En kritisk betraktelse av öppna jämförelsers användning och nytta i äldreomsorgen

Transkript

1 En kritisk betraktelse av öppna jämförelsers användning och nytta i äldreomsorgen Lena Lindgren FoU i Väst/GR Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet Agenda Öppna jämförelser, del av en förvaltningspolitisk megatrend Det viktiga men lömska kvalitetsbegreppet Tänkt användning Observerad användning i tre kommuner Några egna funderingar kring organisationers och brukares användning av kvalitetsinformation. 1

2 En förvaltningspolitisk megatrend Det räcker inte längre med goda avsikter och intressanta mål. Offentliga verksamheter måste leverera, uppvisa kvalitet och verkliga resultat. Valfrihetsreformer med kundvalsmodeller där: a) Olika producenter konkurrerar om att få tillfredsställa brukarnas behov; b) Medborgarnas egenintresse (välja/välja bort) blir en central del i den kommunala styrningen; c) Kvalitetsinformation spelar en viktig roll för att marknaden ska fungera. From studies to streams. En förvaltningspolitisk megatrend, forts Kraven på kvalitet, resultat och valfrihet har satt ett helt system av aktiviteter i rörelse: För att kunna visa och jämföra - kvalitet och resultat mellan olika kommuner och enheter krävs uppföljning och utvärdering. Det i sin tur ställer krav på dokumentation och tillämpning av standardiserad terminologi. Kvalitet och resultat som kan mätas standardiserat blir allt viktigare, inom allt fler politikområden. Paragrafer, föreskrifter (om t ex kvalitetsledningssystem), allmänna råd, nationella riktlinjer om god kvalitet i verksamheten X, uppföljningssystem med centralt bestämda indikatorer. 2

3 Mjukt styrmedel Reglering i form av riktlinjer, indikatorer, jämförelser, ranking. Den reglerade verksamheten åtar sig att följa vissa riktlinjer, redovisa enligt vissa principer samt bli föremål för jämförelser och bedömningar. Reglerna är frivilliga att följa, rättsliga sanktioner saknas, men Bygger på logiken om naming and shaming, dvs. att den reglerade verksamheten riskerar sitt anseende och rykte om jämförelserna inte utfaller positivt. What the hell is quality? Vad menar egentligen de som säger att kvaliteten ska öka? Vad mera exakt är det som ska öka, och vad ska minska? Hur ska äldreboenden, högskoleprogram, skolor, kulturverksamhet etc. vara beskaffade för att anses ha god/hög kvalitet? Och vem ska bestämma det? 3

4 Från mål till kvalitetsindikatorer Egenskaper hos en tjänst eller produkt, men initialt tomt på innehåll. 1. Värdegrund måste identifieras/definieras, t ex mål Äldre ska leva ett aktivt liv ha inflytande i samhället och över sin vardag åldras i trygghet och med bibehållet oberoende, bemötas med respekt god tillgång till vård och omsorg. 2. Nyckelbegrepp i värdegrunden måste definieras teoretiskt. Vad kan bemötas med respekt betyda? 3. Nyckelbegrepp måste operationaliseras. Hur/var ska vi kunna avgöra förekomsten och tillståndet av respektfullt bemötande? Jfr Hur mäter man vackert? Det lömska kvalitetsbegreppet Det vilar ett försåtligt skimmer av objektivitet över kvalitetsbegreppet. Skimret döljer att kvalitetsindikatorer är värderingar, där vissa aspekter får vara med och andra väljs bort. Vanlig strategi: Inventera allt som kan mätas för att sedan mäta detta (prestationer/förekomst av system). Andra mer svårmätta aspekter ignoreras eller mäts på ett otillfredsställande sätt. 4

5 Systematiskt kvalitetsarbete en framgångsfaktor Kommuner som lyckats väl i ÖJ - Har fokus på kvalitetsmål sanktionerat från den politiska ledningen. - Använder kvalitetsledningssystem. - Har systematisk synpunkts- och klagomålshantering. - Använder resultat från nationella uppföljningar för att identifiera förbättringsområden. Vad mera exakt är det då dessa kommuner sätter i fokus när de prioriterar kvalitet? Kvalitetsfokus är nödvändigt, men viktigt förstå att - Kvalitet aldrig kan vara ett objekt mått. - Mjukt styrmedel i teorin men i praktiken hårt med starkt styreffekt. Öppna jämförelser för vården och omsorgen om äldre 2010 De äldres omdöme Hemtjänsten/boendet som helhet Bemötande; Inflytande, Maten, Social samvaro och aktiviteter. Tillgänglighet Väntetid till särskilt boende; Kommunens information. Stöd i livets slutskede Rehabilitering vid stroke Riksförebyggande arbete Riskfylld användning av läkemedel Informerande samtal med döende; Smärtskattning sista levnadsveckan; Någon närvarande i dödsögonblicket; Efterlevandesamatal med närstående. Hälsotillstånd/funktionsförmåga 3 månader efter stroke. Fallskador; Riskbedömning avseende fall, undernäring, utveckling av trycksår; Läkemedelsgenomgångar. Förskrivning av 10 eller fler läkemedel; Samtidig förskrivning av 3 eller fler psykofarmaka; Förskrivning av riskfyllda läkemedelskombinationer; Förskrivning av läkemedel med antikolinerga effekter. Personal och kompetens Personalkontinuitet i hemtjänsten; Personal med vård och omsorgsutbildning på gymnasienivå. 5

6 Datakällor i öppna jämförelser Officiell befolkningsstatistik. Socialstyrelsens verksamhetsstatistik. SCB:s utbildningsregister och SKL:s personaluppgifter. Kvalitetsregister inom vården. Enkätundersökning till kommuner/stadsdelar/vårdcentraler. Nationell, årlig brukar/patientenkät. Granskning av kommunernas webbplatser. Flera tänkta användningar och användare Verksamhetsledare Områden i behov av förbättring kan identifieras och åtgärdas. Benchmarking, konkurrens främjar lärande och utveckling. Underlag för redovisning till huvudman. Beslutsfattare Lättare följa upp/utvärdera/jämföra. Mer informerad styrning. Brukare Underlag för att utöva valfrihet. Ökat inflytande. Medborgare och samhället i stort Ge relevant insyn i verksamheterna. Ansvarsutkrävande underlättas. Kvaliteten och effektiviteten i vård och omsorg ökar. 6

7 Projekt om användning av kvalitetsinformation inom äldreomsorgen i tre GR-kommuner Alingsås, Lilla Edet och Tjörn har alla förbättrat sitt resultat i öppna jämförelser Hur kan det förklaras? Vilken, om någon, roll har ÖJ spelat? Några preliminära resultat - ÖJ tycks ha en starkt styrande effekt - Skapar organisatorisk anpassning - Trots allmän tveksamhet om informationens kvalitet Bra eller dåligt? Styrande effekt Flera underlag för förbättringsarbete (Lex-Sara, Lex-Maria, avvikelserapporteringar, SCB-nöjd-kund, RKA-analys, egna medborgarenkäter, media, mm), men ÖJ har fått en särställning. Sen kom då ÖJ..och då var det väldigt klart att staten sa att nu är det styrning uppifrån som gäller. Det är ingen idé att värja sig, nu tittar vi och lär oss om det här. Vi har i mångt och mycket agerat utifrån de nya kraven vridit verksamheten för att anpassa dem till indikatorerna. så att vi inte får en massa röda prickar i statistiken. positivt i processen är att ÖJ leder till att man (politikerna) i varje fall diskuterar förbättringsarbetet. Det rör runt och tvingar fram en process som leder framåt. 7

8 Styrande effekt, forts Indikatorer blir mål. Från god vård och omsorg till alla äldreboenden ska ha kokmöjligheter och genomförandeplaner ÖJ:s indikatorer har gjorts till krav inom LOV. Här ser man om man är röd, gul eller grön. Politikerna tycker det räcker att vara gul. Mål 2011: Äldreomsorgen ska hålla en kvalitet i nivå med genomsnittet i SKL:s öppna jämförelser. Då finns det ju alltid de som hojtar, ah men då behöver ni ju inte några mer pengar alls. ÖJ gör det lättare för politikerna att styra, men. Organisatorisk anpassning Egna uppföljningssystem läggs ner eller görs om för att ligga i linje med ÖJ. Personal har anställts/fått nya arbetsuppgifter för att administrera inrapportering till olika datakällor. Arbetssättet är väl uppdaterat här, man har tagit till sig råd och rön, farmakologisk behandling, miljö för dementa och olika hjälpmedel gosedjur som ser ut som riktiga djur, katten som känns som en riktig katt tex. Men det går liksom inte ihop med de mätetal vi ska samla in. 8

9 Tveksamhet kring informationens kvalitet utifrån NKI låg vi bland de 25 bästa kommunerna i landet. Och sen så kommer det här med Lilldal och då kan man ju bli väldigt fundersam. Många äldre anger att de är nöjda för att visa sin tacksamhet eller för att anpassa sig till ett förväntat svar. Har alla genomförandeplaner? Det är såna rent statistiska frågor. som inte fångar upp bekymren tycker jag. De enkla färgkoderna är ett genialt system, men det säger ju ingenting om standarden egentligen, det är bara en jämförelse med andra. Man måste också förstå hur de olika indikatorerna hänger ihop för att veta vad som behöver förbättras. Gör de det förresten? Tveksamhet kring informationens kvalitet, forts Vad mäts? Vad mäts inte? slagsida mot sjukvård, att man fokuserar på det sjuka istället för naturligt åldrande.vi kanske vårdar så himla bra att det sociala kommer i andra hand. Brukarundersökningar är färskvara. Många uppgifter hämtas från befolkningsstatistik och undersökningar, inte från brukar/patientstatistik och undersökningar. Fokus på förekomst av procedurer av olika slag. Resultatindikatorer? Variationer i täckningsgrad, hur enheter rapporterar + i andel rapporterade brukare/patienter. Varierande tolkningar, t ex kokmöjligheter och valfrihet i mat. 9

10 Många tänkbara användningar För att främja en fördjupad diskussion och insikt i varför mätresultatet ser ut som det gör, t ex förståelse för komplexa samband. För att skapa förståelse för samband. För att återkoppla och vägleda personal och för att motivera dem till förbättring och utveckling. För att identifiera utbildningsbehov. För att stödja strategisk och annan långsiktigt planering. För att tillhandahålla data för mer noggranna och djupgående studier, t ex pröva säkerheten i (några av) de samband som ÖJ vilar. Att ha kvalitetsinformation om en verksamhet är inte en garanti för förbättrad kvalitet Det är en sak att planera förbättringar med utgångspunkt i kvalitetsinformation, men en helt annan att få alla med på tåget och genomföra dem. Det kräver mer av oss i politiken att våga fatta besluten om vilka fält vi vill ska vara gröna eller gula eller att det vi inte tycker är så viktigt kan få ligga kvar i det röda. Hur ska eller bör verksamhets- och enhetschefer förhålla sig till politiker som tycker det räcker att vara på gult? 10