Catharina Sternudd Arkitektur Stadsbyggnad, Lunds Universitet. Trivsel som mål eller medel? Forskning om upplevelse av stadsmiljö

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Catharina Sternudd Arkitektur Stadsbyggnad, Lunds Universitet. Trivsel som mål eller medel? Forskning om upplevelse av stadsmiljö"

Ebba Forsberg
för 7 år sedan
Visningar:

1 Catharina Sternudd Arkitektur Stadsbyggnad, Lunds Universitet Trivsel som mål eller medel? Forskning om upplevelse av stadsmiljö

2 Presentationens innehåll Vad forskningen kan mena med trivsel Miljöfaktorer som verkar bidra till trivsel / uppskattning Trivsel som mål i sig eller medel för något annat? Miljörättvisa och problematisering trivsel för vem?

3 Vad kan forskningen mena med trivsel? Faktorer som påverkar upplevd miljökvalitet och platsanknytning Arkitektoniska förhållanden Byggnaders estetik Bebyggelsens täthet Byggnadsvolym /skala Framkomlighet / tillgänglighet Kontakt med omgivning Grönska och grönytor Sociala faktorer Trygghet/säkerhet Integritet / Sociala relationer Platsförankring (neighbourhood attachment) Funktioner Skolor Social service Sportanläggningar Kulturaktiviteter Kommersiell service Kollektivtrafik Miljöintryck Avslappnande /orolig Stimulerande /uttråkande Hälsosam miljö Ordning och reda Fornara et al, 2010

4 Miljöfaktorer som bidrar till gillande Natur och grönska Variation och komplexitet Underhåll och ordning Måttlig skala Sternudd, 2007

5 Natur och grönska Rik grönska i gatumiljön Sammanhängande grönstrukturer Välgestaltade gårdsrum och parker Nära till omgivande natur Gångstråk i och längs stora landskapsrum

7 Variation och komplexitet Varierat formspråk Varierad färgsättning Detaljrikedom, hantverk Personligt utförande Transparens och permeabilitet

8 Karlshamn, 2002 Landskrona, 2007

9 Karlshamn, 2002

10 Lund, 2007 Bo01 Malmö, 2012

11 Staffanstorp, 2011

12 Vauban i Freiburg, Tyskland Östra Torn i Lund, Sverige Östra Torn, Lund

13 Underhåll och ordning Välhållna byggnader och platser Inga tomma hus eller lokaler Välskötta parker och grönområden Fungerande renhållning

14 Karlshamn, 2002 Barcelona, 2012

15 Måttlig skala Korta tomtavsnitt längs gata Korta kvarter Måttligt breda gator Måttligt höga hus

16 Klostergården, Lund 2006

17 Miljöfaktorer som bidrar till gillande Natur och grönska Variation och komplexitet Underhåll och ordning Måttlig skala

18 Vad värderas som god boendemiljö? Fler än svarande i åtta kommuner tillfrågades om vad de var beredda att betala för. 1. Ett säkert och tryggt område 2. Nära till livsmedelsaffär 3. En vacker fastighet med trevlig utemiljö 4. Bra kommunikationer 5. Nära till park- eller grönområden SOU 2000:33 Bruksvärde, förhandling och hyra

19 Freiburg 2011 Freiburg 2011 Lorensborg, Malmö 2012

20 Miljökvalitet, hälsa och välbefinnande Skön och njutbar omgivning främjade fysisk aktivitet. När ett områdes estetiska kvalitet förbättrades ökade benägenheten att promenera i närmiljön. Parker med träd längs promenadstigarna stimulerade till fysisk aktivitet mer än vad stora, öppna parkytor gjorde. Gröna och vackra färdvägsmiljöer stimulerade till cykling. Motsatt verkan hade avgaser, trängsel i blandtrafik och färdvägar som kräver många riktningsändringar. Faskunger, 2007

21 Staffanstorp 2011 Glasgow 2008

22 Miljöstöd för hållbara vardagsvanor Miljöer som stöder hållbara färdmedelsval Miljöer som stöder barns fysiska aktivitet Miljöer som gör det lätt att göra rätt Gående undvek passagen på bilden Johansson et al, 2016

23 Miljöns utformning motverkar hållbara vardagsvanor

24 Något om miljörättvisa trivsel för vem?

25 Vardagsmiljö för de minst rörliga För barn, gamla, socioekonomiskt utsatta och andra mindre rörliga grupper behöver vardagens miljöer vara bra nog.

26 med risk för eko-gentrifiering? Förbättrad tillgänglighet och utformning av grönytor och parker har visat sig bidra till bortträngningseffekter (Wolch et al, 2014) Staffanstorp, 2011 Augustenborg, Malmö 2016

27 Miljö med ett budskap Gestaltning av stadsrum för priviligierade grupper (Kluvet land, 2016) Formgivningen i sig skickar signaler om vem som är välkommen Bo01, Malmö Lunds Centralstation

28 Tack för uppmärksamheten!

29 Referenser Fornara, F., Bonaiuto, M. & Bonnes, M. (2010). 'Cross-Validation of Abbreviated Perceived Residential Environment Quality (PREQ) and Neighborhood Attachment (NA) Indicators', Environment And Behavior, 42, 2, pp Faskunger, J. (2007). Den byggda miljöns påverkan på fysisk aktivitet: en kunskapssammanställning för regeringsuppdraget "Byggd miljö och fysisk aktivitet". Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Gehl, J. Kaefer, L. & Reigstad, S. (2005). 'Close encounters with buildings', Town Planning And Architecture, 29, 2, p Johansson, M., Sternudd, C. & Kärrholm, M. (2016). 'Perceived urban design qualities and affective experiences of walking', Journal Of Urban Design, 21, 2, pp Kluvet land (2016) Vart tog pilsnergubbarna vägen? [Radioprogram] Producent: Sebastian Claesson, Sveriges Radio, P1, 29 september. SOU 2000:33 Utredningen om allmännyttan och bruksvärdet. Bruksvärde, förhandling och hyra: en utvärdering. Bilaga. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer Sternudd, C. (2007). Bilder av småstaden: om estetisk värdering av en stadstyp. Diss. Lund: Lunds universitet, Wolch, J., Byrne, J. & Newell, J. (2014). 'Research Paper: Urban green space, public health, and environmental justice: The challenge of making cities just green enough ', Landscape and Urban Planning, 125, pp Schantz, P. (2012). Om färdvägsmiljöers betydelse för gång, cykling, hälsa och välbefinnande. Borlänge: Trafikverket

Relevanta dokument

Helhetssyn på blågröna lösningar CATHARINA STERNUDD, HÅLLBAR STADSGESTALTNING, LU

Helhetssyn på blågröna lösningar CATHARINA STERNUDD, HÅLLBAR STADSGESTALTNING, LU Presentationens innehåll När regnvattnet tar plats i stadsmiljön Blågröna lösningar och multifunktionalitet Vatten i stadsmiljön