Projektplan Hälsofrämjande grupp- och servicebostad

Transkript

1 SIG1000, v4.0, (8) Elisabeth Rågård Projektledare Omsorgen för funktionsnedsatta elisabeth.ragard@sigtuna.se Projektplan Hälsofrämjande grupp- och servicebostad Bakgrund: I skriften Hälsofrämjande gruppbostad utgiven av Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin anges att ca 1,5 miljoner människor lever med någon form av funktionsnedsättning, ca 16 % av befolkningen. Det visar sig att i den här gruppen är det tio gånger så vanligt att personer upplever att de har dålig hälsa, i jämförelse med hur befolkningen generellt upplever sin hälsa. Personer med utvecklingsstörning är extra utsatta. Den intellektuella nedsättningen gör det svårt att förstå hälsoinformation och skilja den från kommersiell marknadsföring. Det ökar risken för en livsstil som leder till ohälsa. Svenska studier visar att personer med utvecklingsstörning har ökad sårbarhet för både psykisk och fysisk ohälsa i jämförelse med den generella befolkningen. Det övergripande folkhälsomålet enligt Folkhälsomyndigheten är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget att folkhälsan förbättras för de grupper i befolkningen som är mest utsatta för ohälsa. De personer vi jobbar för i våra verksamheter inom Omsorgen för funktionsnedsatta hör till den utsatta gruppen. I Sigtuna kommun arbetar vi efter fyra inriktningsmål - Ekonomisk hållbarhet, Ekologisk hållbarhet, Social hållbarhet och Demokratisk hållbarhet. I verksamhetsplanen för Äldre- och omsorgsnämnden 2015 finns det angivet vi ska arbeta för en förbättrad upplevelse av måltidssituationen samt kosthållning för den enskilde. Det är en del i inriktningsmålen Social hållbarhet och Ekologisk hållbarhet. Utöver det ska vi också verka för ökad tillgänglighet, delaktighet och

2 2 (8) brukarmedverkan inom nämndens alla verksamhetsgrenar. Genom att arbeta med kost- och rörelsefrågan gör vi att information gällande hälsosamma val blir mer tillgänglig för våra brukare. Eftersom vi har tydligt brukarfokus i det vi gör är brukarnas delaktighet och medverkan en naturlig del i vårt arbete. Förhoppningen är att detta smittar av sig till andra delar av verksamheterna. Personalen är viktiga budbärare i arbetet kring kost och rörelse. För att underlätta för våra brukare att göra hälsofrämjande val behöver vi ta fram ett arbetssätt för att stärka vår personal i dessa frågor. Syfte och mål: Inom Sigtuna kommun arbetar vi med brukarfokus, vi vill med detta projekt underlätta för våra brukare att göra hälsofrämjande val kring mat- och rörelsevanor. Målet för våra brukare är att se en ökad fysisk aktivitet. Målet för personalen är att vi i slutet av projektet har tagit fram en hälsofrämjande policy och att arbetsrutinerna kring dessa frågor i verksamheterna har förbättrats. Målgrupp: Hälsofrämjande grupp- och servicebostad har tre komponenter; två som riktar sig till personalen och en som riktar sig till de boende själva. Det omfattar all personal som deltar i projektet och är frivilligt för brukarna. Programmet är i första hand utformat för boenden där de boende har lindrig eller måttlig utvecklingsstörning. De två komponenter som riktar sig till personalen kan även användas i andra grupper. Vi kommer att ha personal med från korttidsvistelse för barn, där brukarna inte kommer att delta. Ett par av de deltagande boendena vänder sig till personer med grav utvecklingsstörning, där deltar enbart personal. Vi kommer också att ha med två boenden som hör hemma i socialpsykiatrin. Där kommer vi att använda oss av alla komponenter i programmet, om brukarna vill delta. Totalt kommer 17 boenden att delta. Genomförande: Projektet Hälsofrämjande grupp- och servicebostad är förankrat i äldre- och omsorgsnämnden och finns med i Verksamhetsplan Projektägare är verksamhetschef Johnnie Gedda från Omsorgen för funktionsnedsatta, Sigtuna kommun. Styrgrupp har bildats med: Verksamhetschef Johnnie Gedda, Omsorgen för funktionsnedsatta, Sigtuna kommun,

3 3 (8) Enhetschef grupp- och serviceboenden Joel Strandberg, Sigtuna kommun Tf verksamhetschef Frii Ahmadi, Sköndals grupp- och serviceboenden Enhetschef Christina Pettersson, Habiliteringen Folkhälsoplanerare Kerstin Alkblad, Sigtuna kommun Utvecklingsledare Sara Rahm Pernold, Sigtuna kommun Carina Olson, FUB - För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Enhetschef Sharare Ramezan, HSO, Sigtuna kommun Personalrepresentant, Hälsoombud Projektledare Elisabeth Rågård, Sigtuna kommun Projektet Hälsofrämjande grupp- och servicebostad kommer att genomföras i befintliga boendeverksamheter samtidigt som ordinarie verksamhet pågår. Vi kommer att använda oss av manualen Hälsofrämjande gruppbostad Ett program för att främja bra mat- och rörelsevanor i gruppbostäder och servicebostäder. Manualen är utgiven av Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin som har tagit fram programmet efter att ha bedrivit arbetet i projektform under tiden Programmet har utvärderats i en kontrollerad studie i 30 grupp- och servicebostäder i Stockholms län. Det visade sig att programmet fick effekt till det bättre på personalens arbetsrutiner och brukarnas fysiska aktivitet. Programmet utgår från social kognitiv teori, där det betonas att det finns ett samspel mellan beteende, personliga faktorer och miljömässig påverkan. Det innebär att programmet riktar sig både till att stärka individen och till att påverka den sociala och den fysiska miljön kring individen. Programmet Hälsofrämjande gruppbostad består av tre komponenter; två som vänder sig till personalen och en som vänder sig till de boende. 1 Hälsoombud 2 Fokus Hälsa 3 Hälsokörkortet 1. Hälsoombud innebär att ett hälsoombud utses i personalgruppen på varje deltagande enhet. Hälsoombudet fungerar som inspiratör och informationsansvarig kring hälsofrågor. Alla hälsoombud knyts samman i ett

4 4 (8) nätverk och erbjuds ca två nätverksträffar per termin för kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte. För oss innebär det totalt 17 hälsoombud. 2. Fokus hälsa är ett studiematerial för personalen på varje enhet där arbetsgruppen ges möjlighet att gemensamt diskutera kring och enas kring frågor om mat, rörelse och hälsa. Studiecirkeln omfattar tio träffar, ca 1,5 timme per gång, och utförs förslagsvis i samband med APT tid. Materialet kan också användas vid exempelvis planeringsdagar. 3. Hälsokörkortet är en studiecirkel där de boende får en möjlighet att på ett lustfyllt sätt lära sig mer om mat, rörelse och hälsa. Den här studiecirkeln omfattar också tio träffar och leds av en cirkelledare från Studieförbundet vuxenskolan. Hälsoombudets roll och uppgifter: Vara en inspiratör, informationsansvarig, vägledare och positiv förebild Vara en länk mellan boende, personal och chefer I samråd med chefen se till att mål och handlingsplan formuleras, förankras och följs upp Se till att nyanställda och vikarier får ta del av mål som rör hälsan Ta upp hälsofrågor på möten Förmedla hälsoinformation via APT, anslag och interna nätverk Planera och organisera hälsofrämjande aktiviteter Delta i nätverk och fortbildning för hälsoombud Precis som personalen är viktiga budbärare för brukarna är chefen för boendet en viktig budbärare för personalen. Chefen visar att arbetet med hälsofrämjande matoch rörelsevanor är prioriterat. Chefen ger tid och möjlighet till genomförande av alla tre komponenter och ser till att så många som möjligt kan delta, och deltar gärna själv i studiecirkeln. Innan programmet påbörjas ska uppföljningsfrågor skickas till de deltagande verksamheterna. Det är färdigställda frågeformulär som behandlar personalens arbetsrutiner, de boendes BMI, de boendes fysiska aktivitet (mäts med stegmätare) och måltidskvalitet. Vi vill också se om arbetet med Hälsofrämjande grupp- och servicebostad får någon effekt på personalen och deras upplevelse av mående och hälsa. Vi tar fram en enkät för varje medarbetare att besvara före och efter projektstart. Aktivitets- och tidsplan: Projektet Hälsofrämjande grupp- och servicebostad pågår under tiden mars 2015 till och med maj 2016.

5 5 (8) Uppstartsmöte hölls den 17 februari där Eleonor Säfsten från Centrum för Epidemiologi och Samhällsmedicin informerade om programmet för styrgrupp, enhetschefer och hälsoombud. Utskick av enkät gällande personalens arbetsrutiner kommer att skickas ut i mars Stegräknare kommer att användas av frivilliga deltagare från boendena i sju dagar under period i mars/april Måltidskvalitet kommer också att mätas under samma period. Information ska skrivas och lämnas till de boende, och/eller anhöriga och god man, om projektet Hälsofrämjande grupp- och servicebostad. Ett första styrgruppsmöte kommer att hållas den 5 mars Vid mötet beslutar styrgruppen om hur ofta vi ska ses. Projektledaren rapporterar till styrgruppen. Avstämning sker vid styrgruppsmöten och vid behov görs korrigeringar. Informationstillfällen för samtlig personal kommer att hållas den 10, 11 och 13 mars. Ett första nätverksmöte för hälsoombuden är planerat till den 15 april Vid det mötet går vi igenom förväntningar på rollen som hälsoombud och upplägget kring själva programmet och studiecirkeln. Inbjuden är också handläggare från kommunens livsmedelsenhet på Miljö- och hälsoskyddskontoret för att gå igenom regler vid matlagning i boendenas gemensamma kök. Ytterligare nätverksmöten är planerade att hållas i september och november 2015 samt januari och mars Vid dessa tillfällen ska olika teman tas upp och diskuteras. Ett avslutande nätverksmöte kommer att hållas i maj Studieförbundet vuxenskolan är kontaktad gällande start av studiecirkeln Hälsokörkortet för de boende. Under projekttiden ingår det tio träffar med start hösten I april/maj 2016 görs samma mätning av arbetsrutiner, rörelse och matkvalitet som innan programmet påbörjades. Projektet redovisas i Äldre- och omsorgsnämnden i samband med delårsbokslut och bokslut. Samarbete: I styrgruppen ingår bland annat en representant från habiliteringen, en folkhälsoplanerare från Sigtuna kommun och en representant från FUB För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning. I och med att vi har dessa representanter i styrgruppen är förhoppningen att en synergieffekt blir ett samarbete som sträcker sig långt över projekttiden - både internt och externt. Styrgruppsdeltagarna ansvarar för sina egna kostnader i samband med planering, möten och tidsåtgången i samband med detta. Projektledaren är den som har det sammanhållande ansvaret, och övergripande ansvar har verksamhetschef på socialförvaltningen. Styrgruppsdeltagarna bidrar med sina specifika kunskaper och

6 6 (8) resurser. Det inbegriper att inom varje deltagande organisation hitta fungerande lösningar för att stötta personal och boende i att kunna göra hälsosamma val. Budget: Deltagande grupp- och servicebostäder står för personalkostnaderna i samband med informationsmöten och hälsoombudsträffar. Det kommer att hållas tre informationsmöten för samtlig personal innan programstart. Varje möte har avsatt tid två timmar. Totalt kommer det att hållas sex nätverksträffar för hälsoombuden. Nätverksträffarna är halvdagar, ca 3,5 timmar per gång. Omsorgen för funktionsnedsatta står för kostnader för fika vid alla gemensamma möten. Vid eventuella studiebesök står deltagande grupp- och servicebostäder för resekostnader. Omsorgen för funktionsnedsatta står för kostnaden för stegmätarna. Omsorgen för funktionsnedsatta står för kostnaden för deltagande i studiecirkeln Hälsokörkortet för brukarna. Risker: En stor risk är lågt brukardeltagande i studiecirkeln Hälsokörkortet, eller att deltagandet planar ut under projekttiden. Det är viktigt att personalen stöttar och motiverar brukarna i att delta. Varje deltagande grupp- och servicebostad behöver kunna avsätta tid till all personal för att kunna delta i den egna studiecirkeln och tid för att hälsoombuden ska kunna gå på nätverksträffar. Det kommer också att uppstå vissa etiska dilemman under projekttiden. Att ge stöd till hälsosamma levnadsvanor utan att inkräkta på den enskildes integritet är en stor utmaning för personalen. De hälsofrämjande insatserna bör ge de boende stöd i att fatta egna beslut kring sin hälsa samtidigt som personalen får stöd i att hantera etiska ställningstaganden. De studier som har gjorts på programmet har omfattat grupp- och serviceboenden där alla tre komponenter har använts; hälsoombud, studiecirkel för personalen och studiecirkeln Hälsokörkortet för brukarna. Det har också enbart omfattat boenden för vuxna personer med lindrig eller måttlig utvecklingsstörning. Vi kommer nu att ha med två boenden från socialpsykiatrin, en korttidsvistelse för barn samt ett par boenden för personer med grav utvecklingsstörning. Det kan göra att utfallet av programmet blir annat än det som kom fram vid studierna.

7 7 (8) Långsiktighet: I verksamhetsplan 2015 för äldre- och omsorgsnämnden framgår klart att vi ska verka för en förbättrad upplevelse av måltidssituationen samt god kosthållning för den enskilde. Ett av målen för projektet är att vi tar fram en hälsofrämjande policy för våra grupp- och serviceboenden. Detta gör att arbetet lever kvar efter projekttidens slut. Vi är måna om att skapa långsiktiga relationer och ett långsiktigt samarbete med de olika verksamheter/organisationer som ingår i styrgruppen. En synergieffekt vi hoppas på är att vi skapar ett naturligt samarbete även när det gäller andra frågor, exempelvis gällande tekniska och kognitiva hjälpmedel eller hur vi förmedlar information till våra brukare. Vi eftersträvar en öppen dialog där vi kan utbyta erfarenheter och använda projekttiden till att göra justeringar för att skapa en passande arbetsform för varje deltagande verksamhet även om arbetet utgår från ett övergripande sätt att arbeta. Sammanfattning: Personer med utvecklingsstörning är en utsatt grupp vad gäller ohälsa. Vi behöver ta fram en metod och arbetssätt för att kunna stötta våra brukare i att göra hälsofrämjande val gällande mat- och rörelsevanor. Målet med projektet Hälsofrämjande grupp- och servicebostad är att vi ska se en ökning av brukarnas fysiska aktivitet samt att personalen ska få förbättrade arbetsrutiner kring dessa frågor och att vi ska ha tagit fram en hälsofrämjande policy. Vi kommer att använda oss av manualen Hälsofrämjande gruppbostad Ett program för att främja bra mat- och rörelsevanor i gruppbostäder och servicebostäder. Manualen är framtagen av Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin. Studier har gjorts i samband med framtagande av manualen där det har visat sig att personalens arbetssätt har förbättrats och att brukarna har fått ökade rörelsevanor. Programmet består av tre komponenter; två som vänder sig till personalen och en som vänder sig till brukarna. De två komponenter som vänder sig till personalen innebär att ett hälsoombud utses ur deltagande personalgrupp och att all personal deltar i studiecirkeln Fokus Hälsa på sin arbetsplats. Den komponent som vänder sig till brukarna är studiecirkeln Hälsokörkortet, som hålls av Studieförbundet vuxenskolan. De studier som har gjorts på programmet har gjorts på boenden som vänder sig till vuxna personer med lindrig eller måttlig utvecklingsstörning och där personal och brukare har deltagit i komponenterna. Vi kommer även att ha med två boenden från socialpsykiatrin, korttidsvistelse för barn där enbart personalen deltar och ett par boenden som vänder sig till personer med grav utvecklingsstörning och där enbart personal deltar. Detta kan göra att det blir andra resultat mot de som har framkommit i studien.

8 8 (8) Styrgrupp är formad med verksamhetschef, utvecklingsledare, enhetschefer, folkhälsoplanerare, enhetschef från habiliteringen, enhetschef från HSO, representant från FUB, projektledare och personalrepresentant. Projektet startar med en nulägesanalys genom enkäter där personalen får svara på frågor gällande arbetsrutiner, brukarnas måltider följs upp och det görs en mätning av fysisk aktivitet i form av stegräknare. I slutet av projektet görs samma mätning för att kunna se skillnad i resultat. Utöver förbättrade arbetsrutiner gällande hälsofrämjande arbete för våra brukare och en ökad fysisk aktivitet, hoppas vi också på långsiktiga och utvecklande relationer med deltagande verksamheter/organisationer i styrgruppen. Ytterligare en effekt vi hoppas på är friskare medarbetare. Johnnie Gedda Verksamhetschef Elisabeth Rågård Projektledare