Ansökan om medel för uppdrag inom SLU:s FoMA program Bebyggd miljö

Transkript

1 Ansökan om medel för uppdrag inom SLU:s FoMA program Bebyggd miljö Från den lilla platsen till den stora staden om barns utemiljö i urban kontext: ett ramprojekt Bakgrund Som ett av de första länderna i världen förband sig Sverige 1990 att följa FN:s barnkonvention. Artikel 12 handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör barnet. Med jämna mellanrum ska alla konventionsstater lämna en rapport till barnrättskommittén. Sverige har hittills lämnat fyra rapporter, som bl a visar på att utemiljön, skolan, stadsstrukturer och bostadsmiljöer är några av de områden som har stor påverkan på barns vardag ( För närvarande pågår en snabb urbanisering. Allt fler människor väljer av olika skäl att bosätta sig inom eller i närheten av urbana områden och få tillgång till städernas utbud av arbetstillfällen, utbildning och kultur. Från flera håll framhålls den täta staden också som fördelaktig ur ekologiska och sociala uthållighetsaspekter. Den globala trenden syns i svenska kommuners befolkningsutveckling och innebär att en ökande andel barn i Sverige kommer att växa upp i, för svenska mått tät stadsmiljö. Samtidigt som urbaniseringstrenden fortskrider visar forskning att barns vardagsrörlighet minskar och att barn idag är mer stillasittande än tidigare. Kunskap om den byggda miljöns påverkan på fysisk aktivitet kan hittas inom ett brett och tvärvetenskapligt fält där forskning kring den specifika brukargruppen barn pekar på att utemiljön har stor betydelse för barns hälsa både på kort och på lång sikt. Länsstyrelsernas och kommunernas planeringsorgan har huvudansvaret för planering och genomförande av nya stadsstrukturer och bostadsmiljöer, och där finns ett stort behov av analyser, metoder och tekniker av miljöutvärderingar för barns utemiljöer. För att kunna gestalta och planera utifrån ett barnperspektiv måste miljöfrågorna analyseras utifrån barns utgångspunkter och den lokala kontexten. Det finns inte bara ett behov av att samla in data om utemiljön ur ett barnperspektiv men också att med utgångspunkt i barnperspektiv utforma analysmetoder och tekniker för planerings och gestaltningsprocesser. Ramprojektet Syftet är att utveckla och testa analyser, metoder och tekniker för miljöutvärderingar av barns utemiljöer. Med barns utemiljöer menar vi både de miljöer som bildar stadens struktur på en mer övergripande nivå såsom vägar, parker, cykelstråk, bostadsgårdar, stadsnatur och utemiljöer specifikt utformade för barn såsom skolgårdar, förskolegårdar och lekplatser, som kan beskrivas på en mer detaljerad nivå. På Ultuna och Alnarp finns redan idag en grupp forskare som specialiserat sig på olika planerings, gestaltnings och skötselfrågor när det gäller barn, utemiljö och stad. Projekten pågår i olika skalor och med olika infallsvinklar; i några fall finns redan planerings verktyg 1

2 som håller på att testas för att tas i drift (Barnkartor i GIS) och verktyg för att värdera förskolegårdar (OPEC, Outdoor Play Environment Categories) och i andra fall testas hypoteser kring hur barns vardagsrörelse påverkas av olika bebyggelsestrukturer (Barn till fots) med olika datainsamlings metoder. I några fall samlas data in med hjälp av metoder som används t ex i miljöpsykologin (känsloskattningar) eller i landskapsfältet (behavior mapping, gåtur, landskaps analyser), i andra fall med hjälp av metoder som används t ex i det medicinska fältet (stegräkningar). Data analyseras i några fall med kvalitativa analysverktyg och i andra fall med kvantitativa analysverktyg. I det långsiktiga strategiska arbetet ska fokus ligga på att utveckla, testa och sammanställa dessa analyser, metoder och tekniker utifrån barnets perspektiv. Det krävs en medveten hantering av hur resultat kan göras begripliga i planeringssammanhang på olika skal nivåer. Det kan handla om arbeten kring den mindre, mer avgränsade platsen (som skolgården och lekplatsen) till arbeten mot den mer övergripande skalan (som kvarter och stadsstruktur). Synergieffekter uppstår när man kan jämföra och utveckla data från olika skalnivåer. En viktig projektdel är att finna former för att presentera dessa metoder och tekniker så de kan användas som beslutsunderlag i olika sammanhang när det gäller planering, gestaltning och förvaltning. En annan viktig projektdel är att utveckla strategier för hur planeringsrutiner anpassade till mer objektiva, mätbara data kan utvecklas så att värden av mer kvalitativ karaktär kan hanteras på ett systematiskt sätt (t ex kring relationer mellan olika faktorer på platsen) och med hänsyn till mer platsspecifika subjektiva upplevelsevärden. Ambitionen är att utveckla en god fortlöpande populär informationsform under hela FoMAprojektet. Detta kommer att ske bl a genom samarbete med Movium, som av regeringen 2006 fick nationellt samordningsansvar att samla, utveckla och sprida kunskap om utemiljöer som gynnar barns utveckling. Movium har tidigare konstaterat att det råder stor brist på kunskapsöverföring till tjänstemän och politiker, och inte minst hur denna kunskap omsätts i praktiska planeringssituationer. Beräknad tidsåtgång och kostnad: Projektet med dess delprojekt kommer att gå över en treårsperiod ( ) med en ekonomisk fördelning mellan projekten enligt Tabell 1. Tabell 1. Fördelning av medel under projektets gång. Delprojekt Miljövärdering av staden utifrån barnperspektiv Miljövärdering av lekmiljöer Barnkartor med GIS Summa per år [kkr]

3 Förväntat resultat Under projektets gång kommer minst fem seminarier/workshopps att hållas för kunskapsöverföring och vidareutveckling kring projektet. Befintliga nätverk och kontakter kommer att knytas till projektet. Ett första steg i denna riktning är redan taget genom Moviums nätverksträff för Forskning på SLU om barns och ungs utemiljöer samt Barn och Byggd miljös (BUB:s) nätverksträff på Alnarp den 23 november. Miljövärdering av staden utifrån barnperspektiv Analysmetod som baseras på variabler och kategorier som utgår från barns eget perspektiv, barns olika hälsoaspekter och betydelsen för barns vardagsrörelse. Metoden ska vara användbara i olika planeringssituationer i den mer övergripande skalan av staden. Ambitionen är att delprojektet ska bidra till en kontinuerlig utveckling av analysmetoder som kan användas både i planering av nya stadsdelar och av utvärdering av befintliga urbana miljöer. Miljövärdering av lekmiljöer En metod för statistisk bearbetning av kartbaserade uppgifter om barns miljöanvändning. Resultatet skall användas för att vidareutveckla verktyg för miljövärdering som är specialiserade för olika avgränsade lekmiljöer som lekplatser, förskolegårdar och skolgårdar och i anpassade versioner för professionella inom planering respektive lekmän. Barnkartor med GIS Web-applikationen BarnGIS förväntas efter projektet vara stabil och lättanvänd för administratörer, projektledare och medverkande barn. Förhoppningen är vidare att kunna belysa likheter och skillnader i barns användning och upplevelser av sin utemiljö olika typer av byggd miljö och i olika delar av landet. Detta som underlag för uppföljning av miljömålet God bebyggd miljö. Genom att samla in ytterligare data till de vi redan har räknar vi med att få kunskap av mer generell giltighet - inte statistiskt beräkningsbar men byggd på analys av mönster i olika fall. Informationsplan En slutredovisning för hela projektet sker senast i februari Under projekttiden skall material som publiceras eller är av intresse lämnas in till koordinatorn för Bebyggd miljö, i syfte att dessa kan inkluderas eller refereras till i programmets årliga verksamhetsrapport samt för att kunna informera om projektet programhemsidan. Material kan vara i form av vetenskapliga artiklar, rapporter, dagstidningsartiklar, populärvetenskaplig artiklar mm. Information om seminarier, workshop som anordnas inom delprogrammen eller som kan vara av allmänt intresse för de som följer projektet lämnas in till koordinator för att eventuellt läggas ut på programhemsidan. Ambitionen är att utveckla en god fortlöpande populär informationsform under hela FoMAprojektet. Detta kommer att ske bl a genom samarbete med Movium, som av regeringen 2006 fick nationellt samordningsansvar att samla, utveckla och sprida kunskap om utemiljöer som gynnar barns utveckling. Movium har tidigare konstaterat att det råder stor brist på kunskapsöverföring till tjänstemän och politiker, och inte minst hur denna kunskap omsätts i praktiska planeringssituationer. 3

4 Avnämare Avnämare är kommunala förvaltningar inom stadsplanering och förvaltning av utemiljö, som behöver kunskap om och från barn i samband med stadsförnyelse och upprustningsprojekt Avnämare är också regionala myndigheter som har ett inflytande över kvaliteten på barns utemiljöer och den policy och lagstiftning som finns på området. På en lokal nivå skall vissa av verktygen kunna användas i samarbetet mellan olika professioner som har ett inflytande över barns välfärd som skola, folkhälsoenheter och skolhälsovård. På en lokal nivå har BRÅ (Brottsförebyggande råd), lokala bostadsföretag och skolor har redan uttryckt ett intresse för Barnkartor i GIS. Också företag och myndigheter som förespråkar eller använder GIS har visat intresse bl.a. Boverket. Trafikverket har givit stöd till utvecklingen av metoden utifrån sina behov att få in barns perspektiv i trafiksäkerhetsarbetet. Utförare Projektet kommer att koordineras och ledas av Maria Kylin (Området för Landskapsarkitektur). Delprojekten kommer i sin tur att drivas av: Miljövärdering av staden utifrån barnperspektiv Maria Kylin, Området för Landskapsarkitektur, LTJ-Fakulteten Miljövärdering av lekmiljöer Fredrika Mårtensson, Området för Arbetsmiljö, ekonomi och miljöpsykologi, LTJ-Fakulteten Barnkartor med GIS Kerstin Nordin, institutionen för stad och land, NL-fakulteten, samt IT-avdelningen i Umeå. Ulla Berglund, institutionen för stad och land kommer att medverka i delar som rör användarna av metoden och med kunskap om barn och utemiljö i de slutliga analyserna. 4

5 Beskrivning av delprojekt 1: Miljövärdering av staden utifrån barnperspektiv Mål Syftet är att utveckla en analysmetod där kategorier och variabler baseras på barns eget perspektiv, barns olika hälsoaspekter och betydelsen för barns vardagsrörelse. Analysmetoderna ska kunna användas för att ta fram beslutsunderlag i olika planerings- och gestaltnings processer i stadsplaneringsfrågor. Data ska, med andra ord, användas för att utveckla ett verktyg som kan underlätta kommunikationen mellan planerare och andra professionella med inflytande över barns vardag, inklusive barnen själva. Bakgrund Idag finns ett växande forskningsfält där barns hälsofaktorer jämförs med olika strukturer i den byggda miljön. Som exempel kan nämnas N.L.Holt et al. (2008), som jämför gåbarheten (walkability) i olika grannskap med barns användning av utemiljön och Reid Ewing et al.(2006) som tagit fram kvalitéer i den urbana miljön som ger barns lust att röra på sig. Marketta Kyttä (2004) har i sin forskning funnit två faktorer som definierar en barnvänlig miljö: varierad miljö, och den fysiska tillgängligheten för lek och utmaningar. I det ovan nämnda forskningsfältet tillämpas ofta någon form av landskapsanalys eller annan typ av miljövärdering av den fysiska miljön. I vissa studier kategoriseras den fysiska miljön utifrån objektivt mätbara enheter, t ex avstånd mellan skola och hem, grönytan i relation till andra ytor, antalet korsande vägar o s v. I andra studier försöker man istället att kategorisera miljön utifrån subjektiva kvaliteter med stöd i terminologierna kring begrepp som miljöerbjudande och typmiljöer som bl a innebär barns uppfattning och användning av specifika miljöer. Skillnader mellan dessa kategoriseringar är flera, men en faktor som diskuteras alltför sällan är skalans betydelse för vilken kategorisering och analysmetod som bäst visar barns perspektiv i respektive skala. Analyserna som måste göras i en planering av t ex en skolgård bör skilja sig markant från de som görs i planeringen av en stadsdel. En fråga som alltså bör diskuteras är hur typen av kategorisering och av analys påverkar och påverkas av frågorna man ställer i respektive skala. En viktig aspekt är att data och analysmetoder som kan användas i planering och gestaltning av en ny stadsdel eller bostadsområden skiljer sig från de som kan användas vid t ex upprustning eller förtätning av staden. Analyser kring frågor som rör barns perspektiv, behov och hälsa bör kunna göras i alla planeringsskalor och utifrån flera infallsvinklar. Delprojektet skall bidra till möjligheterna att bedriva en mer systematisk övervakning av förhållandena i olika utomhusmiljöer som är viktiga ur ett barnperspektiv, speciellt när det gäller stadsmiljön. 5

6 Genomförande I en första fas kommer vi kritiskt granska och jämföra en del av de befintliga metoder och verktyg som analyserar och kategoriserar den urbana fysiska miljön utifrån barns hälsoaspekter. I en andra fas kommer vi att bearbeta ett datainsamlingsmaterial i GIS med aktuella data från perioden om barns upplevelse och användning av stadsmiljön. Data är insamlat av forskare från SLU inom olika forskningsprojekt och informationen för projekten kommer från den livaktiga forskning och det begynnande policyarbetet som finns inom området internationellt. Utvecklingsarbetet kommer också att stämmas av mot de för barn i vår region typiska levnadsförhållanden när det gäller bebyggd och grön miljö (i samarbete med delprojekt 2 Värdering av skolmiljöer utifrån barnperspektiv ) Datahantering Projektet hämtar data från projektet Barn till fots, där bl a ett antal analoga barnkartor som överförts digitalt i GIS-program finns tillgängligt. Tillgänglig data, insamlat 2009, kommer att bearbetas utifrån de aspekter som framkommer genom analyserna. Tillgängliggörande av data och resultat Redovisningar av resultat kommer dels att göras i populär form och genom vetenskapliga publikationer. 6

7 Beskrivning av delprojekt 2: Miljövärdering av lekmiljöer Mål: Syftet med projektet är att utveckla analysmetod för kartbaserade uppgifter om barns lek i utemiljöer och att utveckla verktyg för miljövärdering av sådana utemiljöer som är särskilt utformade för barns lek; så som lekplatser, förskolegårdar och skolgårdar. Utvecklings - arbetet tar sin utgångspunkt i miljökvaliteter som bidrar till att det spontant uppstår hälsofrämjande lekar och aktiviteter bland barn på en plats med möjlighet till bl. a. fysisk aktivitet och mental återhämtning. Bakgrund: Ett barnperspektiv på utemiljön är nödvändigt för att kunna skapa en hållbar samhällsutveckling och hantera alla de vägval som detta innebär när det gäller urbana miljöers markanvändning. I de vardagsmiljöer där barn har tillgång till platser med hög lekpotential och goda chanser till naturkontakt kan detta ha betydelse för deras hälsa både på kort och lång sikt, och också lägga grunden till en aktiv livsstil med mycket utevistelse i vuxen ålder. När det gäller forskningen visar internationella studier av den fysiska miljön i urbana områden att det ofta är andra faktorer än de för vuxna som gör barn fysiskt aktiva. Tillgången till trafikfria och trygga lekmiljöer framhävs. Lekmiljöer med olika kvaliteter sätts i relation till hur barn upplever, använder och värderar den fysiska miljön (t e x via känsloskattningar, dagböcker, enkätfrågor om attityd till plats) och i relation till olika indikatorer för fysisk, psykisk och social hälsa (t ex fysisk aktivitet, skolprestationer, infektioner, sömn). Natur i omgivningarna tillmäts ofta särskild vikt men också att det finns en variation i utformning och tillräckligt med plats för leken. När det gäller förskolegårdar finns, förutom SLU: forskare, Robin More och Nilda Coscos undersökningar (2010) av designens betydelse för nivåerna av fysisk aktivitet och när det gäller skolgårdar pågår bl a studier med ett landskapsperspektiv vid UMB i Norge under ledning av Kine Halvorsen-Thorén. Vid SLU har ett särskilt verktyg för att värdera förskolegårdar OPEC (Outdoor Play Environment Categories) utvecklats och testats på förskolegårdar i olika delar av landet och i USA. I samarbete med Arbets- och miljömedicin vid Lunds Universitet har detta verktyg utvecklats för att få med förskolegårdarnas kvalitet i regionens miljöövervakning och kunna koppla dessa till epidemiologiska data över tid i befolkningen. I ett antal internationellt publicerade vetenskapliga artiklar redovisas också övergripande samband mellan barns hälsa och utemiljöers kvalitet med OPEC som ett globalt mått för lekmiljön som helhet. En utveckling av miljösidan i analysen inom ramen för dessa tvärvetenskapliga projekt mellan arkitektur och medicin är en förutsättning för att miljövärderingsinstrumenten skall kunna ta steget från forskning till praktiken i planeringen. Genomförande: Inom projektet skall utvecklas en metod för analys, presentation och statistisk bearbetning av hur specifika miljöfaktorer är kopplade till olika hälsofaktorer t ex nivåerna av fysisk aktivitet och känslomässigt välbefinnande. Detta utvecklingsarbete ligger till grund för en förfining av det miljövärderingsinstrument som finns för förskolan och vidareutvecklingar av instrument applicerbara på skolgårdar och lekplatser och användbara både för lekmän och professionella. 7

8 Datahantering: Projektet hämtar data från ett antal projekt vid SLU i Alnarp: Kidscape (förskolegårdar), Barn till fots (lekplatser bl a) och Skolgårdsutveckling (skolgårdar). Utgångspunkten för utvecklingen av en metod för analys av kartbaserad dokumentation av barns miljöanvändning i olika typer av lekmiljöer är ett material insamlat och inlagt i program för geografiskt informationshantering samt ett bearbetat och redan publicerat material på hälsofaktorer hos samma population. Materialet är resultatet av observationer (behavior mapping) i utemiljön till 11 förskolor i Sverige och två förskolor i North Carolina samt två skolgårdar i Sverige. Från fyra av förskolorna finns även digitalt lagrad information om profilen på enskilda individers aktivitet som i sin tur är geografisk placerade i kartmaterialet. Tillgängliggörande av data och resultat: Resultatredovisningen av analysmetoder och miljövärderingsinstrument kommer att ske i flera steg och i kommunikation med avnämare men selektivt också publiceras internationellt i vetenskapliga tidskrifter för en bredare internationell avstämning av nya rön när det gäller policy, design och planering kring barns nära miljöer i vardagen. 8

9 Beskrivning av delprojekt 3: Barnkartor i GIS Mål Syftet är att samla in och redovisa planeringsrelevant information om barn och byggd miljö med metoden Barnkartor i GIS och samtidigt utveckla och stabilisera metoden genom: Fortsatt drift och utveckling av den webbaserade applikationen BarnGIS som byggts i samverkan med SLU:s IT-avdelning i Umeå som nu också förvaltar den och som sedan 2010 stöds av FoMA. Insamling av data från fler Barnkarteprojekt i kommuner runt om i Sverige. Analys av data och presentation av resultat. Genomförandet av projektet kan också kopplas till en eventuell utveckling av en GIS-strategi och gemensam GIS-organisation för hela SLU. En viktig utgångspunkt för samtliga delprojekt är de implikationer som barnperspektivet har för möjligheterna att skapa en hållbar samhällsutveckling, med särskilt beaktande av den urbana miljöns specifika utmaningar. Bakgrund Sedan 2002 har vi stegvis utvecklat metoden Barnkartor i GIS, en metod för att föra in barns erfarenheter och intressen i fysisk planering och förvaltning av utemiljö. Den ursprungliga, PC-baserade versionen är utvecklad i skolmiljöer i med barn i åldrarna år. Projekten har sedan successivt blivit alltmer verklighetsnära. Exempelvis lånades applikationen ut under 2009 för användning inom Täby kommuns översiktsplanering där c:a 600 barn deltog. En bredare användning kräver emellertid ett webbaserat och mer standardiserat verktyg, som nu också finns tillgängligt och i år använts av Västerås kommun inom ett stadsförnyelseprojekt där ca 100 barn medverkade. Den webbaserade applikationen fungerar bra, men är inte så standardiserad när det gäller resultatredovisning som varit vårt mål. Den är inte heller tillräckligt testad för att kunna användas utan vårt överinseende. Genomförande Driftsäkerhet och administration av GIS-applikationen utvecklas genom användning i praktiken. År 1 och 2 görs insamling av data från 3-4 projekt runt om i landet. Projekten initieras och drivs av intressenterna själva. Vi tillhandahåller 1) teknisk och metodmässig support, 2) tekniklösning, trådlös kommunikation med server, servertjänster och lagring av databas, webbgränssnitt. Erfarenheterna från projekten analyseras och ger underlag för anpassning av applikationen för att nå en stabil och lättanvänd lösning. De ger också visst underlag för justeringar av metoden som helhet. Under år 3 fortsätter om möjligt insamling av data som år 1-2 med ett par ytterligare projekt. Datamängden bör år 3 möjliggöra bearbetningar och analyser som svarar på frågor om barns användning och upplevelser av utemiljö i mer generella termer. Den tillgängliga ramen rymmer sannolikt inte bearbetning av fler än fyra projekt. Därför kommer vi att sträva efter att samfinansiera ett eller två ytterligare projekt. 9

10 I ett doktorandprojekt (Kerstin Nordin) kommer samtidigt arbete med utveckling och standardisering av presentationer göras. Eftersom metoden har relevans i landskapsarkitektutbildningen kommer den att kunna användas i vissa kurser och i examensarbeten, så som också redan skett. Datahantering Data samlas in och bearbetas digitalt med hjälp av webbapplikationen BarnGIS. Projketet som helhet utförs som en fallstudie (case by case), och analyser och generaliseringar sker enligt fallstudiemetodik. Tillgängliggörande av data och resultat Redovisningar av resultat kommer att göras i populär form, i artiklar och förhoppningsvis i konferenser för de olika intressenterna i samhället. 10