Allmän skyddsrond (pkt 2.4.1) Allmän skyddsrond har genomförts vid båda campus enligt gängse rutiner.

Transkript

1 Avstämning av planeringsdokument och handlingsplaner för STH verksamhetsåret 2005

2 Planen för arbetsmiljö Nedan kommenteras uppfyllelsen av moment i Plan för arbetsmiljö vid KTH Syd Hänvisning sker till motsvarande kapitel i planen Allmän skyddsrond (pkt 2.4.1) Allmän skyddsrond har genomförts vid båda campus enligt gängse rutiner. Riktad skyddsrond (pkt 2.4.2) Ingen riktad skyddsrond har genomförts under år Konkreta mål för arbetsmiljöarbetet t.o.m. år 2005 och åtgärder för att nå målen (pkt 4) KTH Syd skall verka för att tillsammans med hyresvärdar och övriga intressenter i fastigheterna öka trivseln på arbetsplatsen och försköna arbetsmiljön. Avstämning: Frågan har via AC kommunicerats till personalen med förhoppning att kunna tillskapa arbetsgrupper som arbetar med trivselfrågorna. Detta har inte gått. Frågan har också diskuterats i SSG utan konkret resultat. I GLG konstaterades att vissa trivselfrågor tangerar de frågor som friskvårdsgruppen hanterar. Ett utökat mandat för den gruppen nämndes som en möjlighet. I övrigt har trivselfrågorna hanterats ad-hoc. En fråga som uppkom under senare delen av året var anskaffning av nya soffor till personalrummet vid Campus Telge. För detta har bildats en arbetsgrupp under intendentens ledning. F.ö. konstateras att den yttre miljön vid Campus Telge blivit påtagligt bättre genom kommunens försorg. För år 2006: Trivselfrågorna måste beröras i planen för arbetsmiljö. Åtgärder och formerna för hur arbetet skall bedrivas diskuteras i ledningsgrupperna. Samtliga terminalarbetsplatser förses med bildskärmar som uppfyller senaste krav vad gäller strålningsegenskaper. I samband med uppgraderingar byts successivt alla bildskärmar till de för tillfället bästa ur strålningssynpunkt. Prefekten ansvarar för direktiv till data/supportavdelningen. Avstämning: Frågan bevakas automatisk vid upphandling via ramavtal. Även påpekat ut i verksamheten. För år 2006: Att detta tillförsäkras via ramavtal kan påpekas, men ingen övrig åtgärd behövs. Riskinventering genomförs vid Campus Haninge och Campus Telge snarast. Ledningen håller kontinuerligt kontakt med KTH:s skyddsingenjör för att få till stånd den riskinventering, som tidigare påbjudits och till vilken hjälp utlovats från centrala administrationen. Avstämning: Vid kontakter med KTHs skyddsingenjör framkom följande: De aviserade åtgärderna syftade till att ta fram bättre rutiner och instruktioner. Arbetet är slutfört beträffande brand och instruktioner finns i KTH- handboken. Några ytterligare insatser kommer inte att göras från centrala KTH. I sammanhanget hänvisades till att STHs miljöutredning i vissa delar kan anses täcka in en riskinventering (t.ex. hantering av kemikalier). Vid laboratorierna för maskin och elektroteknik, Campus Telge har miljön förbättrats avsevärt bl.a. genom åtgärdande av de brister som påpekats vid skyddsronderna. För år 2006: Punkten formuleras om. I allmänna termer nämns status för hantering av kemikalier, avfall m.m. Med de stora studentgrupperna inom maskinprogrammet 1(22)

3 vid Campus Telge är belastning och utnyttjandegrad hög. Att underhålla laboratorierna och upprätthålla och eventuellt ytterligare förbättra säkerheten bör ägnas speciell uppmärksamhet. Inom Skolan inrättas en lokal ledningsgrupp för krishantering. Gruppen konstitueras och en plan/checklista för användning i krissituationer upprättas senast Avstämning: En ledningsgrupp för krishantering har konstituerats. Krispärmar innehållande plan/checklista har upprättas. Ett informationsblad avsett att kommunicerats ut i verksamheten har också utarbetats. För år 2006: Tas huvudsakligen i nulägesbeskrivningen. Resterande åtgärder omnämns som något som skall genomföras omgående. Personalens kunskaper och engagemang inom arbetsmiljöområde tillmäts stor vikt. Erforderlig kunskap i arbetsmiljöfrågor måste tillförsäkras hos de personer till vilka delegering av personalansvar sker. Kunskaper och erfarenheter av personalansvar och arbetsmiljöfrågor diskuteras och dokumenteras i samband med upprättande av delegationsordning. I förekommande fall ges kompletterande information/utbildning Arbetsmiljöfrågorna behandlas vid alla personalutvecklingssamtal. Dessa synpunkter liksom signaler, påpekanden och förslag som på andra vägar förs fram tas till vara. Ledningen identifierar behov och önskemål och har beredskap att starta insatser såsom information, seminarier, temadagar, utbildning. Åläggandet till alla chefer att genomföra personalutvecklingssamtal understryks ytterligare. Under 2005 skall alla medarbetare ha fått möjlighet till minst ett personalutvecklingssamtal med sin närmaste chef. Samtliga dessa samtal skall dokumenteras Avstämning: Delegationsordning har antagits. I samband med detta och även vid andra tillfällen har frågan om eventuella kompletterande utbildning av nuvarande chefspersoner aktualiserats. Samtliga chefer har genomgått KTHs interna utbildning i arbetsmiljöfrågor. Dock har någon missat delar av utbildningen, varför komplettering av detta diskuterats men ej genomförts. I samband med medarbetarsamtal diskuterades de grannlaga frågeställningar som AC ibland måste diskutera med sin personal, det svåra samtalet, den kompetens som finns och behov/möjligheter att ge stöd och utbildning i detta. Vikten av medarbetarsamtal och att frågor rörande arbetsmiljö, jämställdhet m.m. tas upp har understrukits vid GLG-möten. Instruktioner för samtalen liksom mall för sammanfattning har utvecklats och distribuerats till personer med personalansvar. Samtliga chefer har genomfört medarbetarsamtal, gjort sammanställningar och redovisat till dekan. Dekans samtal med närmast underställda pågår. Dekans utvärdering av ACs redovisade sammanställningar av medarbetarsamtal ger i stort en relativt samstämmig bild. Personalen är nöjd med den fysiska arbetsmiljön. Diskussioner beträffande jämställdhet, mångfald och likabehandling har förts men inga problem har rapporterats Inför 2006: Formulering om erforderlig kunskap och erbjudande om kompletteringar bör kvarstå. Rutiner för genomförande av medarbetarsamtal har etablerats inom administrationen och GRU-verksamheten och där behövs inga nya initiativ beträffande medarbetarsamtal, men vikten av att konsolidera arbetssättet bör omnämnas. Vikten av att etablera motsvarande rutiner och arbetssätt inom forskning/forskarutbildning prioriteras. Inför nästa omgång medarbetarsamtal arrangeras på lämpligt sätt stöd/utbildning i der svåra samtalet. Insatser skall göras för att förbättra arbetsklimatet inom Skolan. 2(22)

4 Genom pågående omorganisation kommer nya krav att ställas på såväl den fysiska arbetsmiljön (delvis nya och förändrade lokaler, omflyttningar, transporter mellan campus o.s.v.) som på den psykosociala arbetsmiljön (ändrade tjänster, tjänstgöring vid nytt campus, nya arbetskamrater o.s.v). De riskfaktorer, vad gäller arbetsmiljön och som är förknippade med pågående förändringar och omorganisationer, skall ägnas speciell omsorg. Samarbetet mellan Skolans olika lokaliseringar skall stödjas och fördjupas. Det gäller speciellt det program som finns vid mer än en lokalisering. Åtgärderna är viktiga i första hand ur gemenskaps- och social synpunkt för arbetsplatsen som helhet. Det har också aspekten att fler intressanta utvecklingsidéer (högre kompetens) kommer att utvecklas ju flera möten som kommer till stånd mellan institutionens olika medarbetare. En avdelningsvis "isolering" innebär också suboptimeringar i organisationen - ekonomiska resurser som kunnat användas på annat sätt slösas bort. Det skall vara naturligt att dela med sig av sina erfarenheter och tips till arbetskamraterna. Den osäkerhet som kommit till uttryck beträffande konsekvenserna på kort och lång sikt av pågående omflyttningar av verksamheter mellan Skolans campus, måste så långt möjligt minimeras/undanröjas. För att göra detta möjligt skall alltid bästa möjliga framförhållning och en kontinuerlig och så långt möjligt heltäckande information ges om planer och beslut. Ansvarig för detta är dekan och underställda chefer vilka har att informera vidare ut i organsiationen. Företrädare för högskoleingenjörsutbildningen har uttryckt oro för och frustration över den, som man uppfattat, starka fokuseringen på forskning och profilområdet teknik och hälsa. Att bevara och utveckla de traditionella ingenjörsutbildningar parallellt med nya temautbildningar är ett grundläggande mål för Skolan för teknik och hälsa. Skolans ledning skall ge högsta prioritet till information om dessa policy- och målfrågor. Man skall också prioritera informationen mellan forskning och grundutbildning och arbeta för att återkommande och frekventa möten mellan lärare och forskare/forskarstuderande blir naturliga inslag i verksamheten. Ansvarig för detta är dekan och underställda chefer vilka har att informera vidare ut i organsiationen. En återkommande information under vårterminen 2005 skall göra alla medarbetare väl förtrogna med Skolans organisation En oklara ledningsstruktur och rollfördelning har av många upplevts vara förknippad med den hittillsvarande matrisorganisationen. Den ersätts nu med Skolans linjeorganistaion. Den kraftsamling som redan från förberedelsefasen skett på information till och delaktighet av all personal i den nya organisationen skall fortsätta. Ansvarig för detta är dekan och underställda chefer vilka har att informera vidare ut i organsiationen. En återkommande information under vårterminen 2005 skall göra alla medarbetare väl förtrogna med Skolans organisation Ett antal aktiviteter för att främja trivsel och öka sammanhållning och därigenom främja hälsan, bör genomföras. Skolans ledning betraktar detta som en högt prioriterad fråga och skall formulera förutsättningarna utifrån den nya organisationen och förslag såsom avdelnings- eller gruppvisa resor, gemensamma temadagar, friluftsaktiviteter, fester m.m. Dekan diskuterar detta i ledningsgrupperna. Ett utkast till aktivitetsförteckning skall vara klart senast Arbetet i KTH:s projektgrupp Må bättre skall följas och de erbjudanden till utbildning och information som där ges skall där så bedöms lämpligt tas till vara. 3(22)

5 Enligt modell från projektet upprättas för personalen vid Skolan ett s.k. hälsobokslut, vilket redovisas i Skolans verksamhetsberättelse för år Avstämning: Information ut i organisationen har givits hög prioritet. Under tiden närmast efter omorganisationen (vt 05) sammanträdde GLG-gruppen varje vecka bl.a. för att förstärka möjligheten till informationsutbyte via AC och att kunna vidta eventuella korrigeringar och kompletterande åtgärder med kort varsel. Lägesavstämning har skett vid varje GLG-möte. Information till personalen har vid ett antal tillfällen givits direkt via sammanfattande mail från dekan. Diverse teman med anknytning till skolans verksamhet har behandlats på personalmöten ( 2 ggr per termin) vid Campus Haninge och Campus Telge. Under året har arbetet pågått med utvecklingsplanen för Ett utkast till planen blev föremål för gruppdiskussioner under en temadag i slutet av vt 05. En slutlig version presenterades för personalen i en remissrunda under slutet av ht05. Skolans besluts- och delegationsordning har fastställts och kommunicerats ut i verksamheten bl.a. som ett dokument för att tydliggöra organisationen (vem gör vad?). Från lokala samverkansgruppen framfördes önskemål att skolans specialfunktionärer skall ges tillfälle att presentera sin verksamhetsområden och arbetsuppgifter. Detta kommer att ske under vt 06. Som en ytterligare möjlighet vad gäller intern information noteras att en ny version av skolans intranet togs i drift under ht 05. De campusgemensamma aktiviteter som genomförts i syfte att främja sammanhållning, trivsel och hälsa är - temadag med läsårsavslutning och besök på Tom Tits i Telge, juni 05, - friskvårdsdag med föreläsningar om kost och motion i Flemingsberg och bowling i Skärholmen, oktober 05, - Temadag i Haninge och julmiddag i Stockholm, december 05 Under året har en friskvårdsgrupp konstituerats och ett policybeslut tagits att en, för all STHs personal gemensam friskvårdsdag skall genomföras per termin. I samarbete med Korpen genomfördes under en period av höstterminen en stegtävling, med deltagande av personal från alla tre campus. Ca 50 personer deltog. Inga kontakter med KTHs projektgrupp Må bättre har förekommit under året. Hälsoprofil i en första enklare variant har framtagits för verksamhetsberättelsen. Inför 2006: Vikten av information ut i verksamheten omnämns i allmänna ordalag, liksom den fortsatta uppgraderingen av intranet. Antalet personalträffar utökas till tre per termin och campus. Friskvården omnämns. En ny omgång av stegtävlingen arrangeras. Projektet Må bättre följs upp och redovisningen av skolans hälsoprofil förbättras ytterligare. Åtgärder vidtas för att i möjligaste mån förbättra arbetssituationen för anställda, bl.a. den alltför hårda och ojämna arbetsbelastningen för undervisande personal. Varje tillfälle tas tillvara, att med sakliga argument, till högskoleledning, politiker och andra makthavare och opinionsbildare framföra krav på ökade medel till grundutbildningen. I formella sammanhang ansvarar dekan och skolans ledning för detta. Informellt och i vardagen är det allas ansvar. Inom den nybildade Skolan omorganiseras verksamhetsstödet med syfte att uppnå en tydligare arbetsfördelning och en bättre organisation av stödet ut i verksamheten. Den administrative chefen ansvarar för detta gentemot tekniskt/administrativ personal. Kvalitetssamordnaren ansvarar för verksamhetsuppföljning gentemot undervi- 4(22)

6 sande lärare. Diskussion förs med avdelningschefer och inriktningsledare och ett system för kontinuerlig resultatuppföljning presenteras under vårterminen Tillgängligheten på intranet skall ytterligare förbättras. En informationsdrive genomförs med målsättning att göra intranet till den för alla naturliga informationskanalen. De rutinbeskrivningar och instruktioner för att underlätta det dagliga arbetet, som finns tillgängligt via intranet, kommuniceras tydligt ut i verksamheten. Kvalitetssamordnaren ansvarar för detta och samverkar med dekan och ledningsgruppen för grundutbildning. Arbetet att utforma rutiner och instruktioner återupptas och definieras som nya projekt. Kvalitetssamordnaren ansvarar för detta. Arbetet startar senast vid början av höstterminens Avstämning: En plan för verksamhetsuppföljning (före under - efter studierna) inom GRU presenterades under vt av KS. Enligt GAs planering med tematiska programråd sker kvalitetsuppföljningar en gång per termin. En rutin med upprättande av handlingsplaner utifrån dessa programråd har etablerats. Arbetet med terminskollegier har dokumenterats. En ny examensenkät är tagen i bruk och en första sammanställning har presenterats. En uppföljningsenkät är under utarbetande. STH för en dialog med VOS beträffande uppföljningsrutiner. Under senare delen av ht har arbete med processkartläggningar/-beskrivningar inletts som ett projekt under KSs ledning. Tillgängligheten till intranet har förbättrats och en ny hemsida med ny struktur presenterades under ht. Viss marknadsföring av intranet har skett. För år 2006: De allmänna formuleringarna om arbetsbelastning och påverkan på beslutsfattare bibehålls. Om samma text används igen skall värderingar i texten tas bort. Det påbörjade arbetet inom GRU enligt konceptet före - under- efter studierna berörs. Det konsolideras under året. Intranet markandsförs ytterligare. Processkartläggningen kommer att växa i omfattning och berörs i planen. Delegationsordningen uppdateras/kompletteras. Det påbörjade arbetet slutförs med hög prioritet. Delegationsordningen bl.a. avseende arbetsmiljöansvaret uppdateras/kompletteras. Tidigare delegationsordning har delvis blivit inaktuell i samband med omorganisationen. Delegationsordningen i sin helhet uppdateras och kompletteras. Frågan ges hög prioritet. För detta ansvarar dekan och den administrative chefen. Arbetet skall vara klart senast Avstämning: En besluts- och en delegationsordning har upprättats och fastställts. För år 2006: Delegationsordning skall fastställas årsvis. Punkten kvarstår. Informationsflödet inom institutionen förbättras. Vikten av information ut i verksamheten blir en högt prioriterad fråga inom den nya skolan då de tidigare enheterna får en ny ställning och ny ledningsfunktion. Formella möten inom Skolans och grundutbildningens ledningsgrupp hålls regelbundet och speciellt frekvent under uppbyggnadsfasen. Former och vägar för information/informationsutbyte diskuteras och fastställs med högsta prioritet. Dekan ansvarar för detta. Avstämning: Se ovan under Åtgärder för att förbättra arbetsklimatet inom Skolan För år 2006: Se ovan under Åtgärder för att förbättra arbetsklimatet inom Skolan 5(22)

7 Hälso- och friskvården prioriteras. Möjligheterna till friskvårdsaktiviteter på tjänstetid skall även fortsättningsvis erbjudas och Skolan skall medverka med ekonomiskt stöd. Med anledning av påtalade upplevda orättvisor kommer dock policyn för vad institutionen skall svara för att omprövas och förtydligas. Initiativ tas från institutionsledningen att i kombination med t.ex. temadagar ordna även någon friskvårdsaktivitet. Initiativ av enskilda medarbetare eller grupper av medarbetare att arrangera friskvårdsaktiviteter stimuleras och uppmärksammas. Ett program för hela året upprättas i början av vt Minst en större aktivitet bör ordnas per termin. Dekan ansvarar. Den nya policyn och planering för år 2005 skall snarast kommuniceras och marknadsföras ut i organisationen av personalansvariga cheferoch friskvården prioriteras. Avstämning: I GLG diskuterades frågan och en ny policy utarbetades. Personalen erbjöds av skolan betalda aktiviteter på gym alternativt 800 kr per person och läsår att använda till andra friskvårdsaktiviteter. Dessutom betalar skolan på försök 100 kr per gång, högst en gång varannan vecka som bidrag till massage. Under året har en friskvårdsgrupp konstituerats och ett policybeslut tagits att en, för all STHs personal gemensam friskvårdsdag skall genomföras per termin. För år 2006: Skolans erbjudanden till personalen redovisas, liksom de arbetsuppgifter som åligger friskvårdsgruppen. Önskvärdheten att enskilda dessutom tar initiativ till fritidsaktiviteter för STHs personal understryks. F.n. omnämns friskvården under flera punkter i dokumentet. Eventuell annan disposition övervägs. Den enskildes arbetssituation beaktas kontinuerligt och den enskildes synpunkter tas till vara. Den viktigaste möjligheten att "sända signaler" om hur man upplever sin arbetssituation består i en nära och förtrolig relation mellan arbetskamrater och mellan medarbetare och närmaste chef. Därutöver utgör personalutvecklingssamtalen ett formellt tillfälle att diskutera arbetsmiljön. Dessa samtal utvecklas ytterligare. Insamlade synpunkter granskas noga och vägs in i utformningen av nya planeringsdokument. Möjligheten att ta fram en mall för uppföljning av PU-samtalen undersöks. Att vårda och utveckla goda relationer på arbetsplatsen är allas ansvar. Den chef som genomför personalutvecklingssamtalen ansvarar för att arbetsmiljöfrågorna tas upp och för redovisning till dekan. Kvalitetssamordnaren tar fram förslag till mall för redovisning av samtalen, vilket skall vara klart senast Avstämning: Frågan i dess generella utformning aktualiserad ett antal gånger under året och cheferna påminda. I speciella direktiv till chefer med personalansvar uppmanades till behandling av arbetsmiljö-, miljö- och jämställdhetsfrågor i samband med medarbetarsamtalen. En mall för sammanställning av samtalen och redovisning till dekan fastställdes. Av olika anledningar kom samtalen att istället förläggas till ht. Från dekans genomgång av inkomna sammanställningar framkom att personalen väsentligen vitsordar den fysiska arbetsmiljön. (Byggteknik avdelningen anser sig dock vara alltför exponerade för studenterna med nuvarande utformning av arbetsrummen, vilket medför svårigheter att få arbeta ostört ). Kompetensutveckling inom olika områden efterfrågas. Den nyligen genomförda omorganisationen har för många noterats som påfrestande. Saknaden av platschefsfunktionen liksom den vakanta informatörstjänsten har lyfts fram. Elektroutbildningen ansågs ha blivit illa behandlad i omorganisationen För år 2006: PU-samtalen utvecklas om möjligt ännu mera. De rutiner som tilläm- 6(22)

8 pats 2005 förfinas och konsolideras. Ett samlat grepp tas på kompetensutveckling (se Personalutvecklingsplanen). Då omorganisationen ännu pågår (utfasning av äldre inriktningar, lärare som successivt byter campus m.m.) skall även fortsättningsvis informationen i dessa frågor ges högsta prioritet. 7(22)

9 Plan för personalutveckling Nedan kommenteras uppfyllelsen av moment i Plan för personalutveckling för KTH Syd verksamhetsåret Hänvisning sker till motsvarande kapitel i planen. Mål för personalutveckling vid KTH Syd och åtgärder för att nå målen (pkt 1.3) Det kompetensutvecklingsprogram som tillskapats skall under år 2005 uppdateras och kompletteras. Det skall säkerställas en planerad och genomtänkt vidareutbildning för varje lärare motsvarande ca 6 % av arbetstiden. (En målsättning är att på sikt öka den andelen till 10 % av totalarbetstiden). Medarbetarna skall uppmuntras att engagera sig inom för dem nya områden såsom forskarutbildning, forskning, uppdragsutbildning, distansutbildning mm. Vidareutbildningens innehåll, omfattning och förläggning i tiden planeras. För icke undervisande personal bör tid avsättas enligt plan baserad på inventerat behov. Detta sker i samband med närmaste omgång personalutvecklingssamtal. De chefer som genomför PU-samtalen ansvarar för planering, uppföljning, dokumentation och rapportering till dekan. De ansvarar också för att till ledningen anmäla eventuella behov av ytterligare rutiner/instruktioner i samband med PU-samtal och/eller planering av vidareutbildning. För att kunna samordna de enskilda önskemålen om kompetensutveckling med Skolans övergripande planering för undervisande personal, bör en omgång PU-samtal med den personalgruppen vara genomförd och dokumenterad senast vecka 21. Dekan ansvarar, med hjälp av kvalitetssamordnaren, för sammanställning av personalutvecklingsbehoven och diskuterar dessa i ledningsgrupperna. Baserat på gällande sammanställning prioriteras under år 2005 utbildning inom Robotik och mekatronik IT-säkerhet Ledarskap Forskningsmetodik Dekan ansvarar för detta och frågan diskuteras i ledningsgruppen för grundutbildningen Avstämning: Striktare riktlinjer, enligt vad som nämns ovan, har tillämpats för medarbetarsamtal. Dessa kom dock att efter diskussion i GLG- och i samförstånd flyttas och genomföras under ht. Sammanställning från dekan förelåg först under december. Fort- och vidareutbildningsbehov för cheferna inom GLG har diskuterats inom gruppen. Dekan har genomgått utbildning Management och förvaltning. Inga ytterligare utbildningsönskemål har framförts. De preciserade utbildningsönskemål, som tidigare framförts (robotik och mekatronik osv enligt ovan) ansågs inte längre ha samma prioritet. Under år 2005 har noteras som speciella fortbildningssatsningar inom och utöver den tid som alla lärare har till förfogande för fortbildning: Genomförd 3 dagars kurs om PLC teknik hos Siemens (en lärare) Genomförd 5p kurs om administration av databaser (en lärare) Genomförd 4p kurs om människa- datorinteraktion (en lärare) Genomförd 5p kurs Byggnaders energianvändning (en lärare) Genomförd kurs om databaser (en lärare) Genomförd kurs i pedagogik (två lärare) Genomförd kurs om transformer och flervariabelanalys(en lärare) Genomförd kurs om nätverkssäkerhet (en lärare) Genomförd kurs i vetenskaps- och beslutsteori, riskhantering (en lärare) 8(22)

10 Genomförd kurs om IT-rätt (en lärare) Genomförd kurs inom matematik (en lärare) Genomförd kurs, en dag, i management och förvaltning (dekanen) Fort- och vidareutbildningsönskemål som framförts vid medarbetarsamtalen är kunskaper - beträffande distansutbildning - i hantering av programvaran Matlab - att göra en egen hemsida Vidare efterfrågas fortbildning i pedagogik Inför 2006: En principdiskussion har förts i GLG, där utgångspunkten var att bättre än tidigare anpassa ambitionsnivån till tillgängliga resurser (främst tid) och gällande förutsättningar. Det aviserade beslutet om införande av ECTS-betyg f.o.m. läsåret 07/08 kommer att innebära en betydande arbetsinsats, vilken dock kan och bör utnyttjas som ett tillfälle till fördjupning och fortbildning i målbeskrivning (sannolikt enligt CDIO-konceptet), alternativa utbildnings- och examinationsformer m.m. Under 2006 genomföra två pedagogiska seminarier. Eventuellt ges någon av personalträffarna ett pedagogiskt tema. Intresset för och möjligheten att starta ett pedagogiskt råd undersöks. Stor vikt läggs vid utbytet av studiebesöken i samband med personalresorna under vt Fortbildningsbehovet på programnivå inventeras och behandlas i de programvisa utvecklingsplaner som är under utarbetande. De forskarstuderande som avlägger licentiat- eller doktorsexamen, bör så långt möjligt erbjudas fortsatta stimulerande arbetsuppgifter vid Skolan. Det gäller både de som är knutna till institutionens eget forskningsämne (inom DASH och CTV) och de som bedriver forskning knutna till andra institutioner. Skolans ledning prioriterar detta. Dekan i samarbete med den forskningsansvariga diskuterar i varje enskilt fall lämpliga lösningar. Avstämning: Doktorandläget inventerades och det konstaterads att ingen examen var nära förestående. Inför 2006: Punkten diskuterades i GLG, men bör hanteras av FA och SLG. GLG menar att punkten ursprungligen formulerades för de lärare, som på del av tjänst erbjöds forskarutbildning, och punkten inte bör gälla STHs nuvarande forskarstuderande. De medarbetare, som är beredda att på delegation åta sig arbetsuppgifter inom arbetsmiljöområdet, skall om så erfordras erbjudas utbildning. Dekan ansvarar för att sådan utbildning erbjuds. (Se även Plan för arbetsmiljö vid Skolan för teknik och hälsa/kth Syd, verksamhetsåret 2005 ) Avstämning: Genomgång av gällande delegeringar skedde under året. Inga direkta utbildningsbehov identifierades då. För år 2006: Punkten kvarstår bl.a. med tanke på att nya personer engagerats i chefsbefattningar. De möjligheter som erbjuds till pedagogisk och annan fortbildning bör utnyttjas på bästa sätt. Ur effektivitets- och kostnadssynpunkt är det viktigt att det som arrangeras inom den egna organisationen (se bl.a. vår pedagogiska hemsida ) och i närområdet tas till vara. 9(22)

11 Möjligheterna måste "marknadsföras" inom organisationen, som lämpliga tillfällen för egen fortbildning. Ansvariga för detta är avdelningscheferna. Avstämning: Punkten har, främst p.g.a. omorganisationen, fått alltför liten uppmärksamhet. För år 2006: Punkten diskuteras ingående i GLG, området lyfts fram och nya delmål formuleras. Inom KTH Syd genomfördes år 2003 en förstudie Pedagogiskt projekt Syftet var att definiera och rangordna i prioritet ett antal pedagogiska aktiviteter och projekt att successivt genomföra. Som en följd av personalens höga arbetsbelastning under omorganisationen kom endast en ringa del av de planerade aktiviteterna att genomföras under år Under år 2005 kommer ett antal av de delprojekt som definierades inom Pedagogiskt projekt 2003 att initieras. Såväl aktivt deltagande i delprojekten som att ta del av kollegors projektarbete marknadsförs som goda tillfällen till personlig utveckling. Ledningen prioriterar att ge uppmärksamhet åt pågående projekt och uppnådda resultat. Ansvariga för detta är dekan och avdelningscheferna Avstämning: Punkten har, främst p.g.a. omorganisationen, fått alltför liten uppmärksamhet, och de uppsatta målen har ej uppnåtts.. För år 2006: Punkten diskuteras tillsammans med närmast ovanst. ingående i GLG, området lyfts fram ett samlat grepp tas på all fortbildning och nya delmål formuleras. En uppföljning/komplettering sker av den utbildning som gavs under år 2002 till alla chefer/ledare med personalansvar. Nytillkomna i chefsbefattning skall erbjudas möjligheter att inhämta motsvarande kunskaper. Behovet av utbildning och utbud av kurser/seminarier bevakas kontinuerligt. Speciellt fokuseras på utbildning inom ledarskap och konfliktlösning, inom vilka områden utbildningsbehov påtalats. Ansvaret fördelas mellan dekan och avdelningschefer. Avstämning: Frågan har ett anta gånger aktualiserats i GLG. Dekan har deltagit i utbildning management och förvaltning. AC har inte framfört några önskemål om utbildning. För år 2006: Punkten kvarstår med tanke på eventuellt nya personer i chefsbefattning. Behov av utbildning och utbud av kurser/seminarier bevakas kontinuerligt. Under år 2003 uppmanades all personal att, avdelningsvis eller med annan lämplig indelning göra en personal/konferensresa med målsättning att främja gemenskap, samarbetsklimat och den goda stämningen. Medel anvisades för detta. Ett fåtal konstellationer genomförde detta under 2003, medan merparten genomförde aktiviteterna under vårterminen Skolans ledning har ambitionen att detta skall vara en återkommande aktivitet. Dekanus diskuterar detta i ledningsgrupperna. Ett utkast till aktivitetsförteckning skall vara klart senast (Se även Plan för arbetsmiljö vid Skolan för teknik och hälsa/kth Syd, verksamhetsåret 2005 ) Avstämning: Under ht beslutades att medel skall erbjudas för studiebesöksresor i lämpliga konstellationer under vt Planering för detta pågår.. För år 2006: Ledningens syfte med dylika resor kommuniceras. Ambitionen att detta skall vara en återkommande aktivitet kvarstår och skrivs in i planen. 10(22)

12 Plan för jämställdhet Nedan kommenteras uppfyllelsen av moment i Plan för jämställdhet, mångfald och likabehandling vid Skolan för teknik och hälsa/kth Syd verksamhetsåret Hänvisning sker till motsvarande kapitel i planen. För att nå jämställdhet, mångfald och likabehandling inom beredande och beslutande organ: De mål och krav som ställs centralt av KTH beträffande representation i beredande och beslutande organ skall noggrant beaktas. Detta är viktigt i allmänhet men får speciell aktualitet i samband med att den nya organisationen utformas och nya representanter skall utses till ett antal befattningar och organ. Valberedningar, ansvariga i olika organ m.fl. informeras om dessa mål och krav. Dekan ansvarar för detta. Avstämning: Frågan har ett antal gånger aktualiserats inom GLG och påminnelse framförts. För år 2006: Punkten kvarstår För att nå jämställdhet, mångfald och likabehandling inom utbildningarna: Möjligheter att genom kvinnliga förebilder stödja skolans kvinnliga studenter och skapa större förståelse och intresse för teknik bland presumtiva kvinnliga sökande skall prioriteras. Det kan bl.a. ske genom att speciellt försöka få kvinnliga föreläsare i de fall man väljer att engagera gästföreläsare från näringsliv, organisationer, eller institutioner. Speciella ansträngningar i detta avseende bör ske inom programmet datateknik och elektronik, där andelen kvinnliga studerande är mycket lågt. Kvinnliga förebilder är också viktigt för rekryteringen till forskarutbildningen. Denna koppling ter sig mest naturlig gentemot den planerade temautbildningen teknik och hälsa, där kopplingen skall planeras in från början. Ledning ser det också som en prioriterad fråga, att sprida information om forskning till Skolans studenter i allmänhet och till de kvinnliga studenterna i synnerhet. Åtgärder för detta kommer att diskuteras med Skolans grundutbildningsansvarige. Genom att engagera kvinnliga studenter från Skolan i informationsaktiviteter kan vi skapa förebilder för de gymnasieungdomar som står i begrepp att söka eftergymnasiala utbildningar. Dekan, avdelningschefer och informatörer är ansvariga för detta. Avstämning: Frågan aktualiserad och påminnelse framförd. AC har uppmanats att föra frågan vidare till IL. Ingen uppföljning har skett. Inför 2006: Frågan kvarstår. Uppföljningen förbättras. Inom KTH Syd genomfördes år 2003 en förstudie Pedagogiskt projekt Syftet var att definiera och rangordna i prioritet ett antal pedagogiska aktiviteter och projekt att successivt genomföra. De flesta berör, i vissa grad genusperspektiv på pedagogik och innehåll i utbildningarna. Som en följd av personalens höga arbetsbelastning under omorganisationen kom endast en ringa del av de planerade aktiviteterna att genomföras under år Skolans ledning avser att intensifiera arbetet under år Exempel på planerade aktiviteter, där jämställdhets- och mångfaldsaspekterna kommer att fokuseras är Utarbetande av handledarinstruktioner för handledare inom kursen Informationsteknik och ingenjörsmetodik (INFOMET). Kursen har en central roll och 11(22)

13 ger en unik möjlighet genom att den ges i början av högskoleingenjörsutbildningen och läses av samtliga studenter. I handledningen skall bl.a. ges anvisningar om hur genusperspektivet skall beaktas både med avseende på den aktuella kursen och med avseende på att kursen utgör starten på hela utbildningen. Etniskt blandade grupper ger från början en ökad ömsesidig förståelse, skapar nya relationer och kan förväntas undanröja tendenser till framtida diskriminering och trakasserier. Anvisningar skall ges för att på bästa sätt skapa mångfald inom projektgrupperna. Planering och genomförande av ett åtgärdsprogram för att introducera våra studenter till högskolestudier och utveckla deras förmåga att studera självständigt. I detta ligger att explicit uttrycka och i handling visa att Skolan är en del av KTH för alla, d.v.s. att alla är lika välkomna oberoende av kön, sexuell läggning, etnicitet religion eller funktionshinder. Då man konkretiserar metoder för att utveckla studenternas förmåga till självstudier skall speciell uppmärksamhet ägnas åt studenter med funktionshinder såsom t.ex. synskadade och dyslektiker. Framtagning av exempel på alternativa undervisnings- och examinationsformer, försöksverksamhet och introduktion av dessa i utbildningarna. Detta delprojekt bör vad gäller utveckling och försöksverksamhet knytas till den kommande temautbildningen med inriktning mot teknik och hälsa. Genusperspektivet kommer här att speciellt beaktas. Denna temautbildning förväntas i sig locka flera kvinnliga studenter än de traditionella ingenjörsutbildningarna. Den effekten skall ytterligare förstärkas genom att genusperspektivet speciellt beaktas vid utformning av undervisnings- och examinationsformer. Ansvarig för projekten är dekan. Beträffande pedagogik vid handledning av forskarstuderande och tillhörande jämställdhets- och mångfaldsaspekter skall detta prioriteras. För utbildning och information skall i första hand utnyttjas de resurser som finns centralt inom KTH (Learning lab ) Avstämning: Inget av dessa delmål har uppfyllts och området har endast berörts översiktligt. Bland anledningarna till detta finns den genomförda omorganisationen, uppbygganden av den nya organisationen, arbetet med utvecklingsplanen och det faktum att några strategiska personer varit alltför hårt belastade men andra arbetsuppgifter. Inför 2006: Delmålen skall finnas kvar. Hela området skall prioriteras och vara med i det totala grepp som tas på pedagogiskt utveckling och fort- och vidareutbildning i allmänhet och i ett genus och jämställdhetsperspektiv i synnerhet. Ur samhällssynpunkt skall vår rekrytering av studenter på sikt resultera i att fler kvinnliga ingenjörer tillförs tekniksektorn. Hösten 2003 var andelen kvinnor i årskurs 1 inom högskoleingenjörsutbildningen 17 procent och för basårsutbildningarna 27 procent. Målet är att andelarna inom 3 år skall öka till 25 respektive 35 procent. Vid utveckling av nya kurser, inriktningar och program övervägs i större utsträckning än tidigare olika genusbetingade aspekter på teknik. Dokumentation av hur studenterna bedömer kursernas måluppfyllelse i detta avseende skall ske genom att relevanta frågor adderas till nuvarande kursutvärderingsenkäten. Ett antal aktiviteter för att förbättra rekryteringen av kvinnliga studenter har diskuterats ovan. Utöver vad som där anges har etablerats kontakter på lärarnivå mellan Skolans lärare och lärare vid ett par gymnasieskolor i närområdet. Goda relationer 12(22)

14 till lärarna på gymnasieskolorna skapar goodwill för Skolan och på sikt ökat intresse från gymnasisterna i allmänhet och förhoppningsvis från kvinnliga gymnasister i synnerhet. Samarbetet bör förstärkas och utökas till att omfatta flera gymnasieskolor. Ansvarig för projekten är dekan. Avstämning: Samverkan mellan STH och grund- och gymnasieskolor i STH s närområde har etablerats. Utbildningar i matematik och eventuellt fysik arrangerade av STH för Haninge och Södertälje kommuners skolförvaltningar planeras. Ett teknikprojekt inom mekanikkonstruktion/design bedrivs med STH Telge och gymnasielever ( Go-cart-projektet ) Initiativ har också tagits för att intressera lärare inom STH att dela med sig till gymnasieskolorna av intressanta föreläsningar, projekt och idéer. För år 2006: Punkten kvarstår. Eventuellt tillkommer ytterligare aktiviteter. Genusoch jämställdhetsperspektivet lyfts fram i beskrivningen av planerade åtgärder. Utifrån de studier och uppföljningar som görs centralt inom KTH och återkoppling inom den egna organisationen beträffande studiemiljön ankommer på Skolan att vidta relevanta åtgärder i de specifika fallen. Studiemiljön, i vid mening, skall så långt möjligt anpassas efter allas individuella behov. Beträffande den fysiska studiemiljön skall en översyn ske av placeringen av rökrutorna i anslutning till entréerna. Dessa skall i förekommande fall flyttas så att röken inte besvärar t.ex. astmatiker, som passerar entréerna. Studenternas första kontakt med KTH, Skolan och studiemiljön präglas i hög grad av intrycken från de inledande veckornas kåraktiviteter. Skolans ledning har stor tilltro till de utbildningsprogram, som ordnas av THS för phaddrar och phös. Inför mottagningen informerar kårfunktionärerna Skolans ledning om de lokala aktiviteterna. På initiativ av Skolan ledning har i detta sammanhang tagits upp vikten av hänsyn till omgivningen. Ledningen kommer att fortsätta dessa informationer med ansvariga kårfunktionärer inför mottagningen. Från centrala KTH aviserades Stödprogram för funktionshindrade och Stödprogram vid diskriminering och trakasserier att finnas tillgängliga hösten Dessa är försenade och planeras att kunna presenteras under våren Så snart dessa föreligger skall de på lämpligt sätt presenteras för såväl studenter som personal. Innevarande läsår gör två hörselskadade studenter sina examensarbeten inom civilingenjörsutbildningen vid avdelningen för medicinsk bildbehandling. Inom högskoleingenjörsutbildningen återfinns f.n. ett antal gravt hörselskadade studenter, vilka för sina studier disponerar teckentolkar och anteckningshjälp. Under år 2005 genomförs möten med dessa studenter, för att diskutera deras erfarenheter av studiemiljö och studiesituation, i avsikt dels att tillgodose eventuella förbättringsönskemål, dels att dokumentera för framtiden. Dekan är ansvarig för dessa åtgärder. Avstämning: Rökrutornas placering har undersökts av behandlas av skyddsombudet. Vid diskussion i samverkansgruppen och GLG ansågs att detta i första hand är fastighetsägarnas ansvar Möten har ordnats vid respektive campus med ansvariga phaddrar och phös inför mottagningen av nya studenter. Samarbetet har fungerat bra. Aviserade Stödprogram för funktionshindrade och Stödprogram vid diskriminering och trakasserier har efterhört vid två tillfällen under året. Dessa föreligger ännu inte. Dock påtalades att det finns en broschyr Med funktionshinder på KTH. Den 13(22)

15 har tidigare distribuerats till SVL, som informerat om broschyren och gjort den tillgänglig för studenterna. Under året distribuerades den också till all personal. KS har mailat samtliga hörselskadade studenter med förfrågan om hur de upplever studiesituationen vid STH. Trots påminnelse har endast en student svarat. Av svaret framgick att studenten inte fick fram alla hjälpmedel till studiestarten, men att det därefter i stort sett fungerat väl. Inför 2006: Kontakter tas med fastighetsägarna för att diskutera rökrutornas placering och utformning. Möten med phaddrar och phös inför mottagningen upprepas och ansvariga för detta utses. Formuleringen om stödprogrammen kvarstår I planen framhålls skolans åtagande och vilja att hjälpa studenter med handikapp. KS skall även fortsättningsvis tillskriva dessa studenter för att orientera ledningen om deras studiesituation och eventuella problem. Inom högskolingenjörsutbildningen bör initiativ tas för att underlätta övergången från studier till yrkesliv för Skolans studenter i allmänhet och ur jämställdhets- och mångfaldsperspektiv i synnerhet. Möjliga lösningar är att ansluta till eller starta lämpliga nätverk, mentorverksamhet m.m. Kontakter tas med representanter för de lokala kårerna för att diskutera frågan och därefter ta lämpliga initiativ. Dekan är ansvarig för detta. Avstämning: Frågan har diskuterats. Som en försvårande omständighet noterades att kårverksamheten inte fungerar på bästa sätt. Efter kontakt med bl.a. prorektor Margareta Norell Bergendahl har kontakt etablerats med nätverk vid KTH Valhallavägen. Kontakter har också tagits med det kvinnliga nätverket vid campus Telge och STH har uttalat sitt stöd för verksamheten. En dialog pågår.. Information från KTH Valhallavägen till kvinnliga forskare/forskarstuderande om mentorskap och nätverk omfattar även STH. Inför 2006: punkten kvarstår men omformuleras med hänsyn till de redan etablerade nätverken. För att nå jämställdhet, mångfald och likabehandling bland de anställda På avdelningsnivå skall dokumenteras nuläge och planerade åtgärder beträffande anställdas arbetsvillkor ur jämställdhets-, mångfalds och likabehandlingsperspektiv. Detta innefattar bl.a. etnicitet, kompetens- och karriärutveckling, lönefrågor, föräldraskap, information och informationsfrågor, stödbehov utifrån att vara minoritet eller att ha funktionshinder, hur vi motarbetar alla former av diskriminering och trakasserier. Personalutvecklingssamtalen lyfts fram som tillfällen att diskutera och analysera de enskilda medarbetarnas arbetsvillkor ur dessa aspekter. Detta, liksom underlag till skolans årliga redovisning av arbetet med dessa frågor, utformas av varje avdelning. Avdelningscheferna är ansvariga. Dekan ansvarar med hjälp av kvalitetssamordnaren för att samla avdelningscheferna till en informationsträff om arbetet på avdelningsnivå med dessa frågor. Avstämning: Frågan har behandlats i GLG. En speciell informationsträff bedömdes onödig. Anvisningar för att inte glömma dessa aspekter i samband med medarbetarsamtalen utarbetades och kommunicerades till chefer med personalansvar. Sammanställningarna visar att aspekterna behandlats. 14(22)

16 Inför 2006: Frågan skall kvarstå, men omformuleras till att uttrycka en konsolidering och ytterligare eventuell komplettering av de rutiner, som tillämpades Vid rekrytering skall skolans ledning verka för en ökad andel kvinnor bland den undervisande personalen. Strävan skall vara att alltid få sökande från båda könen och att intervjua minst en sökande av det underrepresenterade könet. Då kvalifikationerna är lika ska sökande från underrepresenterat kön förordas. Följande etappmål skall gälla. För etappmålet år 2007 ansluter skolan till centrala KTH:s mål, kompletterat med målet 25% kvinnliga universitetsadjunkter. Skolans ledning ser en mångetnisk personalgrupp som berikande för verksamheten i allmänhet. Ett stort värde, och ett eftersträvansvärt mål, är att sammansättningen av skolans personalgrupp så långt möjligt skall spegla det omgivande samhället och då i första hand det mångetniska närsamhälle varifrån merparten av studenterna rekryteras. Avstämning: Påminnelse om detta framförd i GLG vid ett antal tillfällen. Intentionerna har följts. Inför 2006: Skrivningen kvarstår Jämställdhets- och likabehandlingsaspekterna skall beaktas i samband med utbildning/fortbildning och kompetensutveckling. Utbildning/fortbildning förläggs så långt möjligt till ordinarie arbetstid. Vid personalutvecklingssamtal skall jämställdhets- och likabehandlingsaspekterna beaktas. Det underrepresenterade könet skall speciellt uppmuntras och stödjas vad gäller utbildning/fortbildning, kompetensutveckling och forskning. Cheferna med personalansvar ansvarar för detta. Avstämning: Påminnelse om detta framförd i GLG vid ett antal tillfällen. Dessa intentioner har följts så långt det varit möjligt. Inför 2006: Skrivningen kvarstår Alla nyanställda skall ges information om såväl KTH:s som Skolans policies och planer för jämställdhet, mångfald och likabehandling. Samma information ges till forskarstuderande, då de antas. Den nyanställdes närmaste chef ansvarar för detta. Avstämning: Påminnelse om detta framförd i GLG vid ett antal tillfällen. Dessa intentioner har följts. Inför 2006: Skrivningen kvarstår Skolan skall tillämpa en lönesättning, som bibehåller nuvarande situation med lika lön mellan kvinnor och män, som utför likvärdigt arbete. Institutionens lönepolicy hålls ständigt aktuell för lönesättande chefer och jämställdhets- och likabehandlingsaspekterna understryks speciellt. Dekan ansvarar för detta. Avstämning: Påminnelse om detta framförd i GLG vid ett antal tillfällen. Dessa intentioner har följts. Inför 2006: Skrivningen kvarstår Både kvinnliga och manliga medarbetare skall ges möjlighet att förena de dubbla rollerna yrkesarbete - föräldraskap. 15(22)

17 Föräldralediga skall ges möjlighet att ta del av information, kurser m.m. under föräldraledigheten. Arbetsorganisationen skall utformas så att detta underlättas exempelvis genom att hänsyn om möjligt tas vid schemaläggning för undervisande personal. Möten och information skall förläggas till ordinarie arbetstid. Alla som kallar till sammankomster ansvarar för att beakta ovanstående. Speciell uppmärksamhet ägnas de forskare och forskarstuderande vilka måste förena föräldrarollen med engagemang i (externfinansierade) starkt tidspressade forskingsprojekt. Avstämning: Påminnelse om detta framförd i GLG vid ett antal tillfällen. Dessa intentioner har följts. Inför 2006: Skrivningen kvarstår 16(22)

18 Handlings- och aktivitetsplaner Handlingsplan för miljöåtgärder vid STH antagen november 2005, gäller t.o.m Ingen avstämning sker per Handlingsplan för GRU, avstämning: Kvalitetssäkring av jämnhet och nivå på examensarbeten Avstämning: En seminariedag för examinatorer har genomförts. Ett antal examensarbeten distribuerades för genomläsning och bedömning av examinatorsgruppen. Vid ytterligare en träff diskuterades bedömningarna och värderingar i samband med examination. En arbetsgrupp har konstituerats med uppgift att revidera/komplettera Riktlinjer för examensarbete vid STH. I GLG diskuterades ett årligen återkommande seminarium kring examensarbeten. Uppehåller P1 P2 nämndes som lämplig tidpunkt Inför 2006: Arbetsgruppen för översyn av riktlinjerna träffas under januari och arbetar under vt 06 fram de nya riktlinjerna. En träff hålls i början av vt 06 med alla handledare, huvudsakligen för att informera om det pågående arbetet kring examensarbeten En årlig seminariedag kring examensarbeten etableras med start mellan P1 och P2 ht En introduktionsföreläsning i vetenskapsmetodik ges i samband med introduktionen av examensarbetena. Alla examinatorer erbjuds (uppmanas) gå en kurs i vetenskapsmetdik/vetenskapsfilosofi. Kvalitetsuppföljning, TMS-ämnen Avstämning: Vid en träff med berörda lärare diskuterades kursinnehåll, överlapp, mellan kurser och progression. Ytterligare ett möte planerades. Därefter är avsikten att informera andra lärare. Av olika anledningar kunde inte det andra mötet anordnas under Inför 2006: Ytterligare ett möte, och information till övriga lärare genomförs. Behovet/önskan att behålla gruppen för regelbundna träffar och erfarenhetsutbyte avgörs. Nedan redovisas Handlingsplan. Sammanfattning från enkätsvar och genomgångar i samband med programrådsmöten vecka 534 I högra kolumnen noteras de åtgärder som återstår att genomföra under år (22)

19 Handlingsplan. Sammanfattning från enkätsvar och genomgångar i samband med programrådsmöten vecka 534 Observationer Planerade åtgärder Ansvarig(a) 1. Skillnader i kvalitetsuppfattning(ar) mellan program, inriktningar inom ett och samma program och även mellan lärare inom en och samma inriktning, med bl.a. konsekvenserna enligt Skillnader mellan olika program beträffande studenternas studievanor (tid för deltagande i schemalagd undervisning, tid för egna studier m.m.) 1.2 Stor variation i kurskrav och någon eller några omöjliga kurser inom flera av inriktningarna. Vissa kurser har ryktet att vara alltför lätta att klara och/eller prestera överbetyg på. Kvalitetsuppfattningarna och värderingarna är väl rotade men måste på sikt likriktas. Strategin skall vara att lösa konkreta problem (se pkt ) och därvid vara observanta och successivt styra mot mera gemensamma uppfattningar och värderingar. Detta konstaterande kombinerat med studieresultaten (t.ex. markant försämring i åk 1, Byggteknik och design) väcker frågan om resurserna används på optimalt sätt. Inledningsvis görs en programvis inventering av antalet utlagda tjänster inom respektive program. Antalet lärartjänster per HS jämförs. Inventeringen initieras på GLG-mötet Redovisning sker vid GLG-mötet Utifrån mellanårenkäten och kontakter med avnämarna skall en kontinuerlig avstämning av utbildningarnas innehåll och svårighetsgrad ske. Följande kurser identifieras som speciella problemkurser : Matematik 1 (samtliga program) Grundläggande programmering (Datateknik och elektronik) Algoritmer och datastrukturer/datastrukturer och algoritmer (Datateknik och elektronik) Mekanik (Byggteknik och design) Telekommunikation (6H 3004) Dekan och GA med fullständigt stöd av samtliga AC och IL AC med bistånd av IL. Inventeringen genomförd 2006: Eventuell åtgärd i anledning av inventeringens resultat. GA KS Resultatet redovisat. 2006: Resonemang med lärarna inom matematik 1 och programmering, 18(22)