Hur används brukarundersökningar? En översikt av forskningen
|
|
- Leif Sundberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hur används brukarundersökningar? En översikt av forskningen Förmodligen det vanligaste instrumentet. Varför kunskapsöversikt? Perspektiv på kunskapsöversikter. Organisatorisk användning och brukares användning. Informerad praktik och vidare forskning. Några egna funderingar.
2 Typiska frågor Hur nöjd är du med den hjälp du får i hemtjänsten? Vad tycker du om hur personalen bemöter dig/maten smakar? Hur långt ifrån en perfekt service är den du erhåller? Hur troligt är det att du väljer samma utförare nästa gång du behöver denna typ av service? Skulle du rekommendera denna utförare av service till dina vänner och bekanta?
3 BUS - förmodligen det vanligaste uppföljnings-/utvärderingsinstrumentet Ursprung i affärsvärlden, kundnöjdhet ett mjukt resultatmått. Liknande intresse inom offentlig sektor 1970-talet. Tog fart 1980-talet med politiska krav i USA och UK (märks i litteraturen) talet: NPM, kunden i centrum och valfrihetsreformer. Tidigare den tjänsteproducerande organisationen själv. Idag är regelbundna nationella BUS allt vanligare. Används tillsammans med offentlig statistik i webbapplikationer för öppen redovisning och ranking av tjänsters kvalitet. Öppna jämförelser (SE); Agency for Health Care Research and Quality (USA); Care Quality Commission (UK); Sundhedsstyrelsen (DK); Kostra (NO).
4 Ett uppföljningssystem baserat på ett set centralt fastlagda indikatorer som årligen redovisas offentligt, och som på ett likartat och jämförbart sätt beskriver välfärdstjänster med avseende på kvalitet och effektivitet. Hälso- och sjukvård (2006); Vård och omsorg om äldre (2007). Missbruks- och beroendevård (2009); Ekonomiskt bistånd (2011); Funktionshinder mm. Senast år 2014., anpassade till berörda målgruppers behov (Regeringsbeslut ).
5 Datakällor i öppna jämförelser (vård och omsorg om äldre) Nationella kvalitetsregister inom hälso- och sjukvården (Läkemedelsregistret, Senior Alert, Palliativregistret). Socialstyrelsens hälsodataregister och verksamhetsstatistik, annan offentlig statistik. SCB:s räkenskapssammandrag och SKL:s kommundatabas. Årliga kommun-/stadsdels-/-enhetsenkäter Årliga brukarenkäter ( äldre) Årliga granskningar av kommunernas webbplatser.
6 Tänkbara användningar av BUS Organisationsperspektiv Underlag för verksamhetsförbättringar och politiska beslut. Marknadsperspektiv BUS (tillsammans med annan kvalitetsinformation) en förutsättning för att valfrihetssystem ska fungera. Underlag för fria val och huvud- mannens uppföljning. Jfr USA:s sjukförsäkringssystem. Demokratiperspektiv BUS en kanal för brukarinflytande och brukarorientering. Ökad transparens, medborgerlig insyn, ansvarsutkrävande.
7 Samtidigt i en annan del av stan Ny marknad av företag som använder offentliga registerdata och andra tillgängliga data, paketerar om dem och lägger till egna kommentarer. Euro Health Consumer Index, Omvård.se, Doktorsguiden. Bäst vårdcentraler/enskilda läkare/äldreboende just nu enligt patienternas/brukarnas betyg. Det var ingenting som kändes bara med denna läkare. En underbar läkare. Jag rekommenderar honom varmt till andra.
8 Varför kunskapsöversikt om BUS? Omfattande resurser och politisk tilltro investeras för att etablera uppföljningssystem där BUS är en viktig del. Men vad vet vi egentligen om BUS duglighet? Vilka vetenskapliga belägg (evidens) finns för att BUS gör någon skillnad? Hur används BUS av de organisationer vars tjänster undersökningen avser och av brukarna själva? Leder användningen till bättre kvalitet och effektivitet? Syfte: Ge en heltäckande bild av kunskapsläget vad gäller BUS användning och nytta. Utifrån den bilden lyfta fram a) möjligheter och problem som är viktiga att beakta vid beslut som rör BUS:s praktik, samt b) angelägna områden för fortsatt forskning.
9 Kunskapsöversikt Traditionell form för kunskapsutveckling inom forskarsamhället, men tills nyligen få som ägnat uppgiften med större systematik. Görs ofta för att motivera ett redan definierat forskningsproblem. Systematisk innebär att grundligt och sakligt söka, ställa och väga samman resultaten från ett stort antal vetenskapliga studier, för att med större säkerhet kunna ge svar på olika frågor. Metaanalys (inkl. endast studier med hög evidensstyrka ). Narrativa ansatser. Min kunskapsöversikt nånting mittemellan.
10 Vad ska räknas som säker kunskap (evidens) om orsakssamband? Hur man kan och bör dra slutsatser om kausalitet är vad debatten om evidensbegreppet i grunden handlar om. Randomistas ser evidens som strikt kopplat till metod. Evidenshierarki där metoder kan rangordnas efter godhetsgrad. Attribution Pluralistas anser att evidens inte kan begränsas till en fråga om metod. Evidens kan aldrig definieras entydigt, måste tillåtas variera. Contribution Ändå viss samstämmighet om att i de fall där så är möjligt är RCT bästa sättet att få säker kunskap om orsakssamband,
11 Tillvägagångssätt Steg 1 Inklusions-/exklusionskriterier (obs BUS/performance measures). Steg 2 Sökning i vetenskapliga databaser + svenska myndigheter. Cirka 300 studier påträffades. Steg 3 Efter grovgranskning på grundval av titlar, abstracts återstår 113. Eter läsning i fulltext återstår 19, varav 3 översikter = primärt material. Steg 4 Beskrivning av egenskaper hos det primära materialet med avseende på tid, land/sektor, design/metoder och huvudsakliga resultat. Steg 5 Syntetisering med hänsyn till design samt alternativt (pluralistiskt) sätt att se på generaliserbarhet.
12 Resultat: Organisatorisk användning 7 studier visar att BUS använts på ett sätt som lett till kvalitetsförbättringar. Ex: Väntetider, bemötande, brister i dokumentation, kall mat. 6 av 7 är fallstudier, men ingen samstämmighet kring typ av förbättringar och därmed ingen möjlighet till korsanalys. 6 studier vittnar omvänt om att BUS inte använts på ett sätt lett till ökad kvalitet. Men enbart BUS förekomst har haft negativa följder. Ex: Kirurger som av rädsla för att öka dödlighetstalet för sitt sjukhus undviker högriskpatienter, frontpersonal som måste hantera aggressiva patienter för problem de inte kan göra något åt. Variation i studiernas design/metoder, entydiga resultat.
13 Resultat: Brukares användning 6 studier (varav 2 kunskapsöversikter 68/20) visar att brukare i allmänhet tycker det är viktigt att BUS finns och publiceras offentligt. Majoriteten brukare söker dock inte sådan information. Vissa grupper vet inte om dess existens. Sociala faktorer (nära och kära, arbetsgivare, egna erfarenheter, lokalisering) avgör val och köp av vård, inte rationella beslut. Även om information finns/är känd används den inte. Variation i studiernas design ger större tillförlitlighet. Entydiga resultat i varierande kontexter ger underlag för alternativ generalisering.
14 Slutsatser Mot bakgrund av den stora tilltro som finns till BUS kan resultaten framstå som bekymmersamma. Det går inte att dra några säkra slutsatser om BUS användning och nytta i organisationer. Betyder inte att BUS inte fungerar på avsett vis, bara att vi inte vet om så är fallet. Det går att dra mer säkra slutsatser om att brukare visserligen uppskattar att BUS finns, men att det är sociala faktorer snarare än officiell kvalitetsinformation som ligger till grund för val av t ex vårdgivare. BUS är inte en evidensbaserad arbetsmetod!
15 Bättre BUS-praktik Vill man från politiskt håll att brukare ska använda BUS och annan kvalitetsinformation är det viktigt att: - Potentiella brukare får vetskap om att informationen finns. - Informationen är av god kvalitet, t ex vad beträffar tillgänglighet, begriplighet, jämförbarhet och tillförlitlighet. - Det finns en reell möjlighet att välja mellan olika utförare. - I slutänden är det upp till brukaren själv om hon/han vill göra informerade val av välfärdstjänster. Det finns gränser för hur långt det offentliga åtagandet att informera kan och bör sträcka sig.
16 Exempel på vidare forskningsfrågor Vilka mekanismer stimulerar ledare och politiker att förse sig med och använda BUS och annan kvalitetsinformation? Genom vilka kanaler färdas informationen? Finns det något samband över tid mellan bra/dåligt BUS-resultat och verksamheters kvalitet och effektivitet? Vilka grupper av brukare använder information och vilka gör det inte? Hur agerar missnöjda brukare nästa gång de behöver samma service? Vilken information anser brukare sig behöva för att kunna fatta beslut om t ex val av vårdgivare?
17 Förvånad att det fanns så mycket forskning i ämnet, men. Det går sannolikt att hitta ännu fler studier. Jfr litteratur om performance measures (ett bottenlöst träsk), kunskaps/utvärderingsanvändning. Är det nånsin möjligt att fånga upp all forskning i en fråga? Vad är egentligen en vetenskaplig tidskrift? Massor med skräpartiklar. Förstärkt min tveksamhet till antal citeringar som indikator på forskningskvalitet och impact. Jfr If Robert Merton said it..
Öppna jämförelser: Ett styrmedel i tiden eller hur kunde det bli så här?
Öppna jämförelser: Ett styrmedel i tiden eller hur kunde det bli så här? Rapportens frågor Vad är öppna jämförelser? Resultat från en statistisk analys. Resultat från en studie i tre kommuner Vad kan/bör
Läs merSammanställning av öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Dnr SN19/61-519
2019-03-14 Karolina Nygren Utvecklingsledare 08 124 57 236 Karolina.Nygren@ekero.se Sammanställning av öppna jämförelser 2018 - Vård och omsorg om äldre Dnr SN19/61-519 Bakgrund Varje år presenterar Socialstyrelsen
Läs merUtvärderingssamhället att granska och bli granskad
Utvärderingssamhället att granska och bli granskad Hur och varför all denna granskning? Uppföljning, utvärdering, revision, tillsyn, kvalitetsmätning. Öppna jämförelser - ett hårt uppföljningssystem, men
Läs merEn kritisk betraktelse av öppna jämförelsers användning och nytta i äldreomsorgen
En kritisk betraktelse av öppna jämförelsers användning och nytta i äldreomsorgen Lena Lindgren FoU i Väst/GR Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet Agenda Öppna jämförelser, del av en förvaltningspolitisk
Läs merÖppna jämförelser ett verktyg i det strategiska utvecklingsarbetet
Öppna jämförelser ett verktyg i det strategiska utvecklingsarbetet Göteborg den 24 oktober 2012 Mona Heurgren Enhetschef, Enheten för öppna jämförelser Socialstyrelsen Agenda Kunskapshjulet och god vård
Läs merHur används brukarundersökningar?
Hur används brukarundersökningar? En översikt av forskningen och perspektiv på kunskapsöversikter Lena Lindgren Rapport 3:2011 Kvalitetskriterier för FoU-rapporter vid FoU i Väst/GR En FoU-rapport vid
Läs merHur kan Öppna jämförelser tillgodose brukares behov av information? Joakim Ramsberg Myndigheten för Vårdanalys
Hur kan Öppna jämförelser tillgodose brukares behov av information? Joakim Ramsberg Myndigheten för Vårdanalys Agenda 1. Vilka behov av information har brukare? 2. Kan ÖJ/Äldreguiden tillgodose det? 3.
Läs merVård och omsorg om äldre Diagramrapport
Sammanställning av Göteborgsregionens resultat i Öppna jämförelser 2015 Vård och omsorg om äldre Diagramrapport Åsa Nilsson Öppna jämförelser inom socialtjänst och hemsjukvård Barn- och ungdomsvård (2010
Läs merEvidensbaserad socialtjänst
Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte
Läs merSydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2012
Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2012 Regionsjukvårdsnämnden 21 feb 2013 Vad är Öppna Jämförelser? Öppna Jämförelser (ÖJ) är en årlig nationell jämförelse mellan de 21 landstingen gjord av
Läs mermförelser Av sjukvårdens kvalitet och effektivitet
Öppna jämfj mförelser Av sjukvårdens kvalitet och effektivitet Vad är öppna jämfj mförelser? Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen publicerar samlade jämförelser av sjukvårdens kvalitet och
Läs merÖverenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet
BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR
Läs merSMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39
SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 Socialnämnden Brukarundersökning hemtjänsttagare med daglig hjälp november 2009 Sammanfattning
Läs meren översikt av stegen i en systematisk utvärdering
2 reviderad 2017 En översikt av stegen i en systematisk utvärdering Inledning Den metod för utvärdering som SBU tillämpar grundas på en systematisk granskning av den vetenskapliga litteraturen. Detta innebär
Läs merMetodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument.
Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument. Vilka metoder granskas? Hur granskas de? Finns det effektiva och evidensbaserade metoder? Jenny Rehnman jenny.rehnman@socialstyrelsen.se
Läs merHur och varför ska brukare använda sig av öppna jämförelser? Maria Ottosson
Hur och varför ska brukare använda sig av öppna jämförelser? Maria Ottosson maria.ottosson@grkom.se Målet med strategin [M]ed öppna jämförelser som underlag kan medborgare, patienter och brukare vara så
Läs merEvidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane
Kunskapsformer och evidens Evidensbegreppet Jämföra erfarenhets och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt
Läs merÖppna jämförelser äldre Indikatorer - urininkontinens
Öppna jämförelser äldre Indikatorer - urininkontinens Nikola den 26 oktober 2012 Marianne Lidbrink Agenda Uppdrag i utveckling Olika produkter, olika målgrupper, olika datakällor Behov av kunskap Analyshandboken
Läs merFörutsättningar för valfrihet/inflytande? Carina Abrahamson Löfström 2011-05-09
Förutsättningar för valfrihet/inflytande? Carina Abrahamson Löfström 2011-05-09 Maria Larsson, Barn- och äldreminister: Valfrihetsmöjligheterna har under lång tid varit lika med noll. De äldre har varit
Läs merPatientinflytande vackra ord eller verklighet?
Patientinflytande vackra ord eller verklighet? Ulrika Winblad, docent Hälso- och sjukvårdsforskning Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala Universitet Etiska rådets konferens om prioritering
Läs merGranskning av kvalitetsarbete inom äldreomsorgen - förstudie Sölvesborgs kommun
Granskning av kvalitetsarbete inom äldreomsorgen - förstudie Sölvesborgs kommun Fredrik Ottosson September 2013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 1 2. Bakgrund...2 2.1. Revisionsfråga...2
Läs merÖppna jämförelser 2018
Handläggare Datum Mia Lindgren 2019-04-29 0480-452903 Öppna jämförelser 2018 Bakgrund Öppna jämförelser 2018 är den nionde rapporten om vården och omsorgen av äldre som Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merBilaga 3 till SBU-rapport 1 (7)
Bilaga 3 till SBU-rapport 1 (7) Behandling av armfraktur hos äldre, rapport 262 (2017) Bilaga 3 Sammanställning av det vetenskapliga underlaget Tabell 1.1 Översikt av resultaten som avser fraktur av handled.
Läs merRapport. Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013. www.ljungby.se
www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser
Läs merVetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra?
Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra? En skarp skollagsskrivning Skollagen 1 kap 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad
Läs merVetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet?
Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet? En skarp skollagsskrivning Skollagen 1 kap 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad
Läs merÖppna jämförelser 2018
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson 2019-04-23 ON 2019/0044 53515 Omsorgsnämnden Öppna jämförelser 2018 Förslag till beslut Omsorgsnämnden antecknar informationen till
Läs merHandlings- och projektplan Bättre liv för sjuka äldre i Västernorrland
Antagen av Beredningsgruppen för SocialKOLA 2013-02-27 Handlings- och projektplan Bättre liv för sjuka äldre i Västernorrland Bakgrund Beredningsgruppen för Social-KOLA i Västernorrland (Socialchefer eller
Läs merÖppna jämförelser för socialtjänst och hemsjukvård
Öppna jämförelser för socialtjänst och hemsjukvård Västerås 2014 05 22 2014 05-22 Inom vilka områden publiceras Öppna jämförelser? Öppna jämförelser finns idag för: Hälso-och sjukvården, Läkemedel, Cancer,
Läs merFörändring, evidens och lärande
Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)
Läs merNationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom remissversion Sverige ur tiden? Riksdagen, Stockholm 22 februari 2017
Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2016 - remissversion Sverige ur tiden? Riksdagen, Stockholm 22 februari 2017 Arvid Widenlou Nordmark Det finns inga alternativ till behandling
Läs merFamnas kvalitetsrapport 2013
Famnas kvalitetsrapport 2013 Resultat inom äldreomsorgen och kompetens för systematisk kvalitetsutveckling Frukostseminarium 140306 Thomas Schneider, kvalitetsansvarig Famnas kvalitetsstrategi Stödja medlemmarna
Läs merRegistret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan
Vad är Senior alert? Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som används inom vården och omsorgen om äldre. Med hjälp av registret kan vården och omsorgen tidigt upptäcka och förebygga trycksår,
Läs merSystematisk uppföljning av stödinsatser för barn som anhöriga
Systematisk uppföljning av stödinsatser för barn som anhöriga Ingela Furenbäck Presentationen utgår från socialstyrelsens skrift: Systematisk uppföljning beskrivning och exempel (Glad, 2014) Syftet är
Läs merGradering av evidensstyrka ABCD
Gradering av evidensstyrka ABCD 1234 ++++ Evidensgradering enl J. Nordenström Evidensgrad Innebörd Bakgrund A Stark vetenskaplig evidens Evidens från meta-analys, systematisk översikt eller välgjorda och
Läs merNationella riktlinjer för god vård och omsorg
Nationella riktlinjer för god vård och omsorg åååå Socialstyrelsens riktlinjearbete för osteoporos Hur dela? Faktagruppens arbete Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge Faktagruppsordförande
Läs merVårdindikatorn primärvård
Vårdindikatorn primärvård Innehållsförteckning 1. Vårdindikatorn primärvård 3 Den privata vården får allt fler besökare... 4 En stor majoritet anser att valfrihet i vården är viktigt... 5 Otillräcklig
Läs merÖppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2016 Kommunresultat för Nybro
Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2016 Kommunresultat för Nybro Syftet med presentationen Er kommun har fått den här presentationen som ett komplement till 2016 års Öppna jämförelser Vård och
Läs merInnehållsförteckning Sammanfattning... 4 Allmänt... 6 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 6 Vårdgivare... 6 Medicinskt ansvarig
Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Allmänt... 6 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 6 Vårdgivare... 6 Medicinskt ansvarig sjuksköterska... 7 Verksamhetschef hälso- och sjukvård...
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.
Läs merEpidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4
ehälsoinstitutet Epidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4 Grundläggande farmakoterapi Tora Hammar, tora.hammar@lnu.se Fil. Dr biomedicinsk vetenskap, leg. receptarie Del 4 Informationskällor Läkemedelsregistret
Läs merÖppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Våld i nära relationer
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Våld i nära relationer Nationella resultat och resultat Nässjö kommun Nytt för öppna jämförelser 2016 gemensam insamling Årets insamling har genomförts genom
Läs merJämställdhetsperspektivet i öppna jämförelser av socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård. Delredovisning av ett regeringsuppdrag
Jämställdhetsperspektivet i öppna jämförelser av socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård Delredovisning av ett regeringsuppdrag Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan
Läs merEn länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser?
Arbetsrapport 2014:1 En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Agneta Morelli En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten
Läs merNöjdhet och förtroende
Sid 1(6) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning, 214-1-2 Lina Helgerud, 54-54 1 4 lina.helgerud@karlstad.se Nöjdhet och förtroende Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan Målområde:
Läs merJämlik vård. Maria Elgstrand Verksamhetschef Verksamhetsutveckling vård och hälsa. Dagens tema, , Förnamn Efternamn
Jämlik vård Maria Elgstrand Verksamhetschef Verksamhetsutveckling vård och hälsa Dagens tema, 2016-01-01, Förnamn Efternamn Definition: Jämlik hälso- och sjukvård Med jämlik sjukvård menas att vården ska
Läs merKvalitetsberättelse för 2017
Tjänsteskrivelse 1(5) VIMON 2017/000308/739 Id 25472 Socialnämnden Kvalitetsberättelse för 2017 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner kvalitetsberättelsen för 2017 och lägger informationen till handlingarna.
Läs merSocialstyrelsen god hälsa, social välfärd vård och omsorg på lika villkor socialtjänst hälso- och sjukvård hälsoskydd smittskydd epidemiologi
Socialstyrelsen har som uppdrag att verka för god hälsa, social välfärd samt vård och omsorg av hög kvalitet på lika villkor för hela befolkningen har verksamhet inom områden som rör socialtjänst, hälso-
Läs merMorten Sager Fil Dr och lektor i vetenskapsteori Koordinator för masterprogrammet i evidensbasering.
Morten Sager Fil Dr och lektor i vetenskapsteori Koordinator för masterprogrammet i evidensbasering Programmet 8-9 9-9.15 9.15-9.50 9.55-10.30 10.30-11 11-12.30 Morten Sager om Evidensrörelsen i stort
Läs mer2009-11-20. Varför ska man utvärdera? Vilka resultat uppnås? Vad beror resultaten, effekterna, hur vi lyckas, på? Forts. Vad är utvärdering?
Att inte elda för kråkorna! Utvärderingens grunder Utvärdering! Varför? Vad är det? Hur gör man? Mats Blid avdelningen för drogprevention 2009-11-20 Sid 1 2009-11-20 Sid 2 Varför ska man utvärdera? Vilka
Läs merDessutom jobbar vi i kommuner, landsting och regioner ständigt för att göra välfärden ännu bättre. Trevlig läsning!
Rena fakta Sveriges Kommuner och Landsting, 2015 Bestnr: 5390 Illustration: Ida Broberg Produktion: EO Tryck: LTAB, 2015 Sverige har bra välfärd. Det märks sällan i den allmänna debatten. Den handlar istället
Läs merSå arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna
Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna För ett anhörig- och demensvänligt samhälle, 11 mars 2015 Margareta Hedner, Nationella riktlinjer, Socialstyrelsen Vera Gustafsson,
Läs merOffentliga rummet 4 juni 2008
Offentliga rummet 4 juni 2008 VDN-märkta offentliga tjänster på webben Birgitta Eriksson Hälso- och sjukvårdsavdelningen Socialstyrelsen birgitta.eriksson@socialstyrelsen.se Möjligheterna att välja v ökar
Läs merHandlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017
Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 Uppföljning 2017 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 är den tredje handlingsplanen för
Läs merVårdindikatorn. Tredje kvartalet
Vårdindikatorn Tredje kvartalet 2008 2009-01-20 Innehållsförteckning 1. Vårdindikatorn tredje kvartalet 2008 3 2. Medlemsundersökning 4 Vårdföretagen är nöjda med den borgerliga regeringens vårdpolitik
Läs merKraftfältet kring evidensbaserad praktik. Ingemar Bohlin Sociologiska institutionen Göteborgs universitet
Kraftfältet kring evidensbaserad praktik Ingemar Bohlin Sociologiska institutionen Göteborgs universitet Denna presentation Evidensrörelsens ursprung: varifrån idén om evidensbaserad praktik stammar Fokus
Läs merGÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Agenda Öppna jämförelser en del av något mycket större. En programteoretisk analys av öppna jämförelser Att leda och leva med ÖJ - som sannolikt är här för att stanna. Socialtjänstens granskningslandskap
Läs merEn utvärdering av validitet och reliabilitet för bedömningsinstrumentet uppföljning av insatser för vuxna missbrukare (UIV)
En utvärdering av validitet och reliabilitet för bedömningsinstrumentet uppföljning av insatser för vuxna missbrukare (UIV) 2015 03 24 Kristina Berglund och Peter Wennberg Syftet med utvärderingen Undersöka
Läs merBilaga 3: Kvalitetsbedömning av primärstudier
Bilaga 3: Kvalitetsbedömning av primärstudier Alla studier som är relevanta för den systematiska översikten ska kvalitetsbedömas. Syftet med bedömningen är att avgöra studiernas trovärdighet, tillförlitlighet
Läs merMotion 59 Valfrihet i välfärdsystemen
MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4292 2015-10-23 Ekonomi och styrning Lena Svensson Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen Förslag till beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen
Läs merSWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. under omvandling. Anna Manhem, Tillväxtverket Johanna Pauldin, Tillväxtverket
Vård och omsorg en bransch under omvandling Anna Manhem, Tillväxtverket Johanna Pauldin, Tillväxtverket 1 Tillväxtverket Förnyelse i företag och regioner Enklare för företag 3 Från Arjeplog till Malmö
Läs merVetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken
Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Med det menas både undervisning
Läs merIntern kvalitetsgranskning Ordinärt boende 2012
Intern kvalitetsgranskning Ordinärt boende 2012 Elizabeth Lindholm Hahne - 1 - Innehållsförteckning: 1. Syfte och bakgrund... 3 2. Modell för IKG... 4 2.1 Styrinstrument... 5 2.1.1 Socialtjänstlagen...
Läs merÖppna jämförelser inom socialtjänsten och hemsjukvården. Handlingsplan
Öppna jämförelser inom socialtjänsten och hemsjukvården Handlingsplan 2015 2018 Öppna jämförelser inom socialtjänsten och hemsjukvården Förord Indikatorbaserade jämförelser av kvalitet och effektivitet
Läs merÖppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014
Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 2014 års rapport Syftet med öppna jämförelser är att stimulera kommuner och landsting att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten
Läs merÖppna jämförelser 2015 vård och omsorg äldre. Fokus sammanhållen vård och omsorg i Sörmland
Öppna jämförelser 2015 vård och omsorg äldre Fokus sammanhållen vård och omsorg i Sörmland Inledning Årets rapport vill ge ett aktuellt underlag som kan användas för diskussion, beslutsunderlag och analys
Läs merBetydelsen av socialtjänstens organisering och ärendebelastning för kvaliteten i verksamheten vad visar befintliga studier?
Betydelsen av socialtjänstens organisering och ärendebelastning för kvaliteten i verksamheten vad visar befintliga studier? Johanna Kumlin och Anneli Marttila Enheten för kunskapsutveckling Avdelningen
Läs merVanlig ide om förbättringsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Förbättringskunskap INTRODUKTION. det blir en. Åtgärd förbättring.
Vanlig ide om förbättringsarbete Förbättringskunskap INTRODUKTION HEL 2 2015 ht Barbro Krevers Avdelningen för hälso och sjukvårdsanalys Institutionen för medicin och hälsa Linköpings universitet Det blir
Läs merKommunstyrelsen Landstings-/regionstyrelsen Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Hälso- och sjukvård
Cirkulärnr: 11:08 Diarienr: 11/1188 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Camilla Sköld Vård och omsorg Vård och socialtjänst Datum: 2011-03-07 Mottagare: Kommunstyrelsen Landstings-/regionstyrelsen Individ-
Läs merRedovisning av hälso- och sjukvård per den 30 juni 2017
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2017-08-31 Sida 1 (1) Diarienr AN 2017/00214-1.3.5 Sociala nämndernas förvaltning Ann Östling Epost: ann.ostling@vasteras.se Kopia till Äldrenämnden 2017 Förslag till beslut Äldrenämnden
Läs merStatistik och kvalitetsmätningskriterier
Statistik och kvalitetsmätningskriterier Kalle Brandstedt Upplägg Vem är jag? Varför jämförelser är viktiga och vad Socialstyrelsen gör inom området. Hur är jämförelserna utformade. Exempel på när jämförelser
Läs merÖppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun
Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun Om öppna jämförelser Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevården har gjorts av Socialstyrelsen sedan 2009. Öppna jämförelser
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se
Läs merUppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa
Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området
Läs merKvalitetsberättelse för område Vård och omsorg
Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur
Läs merÖppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2014 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013
resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013 Om öppna jämförelser Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevården har gjorts av Socialstyrelsen sedan 2009. Öppna jämförelser på detta område baseras
Läs merSocialstyrelsens register, hur kan de användas som komplement i kvalitetsregisterforskningen
Socialstyrelsens register, hur kan de användas som komplement i kvalitetsregisterforskningen Anna Dovärn 2016-11-29 Socialstyrelsens registerservice En servicefunktion som tar emot och expedierar databeställningar
Läs merJournal- och registerstudier
Journal- och registerstudier Grundläggande forskningsmetodik för ST-läkare 2016-04-14, Johan Lyth FoU-enheten för närsjukvården Informationens väg hälsodataregister LiÖ-data kvalitetsregister Patientregistret
Läs merPatient- och brukarmedverkan POSITIONSPAPPER FÖR ÖKAD KVALITET OCH EFFEKTIVITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST
Patient- och brukarmedverkan POSITIONSPAPPER FÖR ÖKAD KVALITET OCH EFFEKTIVITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST Förord I svensk hälso- och sjukvård och socialtjänst finns sedan länge en stark tradition
Läs merGrönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014
Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns
Läs merB Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson.
Evidensbaserad vård Vad är evidensbaserad vård? Birgitta Johansson Universitetslektor i onkologisk omvårdnad Sjuksköterska Enheten för onkologi Uppsala universitet November 2012 EBM evidensbaserad medicin
Läs merSamordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus
Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus Gemensam strategi för framtidens stöd och vård till personer med psykisk funktionsnedsättning 2016-05-25 Maria Andersson
Läs merRiktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun
Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård
Läs mer- stöd för analys och förbättring
Öppna jämförelser - stöd för analys och förbättring Västerås, 22 maj 2014 mia.ledwith@skl.se Öppna jämförelser väcker känslor Lita på Förstå Använda Öppna jämförelser signalsystem fokus på kvalitet och
Läs merAgneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta
Läs merSå arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna
Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna Svenska demensdagarna, 20 maj 2015, Karlstad Pinelopi Lundquist, Nationella riktlinjer, Socialstyrelsen Vera Gustafsson,
Läs merRAPPORT ÖPPNA JÄMFÖRELSER (ÖJ) Missbruks- och beroendevården 2015
RAPPORT ÖPPNA JÄMFÖRELSER (ÖJ) Missbruks- och beroendevården 2015 Rapporten sammanställd av: Sten Eriksson, utvecklingsledare Region Dalarna, enheten för Utveckling, hälsa och välfärd Juni 2015 Innehåll
Läs merDe ger mig vad jag behöver, när jag behöver det och på det sätt jag behöver det...
De ger mig vad jag behöver, när jag behöver det och på det sätt jag behöver det... Crossing the Quality Chasm Serious problems in quality. (Gap between what we have and what we could have is a chasm. )
Läs merKvalitetsgranskning och verksamhetsuppföljning
Kvalitetsgranskning och verksamhetsuppföljning Kvalitetsgranskning och verksamhetsuppföljning av verksamheter inom äldreomsorgen Haninge kommun Anna-Carin Wallin Anna Sjösten Yderhag Postadress Besöksadress
Läs merÖppna jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2012
Datum 2013-02-12 Öppna jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2012 Resultat för Tibro kommun Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Bankgiro: 221-4286 Org nr: 212000-1660
Läs merKvalitets- och patientsäkerhetsarbete i Landstinget i Kalmar Län
Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i Landstinget i Kalmar Län Landstingsstyrelsen 2012-02-08 Arbetsplats X, 2011-07-04, Namn Efternamn, www.ltkalmar.se Svensk sjukvård i världsklass Svensk sjukvård
Läs merBox 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013
Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att
Läs merFörvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK
9 kommun i jämförelse över tid och med andra - KKiK kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat genom ett 40-tal mått ur fem perspektiv;
Läs merEvidensbaserad praktik. Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa
Evidensbaserad praktik 2016 04 23 Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa Evidensbaserad medicin EBM David Sackett läkare vid McMaster University
Läs merExtern kvalitetsgranskning
Extern kvalitetsgranskning 2012 Elizabeth Lindholm Hahne Ewa Ahlström - 1 - Innehållsförteckning: 1. Syfte och bakgrund... 3 2. Modell för EXKG... 4 2.1 Styrinstrument... 5 2.1.1 Socialtjänstlagen... 5
Läs merHammarö kommun. Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel. Advisory Offentlig sektor KPMG AB 2015-02-02 Antal sidor: 4
Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel Advisory Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 4 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the Organisation Folkmängden
Läs merVälkommen! Seminarium om primärvårdens patientsäkerhetsarbete. 5 april 2017
Välkommen! Seminarium om primärvårdens patientsäkerhetsarbete 5 april 2017 Program 13.00 14:40 Introduktion. Marie Brandvold, enhetschef. Presentation av tillsynens resultat Jan-Erik Ingwall, inspektör,
Läs merNationella indikatorer för f r God vårdv
Nationella indikatorer för f r God vårdv Birgitta Lindelius Enheten för öppna jämförelser Avdelningen för statistik och utvärdering birgitta.lindelius@socialstyrelsen.se Nationella indikatorer för f r
Läs merFörvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK
9 kommun i jämförelse över tid och med andra - KKiK kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat genom ett 40-tal mått ur fem spektiv;
Läs merKommunens Kvalitet i Korthet 2015
1 (11) 2016-03-08 Gunilla Mellgren Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 Innehållsförteckning 1. Kommunens kvalitet och effektivitet ur invånar- och brukarperspektiv 2. Sammanfattning av Strömsunds resultat
Läs mer