Plan för arbetsmiljö vid Skolan för teknik och hälsa/kth Syd verksamhetsåret 2005
|
|
- Cecilia Lundström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Plan för arbetsmiljö vid Skolan för teknik och hälsa/kth Syd verksamhetsåret 2005 Behandlad i samverkansgruppen , grundutbildningen ledningsgrupp , Skolans ledningsgrupp Fastställd av dekan
2 INNEHÅLL 1 Plan för arbetsmiljö vid KTH Syd verksamhetsåret Nuläget. Beskrivning och bedömning Fysisk arbetsmiljö Psykosocial arbetsmiljö Arbetsmiljöområdet i utbildning och forskning Skyddsronder Allmän skyddsrond Riktad skyddsrond Skyddsombud Delegering Riskinventering Övrigt 4 3 Övergripande mål för arbetsmiljöarbetet. Ansvar 5 4 Konkreta mål för arbetsmiljöarbetet t.o.m. år 2005 och åtgärder för att nå målen 6 5 Uppföljning 9 Bilagor 1. Arbetsmiljöplan för fysisk arbetsmiljö/miljö. Sammanfattning enligt KTH:s format 2. Handlingsplan för psykosocial arbetsmiljö Arbetsmiljöplan innehållande kartläggning och åtgärder. Sammanfattning enligt KTH:s format
3 1 Plan för arbetsmiljö vid KTH Syd verksamhetsåret 2005 Denna plan för arbetsmiljö är en del av det kvalitetsledningssystem som är under införande vid Skolan för teknik och hälsa/kth Syd (nedan ibland benämnd enbart Skolan). Planen gäller för verksamhetsåret Verksamhetens övergripande styrdokument är Utvecklingsplan KTH Syd 2001, samt den nya utvecklingsplan som är under utarbetande och föreligger som utkast. Planen beskriver Skolans förväntade utveckling på 2-3 års sikt. Faktauppgifter och statistik, liksom kommentarer till tidigare planeringsdokument återfinns i "Verksamhetsberättelse för KTH Syd 2004". Som bilagor till detta dokument återfinns två sammanställningar på det format som centrala administrationen vid KTH önskar få redovisat Skolans arbete och målsättning inom området arbetsmiljö. Dessa dokument är Arbetsmiljöplan för fysisk arbetsmiljö/miljö och Handlingsplan för psykosocial arbetsmiljö Arbetsmiljöplan innehållande kartläggning och åtgärder. Som grund för Plan för arbetsmiljö vid KTH Syd verksamhetsåret 2005 ligger "KTHs Arbetsmiljö- och säkerhetspolicy" "Etisk policy för KTH, " Ett KTH för alla, studier och arbete på lika villkor. Jämställdhetspolicy och jämställdhetsplan, juni 2004 Ett KTH för alla, studier och arbete på lika villkor. Mångfaldspolicy och mångfaldsplan, juni 2004 utvärdering av genomförd sittrond och enkät avseende institutionens psykosociala arbetsmiljö, oktober - november genomförda personalutvecklingssamtal uppgifter från samverkansgrupp och skyddsombud utvärdering av föregående års planeringsdokument inom motsvarande område, "Plan för arbetsmiljö vid KTH Syd 2004". Avstämningen redovisas översiktligt i "Verksamhetsberättelse för KTH Syd 2004" 2 Nuläget. Beskrivning och bedömning Alltsedan bildandet av storinstitutionen KTH Syd år 2001 har verksamheten kännetecknas av hög förändringstakt. Den genomgripande omorganisation som initierades inom hela KTH under år 2004 har resulterat i att tidigare institutionen KTH Syd nu bildar Skolan för teknik och hälsa. Omorganisationen innebär bl.a. att den tidigare matrisorganisationen överges och ersätts med en linjeorganisation. KTH Syd och nuvarande Skolan för teknik och hälsa genomför även internt en omfattande omorganisation. Primärt berör den programmet Datateknik och elektronik, men i sina konsekvenser påverkas även övriga program och verksamheten i stort. I korthet innebär omorganisationen att programmets data- och telekommunikationsinriktningar koncentreras till Campus Haninge och elektronikkonstruktion och medicinsk teknik till Campus Telge. Ändringen innebär att tidigare sju inriktningar nu slås samman till fyra. Den nya indelningen i inriktningar införs successivt f.o.m. höstterminen
4 Till detta har kommit utvecklandet av temautbildningar, magisterprogram, en delvis ny inriktning av verksamheten inom fort- och vidareutbildningen m.m. 2.1 Fysisk arbetsmiljö KTH Syd bedriver verksamhet vid tre olika lokaliseringar: Campus Haninge, Campus Telge (Södertälje) och Campus Flemingsberg. Verksamheten vid Campus Haninge bedrivs i lokaler, som hyrs av Wihlborgs Fastigheter AB. Verksamheten är till största delen förlagd till fastigheten Riksäpplet 2, en byggnad, som delas med Södertörns Högskola. Campusmiljön är belägen med närhet till Haninge Centrum, till Rudans naturområde med bl.a. kårhuset och till pendeltågstation. För Campus Telge är Södertälje kommun hyresvärd och i byggnaderna har hittills också Södertörns Högskola bedrivit verksamhet. Vissa funktioner har samordnats mellan KTH Syd och Södertörns Högskola. Sålunda har t.ex. bibliotek och reception sambrukats. Båda högskolornas studenter och personal har utnyttjat gemensam restaurang och cafeteria. Södertörns högskola väljer nu att upphöra med sina utbildningar i Södertälje. Skolan har funnit egna lösningar beträffande bibliotek, reception och restaurang. Campus Telge ligger inom 5 minuters gångavstånd från Södertälje central med pendeltågsanslutning. På Campusområdet disponerar kåren ett eget hus. Verksamheten i Flemingsberg bedrivs i lokaler som hyrs av Wihlborgs Fastigheter AB. Verksamheten är ännu i ett uppbyggnadsskede. Sedan tidigare finns avdelningen för neuronik och under hösten 2004 bildades avdelningen för medicinsk bildbehandling. Utöver detta finns vid Campus Flemingsberg Centrum för Teknik i Vården (CTV). De kurser inom KTH Syds program, som ges vid Campus Flemingsberg, sköts av Karolinska Institutet och sker i KI:s lokaler. Basterminsverksamheten, som är knuten till inriktningen Medicinsk teknik, har hittills givits vid Campus Haninge, men kommer f.o.m. höstterminen 2005 att ges vid Campus Telge. Lokalerna är centralt belägna med 5 minuters gångavstånd till Flemingsbergs pendeltågstation. Generellt kan sägas att byggnaderna vid samtliga KTH Syds lokaliseringar håller mycket hög standard. Byggnaderna är nybyggda eller nyrenoverade och funktionellt och smakfullt inredda. Den övervägande delen av inredningen är nyinköpt. Lokalerna i Telge och Flemingsberg är utrustade med moderna klimatanläggningar, medan Riksäpplet 2 i Haninge är byggt enligt självdragsprincipen. Underhåll och städning av lokalerna sker regelbundet. Bedömningen är att den fysiska arbetsmiljön är mycket god. 2.2 Psykosocial arbetsmiljö För att uppgradera och förbättra underlaget för planering av den psykosociala arbetsmiljön har vid två tillfällen - år 2001 och år genomförts dels en s.k. sittrond, dels en individuell enkät. Båda dessa har varit identiska för att ge möjlighet till jämförelse. Resultatet från det senare tillfället var ett väsentligt underlag för planering av arbetsmiljöarbetet under år 2004, men utgör i vissa delar underlag även för år I den rådande situationen med omorganisationer har synpunkter relativt frekvent kommit till ledningens kännedom på olika vägar, såväl vid formella möte med personal, med samverkansgruppen, genom personalutvecklingssamtal som genom spontana möten och meddelanden till ledningen. Det utgör i stor utsträckning underlag för att bedöma den psykosocial arbetsmiljön vid skolan inför år
5 Matrisorganisationen sågs av många inom KTH Syd med skepsis och tveksamhet. Organisationen upplevdes som otydlig, beslutsvägarna långa och den enskildes delaktighet som kringskuren. Den genomförda omorganisationen till en linjeorganisation framstår i det perspektivet som önskvärd. Det nya konceptet väcker dock andra frågor som inger oro. Grundutbildning, och då främst högskoleingenjörsutbildning, har varit och kommer att vara Skolans största verksamhet. Företrädare för grundutbildningen ställer sig dock frågande inför, som man upplever, ledningens ökade fokusering på forskningen och på profileringen mot teknik och hälsa. Man känner ibland högskoleingenjörsutbildningen inom de klassiska teknikområdena hotad och ser inte möjliga kopplingar till området teknik och hälsa. Den pågående omstruktureringen av programmet Datateknik och elektronik innebär en uppdelning av kompetensområden mellan Campus Haninge och Campus Telge. Inför detta känner vissa medarbetare osäkerhet och frustration - kommer de nya inriktningarna att attrahera tillräckligt antal studenter, hur kommer tjänsteunderlaget att påverkas, hur kommer den framtida indelningen i avdelningar att se ut, kommer det att bli aktuellt med omplaceringar från ett campus till ett annat o.s.v.? Utvecklingsarbetet inom Skolan sker "under full produktion" av programutbildning och kurser inom hittillsvarande struktur. Bristen är besvärande vad gäller resurser - inte bara ekonomiska medel utan också personella resurser att sätta in speciellt för utvecklingsinsatserna. Ett antal medarbetare är strategiska i ett flertal sammanhang och har tagit och tar ett mycket stort ansvar vid omorganisationen. Den senare delen av år 2004 har av många upplevts som speciellt arbetsam. De omorganisationer som ännu pågår kommer sannolikt att sätta sin prägel på mångas arbetssituation även under år Arbetsmiljöområdet i utbildning och forskning I högskoleingenjörsutbildningen behandlas frågeställningar inom arbetsmiljöområdet huvudsakligen inom fyra kurser, vilka är obligatoriska för samtliga program och inriktningar. Gruppdynamik och konflikthantering behandlas första gången i kursen Informationsteknik och ingenjörsmetodik, som inleder högskoleingenjörsutbildningen. Inom kursen Miljö- och arbetsvetenskap behandlas såväl fysiska som psykosociala arbetsmiljöaspekter. I kursen Kompetens och utveckling diskuteras frågeställningar som social och emotionell kompetens, gruppdynamik, konflikthantering, etik och moral. Kursen innehåller också vissa moment av ledarskapsutbildning. Etik och moral är frågor som också behandlas i kursen Ekonomi och organisation. Utöver studenternas egennytta av dessa kurser under studietiden avser kurserna att ge den insikt som behövs med tanke på framtida chefsbefattningar, där man måste hantera frågeställningar inom arbetsmiljöområdet. Forskarutbildningsämnet Teknik och hälsa vid Skolan beskriver och analyserar de tvärvetenskapliga sambanden mellan design, byggd miljö, teknik och medicin för kliniska tillämpningar samt de arbetsprocesser, som påverkar säkerhet, hälsa och välbefinnande. Tyngdpunkten inom forskningen ligger på design, teknikutformning och ergonomi som begränsar och förebygger skada och främjar hälsa
6 2.4 Skyddsronder Allmän skyddsrond Allmän skyddsrond görs i samband med varje nytt läsår. Initiativ till detta tas av dekan. Teknologernas skyddsombud kallas till dessa skyddsronder. Föregående protokoll följs upp. Checklista följs. Protokoll upprättas. Noterade problem prioriteras, tidsätts och ansvarig för åtgärd noteras Riktad skyddsrond Riktad skyddsrond görs när så särskilt påkallats och kan t ex avse datorarbetsplatser, belysning, laboratorier mm. I övrigt följs samma rutiner som ovan med checklistor avsedda för ändamålet. Ingen riktad skyddsrond har företagits under år Skyddsombud. Vid vardera Campus Haninge och Campus Telge finns ett skyddsombud utsett. Dessa är f.n. Ulf Djupedal, för psykosocial arbetsmiljö vid Campus Haninge, tillika huvudskyddsombud för Skolan/KTH Syd, utsedd t.o.m , Björn Norbäck, för fysisk arbetsmiljö vid Campus Haninge, utsedd t.o.m Björn Rikardsson vid Campus Telge, utsedd t.o.m Delegering Dekan har det övergripande arbetsmiljöansvaret. För att uppnå en i praktiken fungerade ansvarsfördelning har dekan fattat beslut om delegering till avdelningscheferna. Ett antal uppgifter såsom t.ex. daglig tillsyn av laboratorier har fördelats bland personalen. 2.7 Riskinventering. Riskinventering skall genomföras med hjälp av KTHs skyddsingenjör. 2.8 Övrigt Undervisningen vid KTH Syd innehåller en stor andel av projekt, övningsuppgifter och laborationer, vilket medför att arbetet framför datorer upptar stor andel av dagen för både studenter och undervisande personal. Då KTHs administrativa system är datorbaserade och allt fler av de administrativa rutinerna decentraliserats till institutionerna gäller även för den administrativa personalen att allt större andel av arbetstiden upptas av terminalarbete. Terminalarbete är således vanligen förekommande och alla aspekter i detta sammanhang såsom ergonomi och bildskärmsstrålning måste noggrant beaktas. KTH Syd är en öppen miljö. För inpassering har såväl personal som studenter personligt utställda magnetkort. Studenterna har samtliga veckans dagar tillgång till lokalerna vid Campus Haninge och och vid Campus Telge mellan och
7 3 Övergripande mål för arbetsmiljöarbetet. Ansvar KTH Syd skall vara en attraktiv och miljömässigt god arbetsplats för samtliga verksamma. Det ställer krav på såväl fysisk som psykosocial arbetsmiljö. För den fysiska arbetsmiljön innebär detta att lokalerna där verksamheten bedrivs skall vara en god miljö vad beträffar inomhusklimat, belysning och buller. arbetsplatser skall utformas med ergonomiska hänsyn. datorarbetsplatser skall utformas så att elektromagnetiska/elektrostatiska fält minimeras. Vid varje nyanskaffning skall bra prestanda vad gäller strålningsegenskaper prioriteras. laboratorier skall kontinuerligt kontrolleras med hänsyn till olycksfallsrisker. Särskild delegering skall ske av ansvaret för laboratorierna. stor vikt skall läggas vid att lokalerna underhålls och städas på ett tillfredsställande sätt. resurser, skall allokeras för utsmyckning av lokalerna. initiativ skall tas för att öka personalens kunskaper och medvetenhet i arbetsmiljöfrågor. För den psykosociala arbetsmiljön innebär de övergripande målen att arbetsklimatet inom Skolan skall skapa tillit, genom att vara varmt och tillåtande. Det skall präglas av en rak dialog, och ett starkt stöd för personlig utveckling. Detta skall prägla även förhållandet till våra studenter och övrig omgivning. arbetet skall bedrivas så att det bäst främjar kreativitet och ansvarskänsla för att därigenom nå bästa resultat för helheten. strävan skall vara att på ett positivt sätt stödja och bry sig om den som för tillfället har det svårt. information skall ske kontinuerligt och på ett öppet sätt, med syfte att skapa största möjliga delaktighet hos alla. personalen skall erbjudas friskvård och enheten skall verka för att stimulera både personal och studenter till fysisk aktivitet. Skolans ledning och ytterst dekan har det formella ansvaret för arbetsmiljön. Det vardagliga mjuka och förtroendefulla arbetsklimatet skapas av alla som är verksamma inom Skolan och här har alla ett ansvar - personal såväl som studenter. Medvetenheten om arbetsmiljöfrågorna är därför väsentlig
8 4 Konkreta mål för arbetsmiljöarbetet t.o.m. år 2005 och åtgärder för att nå målen KTH Syd skall verka för att tillsammans med hyresvärdar och övriga intressenter i fastigheterna öka trivseln på arbetsplatsen och försköna arbetsmiljön. - Då förutsättningarna ändrats dels genom att proprefektrollen avskaffats, dels genom att Södertörns Högskola lämnar Campus Telge, måste ny(a) grupp(er) tillskapas i detta syfte. Dekan ansvarar för detta. Frågan skall vara löst under vårterminen Samtliga terminalarbetsplatser förses med bildskärmar som uppfyller senaste krav vad gäller strålningsegenskaper. - I samband med uppgraderingar byts successivt alla bildskärmar till de för tillfället bästa ur strålningssynpunkt. Detta tillförsäkras med automatik genom att frågan beaktats centralt inom KTH vid tecknandet av ramavtal för upphandling av datorutrustning och genom att Skolan konsekvent utnyttjar dessa ramavtal vid upphandling. Administrative chefen ansvarar för påminnelser till inköpsbemyndigade och information till eventuellt nyanställda, som har att hantera inköp. Riskinventering genomförs vid Campus Haninge och Campus Telge. - Ledningen håller kontinuerligt kontakt med KTH:s skyddsingenjör för att få till stånd den riskinventering, som tidigare påbjudits och till vilken hjälp utlovats från centrala administrationen. Kvalitetssamordnaren ansvarar för detta. Klart snarast efter att utlovat underlag och hjälp från KTH:s skyddsingenjör är tillgängligt. Inom Skolan inrättas en lokal ledningsgrupp för krishantering. - Gruppen konstitueras och en plan/checklista för användning i krissituationer upprättas senast Dekan ansvarar för detta. Personalens kunskaper och engagemang inom arbetsmiljöområdet tillmäts stor vikt. - Erforderlig kunskap i arbetsmiljöfrågor måste tillförsäkras hos de personer till vilka delegering av personalansvar sker. Kunskaper och erfarenheter av personalansvar och arbetsmiljöfrågor diskuteras och dokumenteras i samband med upprättande av delegationsordning. I förekommande fall ges kompletterande information/utbildning Dekan ansvarar för detta. - Arbetsmiljöfrågorna behandlas vid alla personalutvecklingssamtal. Dessa synpunkter liksom signaler, påpekanden och förslag som på andra vägar förs fram tas till vara. Ledningen identifierar behov och önskemål och har beredskap att starta insatser såsom information, seminarier, temadagar, utbildning. Åläggandet till alla chefer att genomföra personalutvecklingssamtal understryks ytterligare. Dekan ansvarar för detta. Under 2005 skall alla medarbetare ha fått möjlighet till minst ett personalutvecklingssamtal med sin närmaste chef. Samtliga dessa samtal skall dokumenteras (Under 2004 deltog 69% av personalen i samtal, för - 6 -
9 35% finns samtalen dokumenterade) Insatser skall göras för att förbättra arbetsklimatet inom Skolan. Genom pågående omorganisation kommer nya krav att ställas på såväl den fysiska arbetsmiljön (delvis nya och förändrade lokaler, omflyttningar, transporter mellan campus o.s.v.) som på den psykosociala arbetsmiljön (ändrade tjänster, tjänstgöring vid nytt campus, nya arbetskamrater o.s.v). De riskfaktorer, vad gäller arbetsmiljön och som är förknippade med pågående förändringar och omorganisationer, skall ägnas speciell omsorg. Samarbetet mellan Skolans olika lokaliseringar skall stödjas och fördjupas. Det gäller speciellt det program som finns vid mer än en lokalisering. Åtgärderna är viktiga i första hand ur gemenskaps- och social synpunkt för arbetsplatsen som helhet. Det har också aspekten att fler intressanta utvecklingsidéer (högre kompetens) kommer att utvecklas ju flera möten som kommer till stånd mellan institutionens olika medarbetare. En avdelningsvis "isolering" innebär också suboptimeringar i organisationen - ekonomiska resurser som kunnat användas på annat sätt slösas bort. Det skall vara naturligt att dela med sig av sina erfarenheter och tips till arbetskamraterna. - Den osäkerhet som kommit till uttryck beträffande konsekvenserna på kort och lång sikt av pågående omflyttningar av verksamheter mellan Skolans campus, måste så långt möjligt minimeras/undanröjas. För att göra detta möjligt skall alltid bästa möjliga framförhållning och en kontinuerlig och så långt möjligt heltäckande information ges om planer och beslut. Ansvarig för detta är dekan och underställda chefer vilka har att informera vidare ut i organsiationen. - Företrädare för högskoleingenjörsutbildningen har uttryckt oro för och frustration över den, som man uppfattat, starka fokuseringen på forskning och profilområdet teknik och hälsa. Att bevara och utveckla de traditionella ingenjörsutbildningar parallellt med nya temautbildningar är ett grundläggande mål för Skolan för teknik och hälsa. Skolans ledning skall ge högsta prioritet till information om dessa policy- och målfrågor. Man skall också prioritera informationen mellan forskning och grundutbildning och arbeta för att återkommande och frekventa möten mellan lärare och forskare/forskarstuderande blir naturliga inslag i verksamheten. Ansvarig för detta är dekan och underställda chefer vilka har att informera vidare ut i organsiationen. En återkommande information under vårterminen 2005 skall göra alla medarbetare väl förtrogna med Skolans organisation - En oklara ledningsstruktur och rollfördelning har av många upplevts vara förknippad med den hittillsvarande matrisorganisationen. Den ersätts nu med Skolans linjeorganistaion. Den kraftsamling som redan från förberedelsefasen skett på information till och delaktighet av all personal i den nya organisationen skall fortsätta. Ansvarig för detta är dekan och underställda chefer vilka har att informera vidare ut i organsiationen. En återkommande information under vårterminen 2005 skall göra alla medarbetare väl förtrogna med Skolans organisation - Ett antal aktiviteter för att främja trivsel och öka sammanhållning och därigenom främja hälsan, bör genomföras. Skolans ledning betraktar detta som en högt prioriterad fråga och skall formulera förutsättningarna utifrån den nya organisationen och förslag såsom avdelnings- eller gruppvisa resor, gemensamma temadagar, friluftsaktiviteter, fester m.m. Dekan diskuterar detta i ledningsgrupperna. Ett utkast till aktivitetsförteckning skall vara klart senast
10 - Arbetet i KTH:s projektgrupp Må bättre skall följas och de erbjudanden till utbildning och information som där ges skall där så bedöms lämpligt tas till vara. Enligt modell från projektet upprättas för personalen vid Skolan ett s.k. hälsobokslut, vilket redovisas i Skolans verksamhetsberättelse för år Kvalitetssamordnaren ansvarar för detta. Åtgärder vidtas för att i möjligaste mån förbättra arbetssituationen för anställda, bl.a. den alltför hårda och ojämna arbetsbelastningen för undervisande personal. - Varje tillfälle tas tillvara, att med sakliga argument, till högskoleledning, politiker och andra makthavare och opinionsbildare framföra krav på ökade medel till grundutbildningen. I formella sammanhang ansvarar dekan och skolans ledning för detta. Informellt och i vardagen är det allas ansvar. - Inom den nybildade Skolan omorganiseras verksamhetsstödet med syfte att uppnå en tydligare arbetsfördelning och en bättre organisation av stödet ut i verksamheten. Den administrative chefen ansvarar för detta gentemot tekniskt/administrativ personal. Kvalitetssamordnaren ansvarar för verksamhetsuppföljning gentemot undervisande lärare. Diskussion förs med avdelningschefer och inriktningsledare och ett system för kontinuerlig resultatuppföljning presenteras under vårterminen Tillgängligheten på intranet skall ytterligare förbättras. En informationsdrive genomförs med målsättning att göra intranet till den för alla naturliga informationskanalen. De rutinbeskrivningar och instruktioner för att underlätta det dagliga arbetet, som finns tillgängligt via intranet, kommuniceras tydligt ut i verksamheten. Kvalitetssamordnaren ansvarar för detta och samverkar med dekan och ledningsgruppen för grundutbildning. - Arbetet att utforma rutiner och instruktioner återupptas och definieras som nya projekt. Kvalitetssamordnaren ansvarar för detta. Arbetet startar senast vid början av höstterminens Delegationsordningen bl.a. avseende arbetsmiljöansvaret uppdateras/kompletteras. - Tidigare delegationsordning har delvis blivit inaktuell i samband med omorganisationen. Delegationsordningen i sin helhet uppdateras och kompletteras. Frågan ges hög prioritet. För detta ansvarar dekan och den administrative chefen. Arbetet skall vara klart senast Informationsflödet inom institutionen förbättras. - Vikten av information ut i verksamheten blir en högt prioriterad fråga inom den nya skolan då de tidigare enheterna får en ny ställning och ny ledningsfunktion. Formella möten inom Skolans och grundutbildningens ledningsgrupp hålls regelbundet och speciellt frekvent under uppbyggnadsfasen. Former och vägar för information/informationsutbyte diskuteras och fastställs med högsta prioritet
11 Dekan ansvarar för detta. Hälso- och friskvården prioriteras. - Möjligheterna till friskvårdsaktiviteter på tjänstetid skall även fortsättningsvis erbjudas och Skolan skall medverka med ekonomiskt stöd. Med anledning av påtalade upplevda orättvisor kommer dock policyn för vad institutionen skall svara för att omprövas och förtydligas. Initiativ tas från institutionsledningen att i kombination med t.ex. temadagar ordna även någon friskvårdsaktivitet. Initiativ av enskilda medarbetare eller grupper av medarbetare att arrangera friskvårdsaktiviteter stimuleras och uppmärksammas. Ett program för hela året upprättas i början av vt Minst en större aktivitet bör ordnas per termin. Dekan ansvarar. Den nya policyn och planering för år 2005 skall snarast kommuniceras och marknadsföras ut i organisationen av personalansvariga chefer. Den enskildes arbetssituation beaktas kontinuerligt och den enskildes synpunkter tas till vara. - Den viktigaste möjligheten att "sända signaler" om hur man upplever sin arbetssituation består i en nära och förtrolig relation mellan arbetskamrater och mellan medarbetare och närmaste chef. Därutöver utgör personalutvecklingssamtalen ett formellt tillfälle att diskutera arbetsmiljön. Dessa samtal utvecklas ytterligare. Insamlade synpunkter granskas noga och vägs in i utformningen av nya planeringsdokument. Möjligheten att ta fram en mall för uppföljning av PU-samtalen undersöks. Att vårda och utveckla goda relationer på arbetsplatsen är allas ansvar. Den chef som genomför personalutvecklingssamtalen ansvarar för att arbetsmiljöfrågorna tas upp och för redovisning till dekan. Kvalitetssamordnaren tar fram förslag till mall för redovisning av samtalen, vilket skall vara klart senast Uppföljning Denna "Plan för arbetsmiljö vid KTH Syd verksamhetsåret 2005" skall vara ett ständigt aktuellt dokument. Det är av viktigt att samtliga i organisationen tar del av planen, att ledningen ständigt återkommer till dess innehåll och "säljer in det bland medarbetarna" och att så många som möjligt upplever planen som något man refererar till i det dagliga arbetet. Avstämning av uppnådda resultat skall ske kontinuerligt mot planen. Praktiskt ordnas detta genom en stående punkt på agendan för sammanträden i ledningsgrupperna såväl skolans ledningsgrupp, som ledningsgrupperna för grundutbildning och forskning. I slutet av verksamhetsåret sker grundlig genomgång av hur de delmål som specificerats uppnåtts. Detta resulterar i en rapport, som dels kommuniceras ut i verksamheten, dels utgör en del av underlaget för efterföljande års plan för arbetsmiljö. För att såväl kontinuerlig som årlig avstämning kommer till stånd ansvarar Skolans kvalitetssamordnare
12 Bilaga 1: Arbetsmiljöplan för fysisk arbetsmiljö/miljö Sammanfattning enligt KTH:s format
13 - 11 -
14 - 12 -
15 - 1 -
16 Bilaga 2: Handlingsplan för psykosocial arbetsmiljö Arbetsmiljöplan innehållande kartläggning och åtgärder. Sammanfattning enligt KTH:s format - 2 -
17 - 3 -
18 - 4 -
19 - 5 -
20 - 1 -
Plan för arbetsmiljö vid Skolan för teknik och hälsa verksamhetsåret 2006
Plan för arbetsmiljö vid Skolan för teknik och hälsa verksamhetsåret 2006 Behandlad i samverkansgruppen 2006-01-31, grundutbildningen ledningsgrupp 2006-01-31, Fastställd av dekan 2006-01-31 INNEHÅLL 1
Läs merPlan för arbetsmiljö vid Skolan för teknik och hälsa verksamhetsåret 2007
Plan för arbetsmiljö vid Skolan för teknik och hälsa verksamhetsåret 2007 Behandlad i samverkansgruppen 2007-01-30, grundutbildningen ledningsgrupp 2007-01-30. Fastställd av dekan 2007-01-31 INNEHÅLL 1
Läs merPlan för personalutveckling vid KTH Syd verksamhetsåret 2005
Plan för personalutveckling vid KTH Syd verksamhetsåret 2005 Behandlad i samverkansgruppen 2005-02-15, grundutbildningen ledningsgrupp 2005-02-15, Skolans ledningsgrupp 2005-02-18 Fastställd av dekan 2005-02-22
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR ARBETSMILJÖARBETET VID GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN, OMRÅDET FÖR VERKSAMHETSSTÖD
STYRDOKUMENT Dnr V 2014/62 HANDLINGSPLAN FÖR ARBETSMILJÖARBETET VID GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN, OMRÅDET FÖR VERKSAMHETSSTÖD Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument
Läs merCentrum för teologi och religionsvetenskap
ARBETSMILJÖPOLICY Beslutad av institutionsstyrelsen 2013-03-27 Centrum för teologi och religionsvetenskap Mål och syfte Ett förebyggande arbetsmiljöarbete ska leda till en bra arbetsmiljö som gynnar alla
Läs mer2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45
Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar
Läs merArbetsmiljöpolicy 2012
Arbetsmiljöpolicy 2012 Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 20120613 Ansvarig för revidering: Kommunstyrelseförvaltningen Ansvarig tjänsteman: Diarienummer: KS 14-172 >Policy Program Plan Riktlinje
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Personalpolitik Ägare/ansvarig Personalchef Antagen av Personalenheten 2005-03-31 Revisions datum Förvaltning KSF, stab Dnr Giltig fr.o.m.
Läs merEDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY
EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...
Läs merHållbar utveckling vid Skolan för teknik och hälsa.
Hållbar utveckling vid Skolan för teknik och hälsa. Överordnat styrdokument med tillhörande kvalitetsplaner för år 2008 Ingående kvalitetsplaner: Plan för personalutveckling Plan för arbetsmiljö Plan för
Läs merARBETSMILJÖPOLICY TEGSPEDAGOGERNAS EKONOMISK FÖRENING
ARBETSMILJÖPOLICY TEGSPEDAGOGERNAS EKONOMISK FÖRENING En god och säker arbetsmiljö är en viktig strategisk fråga för Tegspedagogernas Ekonomisk förening. Målsättningen med Tegspedagogernas arbetsmiljöarbete
Läs merArbetsmiljöplan Samhällsbyggnadsnämnden
Tjänsteskrivelse 1 (2) 2018-01-30 SBN 2017.0429 Samhällsbyggnadsförvaltningen Handläggare Lotta Björkman Samhällsbyggnadsnämnden Arbetsmiljöplan 2018 Sammanfattning Enligt s arbetsmiljöpolicy (KF 2009-10-26
Läs merArbetsmiljöpolicy för LSU
Arbetsmiljöpolicy för LSU Beslutad av styrelsen för LSU: 2015-04-11/12 Syfte och innebörd LSU tror att en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö är en viktig och grundläggande faktor för nöjda och välmående
Läs merSammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-09-10
Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-09-10 AU 7:13 Dnr. KS 2014/223-750 Revidering av Arbetsmiljöpolicy Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR ARBETSMILJÖARBETET 2016 VID GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN, OMRÅDET FÖR VERKSAMHETSSTÖD
STYRDOKUMENT Dnr V 2016/110 HANDLINGSPLAN FÖR ARBETSMILJÖARBETET 2016 VID GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN, OMRÅDET FÖR VERKSAMHETSSTÖD Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument
Läs merLekmannarevision 2017 Systematiskt arbetsmiljöarbete
www.pwc.se Revisionsrapport Systematiskt arbetsmiljöarbete Lina Olsson, Cert. kommunal revisor Högbo Bruks AB Erika Brolin Januari 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 1.1. Inledning... 2 1.2. Bedömning...
Läs merArbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy
Arbetsmiljöpolicy Innehållsförteckning Kommunens målsättning 3 Definition av begreppet arbetsmiljö 3 Regelverk 3 Delegation 4 Systematiskt arbetsmiljöarbete undersöka, åtgärda och följa upp 4 Samverkan
Läs merBeskrivning av Teknikförvaltningens systematiska hälso- och arbetsmiljöarbete
Beskrivning av Teknikförvaltningens systematiska hälso- och arbetsmiljöarbete Teknikförvaltningen, 2008-08-14 Inledning En god och utvecklande arbetsmiljö bidrar till att förebygga arbetsskador och ohälsa,
Läs merVägledande råd och bestämmelser för fördelning av arbetsmiljöuppgifter
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 2 j 1 (10) Vägledande råd och bestämmelser för fördelning av arbetsmiljöuppgifter Fastställd av kommunstyrelsen den 3 mars 2018 67 Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen ansvar
Läs merAllmän skyddsrond (pkt 2.4.1) Allmän skyddsrond har genomförts vid båda campus enligt gängse rutiner.
Avstämning av planeringsdokument och handlingsplaner för STH verksamhetsåret 2005 Planen för arbetsmiljö Nedan kommenteras uppfyllelsen av moment i Plan för arbetsmiljö vid KTH Syd 2005. Hänvisning sker
Läs merPolicy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering
Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering Dokumenttyp: Policy Dokumentansvarig: Personalfunktionen Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2012-09-24, 145 DNR: KS000353/2010 Attraktiva och
Läs merRiktlinje för hälsa och arbetsmiljö
STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje
Läs merRutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun
PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet
SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.
Läs merArbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan
Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,
Läs merRiktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete
Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete Reviderat av kommunstyrelsen 2008-06-11, 177 Reviderat av kommunstyrelsen 2009-08-12, 187 Reviderat av kommunfullmäktige 2011-04-26, 33 1(6) Innehåll Systematiskt
Läs merUTBILDNINGSNÄMNDEN Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete
DIARIENUMMER UN 2016.057 R I KTLINJER UTBILDNINGSNÄMNDEN Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagna av utbildningsnämnden 15 2017 Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete Innehåll 1. Övergripande
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR ARBETSMILJÖARBETET 2018 VID GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN, OMRÅDET FÖR VERKSAMHETSSTÖD
STYRDOKUMENT Dnr V 2017/977 HANDLINGSPLAN FÖR ARBETSMILJÖARBETET 2018 VID GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN, OMRÅDET FÖR VERKSAMHETSSTÖD Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion http://medarbetarportalen.gu.se/organisation/universitetetsorganisation/gemensamma-forvaltningen/verksamhetsstod/styrdokument/
Läs merUtvärderingen av samverkansarbetet bör ske på respektive samverkansnivå. Ansvarig för utvärderingen är centrala samverkansgruppen.
Mars 2019 Samverkan och arbetsmiljö Det centrala avtalet för samverkan och arbetsmiljö är utgångspunkten för de lokala avtal som tecknas. Som centrala parter uppmanar vi lokala parter att teckna samverkansavtal,
Läs merDnr 2044/2010-204 2010-02-24. Arbetsmiljönämnden
2010-02-24 Dnr 2044/2010-204 Arbetsmiljönämnden Delegering av arbetsmiljöuppgifter. PM Ersätter 5678/01-013 Anvisningar för arbetsmiljöarbetet vid institutionen. Arbetsmiljönämnden fastställde detta dokument
Läs merRedovisning av fördelning av arbetsmiljöansvar och uppgifter inom exploateringskontoret
Dnr Sida 1 (6) 2015-03-23 Handläggare Ann-Charlotte Bergqvist 08-508 271 25 Till Exploateringsnämnden 2015-04-13 Redovisning av fördelning av arbetsmiljöansvar och uppgifter inom exploateringskontoret
Läs merSödertörns brandförsvarsförbund. Mål och policy för systematiskt arbetsmiljöarbete vid
Södertörns brandförsvarsförbund Policy Systematiskt arbetsmiljöarbete Dnr: 2013-110 Datum: 2013-09-13 Mål och policy för systematiskt arbetsmiljöarbete vid Södertörns brandförsvarsförbund Arbetet vid Södertörns
Läs merESLÖVS KOMMUN. Riktlinjer för arbetsplatsträffar. Planera för arbetsplatsträff. Genomföra arbetsplatsträff
Riktlinjer för arbetsplatsträffar Arbetsplatsträffen ska möjliggöra för samtliga medarbetare att aktivt delta i och ta ansvar för utveckling, planering och uppföljning samt ständig förbättring av den egna
Läs merPERSONALPOLITISKA PROGRAMMET
PERSONALPOLITISKA PROGRAMMET Mål Personal som känner sig delaktig i besluten Programmet Detta personalpolitiska program omfattar dig som anställd i Högsby kommun. Kraven på kommunal service förändras hela
Läs merArbetsmiljöplan för Institutionen för etnologi, religionshistoria och
1 (6) BESLUT 2012-10-22 Dnr SU 103-0112-12 Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap Arbetsmiljöplan för Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap (ERG) Fastställd
Läs merINLEDNING Enkäten avser att avläsa en del av arbetsmiljön vid institutionen för hälsovetenskaper. Arbetsmiljöansvaret kan delas upp i två olika delar den fysiska samt den organisatoriska och sociala delen.
Läs merLOs frågor till skyddsombuden 2012 OBS ska bli webb enkät, ska testas på 15 skyddsombud
LOs frågor till skyddsombuden 2012 OBS ska bli webb enkät, ska testas på 15 skyddsombud 1. Är du skyddsombud eller huvudskyddsombud? g är ensamt skyddsombud, då det inte finns något huvudskyddsombud fråga
Läs merArbetsmiljöpolicy. i Norbergs kommun. Antagen i KF 65 2011-06-07
Arbetsmiljöpolicy i Norbergs kommun Antagen i KF 65 2011-06-07 ARBETSMILJÖPOLICY Definition av begreppet arbetsmiljö Enligt Världshälsoorganisationen är begreppet arbetsmiljö en sammanfattande benämning
Läs merArbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5)
Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy 1(5) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Genomförande... 3 Samverkan och delaktighet... 3 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 4 Uppföljning... 4 Avslutning...
Läs merFastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer
ARBETSMILJÖPOLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING För
Läs merPREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö
ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i
Läs merBilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy
Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.
Läs merUPPFÖLJNING AV HANDLINGSPLAN FÖR ARBETSMILJÖARBETET 2014 VID GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN, OMRÅDET FÖR VERKSAMHETSSTÖD
STYRDOKUMENT UPPFÖLJNING AV HANDLINGSPLAN FÖR ARBETSMILJÖARBETET 2014 VID GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN, OMRÅDET FÖR VERKSAMHETSSTÖD Beslutsfattare Ansvarig funktion Stina Sundling Wingfors, områdeschef Arbetsmiljö-
Läs merPERSONAPOLITISKT PROGRAM FÖR POLISMYNDIGHETEN I KRONOBERGS LÄN
PERSONAPOLITISKT PROGRAM FÖR POLISMYNDIGHETEN I KRONOBERGS LÄN VISION Polismyndigheten i Kronobergs län ska vara en attraktiv arbetsplats med medarbetare som känner arbetstillfredsställelse i sitt arbete
Läs merArbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1
1 (5) Arbetsmiljöpolicy Inom Praktikertjänstkoncernen Antagen vid styrelsemöte 31 januari 2014 2 (5) Innehåll 1 Arbetsmiljö 3 1.1 Ansvar... 3 1.2 Arbetsmiljömål... 3 1.3 Inköp... 3 1.4 Kompetens... 3 1.5
Läs merUppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet
Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet Med uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet menas att fördela arbetsmiljöuppgifter från arbetsgivarens högsta nivå och neråt i organisationen. Politikerna i Barn-
Läs merARBETSMILJÖPLAN VID CULTUS GYMNASIUM UPPSALA
ARBETSMILJÖPLAN VID CULTUS GYMNASIUM UPPSALA 1 Innehåll SKOLANS ARBETSMILJÖPOLICY... 3 FÖRDELNING AV ANSVAR OCH UPPGIFTER FÖR ARBETSMILJÖARBETET PÅ CULTUS GYMNASIESKOLA.4 ARBETSMILJÖFRÅGOR I SAMVERKANSSYSTEMET...
Läs merArbetsmiljöpolicy. Inledning
2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande
Läs merStatsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet Arbetsmiljöplan
Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet Arbetsmiljöplan 2014-2016 Organisation och prioriteringar Statsvetenskapliga institutionens arbetsmiljöplan styrs av Göteborgs universitets arbetsmiljöpolicy.
Läs merRiktlinje för hälsa och arbetsmiljö
STYRDOKUMENT Sida 1(12) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Typ av dokument Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Beslutad KSAU, 2017-02-28, 23 Giltig t o m Tills vidare Dokumentansvarig HR-avdelningen Diarienummer
Läs merKartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön
Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Det är arbetsgivarens skyldighet att göra en kartläggning av riskerna i arbetsmiljön. När denna görs ska man tänka på att arbetsmiljö inte enbart är fråga
Läs merKommunledningskontoret Personalenheten 1(5)
Kommunledningskontoret 2010-12-12 Personalenheten 1(5) VARFÖR SAMVERKAN? Målet med samverkan är att skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö som leder till ett positivt arbetsklimat och god hälsa.
Läs merPersonalpolitiskt program 2009
Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument
Läs merDokumentbeskrivning Utfärdad den Reviderad den. Arbetsmiljö
Dokumenttyp Utfärdat av Telefon Sida Lokal rutin Karin Bülow 508 12 065 1 ( 1 ) Dokumentbeskrivning Utfärdad den Reviderad den Arbetsmiljö 2012-09-11 2017-08-08 5. Arbetsmiljö Källa/ Hänvisning: Stockholms
Läs merHANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET
HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.
Läs mer1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?
1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. Målet med samverkansavtalet är en väl fungerande verksamhet med hög delaktighet från medarbetarna i vardagsfrågor och en god relation mellan
Läs merArbetsmiljöplan 2013. Socialnämnden
Tjänsteskrivelse 2013-02-27 SN 2013.0059 Handläggare: Annika Ljungberg, Personalavdelningen Socialnämnden Arbetsmiljöplan 2013 Sammanfattning Enligt kommunens arbetsmiljöpolicy ska varje nämnd upprätta
Läs merUppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete i Sollefteå kommun 2012
Datum 1 Sida Nämnd/styrelse/förvaltning etc. Kommunstyrelseförvaltningen Uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete i Sollefteå kommun 2012 Sammanfattning Resultatet av uppföljningen av det systematiska
Läs merFakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud
Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Välkommen som skyddsombud Skyddsombuden har verkat i över 100 år med att förbättra arbetsmiljön i Sverige. En bra arbetsmiljö kräver både samverkan och
Läs merÅrlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM)
Årlig av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) 11 ska arbetsgivaren följa upp
Läs merFördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter i Härjedalens kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 150 2015-10-05 Ks 12 1 Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter i Härjedalens kommun Inledning Huvudansvaret för arbetsmiljön vilar enligt arbetsmiljölagen
Läs merRIKTLINJER FÖR DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET I NORRTÄLJE KOMMUN
RIKTLINJER FÖR DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET I NORRTÄLJE KOMMUN Norrtälje kommun vill med denna riktlinje säkerställa att det systematiska arbetsmiljöarbetet är ändamålsenligt utifrån vad lagstiftning
Läs merRutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering
HÖGSKOLAN DALARNA HDa dnr: F2001/1766/12 1 Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering INLEDNING Bakgrund Personalen är Högskolans viktigaste resurs såväl ur ekonomisk som kompetensmässig aspekt. Förebyggande
Läs merArbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015
Styrdokument 2014-11-11 Ansvarig organisationsenhet: Folkhälsoförvaltningen Fastställd av Folkhälsonämnden 2014-11-12 Ersätter Arbetsmiljöplan 2014, 2013-12-11 146 c:\temp\cjen9qrefr.doc Arbetsmiljöplan,
Läs merJämställdhetsplan 2010 för
SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Datum 2009-08-24 1 (2) Jämställdhetsplan 2010 för Service- och teknikförvaltningen Innehållsförteckning Jämställdhetsplan 2010 3 Inledning 3 Service- och Teknikförvaltningens
Läs merPERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret
PERSONLHNDBOK FGERST KOMMUN 008-10-10 vsnitt 1(5) Lagar och förordningar rbetsmiljöarbetet styrs av bland annat lagar och förordningar. Grunden för allt arbetsmiljöarbete finns i rbetsmiljölagen (ML).
Läs merMedarBetarskap MÅngfald KompetenS ArbeTsmiljö Lön & Anställning Delaktighet LedarSkap Personalpolitiska program
MedarBetarskap MÅngfald KompetenS ArbeTsmiljö Lön & Anställning Delaktighet LedarSkap Personalpolitiska program Ett övergripande dokument för kommunens samtliga arbetsplatser i syfte med att skapa en ändamålsenlig
Läs merARBETSPLATSTRÄFFAR RIKTLINJER. med exempel på dagordning för arbetsplatsträff
ARBETSPLATSTRÄFFAR RIKTLINJER med exempel på dagordning för arbetsplatsträff RIKTLINJER 1 Arbetsplatsträffar i enlighet med samverkansavtalet i Håbo kommun Samverkan i Håbo kommun Samverkanssystemet ska
Läs merSammanställning av detaljerade AM mål för ATM_AHA_Förv_Bibl_UFK_RK rev 2012 06 18 1(6)
Sammanställning av detaljerade AM mål för Förv_Bibl rev 2012 06 18 1(6) Detaljerade mål: Vad ska vi ha uppnått under 2012 13 Ansvaret för arbetsmiljön vid högskolan vilar på rektor. Rektor har fördelat
Läs merLiten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM
Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,
Läs merArbetsmiljö- och likabehandlingsplan
Arbetsmiljö- och likabehandlingsplan 2016-2018 Barn- och grundskolenämndens verksamhetsområde Dokumentnamn Arbetsmiljö- och likabehandlingsplan för barn- och grundskolenämnden Dokumentansvarig Stabschef,
Läs merÅrlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet
1 (12) Årlig av det systematiska arbetsmiljöarbetet Enligt Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) 11 ska arbetsgivaren följa upp det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) en gång
Läs merArbetsmiljöpolicy för Hjo kommun
Arbetsmiljöpolicy för Hjo kommun Dokumenttyp Policy Fastställd/upprättad Kommunfullmäktige 2001-04-26 40 (Dnr 2000-257) Senast reviderad Kommunfullmäktige 2018-04-26, 28 Detta dokument gäller för Kommunövergripande
Läs merRiktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering
Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Med ett helhetsperspektiv på hållbar hälsa och goda arbetsmiljöer
Läs merAPT 1: Instruktioner Hälsa och arbetsmiljö
ARBETSPLATSTRÄFF 1 APT 1: Instruktioner Hälsa och arbetsmiljö Följande punkter ska tas upp på APT 1, på samtliga arbetsplatser på Gå igenom årshjulet för det systematiska hälso- och arbetsmiljöarbetet,
Läs merSvar till arbetsmiljöverket
Svar till arbetsmiljöverket Verksamhet Bildning ISM 2013/33012 Svar enligt krav, punkt 1-8 Bilagor Bilaga 1 Arbetsmiljöpolicy för Östra Göinge kommun Bilaga 2 Protokoll, Centrala samverkansgruppen 2014-02-24
Läs merFakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Bibi, butiksanställd
Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Bibi, butiksanställd Välkommen som skyddsombud En bra arbetsmiljö kräver både samverkan och engagemang. Arbetslivet och arbetsuppgifterna förändras i allt
Läs merKommunstyrelsen föreslår kommunstyrelsens personalutskott besluta att
STRÄNGNÄS KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2018-06-19 30/45 18:1 KS 157 Arbetsmiljöpolicy Dnr 2018:279-003 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att 1.
Läs merArbetsmiljöavtal Infranord 2012
AVTAL Arbetsmiljöavtal Infranord 2012 1 Avtalets omfattning Avtalet omfattar de enheter inom Infranord som utgör Infranord Sverige. 2 Inledning Arbetsmiljöarbetet ska utgå från en helhetssyn där fysiska,
Läs merBESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ
Blad 1 BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Antagna av kommunfullmäktige 13 mars 2014 (Ersätter tidigare beslutad hälsopolicy KS 2004-08-25 samt Arbetsmiljöbestämmelser med riktlinjer för systematiskt
Läs merOrganisatorisk & social arbetsmiljö. Gunnar Sundqvist, utredare, SKL
Organisatorisk & social arbetsmiljö Gunnar Sundqvist, utredare, SKL Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4, 31 mars 2016 Upplägg Regeringens initiativ - Arbetsmiljöstrategi &
Läs merSAM 2012. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Årlig revision av systematiskt arbetsmiljöarbete i Tomelilla kommun förvaltning 2010. Dnr 2011.
[Skriv text] Årlig revision av systematiskt arbetsmiljöarbete i Tomelilla kommun förvaltning 2010. Dnr 2011.10118 SAM 2012 Systematiskt arbetsmiljöarbete CeSam /Maria Wihlborg Årlig revision av systematiskt
Läs merPersonalavdelningens PA-handbok
Personalavdelningens PA-handbok Datum ARBETSMILJÖPROGRAM FÖR UDDEVALLA KOMMUN Antaget i Kommunstyrelsen 1994-06-28 Beslut om revidering i Kommunstyrelsen 1999-06-22 1 Bakgrund...1 2 Kommunövergripande
Läs merArbetsmiljöpolicy FÖR LUNDS UNIVERSITET
Arbetsmiljöpolicy FÖR LUNDS UNIVERSITET 3 Förord Människorna som arbetar och studerar är universitetets viktigaste tillgång. En god arbetsmiljö är grunden för att man ska utvecklas, trivas, vara säker
Läs merEtt hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun
l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!
Läs merUFV 2011/619. Vicerektors uppgifter och beslutanderätter
UFV 2011/619 Vicerektors uppgifter och beslutanderätter Innehållsförteckning 1 Förutsättningar 3 2 Uppgifter 3 3 Beslut 5 Bilaga 1. Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet vid Uppsala
Läs merArbetsmiljöpolicy och handlingsplan för biologiska institutionen 2015
Arbetsmiljöpolicy och handlingsplan för biologiska institutionen 2015 Policyn antogs ursprungligen av institutionsstyrelsen första gången den 17 oktober 2012, den har sedan uppdateras årligen, framförallt
Läs merSvar på Arbetsmiljöverkets inspektion den 28 mars 2017
Södermalms sdf Administrativa avdelningen Tjänsteanteckningar Dnr: 291-2017-1.6. Sida 1 (10) 2017-08-109 Svar på Arbetsmiljöverkets inspektion den 28 mars 2017 Södermalms stadsdelsförvaltning, Stockholm
Läs merTalarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 3
Sid av 8 Orsakerna till förändringar i verksamheten kan vara många. Oftast är det en strävan till högre effektivitet som för privata företag ska resultera i bättre lönsamhet. Lönsamhet är för alla företag
Läs merRutin för fördelning av arbetsmiljöuppgifter
Rutin för fördelning av arbetsmiljöuppgifter Eskilstuna kommuns arbetsplatser ska kännetecknas av en hållbar arbetsmiljö. Arbetsmiljöarbetet syftar till att verka för hälsa och välbefinnande i fysiskt,
Läs merRiktlinje för arbetsmiljö och hälsa
Riktlinje för arbetsmiljö och hälsa Riktlinje för arbetsmiljö och hälsa Diarienr: Beslutsdatum: Ansvarig: HR-direktör Senast reviderad: Ansvar och roller Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige ansvarar för
Läs merMedarbetarpolicy i Landstinget
MISSIV 2012-06-13 LJ2012/690 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsstyrelsen Medarbetarpolicy i Landstinget Bakgrund I samband med att Landstingets chefspolicy omarbetades under 2011 aktualiserades frågan
Läs merArbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete
AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar
Läs merINSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP
INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP HANDLINGSPLAN Dnr V 2015/109 HANDLINGSPLAN FÖR ARBETSMILJÖ DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET VID INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP Publicerad
Läs merRegler för delegering av arbetsmiljöansvar vid Högskolan Dalarna
Regler för delegering av arbetsmiljöansvar vid Högskolan Dalarna Beslut: Rektor 2014-01-27 Revidering: 2014-08-11 Dnr: DUC 2014/136/10 Gäller fr o m: 2014-08-11 Ersätter: Regler för delegering av arbetsmiljöansvar
Läs merArbetsmiljöplan
Arbetsmiljöplan 2012-2014 Inledning Handlingsplanen avser verksamhet/område: Sävsbergs skola, Komvux Området/verksamheten består av: Vuxenutbildning på grundläggande och gymnasienivå. Svenska för invandrare,
Läs merVAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE
Samverkan FAS VÄRDEGRUND Kommunens värdegrund är ett förhållningssätt som genomsyrar allt vi gör i vårt arbete. Alla ska behandlas rättvist, våra relationer ska kännetecknas av öppenhet och gott bemötande.
Läs merFördelning av arbetsmiljöansvar. sida 1
Fördelning av arbetsmiljöansvar sida 1 sida 2 Arbetsgivaransvar För att arbetsgivaren skall kunna ta sitt ansvar krävs att det finns ansvariga personer på alla nivåer som har en överblick inom sitt verksamhetsområde.
Läs merPolicy Arbetsmiljöpolicy
Policy Arbetsmiljöpolicy Fastställd av: KF 182 2016-11-22 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Policy Arbetsmiljöpolicy... 3 Omfattning... 3 Vem omfattas av policyn... 3 Definition av arbetsmiljö i denna
Läs merOmråden att följa upp och bedöma i SAM Bedömning Kommentarer och ev. åtgärder. Datum: Institution/motsvarande:
Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) årlig uppföljning enligt AFS 2001:1 KI:s arbetsmiljöavtal (från 2006) reglerar att det är Arbetsmiljögruppen (AMG) på institutionen/motsvarande som genomför den årliga
Läs mer