Patrik (1985). Människans behov av parker, grönska och rekreation om uppbyggnaden av en teori och modell att använda vid fysisk planering. Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för landskapsplanering, Alnarp Grahn, Patrik, Mårtensson, Fredrika, Lindblad, Bodil, Nilsson, Paula & Ekman, Anna (1997). Ute på dagis Hur använder barn daghemsgården? Utformningen av daghemsgården och dess betydelse för lek, motorik och koncentrationsförmåga. Movium, Sveriges Lantbruksuniversitet Alnarp, Hässleholm. Hart, Roger (1979). Children s experience of place. Irvington publishers, INC, New York. Hart, Roger (1987). Children s participation in planning and design theory, research and practice i Weinstein, C & David, T (red). Spaces for children. The built environment and child development. Plenum press, New York & London. Kylin, Maria & Lieberg, Mats (2001). Barnperspektiv på utemiljön i Nordisk arkitekturforskning 1:2001. Nordisk arkitekturforskning, Göteborg. Lindholm, Gunilla (1995). Skolgården vuxnas bilder, barnets miljö. Movium, Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp. Lundström, Mats & Nordström, Maria (red) (2001). Att känna sin stad - barn och ungdomar upptäcker sin närmiljö. Stadsmiljörådet, Malmö. Nilsson, Nic (1987). Lek över allt! Tiden, Kristianstad. Nilsson, Nic (2001). Barnmiljö på 2000-talet - håller lärdomarna från 70-talet? i Nyström, Louise & Lundström, Mats, (red) (2001). Barn i stan? om barns tillgång till stadsbygden. Stadsmiljörådet, Kalmar. Nilsson, Nic (2002). Barnens stad en barnvänlig stad för barns bästa, lek och inflytande. IPA Barns rätt till lek, Stockholm. Nordström, Maria (2001). Svenska och franska barns värderingar av fysisk miljö i Nyström, Louise & Lundström, Mats (red). Barn i stan? om barns tillgång till stadsbygden. Stadsmiljörådet, Kalmar. Nyström, Louise (2001). Kottar & legobitar - reflektioner kring barns uppväxtmiljö i Nyström, Louise & Lundström, Mats (red). Barn i stan? om barns tillgång till stadsbygden. Stadsmiljörådet, Kalmar. Näsman, Elisabet (1995). Vuxnas intresse av att se med barns ögon i Dahlgren, Lars & Hultqvist, Kenneth (red). Seendet och seendets villkor en bok om barns och ungas välfärd. HLS Förlag, Stockholm.
7 Olsson, Titti (red) (1998). Människans natur det grönas betydelse för vårt välbefinnande. Byggforskningsrådet, Stockholm. Olsson, Titti (2002). Kojor i Fritidspedagogen 2/2002. Proshansky, Harold M. & Fabian, Abbe K (1987). The development of place identity in the child i Weinstein, C & David, T (red). Spaces for children. The built environment and child development. Plenum press, New York & London. Rasmusson, Bodil (1993). Barn och byggd miljö en kunskapsöversikt. Barnens perspektiv och krav i fysisk miljö och planering Barnmiljörådet, Stockholm. Rasmusson, Bodil (l998). Stadsbarndom om barns vardag i en modern förort. Socialhögskolan, Lunds universitet, Lund. Rasmusson, Bodil (1999). Låt oss vara med barn om barndom i en modern förort. Kommentus, Stockholm. Sellers, Inger & Lindberg, Maria (2002). Hur beaktas barns intressen i fysisk planering? Länsstyrelsen i Skåne län, Malmö. SOU 1970:1. Barns utemiljö. Stockholm. Spek, Mieke & Noyon, Rogier (1997). Children s freedom of movement in the streets i Camstra, Ronald (red). Growing up in a changing urban landscape.van Gorcum, Assen. Tham, Claes (1981). Stadsbyggnad, gestaltning i Bygg. Liber. Åström, Kell (1993). Stadsplanering i Sverige. Byggförlaget, Trelleborg. KOMMUNALA DOKUMENT Lomma kommun. Planprogram för Lomma Hamn, med tillhörande bilagor. Fastställt av Kommunfullmäktige Lomma kommun. Översiktsplan 2000 för Lomma kommun. Antagen av Kommunfullmäktige INTERNET Levande skule: levandeskule.nlh.no, ( ) Vägverket: ( ) Virbela vatten och design: ) MUNTLIGA KÄLLOR Maria Kylin, forskare vid SLU Alnarp, Institutionen för landskapsplanering Åke Marhenke, fritidspedagog och lekplatsexpert, Vattholma. Anna Persson, Hyresgästföreningen i Malmö BILDKÄLLOR Bildnummer Källa 1, 2, 4 ur Kindblom, Johan & Maria & Bergqvist, Mikael (2001). Bygga och bo en resa genom 1900-talets svenska arkitektur. Svenska Turistföreningen, Viborg. 3 ur Åström, Kell (1993). Stadsplanering i Sverige. Byggförlaget, Trelleborg. 5 foto av Anna Persson, Hyresgästföreningen i Malmö. 6, 8-16, 21, 23-25, foto av Rudi Olvenmyr. 7, 19, 31 (2002). 17, 18, 20, 22, 32 ur Olsson, Titti (red) (1998). Människans natur det grönas betydelse för vårt välbefinnande. Byggforskningsrådet, Stockholm. 27 foto av Anna Palmblad. 26, 43 foto av Elin Karlsson. 33 foto av Perry Nordeng. 34, 39, 41, 42, 44 foto av Teddy Lindén, Lomma kommun , 40 Brunnberg & Forshed Arkitektkontor AB genom Kjell Forshed & Åsa Sjöstrand. Övrigt foto/illustration av Emma Olvenmyr. SLUTDISKUSSION 107
S L U T S A T S E R O C H D I S K U S S I O N. del 2 barnplan Eslöv
S L U T S A T S E R O C H D I S K U S S I O N del 2 barnplan Eslöv 101 del 2 barnplan Eslöv 102 Att reflektera över det man har gjort och inte gjort efter ett sådant här arbete kan vara både stimulerande
Läs merBarn, Unga och Byggd miljö nätverksdag i Alnarp
Barn, Unga och Byggd miljö nätverksdag i Alnarp Den 28 november 2012 på Slottet i Alnarp. Slottet i Alnarp En något gråmulen dag i slutet av november samlades ett 40-tal personer i Slottet på SLU i Alnarp
Läs merBarns utemiljö i fysisk planering och förvaltning?
Barns utemiljö i fysisk planering och förvaltning? Nationella nätverket för Cultural Planning 1 november 2012, Uppsala Kerstin Nordin, institutionen för stad och land, SLU Uppsala Vad jag tänkte prata
Läs merBarn i stadsplanering Barnkonsekvensanalyser och barns och ungas perspektiv
Hållbar stad öppen för världen Barn i stadsplanering Barnkonsekvensanalyser och barns och ungas perspektiv Detta tänkte jag prata om Göteborgs stads barnkonsekvensanalysmodell Får barnen plats i staden?
Läs merGör plats för barn och unga! Vägledning och allmänna råd. Ulrika Åkerlund, Petter Åkerblom,
Gör plats för barn och unga! Vägledning och allmänna råd Ulrika Åkerlund, ulrika.akerlund@boverket.se Petter Åkerblom, petter.akerblom@slu.se Ett regeringsuppdrag Vägledning för barns och ungas utemiljö
Läs merLär genom lek och lust utomhuspedagogik på skolträdgårdskonferens
SKOLTRÄDGÅRDSVERKSAMHET OCH UTOMHUSPEDAGOGIK 2002 AV TORSTEN KELLANDER,TORSLUNDA FÖRSÖKSSTATION, SLU Lär genom lek och lust utomhuspedagogik på skolträdgårdskonferens Betydande forskningsresurser lägges
Läs merHållbart stadsbyggande om barns platser i staden Nätverksträff Skånes planerare, November 2018 Landskapsarkitekt, Dr. Maria Kylin Institutionen för
Hållbart stadsbyggande om barns platser i staden Nätverksträff Skånes planerare, November 2018 Landskapsarkitekt, Dr. Maria Kylin Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, Alnarp
Läs merNaturkontakt på skolgårdar
Naturkontakt på skolgårdar Märit Jansson docent och universitetslektor i landskapsplanering Institutionen för Landskapsarkitektur, Planering och Förvaltning SLU, Alnarp Barns perspektiv på utemiljö Vad
Läs merBarnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter
Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,
Läs merPDG518, Utomhuspedagogik, 15,0 högskolepoäng Outdoor Environmental Education, 15.0 higher education credits
UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDG518, Utomhuspedagogik, 15,0 högskolepoäng Outdoor Environmental Education, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är
Läs merAttraktiva skolgårdar
Ny efterfrågad konferens! Attraktiva skolgårdar Så skapar du skolgårdar som ger de bästa förutsättningarna för barnet Så möjliggör du för naturmiljö- och utomhuspedagogik på skolgårdar Att anlägga en ny
Läs merOm äldres möjligheter till upplevelse i utemiljön. En fallstudie vid äldreboenden Anna Bengtsson
Om äldres möjligheter till upplevelse i utemiljön En fallstudie vid äldreboenden Anna Bengtsson Utemiljö för äldre Vilka? Varför? Hur? Äldre personer på särskilda boenden Ålder 65+ Varierande förmågor
Läs merUNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST
UNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST BARN- KONVEN- TIONEN Unga Örnars verksamhet vilar på alla barns lika rättigheter som FNs konvention om barns rättigheter beskriver. Barnkonventionen antogs den 20 november 1989.
Läs merPlaneringsmetoder för barn i fysisk planering
Självständigt arbete vid LTJ-fakulteten, SLU Kandidatexamensarbete, 15 hp Planeringsmetoder för barn i fysisk planering en studie på nationell, regional och kommunal nivå Elise Eriksson Fakulteten för
Läs merBarnvänlig bebyggd miljö - vad är det?
Barnvänlig bebyggd miljö - vad är det? 2016-12-09 Märit Jansson Landskapsarkitekt och Docent i landskapsplanering Universitetslektor vid: Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning,
Läs merInkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr
INNEHÅLL SAMMANFATTNING...3 1. INLEDNING...6 Bakgrund och syfte Metod och avgränsningar Beskrivning av stadsdelen Hägerstensåsen 2. BARN OCH FYSISK PLANERING...10 Barnperspektiv på den fysiska miljön Barns
Läs merRiktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor. i Uppsala kommun
Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor i Uppsala kommun Ett normerande dokument som kommunstyrelsen fattade beslut om den 14 december 2016 Dokumentnamn Fastställd av Gäller från Sida Riktlinjer
Läs merSLUTDISKUSSION. Slutdiskussion
6 SLUTDISKUSSION Slutdiskussion Ungdomar har mycket kunskap och åsikter om platser i staden som är både intressanta och lärorika för en planerare. Detta eftersom de ser på stadens rum ur ett ungdomsperspektiv
Läs merFörskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur
Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur Eva Ärlemalm-Hagsér Förskollärare, doktorand vid Göteborgs universitet samt universitetsadjunkt Mälardalens högskola Innehåll Förskolans roll för en hållbar nutid
Läs merHELA STADEN argument för en grönblå stadsbyggnad
HELA STADEN argument för en grönblå stadsbyggnad Agneta Persson, avdelningschef Offentliga rummet, C4 teknik, Kristianstads kommun, agneta.persson@kristianstad.se Ett initiativ från Lunds kommun Partnerskapsprojekt
Läs merSkolgårdslyftet. - Vi skapar gröna och variationsrika skolgårdar
Skolgårdslyftet - Vi skapar gröna och variationsrika skolgårdar Vi är stolta över att genomföra skolgårdslyftet som skapar en väl fungerande lärandemiljö för våra barn och ungdomar. Harvestadskolan i Linköping.
Läs merBevara barnens skogar
Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en
Läs merPlats för lek. Svenska lekplatser förr och nu REDAKTÖRER MÄRIT JANSSON OCH ÅSA KLINTBORG AHLKLO
Plats för lek Svenska lekplatser förr och nu REDAKTÖRER MÄRIT JANSSON OCH ÅSA KLINTBORG AHLKLO Förlag och distribution AB Svensk Byggtjänst 113 87 Stockholm Tel: 08-457 10 00 www.byggtjanst.se 2016 AB
Läs merInstitutionen för individ och samhälle Kurskod REL100. Reggio Emilia, estetiska lärprocesser och pedagogisk dokumentation, 15 högskolepoäng
KURSPLAN Kursens mål Kursen syftar till att studenten ska erhålla grundläggande kunskaper om Reggio Emilias pedagogiska grundsyn och utveckla en kompetens att tillämpa delar av denna pedagogiska grundsyn
Läs merVår första lärare i filosofi är våra fötter, våra händer och våra ögon
SKOLTRÄDGÅRDSVERKSAMHET MED UTOMHUSPEDAGOGIK 2003 AV TORSTEN KELLANDER,TORSLUNDA FÖRSÖKSSTATION,SLU Vår första lärare i filosofi är våra fötter, våra händer och våra ögon Tankarna att ytnyttja alla våra
Läs merTrygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA
En sammanfattning 2 (12) Januari 2019. Kortversion av rapporten Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA. Författare: Kenneth Berglund, utredare Stadsutveckling, Hyresgästföreningen, kenneth.berglund@hyresgastforeningen.se
Läs mer- Ett nätverk - Ett uppdrag - En verksamhet
- Ett nätverk - Ett uppdrag - En verksamhet Segregationen har klassmässig grund Strategin är att förena de ekologiska, ekonomiska och sociala aspekterna och låta detta förhållningssätt prägla såväl vårt
Läs merBARNKONSEKVENS- ANALYS
BARNKONSEKVENS- ANALYS RF:s bidrag till anläggningar och idrottsmiljöer Barnkonsekvensanalys Varför barnkonsekvensanalyser Riksidrottsförbundet ställer krav på att en barnkonsekvensanalys ska göras och
Läs merFörankring, acceptans och motstånd
Förankring, acceptans och motstånd - lärdomar från vindkraft och infrastrukturinvesteringar Marianne Henningsson Lektor i Psykologi inriktning Miljöpsykologi Institutionen för Psykologi Linnéuniversitetet,
Läs merBARN- & UNGDOMSPLAN FÖR HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommun arbetar efter en barn- och ungdomsplan som utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen. Nästan alla länder i världen
Läs merHÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT
Plåstrets Förskola Lund Maj 2017 - November 2018 VÅR RESA GICK I MÅL 02 NOVEMBER 2018 HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT Tack för fin läsning av er Grön Flagg-resa och härliga bilder som speglar ert arbete
Läs meratt skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag
att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag Statens folkhälsoinstitut, Östersund isbn: 978-91-7257-473-1 omslagsillustration: AB Typoform/Ann Sjögren grafisk form: AB Typoform foto: sid 5 Peter de
Läs merINBJUDAN. En utbildning för dig som har direkt eller indirekt ansvar för barns utemiljö i staden Augusti 2018
INBJUDAN En utbildning för dig som har direkt eller indirekt ansvar för barns utemiljö i staden. 27-28 Augusti 2018 Nya ögon för inkluderande utemiljö 2018 Barn och ungdomsförvaltningen i Karlstad presenterar
Läs merÖversiktsplan för Ekängen-Roxtuna och Distorp-Gärstad
Stormöte Ekängsskolan 17 november 2010 Översiktsplan för Ekängen-Roxtuna och Distorp-Gärstad 1 Vad är en översiktsplan - Långsiktig plan för lämplig mark- och vattenanvändning - Färdriktning/kommunens
Läs merFörändringar i läroplanen om förskoleklass och fritidshem
REMISSVAR 2015-10-12 3.9:0634/15 Skolverket Fleminggatan 14 106 20 Stockholm Förändringar i läroplanen om förskoleklass och fritidshem (dnr 2015:201) Sammanfattning Barnombudsmannen tillstyrker i stort
Läs merAlla barn har egna rättigheter
Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen
Läs merCatharina Sternudd Arkitektur Stadsbyggnad, Lunds Universitet. Trivsel som mål eller medel? Forskning om upplevelse av stadsmiljö
Catharina Sternudd Arkitektur Stadsbyggnad, Lunds Universitet Trivsel som mål eller medel? Forskning om upplevelse av stadsmiljö Presentationens innehåll Vad forskningen kan mena med trivsel Miljöfaktorer
Läs merVerksamheten ska verka för ökad måluppfyllelse genom estetiska lärprocesser, ett upplevelsebaserat lärande samt implementera för hållbar utveckling
Hylte Naturskola att lära in ute Verksamheten ska verka för ökad måluppfyllelse genom estetiska lärprocesser, ett upplevelsebaserat lärande samt implementera för hållbar utveckling Ett LONA projekt Emma
Läs merFolkhälsomyndigheten 3 november Stockholm
Folkhälsomyndigheten 3 november Stockholm Fredrika Mårtensson docent i miljöpsykologi Institutionen för Arbetsvetenskap, Ekonomi och Miljöpsykologi, SLU, Alnarp 1/3 Lek med kompisar 1/3 Ärenden/ Fixa sake
Läs merUtomhuspedagogik. En hållbar pedagogik för en hållbar utveckling
Na onellt centrum för utomhuspedagogik Utomhuspedagogik En hållbar pedagogik för en hållbar utveckling Nyfiken och öppen för nya intryck Genom etableringen av NCU i Vimmerby vill vi stärka kontakten med
Läs merVad är planen med det Gröna? Dialog rörande grönytor i Uppsala
Program - dialog om grönstrukturen i Uppsala 9.15-9.30 Forskning & existerande underlag Tankesmedjan Grön Stad. Marcus Hedblom 9.30-9.45 Varför en grönplan? Erfarenheter kring att ta fram underlag för
Läs merBARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN
BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN Skärgårdsförskolorna 2 November 2016 VARFÖR BARNETS RÄTTIGHETER? - EN TILLBAKABLICK Rädda Barnen (Eglantyn Webb), pedagog och barnläkare Janusz Korczak och II Världskriget
Läs merBarn i fysisk planering
Barn i fysisk planering En undersökning av barnperspektiv och barns perspektiv inom kommunal verksamhet Kandidatarbete 15 hp, institutionen för stad och land Landskapsarkitektprogrammet, Ultuna Uppsala
Läs merSkolgårdens design för lust, lek och lärande
Skolgårdens design för lust, lek och lärande Stefan von Bothmer KOSTERS TRÄDGÅRDAR Den närmaste utomhusmiljön vi har är skolgården. Våga ta den i besittning! Det här anförandet handlar om hur vi kan göra
Läs merProgram för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad
Stadsledningskontoret Kansliet för mänskliga rättigheter Tjänsteutlåtande Dnr 171-1526/2016 Sida 1 (7) 2017-06-16 Handläggare Agneta Widerståhl Telefon: 08-508 29 445 Till Kommunstyrelsen inflytande i
Läs mer3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap
3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Läs merIdéer till skolgårdsförnyelse
Idéer till skolgårdsförnyelse eller Vad jag har lärt mig om skolgårdar genom Malmö stad Märit Jansson, landskapsarkitekt och Fil Dr i Landskapsplanering Landskapsarkitektur, planering och förvaltning,
Läs merRutiner för barnkonsekvensanalys KS-2014/282
Sida 1 av 2 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Stina Desroses Datum KS-2014/282 2014-02-20 Kommunstyrelsen Rutiner för barnkonsekvensanalys KS-2014/282 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar
Läs merArbetsplan 2015/2016
Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och
Läs merVAL TILL REGIONFULLMÄKTIGE
Nordvästkretsen 1 Anders Lundström Helsingborg 45 2 Maria Berglund Bjuv 39 3 Birgitta Södertun Helsingborg 63 4 Per Einarsson Kristianstad 52 5 Magnus Lunderquist Staffanstorp 42 6 Lars Lundberg Sjöbo
Läs merGRs initiativ inom Mistra Urban Futures ?
GRs initiativ inom Mistra Urban Futures 2018-2019? Agenda 13.00 Resultaten från besöken i kommunerna 13.15 Pågående projektutveckling inom Mistra Urban Futures 13.30 Val av ämnen för gruppdiskussioner.
Läs merBarnperspektiv i fysisk planering
EXAMENSARBETE INOM TEKNIK, GRUNDNIVÅ, 15 HP STOCKHOLM, SVERIGE 2017 Barnperspektiv i fysisk planering En kartläggning av metoder för systematiskt arbete SARAH BRUNZELL KTH SKOLAN FÖR ARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNAD
Läs merHandlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015
2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan För Gröna Markhedens förskola 2014/2015 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Läs merF Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till
Läs merSläpp i muren ger ljus och möjlighet till insyn
Trollparken Parken fungerar i den nya stadsdelen som den äldre stadsdelens ödetomt, med känsla av mystik och spänning. Höga träd av bok står fritt i parken. Stammarna är tydliga element i det låga viltväxande
Läs merHälsofrämjande samhällsplanering. den fysiska miljöns påverkan på sociala aspekter Marianne Dock arkitekt,
Hälsofrämjande samhällsplanering den fysiska miljöns påverkan på sociala aspekter Marianne Dock arkitekt, marianne.dock@gmail.com, PÅ SPANING EFTER ETT SOCIALT HÅLLBART SAMHÄLLE Vad är ett socialt och
Läs merEn idéskrift. En idéskrift
En idéskrift En idéskrift I den numera klassiska What is a city? (1937) beskriver Lewis Mumford staden som en social teater, med de sociala aktiviteterna som stadens kärna och människan i fokus. Med det
Läs merRiktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser
1/8 Beslutad när: 2017-05-29 119 Beslutad av Diarienummer: Ersätter: - Gäller för: Kommunfullmäktige KS/2016:374-003 Gäller fr o m: 2017-06-08 Gäller t o m: - Dokumentansvarig: Uppföljning: Alla nämnder
Läs merHälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen
Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1
Läs merBarnkartor i GIS ett verktyg för barns inflytande i planeringen. GRÖNA FAKTA 4/2007 Gröna Fakta produceras i ett samarbete mellan Utemiljö och Movium
Foto: Ulla Berglund Barnkartor i GIS ett verktyg för barns inflytande i planeringen Barn och unga använder utemiljön mer än vuxna gör och på andra sätt. Därför har de också andra erfarenheter, behov och
Läs merNordvästkretsen VAL TILL REGIONFULLMÄKTIGE KRISTDEMOKRATERNA I SKÅNES VALSEDLAR 2018
Nordvästkretsen 1 Anders Lundström Helsingborg 45 2 Maria Berglund Bjuv 39 3 Birgitta Södertun Helsingborg 63 4 Per Einarsson Kristianstad 52 5 Magnus Lunderquist Staffanstorp 42 6 Lars Lundberg Sjöbo
Läs merJungmark landskapsarkitekt
Jungmark landskapsarkitekt 20 års erfarenhet av konsultverksamhet med kommunala uppdrag som på olika sätt kretsar kring utemiljöer för barn i parker, på förskolor och på skolor. Gröna skolgårdar, Malmö
Läs merC Wingren landskapsarkitekt/professor, Området för Landskapsarkitektur, SLU
Utformning av den klimatsäkra staden inspiration och utmaning Carola Wingren Landskapsarkitektur, SLU, Alnarp Workshop för Nätverket Klimat & Säkerhet, 23 april 2012 Utformning av den klimatsäkra staden
Läs merHur många urbana nyanser av grönt vill du räkna till?
Föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästare och Katrineholms kommun KONGRESS 2016, 24-26 augusti Hur många urbana nyanser av grönt vill du räkna till? landskapsarkitekt och professor Carola Wingren Institutionen
Läs merSkolprestationer förbättras av utomhusundervisning
Skolprestationer förbättras av utomhusundervisning Ingen ifrågasätter vad kunniga och engagerade lärare betyder för skolarbetet. Nu visar forskningen att även platsen för lärarens pedagogiska undervisningsupplägg
Läs merDet blir viktigt när det är på riktigt! Nio steg? Växel: Mobil: Lidingö
Det blir viktigt när det är på riktigt! Nio steg? thomas.larsson@trafikverket.se Lidingö 2014-10-15 Växel: 0771-921 921 Mobil: 0705-175 221 2 2014-10-30 Skolan ett utredningsinstitut i och för kommunen
Läs merBarns rätt enligt FN:s Barnkonvention
Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,
Läs merPedagogik GR (A), Utomhuspedagogik för grundlärare i fritidshem, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Utomhuspedagogik för grundlärare i fritidshem, 7,5 hp Education (BA), Outdoor Education for Teachers in Leisure Education, 7,5 credits Allmänna data om kursen Kurskod
Läs merRESULTATLISTA FRÅN SVENSKA KRIMINALVÅRDENS MÄSTERSKAP I TERRÄNG MALMÖ,
RESULTATLISTA FRÅN SVENSKA KRIMINALVÅRDENS MÄSTERSKAP I TERRÄNG MALMÖ, 2016-09-08 2016-09-09 GÅ, LUNKA, LÖP Varv 1 Varv 2 Totalt Fredrik Berg Johansson A Skänninge 14.10 13.34 27.44 Patrik Olsson VO Borås
Läs merPOLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN
POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 230 Dnr: KS 2015/429 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00
Läs merGranskningen. Bakgrund. Syfte. Metod. Huvudsakligt resultat
Granskningen Bakgrund KF mål att arbetet med FN:s konvention om barnets rättigheter ska stärkas och redovisas varje år. Riksdagens nationella strategi ska vara en utgångspunkt. Barnrådet ska bidra till
Läs merPlaneringsmetoder för barn i fysisk planering
Självständigt arbete vid LTJ-fakulteten, SLU Kandidatexamensarbete, 15 hp Planeringsmetoder för barn i fysisk planering en studie på nationell, regional och kommunal nivå Elise Eriksson Fakulteten för
Läs merArbetsplan. Killingens förskola
Arbetsplan Killingens förskola 2016-2017 Inledning Killingen är förskola med endast en avdelning som utgörs av 24 barn i åldrarna 1-5 och 5 pedagoger samt en kock som tillagar lunch och mellanmål. Förskolan
Läs merFörtätning - folkhälsa Carl Welin Stadsbyggnadskontoret Malmö stad
Förtätning - folkhälsa Carl Welin Stadsbyggnadskontoret Malmö stad carl.welin@malmo.se Regional motor för grön tillväxt och sysselsättning UTMANINGAR befolkningstillväxt social balans plats för samhällsservice
Läs merHur du planerar och bygger äldreboenden och LSSboenden. integrerad del av samhället. Claes Rogander Planarkitekt Sundsvalls kommun
Hur du planerar och bygger äldreboenden och LSSboenden som blir en integrerad del av samhället Claes Rogander Planarkitekt Sundsvalls kommun Sundsvall Äldreboenden och LSS-boenden resonemang och definition
Läs merAnsökan om medel för uppdrag inom SLU:s FoMA program Bebyggd miljö
Ansökan om medel för uppdrag inom SLU:s FoMA program Bebyggd miljö Från den lilla platsen till den stora staden om barns utemiljö i urban kontext: ett ramprojekt Bakgrund Som ett av de första länderna
Läs merReviderad februari 2015
2015-09-22 VERKSAMHETSPLAN OCH SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FÖRSKOLORNA I EMMABODA KOMMUN Reviderad februari 2015 Detta dokument är en sammanfattning av dokumentet Verksamhetsplan Uppdaterad September
Läs merDet blir viktigt när det är på riktigt!
Det blir viktigt när det är på riktigt! Barns och ungas rätt till inflytande i den fysiska planeringen ska stärkas. thomas.larsson @trafikverket.se Strategi för att stärka barnets rättigheter (prop. 2009/10:232)
Läs merVem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne.
Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Verksamhetsidé: Skåne Stadsmission arbetar på människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vi arbetar lyhört och proaktivt med
Läs merLärande för hållbarhet i förskolan sök svaren tillsammans!
GÖTEBORGS UNIVERSITET Lärande för hållbarhet i förskolan sök svaren tillsammans! Eva Ärlemalm-Hagsér Förskollärare och Lektor i pedagogik vid Mälardalens högskola Hållbar utveckling En hållbar utveckling
Läs merÄlta skola med förskolor. Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola
Älta skola med förskolor Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola 2018/2019 Verksamhetsplan för förskoleklasserna i Älta skola Förskoleklass är från och med höstterminen 2018 obligatorisk. Men
Läs merHållbar stadsutveckling stärker Skåne Metod och exempel. Mötesplats Skåne 20130816 2013-08-15 1
Hållbar stadsutveckling stärker Skåne Metod och exempel Mötesplats Skåne 20130816 2013-08-15 1 2013-08-15 2 Lund 1971 Malmö 2012 2013-08-15 3 100 medarbetare 7 studios Fastighetsutveckling Stadsutveckling
Läs merDel 5. SLUTDISKUSSION
Del 5. SLUTDISKUSSION 114 SLUTDISKUSSION BEDÖMNING MED METODEN KONTRA EN INTUITIV BE- DÖMNING Metoden som formulerats är ett exempel på ett tillvägagångssätt för att identifiera lämpliga byggnader där
Läs merHandlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17
Handlingsplan Storhagens förskola Ht16/Vt17 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra
Läs merHandlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.
Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och
Läs merEtt samarbete mellan Skolverket och Kulturrådet
Ett samarbete mellan Skolverket och Kulturrådet Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola har utvecklat sin förmåga till kreativt skapande och fått ett ökat intresse för att ta del
Läs merVälkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor
Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor Hur gröna är våra städer? Foto: Stefan Svanström Stefan Svanström & Jerker Moström Avdelningen för Regioner och Miljö Statistiska centralbyrån facebook.com/statisticssweden
Läs merTillgänglighet för alla
Tillgänglighet för alla Handikapplan för Region Skåne Foto: Christiaan Dirksen Det här är Region Skånes handikapplan Den kallas också för handikappolitiskt program. Den talar om hur Region Skåne ska arbeta
Läs merBättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan!
Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan! Vi tycker att det skall finnas många bilfria ställen i stan och inte bara en dag Tobias och Ulf, 9 år Barn tillbringar största delen av sin tid i
Läs merUtemiljöns betydelse för lärande, lek och hälsa
Utemiljöns betydelse för lärande, lek och hälsa Möjligheter för flera a; lära och må bra Torslundas utemiljö uppbyggt i samarbete med lärare vid Torslundaskolan Torslunda uppbyggnaden Varierande terräng
Läs merProjekt. Pågående från 2007. 20:2007 Den offentliga byggnaden och det offentliga rummet Sara Grahn White/ KTH. 121 260 kr
R Projekt Pågående från 2007 2008 20:2007 Den offentliga byggnaden och det offentliga rummet Sara Grahn White/ KTH 14:2008 Innovativa mötesmiljöer Susann Wessely Gromark, White Göteborg 121 260 kr 28:2008
Läs merFritidshemmets syfte och centrala innehåll
Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund
Läs merRemissvar på betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö Dnr: Ku2015/02481/KL
Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Stockholm 2016-02-16 Remissvar på betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö Dnr: Ku2015/02481/KL Sveriges Arkitekters arbetsgrupp
Läs merKontaktuppgifter Fairtrade City-kontakter 20 november 2015
Kontaktuppgifter Fairtrade City-kontakter 20 november 2015 Ale: Alingsås: Askersund: Avesta: Borlänge: Borås: Botkyrka: Boxholm: Eda: Annika Friberg Annika.friberg@ale.se Tel: 073-773 11 86 Diplomerad
Läs merjag blir väldigt irriterad när de vuxna tjatar om vad jag ska bli. jag är ju någonting eller hur? jag är ett barn
ÅSA EKMAN www.asaekman.com jag blir väldigt irriterad när de vuxna tjatar om vad jag ska bli. jag är ju någonting eller hur? jag är ett barn 1 Åsa Ekman_barnets rätt att göra sin röst hörd - 20 september
Läs merKartlägga kulturella ekosystemtjänster från urban grönska
Kartlägga kulturella ekosystemtjänster från urban grönska Åsa Ode Sang, Göran Sevelin Inst. för Landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp Transdisciplinärt forskningsprojekt (2013-2016)
Läs merHur barn och unga upplever och använder Täbys utemiljöer Projektet Plats att växa, Tekniska kontoret 2009-04-14
Hur barn och unga upplever och använder Täbys utemiljöer Projektet Plats att växa, Tekniska kontoret 2009-04-14 4 SAMTAL MED TÄBYS YNGSTA INVÅNARE 4 Projektets mål 4 Hur går det till? 5 Vilka har deltagit?
Läs merVisioner för nya typer av grönska i förtätad stad Carola Wingren Landskapsarkitektur, SLU, Alnarp
Nätverksträff Movium Partnerskap 15 november 2012 Visioner för nya typer av grönska i förtätad stad Carola Wingren Landskapsarkitektur, SLU, Alnarp Projektet och dess utgångspunkter I ett gränsöverskridande
Läs merArbetsområde: Min tid - min strid
Arbetsområde: Min tid - min strid Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 8-10 lektioner à 60 minuter cirka. Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk
Läs merFörskolan Bullerbyns pedagogiska planering
2017-2018 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och lärorik för alla! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs mer