Det blir viktigt när det är på riktigt! Nio steg? Växel: Mobil: Lidingö

Transkript

1 Det blir viktigt när det är på riktigt! Nio steg? Lidingö Växel: Mobil:

2

3 Skolan ett utredningsinstitut i och för kommunen

4 Lärdomar om framgångsfaktorer tydligt uppdrag ledningens stöd gemensam bild av syftet med barns och ungas medverkan koppla fysisk planering till läroplanen täta möten planerare pedagoger planerare möter barnen och ger återkoppling

5 Basfrågor Vilka intressen har Trafikverket och kommunen gemensamt när det gäller att stärka barns rättigheter? Vilka syften har kommunen resp. Trafikverket med att samråda med berörda barn och unga? Vilka områden/avgränsningar gäller samrådet? Vilka mål har kommunen för barns och ungas uppväxtmiljöer, för deras rätt till rörelsefrihet dvs. att kunna gå och cykla eller använda kollektiva färdmedel? Hur vill kommunen att den ska utvecklas för att barn och unga ska trivas där? Hur har barnen och pedagogerna satt sig in i dessa frågor?

6 Principen om barnets bästa barnets bästa skall alltid beaktas och redovisas i beslutsfattandet gäller inte minst inom olika delar av samhälls- och trafikplaneringen då andra intressen tillåts väga tyngre krävs att myndigheten visar sammanvägning av relevanta intressen konsekvensanalyser bör bli obligatoriska i beslutsfattandet

7 Barns medverkan i planeringen är också en pedagogisk fråga Det krävs kunskaper för att kunna påverka samhälls- och trafikplanering. Genom att ställa frågor om varför miljön är utformad på ett visst sätt kan barnen att förstå att miljöns utformning och innehåll är ett resultat av mänskliga beslut och handlingar

8

9 Barn har behov av och rätt till rörelsefrihet

10 Vi kan planera och bygga så att barnen kan röra sig fritt på egen hand 10

11 Barnperspektiv på hållbar samhällsutveckling Fri rörlighet

12 Barnens medverkan Var bor och vistas barnen? Var leker de och var finns deras fritidsaktiviteter? Hur rör de sig i tätorten? Var finns konfliktpunkterna? Hur uppfattar barn, föräldrar och skolpersonal riskerna? Var får barnen gå eller cykla på egen hand? Var måste de bli skjutsade till skolan och på fritiden? Vad anser man behöver göras för att förbättra barnens rörelsefrihet och säkerhet?

13 1. Introduktion presentera projektet för barnen 2. Hur kan inledningen bli engagerande och meningsfull? 3. Utveckla insikter och färdigheter genom att utforska närsamhället. 4. Bearbeta och gestalta i bild, text, drama, matematik m.m. 5. Sammanställa och följa upp temaarbetet 6. Redovisa 7. Få återkoppling 8. Granska planerarnas förslag 9. Delta vid genomförandet

14 Introduktion och presentation för barnen

15

16 Östra skolans studiebesök och work shop på rådhuset Östra skolan (åk 4) besökte Rådhuset. Studiebesök på stadsbyggnadskontoret, därefter ett par timmars grupparbete.

17 Elever, planerare och lärare tillsammans i inledande workshops

18 Introduktion och workshop

19 Åk 4-elever bygger husfasader på Stadsmuséet tillsammans med en arkitekturkonsulent

20 Vad blev det för en plats av våra modeller?

21

22

23

24 Visionsarbetet Fundera kring ordet VAD? - Vad vill jag att det ska vara för liv i min stadsdel och centrala staden i framtiden (eller kanske nästa sommar)? - Vad vill jag att jag, min familj, mina vänner och andra skall kunna göra? - Vad behöver göras för att jag ska vilja bo och arbeta här när jag blir vuxen? - Vad vill jag ska hända på fritiden? - Vad är en bra stad för alla? - Ja, vad är egentligen en stad? 24 centralaalvstaden@goteborg.se,

25 Men hur? Hur ska staden vara organiserad för att det där VADET ska uppfyllas? - Hur ska staden byggas vidare? - Hur ska vi förflytta oss? - Hur ska vi mötas? - Hur ska platser, parker, vattenområden, gator och byggnader se ut och fungera? 25 centralaalvstaden@goteborg.se,

26 IT-gymnasiet ett utredningsinstitut Beställningar till 3 grupper. Utformat tillsammans med lärare och elever Handledare från pulsåderprojektet till varje elevgrupp 3v schemabrytande arbete Introduktionsföreläsning om Barn & ungaprojektet, stadsbyggnad och pulsåderprojektet Slutredovisning för politiker och tjänstemän

27 Tre utredningsuppdrag Framtida visioner om en odelad stad Medborgarens vision om ett framtida resecentrum Visioner om en framtida bytespunkt

28 Några frågeställningar Hur tar ni er till och från nya resecentrum? (gång, cykel, buss). Trelleborg Övre kommer ej längre att finnas kvar. Hur påverkar det er? Vad krävs för att ni ska välja tåg/buss istället för bil? Miljön vid stationen. Trygghet, trivsamhet, vad vill ni kunna göra medan ni väntar på bussen/tåget? Vilken betydelse kommer nya resecentrum att ha för Trelleborg?

29 Hur kan inledningen bli engagerande och meningsfull?

30

31

32

33

34

35 35

36 Diskutera vad som behöver undersökas

37 Arbetsmetoder Jax Arbetssätt Pluppkarta Diskussioner, vad kan förbättras och hur? Dramaövningar, attityder kring Jaxtorget Fältstudier Fotografering Modellbyggen Ritningar Presskonferens och redovisning

38 Intervju och frågestund om planering och byggande

39 Tema och innehåll

40

41 41

42 Bearbeta och gestalta med bild, text, drama, beräkningar

43

44

45 45

46

47 Station spotting: Några funktioner som vi vill ha på vår station

48

49 Nära till båten! Nära att köpa fika! Nära till bussen! Tydlig information, och klocka!

50 Idéer om Centralstationen Kunna handla frukost eller lunch. På den tomma platsen utanför stationen vill jag ha en ICA-affär. Östra skolan Vid stationen kan det finnas ett litet bibliotek. Där kan man låna en bok och sen lämna tillbaka på nästa station. Östra skolan) Sminkhörna. (Bastionen) Säker plats att parkera cykeln på. (Bastionen) Fler våningar med glasfönster mot havet -utsiktstorn (Bastionen, ES) Sänka vägen (stora vägen vid stationen) (Bastionen, ES) Ett ställe där man kan lämna in hundar. 10 kr. för varje hund. (Östra skolan)

51 Redovisa

52

53

54

55

56

57 Willjam Strömberg Catarina Hsu Julia Rapp Peter Johansson Visioner om en framtida bytespunkt

58 Sammanfattning av analys Föråldrad design Brist på matställen Ont om sittplatser Ont om plats att värma sig på vintern Toaletterna i fel ände av resecentrum Ingen bra koppling till staden

59

60

61

62

63 Planerarna ger återkoppling: Det här har vi tagit fasta på av den information som vi fått av er! Har vi uppfattat era idéer och synpunkter på rätt sätt?

64 Barn och ungdomar framhöll att det är viktigt: att Trelleborg får en storstadskänsla med service och handelsetableringar på stationen att tryggt kunna ta sig till stationen med cykel och kunna vara säker på att cykeln är kvar när man kommer hem att smidigt kunna bli hämtad och lämnad att det finns utrymme för meningsfulla aktiviteter under väntan på tåg/buss att ett gott mikroklimat skapas på perrong och torg att vidare resande blir enkelt även för turister Återkoppling 25 sep 2012 alla samlade: 4 19-åringar

65

66

67

68

69

70

71 En sammanställning av alla modeller visar att barnens idéer om var det är OK att bygga är mycket lika.

72

73 TRELLEBORG TILL JUNI 2012 BARN & UNGA I SAMHÄLLSPLANERINGEN Barn och ungdomar framhöll att det är viktigt: att tryggt kunna ta sig till stationen med cykel och kunna vara säker på att cykeln är kvar när man kommer hem att smidigt kunna bli hämtad och lämnad att det finns utrymme för meningsfulla aktiviteter under väntan på tåg/buss att ett gott mikroklimat skapas på perrong och torg att vidare resande blir enkelt även för turister

74 Vad kommer ut när man jämför barnens förslag med den nya planen?

75

76

77

78 Thomas Larsson

79 Från en ödslig och ogästvänlig stenöken till ett levande torg där barnen haft stort inflytande i utformningen. Så kan resultatet beskrivas av den förvandling som Jaxtorget genomgått och som kunde invigas på lördagseftermiddagen. Barnen invigde nya Jaxorget" (Artikel i Dalarnas Tidningar )

80