Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Vetenskapligt underlag Bilaga

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Vetenskapligt underlag Bilaga"

Transkript

1 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Vetenskapligt underlag Bilaga

2 Innehåll Dagligrökning vuxna... 3 Rökning gravida, ammande och föräldrar Rökning ungdomar under 18 år Rökning vuxen som ska genomgå operation Dagligrökning högriskgrupper Dagligsnusning vuxna Snusning gravida och ammande Riskbruk av alkohol vuxna Bruk och riskbruk av alkohol gravida Riskbruk av alkohol föräldrar Riskbruk av alkohol unga vuxna Riskbruk av alkohol vuxen som ska genomgå operation Riskbruk av alkohol högriskgrupper Otillräcklig fysisk aktivitet vuxna Otillräcklig fysisk aktivitet högriskgrupper Ohälsosamma matvanor vuxna Ohälsosamma matvanor gravida Ohälsosamma matvanor barn och ungdomar Ohälsosamma matvanor högriskgrupper Referenser

3 Dagligrökning vuxna Rad: 1 Tillstånd: Dagligrökning hos vuxen Åtgärd: Enkla råd Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor till mycket stor svårighetsgrad men att åtgärden endast har viss effekt. Kommentar: Det finns andra åtgärder vid dagligrökning hos vuxen som har bättre effekt (rad 3, 4, 5, 6). Kraftigt till mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. Slutsats: Vid dagligrökning hos vuxen ger enkla råd en större andel som slutar röka jämfört med ingen åtgärd (måttlig evidensstyrka). Enkla råd har studerats i 2 randomiserade kontrollerade studier. I en studie [1] med deltagare från engelsk primärvård bestod interventionen av enkla råd av läkare och diskussion om rökning under 1 2 minuter. Efter 12 månader var andelen rökfria 3,3 procent i interventionsgruppen, jämfört med 0,3 procent i kontrollgruppen som enbart tillfrågats om sina rökvanor. I en fransk studie [2] med 617 allmänläkare tillfrågades patienterna om de rökte. De som rökte fick därefter frågan om de ville sluta röka, och de som svarade ja fick en broschyr till hjälp att sluta röka. Efter 12 månader var andelen som slutat röka närmare 2 procent, jämfört med 0,5 procent bland patienter som inte blivit tillfrågade om sina rökvanor. Resultatet stöds också av de nya amerikanska riktlinjerna om behandling av tobaksberoende i sjukvården [3]. De innehåller en metaanalys som visar ett klart dos-responsförhållande mellan rådgivningens längd och antalet som slutar röka, där även den kortaste samtalslängden har effekt. För rådgivning < 3 minuter var oddskvoten 1,3 (konfidensintervall 1,01 1,6), för rådgivning 3 10 minuter var oddskvoten 1,6 (konfidensintervall 1,2 2,0) och för 3

4 rådgivning > 10 minuter var oddskvoten 2,3 (konfidensintervall 2,0 2,7). Jämförelsen var mot ingen personlig kontakt. Enkla råd till vuxna patienter som röker dagligen medför en låg kostnad per vunnet levnadsår jämfört med ingen eller sedvanlig behandling (god evidens). Rad: 2 Tillstånd: Dagligrökning hos vuxen Åtgärd: Enkla råd, nikotinläkemedel och telefonrådgivning Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor till mycket stor svårighetsgrad men att åtgärden endast har måttlig effekt. Kraftigt till mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. Slutsats: Vid dagligrökning hos vuxen ger enkla råd och nikotinläkemedel med tillägg av telefonrådgivning en större andel som slutar röka än utan tillägg av telefonrådgivning (måttlig evidensstyrka). Rökavvänjningsstöd per telefon, som tillägg till enkla råd och nikotinläkemedel, har utvärderats i en systematisk översikt med 6 randomiserade kontrollerade studier med sammanlagt rökare [4]. Telefonrådgivningen bestod av 3 till 5 schemalagda telefonsamtal, som var cirka 15 minuter långa. Vid uppföljning efter 6 månader var andelen självrapporterat rökfria 28 procent, jämfört med 23 procent för dem som inte fått någon telefonrådgivning (oddskvot 1,3, konfidensintervall 1,1 1,6). Efter översikten har ytterligare en randomiserad kontrollerad studie publicerats [5], som bekräftar resultatet i översikten. Studien inkluderade rökare, som delades in i 3 interventionsgrupper och 3 kontrollgrupper. Här redovisas de deltagare som fick nikotinläkemedel. Bland dessa fick deltagare i kontrollgrupperna enkla råd, medan deltagare i interventionsgrupperna även fick telefonrådgivning med olika intensitet (1 3 samtal, som 4

5 var minuter långa). Andelen som slutade röka var 24 procent i interventionsgrupperna, jämfört med 17 procent i kontrollgrupperna som inte fick telefonrådgivning (oddskvot 1,28, konfidensintervall 1,05 1,35). Effekten var dock inte längre signifikant efter 12 månader. Enkla råd, nikotinläkemedel och telefonrådgivning till vuxna patienter som röker dagligen medför en låg kostnad per vunnet levnadsår jämfört med sedvanlig behandling (viss evidens). Rad: 3 Tillstånd: Dagligrökning hos vuxen Åtgärd: Rådgivande samtal Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor till mycket stor svårighetsgrad men att åtgärden endast har måttlig effekt. Kommentar: Det finns andra åtgärder vid dagligrökning hos vuxen som har bättre effekt (rad 4, 5, 6). Kraftigt till mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. Slutsatser: Vid dagligrökning hos vuxen ger rådgivande samtal en större andel som slutar röka än sedvanlig behandling/ingen åtgärd (hög evidensstyrka). Vid dagligrökning hos vuxen ger rådgivande samtal en mindre andel som slutar röka än rådgivande samtal med särskild uppföljning (hög evidensstyrka). Rådgivande samtal har studerats i 18 randomiserade kontrollerade studier med sammanlagt personer, sammanställda i en systematisk översikt från Cochrane [6]. Patientmaterialet kommer huvudsakligen från primärvården, men det finns också studier från sjukhus, företagshälsovård och studier på patienter med hjärtsjukdom och diabetes. 5

6 Efter en uppföljningstid på minst 6 månader var det fler som slutade röka som hade fått rådgivande samtal jämfört med kontrollgrupper som inte fått någon rådgivning eller som fått sedvanlig vård (relativ risk 1,55, konfidensintervall 1,35 1,79). Motsvarande siffra för 6 studier med rådgivande samtal med ett eller flera uppföljande besök var 2,22 (1,84 2,68), och i en direkt jämförelse mellan rådgivande samtal med och utan uppföljning i 5 studier var den relativa risken 1,52 (1,08 2,14). I översikten gjorde man också en subgruppsanalys av studier med rådgivande samtal utan tillägg av hjälpmedel (oberoende av uppföljning) och rådgivande samtal med tillägg av hjälpmedel, såsom lungfunktionstest, mätning av kolmonoxid i utandningsluft, manualer eller mera omfattande material om att sluta röka. Analysen visade att det inte var någon större skillnad i effekt jämfört med ingen rådgivning/sedvanlig vård, relativ risk 1,78 (konfidensintervall 1,56 2,04) för rådgivande samtal utan hjälpmedel och 1,71 (1,46 1,99) för rådgivande samtal med hjälpmedel. Rådgivande samtal till vuxna patienter som röker dagligen medför en låg kostnad per QALY respektive vunnet levnadsår jämfört med sedvanlig eller ingen behandling (god evidens). Rad: 4 Tillstånd: Dagligrökning hos vuxen Åtgärd: Rådgivande samtal med särskild uppföljning Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor till mycket stor svårighetsgrad och att åtgärden har stor effekt. Kommentar: Det finns andra åtgärder vid dagligrökning hos vuxen som har ännu bättre effekt (rad 5, 6). Kraftigt till mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. Slutsatser: Vid dagligrökning hos vuxen ger rådgivande samtal med särskild uppföljning en större andel som slutar röka än sedvanlig behandling/ingen åtgärd (hög evidensstyrka). 6

7 Vid dagligrökning hos vuxen ger rådgivande samtal med särskild uppföljning en större andel som slutar röka än rådgivande samtal (hög evidensstyrka). Rådgivande samtal med särskild uppföljning har studerats i 6 randomiserade kontrollerade studier med sammanlagt personer, sammanställda i en systematisk översikt från Cochrane [6]. Patientmaterialet kommer huvudsakligen från primärvården, men det finns också studier från sjukhus, företagshälsovård och studier på patienter med hjärtsjukdom och diabetes. Efter en uppföljningstid på minst 6 månader var det fler som slutade röka som hade fått rådgivande samtal med särskild uppföljning jämfört med kontroller som inte fått någon rådgivning eller som fått sedvanlig vård (relativ risk 2,22, konfidensintervall 1,84 2,68). Motsvarande siffra jämfört med rådgivande samtal var 1,52 (1,08 2,14). I översikten gjorde man också en subgruppsanalys av studier med rådgivande samtal utan tillägg av hjälpmedel (oberoende av uppföljning) och rådgivande samtal med tillägg av hjälpmedel, såsom lungfunktionstest, mätning av kolmonoxid i utandningsluft, manualer eller mera omfattande material om att sluta röka. Analysen visade att det inte var någon större skillnad i effekt jämfört med ingen rådgivning/sedvanlig vård, relativ risk 1,78 (konfidensintervall 1,56 2,04) för rådgivande samtal utan hjälpmedel och 1,71 (1,46 1,99) för rådgivande samtal med hjälpmedel. Rad: 5 Tillstånd: Dagligrökning hos vuxen Åtgärd: Kvalificerat rådgivande samtal (individuellt) Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor till mycket stor svårighetsgrad och att åtgärden har stor effekt. Kraftigt till mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. 7

8 Slutsatser: Vid dagligrökning hos vuxen ger individuellt kvalificerat rådgivande samtal en större andel som slutar röka än ingen åtgärd, sedvanlig vård eller rådgivande samtal (hög evidensstyrka). Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att avgöra om en ökad intensitet i den kvalificerade rådgivningen ger ytterligare förbättrat resultat. Kvalificerat individuellt rådgivande samtal för vuxna dagligrökare har studerats i sammanlagt 21 randomiserade kontrollerade studier med över personer, sammanställda i en systematisk översikt från Cochrane [7]. Studierna inkluderade både sjukhus- och primärvårdspatienter. Interventionen bestod av en eller flera individuella kontakter mellan rökare och personer tränade i rökavvänjning. Rökavvänjarna var psykologer, psykiatriker, sjuksköterskor eller hälsoinformatörer. Den kvalificerade rådgivningen var inte inriktad på någon bestämd form av beteendeterapi, men typiskt var att identifiera högrisksituationer, strategier för att hantera dessa situationer och allmänt stöd. I en del studier användes även tillägg som skriftligt material, videofilmer eller kassettband. Nästan alla interventioner inkluderade också telefonrådgivning. Deltagare i kontrollgrupperna fick ingen åtgärd, sedvanlig vård, ett frågeformulär, nikotinplåster, informationsbroschyr, eller som mest upp till 10 minuters rådgivande samtal. I en metaanalys av 14 studier (5 028 personer) var det 11,6 procent som slutade röka, jämfört med 7,8 procent i kontrollgrupperna (oddskvot 1,65, konfidensintervall 1,35 2,01). I översikten gjordes också en indelning av den kvalificerade rådgivningen i olika intensitetsnivåer: 1, 4 eller 12 besök. Utfallet av olika intensitetsnivåer jämfördes i 2 mindre metaanalyser, med 3 randomiserade kontrollerade studier i varje analys. Eftersom resultatet av metaanalyserna var motstridigt finns för närvarande inget stöd för att en högre grad av intensitet, med flera kontakter i den kvalificerade rådgivningen, ger ytterligare förbättrat resultat. Individuellt kvalificerat rådgivande samtal till vuxna patienter som röker dagligen medför en låg kostnad per QALY respektive vunnet levnadsår jämfört med sedvanlig eller ingen behandling (god evidens). 8

9 Rad: 6 Tillstånd: Dagligrökning hos vuxen Åtgärd: Kvalificerat rådgivande samtal (i grupp) Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor till mycket stor svårighetsgrad och att åtgärden har stor effekt. Kommentar: Vid jämförelse med individuellt kvalificerat rådgivande samtal (rad 5) är kostnaden sannolikt lägre, och effekten är sannolikt inte sämre. Kraftigt till mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. Slutsatser: Vid dagligrökning hos vuxen ger kvalificerat rådgivande samtal i grupp en större andel som slutar röka jämfört med ingen rådgivning eller självhjälpsmaterial (hög evidensstyrka). Vid dagligrökning hos vuxen tycks kvalificerat rådgivande samtal i grupp inte ha bättre effekt än kvalificerad individuell rådgivning (måttlig evidensstyrka). Effekten av kvalificerat rådgivande samtal i grupp har studerats i en systematisk översikt [8], omfattande totalt 55 randomiserade kontrollerade studier. Interventionen var mycket varierande. I de flesta studierna hade man 6 8 möten. Den kvalificerade rådgivningen inkluderade olika komponenter såsom kontrakt, sluta röka gradvis, bokföra antalet cigaretter, identifiera högrisksituationer, socialt stöd (genom att diskutera och dela erfarenheter) och kognitiv beteendeterapi. En del program hade mera specifika inslag för att till exempel hjälpa mot nedstämdhet och depression. De som genomförde interventionen var oftast psykologer, men också läkare, sjuksköterskor och specialutbildade hälsoinformatörer förekom. Kontrollgrupperna varierade, med ingen intervention alls, självhjälpsintervention (med skriftligt material som broschyr, manual eller TV-program), eller något enstaka möte med hälsorådgivare eller läkare. En metaanalys med 11 studier jämförde kvalificerat rådgivande samtal i grupp mot självhjälpsmaterial med samma innehåll. Andelen som slutade röka efter 6 månader var då 11,5 procent, jämfört med 5,5 procent bland 9

10 kontrollgrupper som enbart fått självhjälpsmaterial (oddskvot 2,64, konfidensintervall 1,89 3,69). En jämförelse mot ingen rådgivning visade en likartad signifikant effekt. Vid en jämförelse mellan kvalificerat rådgivande samtal i grupp och individuellt kvalificerat rådgivande samtal var oddskvoten 0,86 (konfidensintervall 0,66 1,12). I översikten gjorde man också en jämförelse mellan kvalificerat rådgivande samtal med olika innehåll. I en metaanalys av 15 studier gav kvalificerat rådgivande samtal med längre och mera kvalificerade inslag såsom färdighetsträning och kognitiv beteendeterapi en bättre effekt (oddskvot 1,32, konfidensintervall 1,08 1,61). Tolkningen försvåras dock av en stor studie, där interventionen bestod av en 4 dagars intensivkurs. Kvalificerat rådgivande samtal i grupp till vuxna patienter som röker dagligen medför en låg kostnad per QALY jämfört med att inte sätta in någon åtgärd (viss evidens). Rad: 7 Tillstånd: Dagligrökning hos vuxen Åtgärd: Proaktiv telefonrådgivning Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor till mycket stor svårighetsgrad och att åtgärden har stor effekt. Kommentar: Det finns andra åtgärder vid dagligrökning hos vuxen som har ännu bättre effekt (rad 5, 6). Kraftigt till mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. Slutsats: Vid dagligrökning hos vuxen ger proaktiv telefonrådgivning en större andel som slutar röka än inga/minimala råd eller enbart självhjälpsmaterial (hög evidensstyrka). Proaktiv rådgivning per telefon (motsvarande Sluta-Röka-Linjen ) har analyserats i 9 studier med sammanlagt närmare rökare, sammanställda i 10

11 en systematisk översikt [4]. Rådgivarnas kvalifikationer var inte specificerade, och samtalsmetoden varierade. Studierna visar att andelen som slutade röka var 13 procent, jämfört med 9 procent för personer som inte fått någon rådgivning, minimala råd eller enbart självhjälpsmaterial (oddskvot 1,6, konfidensintervall 1,4 1,8). I en randomiserad kontrollerad studie publicerad efter översikten jämfördes kort telefonrådgivning (20 minuter) med längre telefonrådgivning (53 minuter) [5]. Andelen som slutade röka var 13 procent bland dem som fått den längre telefonrådgivningen, jämfört med 10 procent för den kortare rådgivningen. Proaktiv telefonrådgivning till vuxna som röker dagligen medför en låg kostnad per vunnet levnadsår jämfört med sedvanlig behandling (viss evidens). Rad: 8 Tillstånd: Dagligrökning hos vuxen Åtgärd: Webb- och datorbaserad rådgivning Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor till mycket stor svårighetsgrad men att åtgärden endast har måttlig till stor effekt. Kommentar: Rangordningen är förhållandevis låg eftersom åtgärden kan ha väldigt skiftande innehåll. Ytterligare studier behövs för att tydliggöra hur åtgärden bör utformas för att ge bäst effekt. Kraftigt till mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. Slutsats: Vid dagligrökning hos vuxen ger webb- och datorbaserad rådgivning en större andel som slutar röka jämfört med ingen åtgärd eller enbart självhjälpsmaterial (måttlig evidensstyrka). Webb- och datorbaserad rådgivning har studerats i en systematisk översikt med totalt 22 studier [9]. Här redovisas resultatet för 8 studier som hade en 11

12 uppföljningstid på 6 månader eller längre. I dessa 8 studier ingick rökare. Den webb- eller datorbaserade rådgivningen användes ensam, eller som tillägg till självhjälpsmaterial, enkla råd eller Bupropion. Åtgärden både för interventions- och kontrollgrupp skiftade kraftigt mellan de olika studierna. Andelen som slutade röka var 12 procent, jämfört med 7 procent bland dem som inte fick någon åtgärd eller som enbart fick självhjälpsmaterial (oddskvot 1,58, konfidensintervall 1,21 2,06). Rad: 9 Tillstånd: Dagligrökning hos vuxen Åtgärd: Rådgivande samtal med tillägg av nikotinläkemedel Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor till mycket stor svårighetsgrad och att åtgärden har måttlig till stor effekt. Kommentar: Det finns andra åtgärder som bör prövas i första hand (rad 4, 5, 6) eftersom nikotinläkemedel är förknippat med risk för biverkningar. Kraftigt till mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. Slutsats: Vid dagligrökning hos vuxen ger nikotinläkemedel som tillägg till rådgivande samtal en större andel som slutar röka jämfört med placebo (hög evidensstyrka). Rådgivande samtal med tillägg av nikotinläkemedel under 1 6 månader har studerats i en systematisk översikt från Cochrane [10]. I översikten skilde man mellan rådgivande samtal som bestod av ett första samtal på mindre än 30 minuter med högst 2 uppföljande besök, och rådgivande samtal där det första samtalet var längre än 30 minuter och/eller antalet uppföljande besök var fler än 2. 12

13 Den mindre omfattande rådgivningen redovisas för 27 randomiserade kontrollerade studier med sammanlagt rökare. 18 studier var placebokontrollerade. Efter 6 12 månaders uppföljning var andelen som slutat röka 13,2 procent bland dem som erbjudits nikotinläkemedel, jämfört med 8,1 procent i kontrollgruppen (relativ risk 1,63, konfidensintervall 1,47 1,81). Den omfattande rådgivningen har studerats i 46 randomiserade kontrollerade studier med sammanlagt rökare. 37 av studierna var placebokontrollerade. Andelen som slutade röka var 15,2 procent bland dem som erbjudits nikotinläkemedel, jämfört med 9,6 procent i kontrollgruppen (relativ risk 1,58, konfidensintervall 1,46-1,70). Analysen visade att de olika preparaten (nikotinplåster, nikotintuggummi, nikotininhalator, nikotinnässpray och nikotintabletter) hade likvärdig effekt. Nikotintuggummi och nikotinsugtabletter kan ge biverkningar i form av illamående, irritation i munnen eller dyspeptiska besvär, vilket leder till att cirka 5 procent av patienterna avbryter behandlingen. Patienter med hjärtsjukdom eller diabetes, som använder nikotintuggummi eller nikotinsugtabletter under upp till 12 veckor, uppvisar ingen försämring av sin sjukdom [11-12]. I en metaanalys av över rökare som använt nikotinplåster redovisades inga allvarliga biverkningar [13]. De biverkningar som rapporterades var hudirritation, sömnstörningar, illamående och andningsbesvär. Man fann ingen ökad risk för högt blodtryck, bröstsmärtor, MI, stroke, takykardi, arytmi eller angina. Studier på patienter med hjärt-kärlsjukdom visar inte heller på någon ökad risk för försämring av hjärtkärlsjukdomen [14-17] [18]. Rad: 10 Tillstånd: Dagligrökning hos vuxen Åtgärd: Kvalificerat rådgivande samtal med tillägg av nikotinläkemedel Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor till mycket stor svårighetsgrad och att åtgärden har stor effekt. Kommentar: Det finns andra åtgärder som bör prövas i första hand (rad 4, 5, 6) eftersom nikotinläkemedel är förknippat med risk för biverkningar. 13

14 Kraftigt till mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. Slutsats: Vid dagligrökning hos vuxen ger kvalificerat rådgivande samtal med tillägg av nikotinläkemedel en större andel som slutar röka jämfört med placebo eller kvalificerat rådgivande samtal utan tillägg av nikotinläkemedel (hög evidensstyrka). Kvalificerat rådgivande samtal i grupp med tillägg av nikotinplåster, nikotintuggummi, nikotininhalator eller nikotinnässpray har studerats i 34 randomiserade kontrollerade studier med rökare. Resultaten är sammanställda i en systematisk översikt från Cochrane [10]. Av de 34 studierna var 22 placebokontrollerade, och 12 studier jämförde med kvalificerat rådgivande samtal utan tillägg. Den kvalificerade rådgivningen utgjordes vanligen av gruppträffar på cirka 1 timme 1 gång i veckan under 1,5 2 månader. I grupperna ingick omkring personer som, under ledning av en rökavvänjningskunnig sjuksköterska eller psykolog, fick information om hälsovinster med att sluta röka, samt stöd och råd om hur man bryter ett inlärt beteende, minskar nikotinabstinensen, lindrar eventuella biverkningar av läkemedel och förebygger återfall. Efter 6 12 månader var andelen som slutade röka 27 procent, jämfört med 18 procent i kontrollgrupperna (relativ risk 1,56, konfidensintervall 1,43 1,69). De olika typerna av nikotinläkemedel gav ett likvärdigt resultat. Nikotintuggummi och nikotinsugtabletter kan ge biverkningar i form av illamående, irritation i munnen eller dyspeptiska besvär, vilket leder till att cirka 5 procent av patienterna avbryter behandlingen. Patienter med hjärtsjukdom eller diabetes, som använder nikotintuggummi eller nikotinsugtabletter under upp till 12 veckor, uppvisar ingen försämring av sin sjukdom [11-12]. I en metaanalys av över rökare som använt nikotinplåster redovisades inga allvarliga biverkningar [13]. De biverkningar som rapporterades var hudirritation, sömnstörningar, illamående och andningsbesvär. Man fann ingen ökad risk för högt blodtryck, bröstsmärtor, MI, stroke, takykardi, arytmi eller angina. Studier på patienter med hjärt-kärlsjukdom visar inte heller på någon ökad risk för försämring av hjärtkärlsjukdomen [14-17] [18]. Kvalificerat rådgivande samtal och nikotinläkemedel till vuxna patienter som röker dagligen medför en låg kostnad per QALY respektive vunnet levnadsår jämfört med sedvanlig eller ingen behandling (god evidens). 14

15 Rad: 11 Tillstånd: Dagligrökning hos vuxen Åtgärd: Kvalificerat rådgivande samtal med tillägg av Vareniklin Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor till mycket stor svårighetsgrad och att åtgärden har stor effekt. Kommentar: Det finns andra åtgärder som bör prövas i första hand (rad 4, 5, 6, 10), eftersom Vareniklin kan ge allvarliga biverkningar. Kraftigt till mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. Slutsatser: Vid dagligrökning hos vuxen ger kvalificerat rådgivande samtal med tillägg av Vareniklin en större andel som slutar röka jämfört med placebo (hög evidensstyrka). Vid dagligrökning hos vuxen ger kvalificerat rådgivande samtal med tillägg av Vareniklin en större andel som slutar röka jämfört med nikotinläkemedel (hög evidensstyrka). Vid dagligrökning hos vuxen ger kvalificerat rådgivande samtal med tillägg av Vareniklin en större andel som slutar röka jämfört med Bupropion (hög evidensstyrka). I metaanalyser finns en signifikant ökning av biverkningar som illamående, sömnstörningar och onormala drömmar (hög evidensstyrka). Vareniklin som tillägg till kvalificerat rådgivande samtal har studerats i 6 randomiserade kontrollerade studier med patienter, sammanställda i en systematisk översikt [19]. Jämförelsen görs mot placebo. I några av studierna gjordes också en jämförelse mot nikotinläkemedel eller Bupropion. Både interventions- och kontrollgrupper fick kvalificerat rådgivande samtal vid ett flertal besök och telefonkontakter, samt en del skriftligt material kring rökstopp. Efter 6 månader var det 25,5 procent som hade slutat röka, jämfört med 11,2 procent bland kontrollgrupper som fått placebo (relativ risk 2,33, konfidensintervall 1,95 2,80). I 3 studier jämfördes effekten mot 15

16 Bupropion. Då var andelen som slutade röka 21,1 procent jämfört med 13,9 procent (relativ risk 1,52, konfidensintervall 1,22 1,88). I en studie, där Vareniklin jämförts mot nikotinläkemedel, var andelen som slutade röka 25,9 procent jämfört med 19,8 procent (relativ risk 1,31, konfidensintervall 1,01 1,71). Biverkningar är också studerade i översikten. En metaanalys visar en signifikant ökad risk för illamående, sömnstörningar och onormala drömmar. Det finns också rapporter om ökad risk för depression och självmord. Efter en genomgång av rapporterna har läkemedelsmyndigheten i USA (FDA) kommit fram till att patienter ska informeras om att nedstämdhet och depression kan uppträda (främst de som tidigare behandlats för depression eller där behandling pågår), att släkt och vänner gärna ska informeras för att öka vaksamheten, och att behandlingen ska avbrytas vid tecken på depression eller försämring av annan sjukdom [20-21]. Vidare talar en ny metaanalys för en något ökad risk för akuta hjärtkärlhändelser i samband med behandling med Vareniklin [22]. Studien undersökte förekomst av hjärtattack, stroke, störning av hjärtrytmen, hjärtsvikt samt död relaterad till hjärt- och kärlsjukdom. Metaanalysen baserades på 14 randomiserade kontrollerade studier med sammanlagt deltagare, och visade att hjärt-kärlsjukdom var något vanligare bland dem som fått Vareniklin (1,06 procent) jämfört med bland dem som fått placebo (0,82 procent). Det fanns dock ingen skillnad i dödlighet mellan grupperna. Den europeiska läkemedelsmyndighetens (EMA) experter konstaterade att metaanalysen hade begränsningar som gör det svårt att dra helt säkra slutsatser från den. Efter genomgång av materialet har man kommit fram till att patienter ska informeras om att det finns en viss, liten och inte helt säkerställd risk för olika hjärt-kärlkomplikationer i samband med Vareniklinbehandling [23]. Myndigheten drar dock slutsatsen att nyttan med Vareniklinbehandling vid rökning överstiger riskerna [23-24]. Rad: 12 Tillstånd: Dagligrökning hos vuxen Åtgärd: Kvalificerat rådgivande samtal med tillägg av Bupropion Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor till mycket stor svårighetsgrad och att åtgärden har stor effekt. Kommentar: Det finns andra åtgärder som bör prövas i första hand (rad 4, 5, 6, 10), eftersom Bupropion kan ge biverkningar. 16

17 Kraftigt till mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. Slutsats: Vid dagligrökning hos vuxen ger kvalificerat rådgivande samtal med tillägg av Bupropion en större andel som slutar röka jämfört med placebo (hög evidensstyrka). Bupropion som tillägg till kvalificerat rådgivande samtal har studerats i en systematisk översikt [25] som omfattar 31 randomiserade kontrollerade studier med sammanlagt deltagare. Deltagarna består främst av friska rökare (community volonteers), men även studier med patienter med olika sjukdomar, som hjärt- och lungsjukdomar, schizofreni och tidigare depression, och patienter som ska opereras ingår. Jämförelsen gjordes mot placebo, och uppföljningstiden var minst 6 månader. Både interventions- och kontrollgrupperna har som regel fått relativt omfattande kvalificerat rådgivande samtal, med flera kontakter i grupp eller individuellt. Andelen som slutade röka efter 6 månader var 19 procent, jämfört med 10,3 procent för placebo (oddskvot 1,94, konfidensintervall 1,72 2,19). De vanligaste biverkningarna i studierna var sömnstörning, muntorrhet och illamående. Den mest allvarliga biverkningen var kramper, som rapporterades i cirka 1 fall på Efter översikten har en studie från italiensk primärvård publicerats [26]. Denna gav ett likartat resultat vad gäller andel som slutade röka (oddskvot 2,11, konfidensintervall 1,32 3,39). Kvalificerat rådgivande samtal (individuellt eller i grupp) i kombination med Bupropion till vuxna patienter som röker dagligen medför en låg kostnad per vunnet levnadsår, QALY respektive DALY jämfört med sedvanlig eller ingen behandling (god evidens). Rad: 13 Tillstånd: Dagligrökning hos vuxen Åtgärd: Rökavvänjning med snus Avgörande för rekommendationen är att det saknas vetenskapligt underlag för att åtgärden har effekt. 17

18 Kommentar: Hälso- och sjukvården bör inte rekommendera snus eftersom snus medför en något till måttligt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. Det finns andra effektiva åtgärder vid dagligrökning hos vuxen som har vetenskapligt stöd (rad 3, 4, 5, 6). Kraftigt till mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. Slutsats: Det saknas vetenskapligt underlag för att bedöma effekten av snus som rökavvänjningsmetod vid dagligrökning hos vuxen. Det saknas vetenskapliga kontrollerade studier om effekten av snus som rökavvänjningshjälpmedel. Det finns intervjustudier och enkätstudier som visar att en del människor har använt snus som självmedicinering vid rökslut [27-30]. Det är dock fler personer i dessa studier som har slutat röka utan att använda snus. Snus är, enligt de studier som finns för närvarande, inte lika skadligt som rökning. Det finns dock studier som talar för en klar riskökning för bland annat dödlig hjärtinfarkt [31-32], pancreascancer [33], gastrointestinal cancer [34] och metabola syndromet [35] hos snusare. Rad: 14 Tillstånd: Dagligrökning hos vuxen Åtgärd: Aversionsterapi (rapid smoking) Avgörande för rekommendationen är att det vetenskapliga underlaget om åtgärdens effekt är otillräckligt. Kommentar: Åtgärden är förknippad med biverkningar. Det finns andra effektiva åtgärder vid dagligrökning hos vuxen som har vetenskapligt stöd (rad 3, 4, 5, 6). 18

19 Kraftigt till mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. Slutsats: Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av aversionsterapi (rapid smoking) vid dagligrökning hos vuxen. Aversionsterapi innebär att man kopplar ett obehagligt stimulus till rökningen, för att på så vis göra rökningen mindre lockande. Det kan praktiskt gå till på olika sätt. Det vanligaste är att personen röker så intensivt eller så mycket (rapid smoking) att han/hon mår dåligt. Effekten av aversionsterapi har studerats i en systematisk översikt från Cochrane [36], som baseras på 12 randomiserade kontrollerade studier med sammanlagt 536 deltagare. Översikten visar att rapid smoking har en signifikant effekt (oddskvot 2,01, konfidensintervall 1,36 2,95) jämfört med placebo och annan alternativ behandling. Det finns dock en rad brister i studiekvalitet, överensstämmelse mellan studierna och studiernas överförbarhet, och dessutom trolig publikationsbias. Evidensstyrkan bedöms därför vara mycket låg, vilket innebär att underlaget inte är tillräckligt bra för att kunna dra någon slutsats. Rapid smoking kan också ha en potentiellt skadlig effekt. Rad: 15 Tillstånd: Dagligrökning hos vuxen Åtgärd: Hypnos Avgörande för rekommendationen är att det vetenskapliga underlaget om åtgärdens effekt är otillräckligt. Kommentar: Det finns andra effektiva åtgärder vid dagligrökning hos vuxen som har vetenskapligt stöd (rad 3, 4, 5, 6). 19

20 Kraftigt till mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. Slutsats: Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av hypnos vid dagligrökning hos vuxen. Hypnos som rökavvänjning har studerats i en systematisk översikt [37] baserad på 9 randomiserade kontrollerade studier med sammanlagt 915 rökare. Studiedeltagarna var framför allt friska personer som rekryterats huvudsakligen genom annonsering. En del patienter hade också remitterats från sjukvården. Hypnosens duration varierade från 30 minuter till 7 timmar. Kontrollgrupperna var också mycket olika: 3 studier jämförde mot väntelista, 4 mot rådgivning, 2 mot olika icke-definierade psykologiska metoder och 2 mot rapid smoking. I 3 studier jämförde man hypnos som tillägg till rådgivning. På grund av skillnaderna mellan studierna både vad gäller intervention och kontroller kunde man inte göra någon metaanalys på alla studier. 2 små metaanalyser, med 2 studier i vardera analys, visade inte någon signifikant effekt för hypnos jämfört med psykologisk behandling eller rapid smoking. Det finns också metodologiska brister i studierna, och viss tveksamhet vad gäller studiernas överförbarhet till svensk hälso- och sjukvård. Sammantaget bedöms därför evidensstyrkan vara mycket låg, vilket innebär att underlaget inte är tillräckligt bra för att kunna dra någon slutsats. Rad: 16 Tillstånd: Dagligrökning hos vuxen Åtgärd: Akupunktur Avgörande för rekommendationen är att det vetenskapliga underlaget om åtgärdens effekt är otillräckligt. Kommentar: Det finns andra effektiva åtgärder vid dagligrökning hos vuxen som har vetenskapligt stöd (rad 3, 4, 5, 6). 20

21 Kraftigt till mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. Slutsats: Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av akupunktur vid dagligrökning hos vuxen. Effekten av akupunktur för att hjälpa personer att sluta röka har studerats i 2 översikter [38-39] och i en randomiserad kontrollerad studie [40] publicerad efter översikterna. Den ena översikten [38] inkluderade 21 randomiserade kontrollerade studier. Var på kroppen nålarna sattes varierade mellan de ingående studierna (ansiktsakupunktur i 5 studier, öronakupunktur i 10 studier och kombinerad öron- och kroppsakupunktur i 6 studier). Även kontrollerna varierade, med väntelista/ingen intervention, akupunktur där nålarna sattes på förmodat inaktiva ställen (blindakupunktur), eller andra interventioner med okänd effekt. En metaanalys med 12 studier, där korttidseffekten (3 månader eller mindre) av akupunktur jämfördes med blindakupunktur, visade en signifikant effekt (oddskvot 1,36, konfidensintervall 1,07 1,72). Studierna var dock heterogena och det signifikanta resultatet åstadkoms till stor del av en enskild positiv studie. Om denna studie exkluderades var effekten inte längre signifikant. Långtidseffekten (6 månader eller mer) av akupunktur jämfört med blindakupunktur var inte heller signifikant. I den andra översikten [39] inkluderades 13 randomiserade kontrollerade studier (varav 10 var samma som i översikten ovan), där interventionen var öronakupunktur. Man fann ett signifikant resultat jämfört med annan intervention (oddskvot 2,24, konfidensintervall 1,61 3,10), och jämfört med blindakupunktur (oddskvot 1,67, konfidensintervall 1,12 2,50). Även i denna översikt fanns dock problem med olikheter mellan studierna, och de flesta studierna hade vida och överlappande konfidensintervall. Sammantaget bedöms därför evidensstyrkan vara mycket låg, vilket innebär att underlaget inte är tillräckligt bra för att kunna dra någon slutsats. 21

22 Rökning gravida, ammande och föräldrar Rad: 18 Tillstånd: Rökning hos gravida Åtgärd: Rådgivande samtal Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har mycket stor svårighetsgrad och att åtgärden har måttlig effekt. Kommentar: Tillståndets svårighetsgrad är något större än för rökare generellt. Bedömningen av svårighetsgraden gäller både hälsorisker för kvinnan, risken för graviditetskomplikationer och hälsorisker för spädbarnet. Mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. Slutsats: Vid rökning under graviditet ger rådgivande samtal en större ökning av antalet kvinnor som är rökfria i sen graviditet och 6 veckor post partum än sedvanliga råd (hög evidensstyrka). Rökning under graviditet innebär stora risker, såsom risker för dålig fostertillväxt, moderkaksavlossning, missfall, fosterdöd under graviditeten, tidig födsel och låg födelsevikt [41-44]. Om kvinnan röker under graviditeten påverkas även barnets hälsa efter födseln. Bland annat ökar riskerna för plötslig spädbarnsdöd [44]. Rådgivande samtal vid rökning hos gravida har studerats i 10 randomiserade kontrollerade studier med sammanlagt gravida kvinnor, sammanställda i en systematisk översikt [45], och i 2 studier publicerade efter översikten [46-47]. I översikten redovisas rökfrihet i sen graviditet. Deltagare i interventionsgrupperna har fått rådgivande samtal och skriftligt material, medan deltagare i kontrollgrupperna fått sedvanlig vård. Översikten visar att 6 procent fler gravida kvinnor blir rökfria i interventionsgruppen (relativ risk för rökfrihet 0,94, konfidensintervall 0,91 0,97). 22

23 I en av studierna publicerad efter översikten [46], som inkluderade 918 gravida kvinnor, fick deltagarna i interventionsgruppen rådgivande samtal av barnmorska i 15 minuter vid 3 tillfällen, samt självhjälpsmaterial (stadiumanpassat enligt stages of change ) och återkoppling via datorbaserad rådgivning. Vid slutet av graviditeten var andelen rökfria kvinnor närmare 14 procent, jämfört med 8 procent bland kvinnor som fått standardråd och informationsbroschyr. I den andra studien [47], med 311 gravida rökare, fick interventionsgruppen rådgivande samtal, självhjälpsmaterial, en videofilm samt en informationsfolder till sin partner. 6 veckor post partum var andelen rökfria 21 procent, jämfört med 12 procent bland gravida som fått sedvanliga råd (oddskvot 2,94, konfidensintervall 1,03 8,04). Rad: 19 Tillstånd: Rökning hos gravida Åtgärd: Kvalificerat rådgivande samtal Avgörande för rekommendationen är att åtgärden endast har liten effekt. Kommentar: Det finns andra åtgärder vid rökning hos gravida som kan ha bättre effekt (rad 18) och som sannolikt har en lägre kostnad. Mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. Slutsatser: Vid rökning under graviditet ger kvalificerat rådgivande samtal en större ökning av antalet kvinnor som är rökfria i slutet av graviditeten än sedvanlig vård (hög evidensstyrka). Vid rökning under graviditet ger kvalificerat rådgivande samtal en större, men inte säkerställd, ökning av antalet kvinnor som är rökfria 12 månader post partum jämfört med sedvanlig vård (måttlig evidensstyrka). 23

24 Rökning under graviditet innebär stora risker, såsom risker för dålig fostertillväxt, moderkaksavlossning, missfall, fosterdöd under graviditeten, tidig födsel och låg födelsevikt [41-44]. Om kvinnan röker under graviditeten påverkas även barnets hälsa efter födseln. Bland annat ökar riskerna för plötslig spädbarnsdöd [44]. Kvalificerat rådgivande samtal, med eller utan uppföljning, har studerats i 36 randomiserade kontrollerade studier, varav 35 finns sammanställda i en systematisk översikt [45]. Översikten, som baseras på totalt gravida, visar att kvalificerat rådgivande samtal ger 6 procent fler rökfria i den senare delen av graviditeten jämfört med sedvanliga råd (relativ risk för rökfrihet 0,94, konfidensintervall 0,92 0,97). Den kvalificerade rådgivningen bestod av både individuella behandlingar och gruppbehandlingar, med inriktning mot kognitiv beteendeterapi (KBT) och motiverande samtal (MI) (i 2 av studierna erbjöds även nikotinläkemedel). I studien publicerad efter översikten [48], som inkluderade 583 gravida rökare, redovisas andelen rökfria 12 månader post partum. Bland deltagarna i interventionsgruppen, som fått MI-inspirerad rådgivning vid 6 tillfällen, var andelen rökfria 32 procent, jämfört med 29 procent bland kvinnor som fått sedvanliga råd. Skillnaden mellan interventions- och kontrollgrupp var dock inte signifikant. Rad: 20 Tillstånd: Rökning hos gravida Åtgärd: Kvalificerat rådgivande samtal med tillägg av nikotinläkemedel Avgörande för rekommendationen är att åtgärden sannolikt inte har någon effekt. Kommentar: Det finns andra åtgärder vid rökning hos gravida som kan ha bättre effekt (rad 18, 19). Dessa åtgärder bör prövas i första hand eftersom nikotinläkemedel är förknippat med risk för biverkningar både för kvinnan och för fostret. Mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. 24

25 Slutsats: Vid rökning under graviditet kan kvalificerat rådgivande samtal med tillägg av nikotinläkemedel öka sannolikheten för rökfrihet i slutet av graviditeten med 6 procent. Den sannolika effekten ligger mellan 0 och 11 procent (låg måttlig evidensstyrka). Rökning under graviditet innebär stora risker, såsom risker för dålig fostertillväxt, moderkaksavlossning, missfall, fosterdöd under graviditeten, tidig födsel och låg födelsevikt [41-44]. Om kvinnan röker under graviditeten påverkas även barnets hälsa efter födseln. Bland annat ökar riskerna för plötslig spädbarnsdöd [44]. Nikotinläkemedel till gravida är inte rekommenderat enligt FASS eller Läkemedelsverket, men har studerats som tillägg till kvalificerat rådgivande samtal i en systematisk översikt [45] som inkluderar 3 randomiserade kontrollerade studier med sammanlagt 927 gravida rökare. Översikten visar att kvalificerat rådgivande samtal samt erbjudande om nikotinläkemedel i form av nikotinplåster eller nikotintuggummi ger 6 procent fler rökfria i den senare delen av graviditeten, jämfört med sedvanliga råd utan erbjudande om nikotinläkemedel eller med placeboplåster (relativ risk för rökfrihet 0,94, konfidensintervall 0,89 1,00). Många av de gravida kvinnorna i studierna använde sig inte av läkemedlet som rekommenderat, vilket kan spegla den oro som finns för att använda läkemedel under graviditet. Rad: 21 Tillstånd: Rökning hos ammande Åtgärd: Rådgivande samtal Avgörande för rekommendationen är att åtgärden inte har någon effekt. Kommentar: Det finns andra åtgärder för rökare som har vetenskapligt stöd och stor effekt (rad 5, 6, 22). Mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död för kvinnan, samt risk för plötslig spädbarnsdöd. 25

26 Slutsatser: Vid rökning hos ammande har rådgivande samtal ingen påvisbar effekt på rökfrihet 6 månader post partum i jämförelse med sedvanlig vård (låg måttlig evidensstyrka). Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av rådgivande samtal vid rökning hos ammande 3 4 månader post partum. Många kvinnor slutar röka under graviditeten, men börjar igen efter att barnet är fött. Nikotin övergår i bröstmjölk, vilket gör att barn som ammas får i sig nikotin om modern röker [49], och det kan öka risken för plötslig spädbarnsdöd. Att förebygga återfall under amningsperioden har studerats i en systematisk översikt [50] och i ytterligare 4 randomiserade kontrollerade studier [51-54]. Interventioner som använts i alla studier är samtal om att förebygga återfall, hantering av högriskssituationer som kan orsaka återfall samt tillägg av skriftligt material. Även en videofilm har använts i en studie. Uppföljning har skett, genom återbesök eller telefonsamtal, i flera av studierna. 2 av studierna har inte följt kvinnorna längre än 3 [54] respektive 4 [52] månader post partum. För dessa studier bedöms evidensstyrkan som mycket låg, vilket innebär att underlaget inte är tillräckligt bra för att kunna dra någon slutsats. I övriga 3 studier [50-51, 53], som följt kvinnorna 6 månader post partum, var andelen kvinnor som slutade röka 3 11 procentenheter större bland dem som fått rådgivande samtal, jämfört med kvinnor som fått sedvanliga råd. Skillnaden var dock endast signifikant i en av studierna [51]. Rad: 22 Tillstånd: Rökning hos ammande Åtgärd: Kvalificerat rådgivande samtal Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har mycket stor svårighetsgrad och att åtgärden har stor effekt. 26

27 Kommentar: Bedömningen av svårighetsgraden gäller både hälsorisker för kvinnan och för spädbarnet. Det saknas vetenskapligt underlag om effekt av åtgärden specifikt för ammande kvinnor som röker. Socialstyrelsen har därför bedömt åtgärdens effekt utifrån det vetenskapliga underlaget för rökare generellt (rad 5, 6). Eftersom tillståndets svårighetsgrad är något större har åtgärden rangordnats ett steg högre än för rökare generellt (rad 5, 6). Mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död för kvinnan, samt risk för plötslig spädbarnsdöd. Slutsatser: Det saknas vetenskapligt underlag för att bedöma effekten av kvalificerat rådgivande samtal specifikt för ammande kvinnor som röker. Vid dagligrökning hos vuxen generellt ger individuellt kvalificerat rådgivande samtal en större andel som slutar röka än ingen åtgärd, sedvanlig vård eller rådgivande samtal (hög evidensstyrka). Vid dagligrökning hos vuxen generellt ger kvalificerat rådgivande samtal i grupp en större andel som slutar röka jämfört med ingen rådgivning eller självhjälpsmaterial (hög evidensstyrka). Många kvinnor slutar röka under graviditeten, men börjar igen efter att barnet är fött. Nikotin övergår i bröstmjölk, vilket gör att barn som ammas får i sig nikotin om modern röker [49], och det kan öka risken för plötslig spädbarnsdöd. Dock saknas vetenskapliga kontrollerade studier om effekten av kvalificerat rådgivande samtal specifikt för ammande kvinnor. Däremot har en systematisk översikt [8] visat att individuellt kvalificerat rådgivande samtal leder till att andelen som slutar röka bland dagligrökare generellt är 11,6 procent, jämfört med 7,8 procent bland dagligrökare som inte fått någon åtgärd, eller som fått sedvanlig vård eller rådgivning. I en jämförelse av kvalificerat rådgivande samtal i grupp mot självhjälpsmaterial var andelen som slutade röka 11,5 procent, jämfört med 5,5 procent. 27

28 Rad: 23 Tillstånd: Rökning hos förälder/annan vårdnadshavare Åtgärd: Enkla råd Avgörande för rekommendationen är att åtgärden inte har någon effekt på exponering för tobaksrök hos barnet. Kommentar: Bedömningen av svårighetsgraden gäller både hälsorisker för föräldern och för barnet. Det finns andra effektiva åtgärder vid rökning hos föräldrar som minskar exponeringen för tobaksrök hos barnet och som har vetenskapligt stöd (rad 24, 25). Mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. Slutsats: Vid rökning hos föräldrar har enkla råd ingen påvisbar effekt på barnens exponering för miljötobaksrök jämfört med inga råd eller sedvanliga råd (måttlig evidensstyrka). Alla som under en längre tid utsätts för passiv rökning löper liknande risker som rökaren själv. Barn är särskilt känsliga, eftersom de växer snabbt och deras organ är känsliga för yttre störningar. Föräldrars, eller andra vårdnadshavares, rökning gör att barnet får ökad risk för exempelvis besvär och sjukdomar i luftvägar och öron [44, 55-61]. Det kan också öka risken för plötslig spädbarnsdöd [44, 62-64]. Vid en systematisk litteratursökning återfanns 2 översikter [65-66], som inkluderade samma 19 studier, som studerat åtgärder för att minska exponering för miljötobaksrök för barn. Ingen av översikterna redovisade dock några siffror som var möjliga att tabellera. Från översikterna gjordes därför ett urval av de senast publicerade studierna som var av god kvalitet och hade stora populationer, vilket var 2 studier med sammanlagt närmare 450 deltagare [67-68]. Ytterligare 2 studier [69-70] har publicerats efter översikterna. I en av studierna [67] ingående i översikten, med 184 nyförlösta mödrar som rökt under graviditeten, undersöktes om andelen barn som exponeras för moderns rökning minskade om modern fick enkla råd och skriftligt material. Studien visade inte någon signifikant skillnad jämfört med en kontrollgrupp, som inte fick några råd. I den andra studien [68] ingående i översikten inkluderades 264 föräldrar till barn med astma. Föräldrar i interventionsgruppen fick ett brev hem, med 28

29 uppgifter om kotininvärden (en nedbrytningsprodukt från nikotin) i barnets urin, samt en informationsbroschyr om risker med passiv rökning. Föräldrar i kontrollgruppen fick sedvanliga råd. Efter 6 månader var det ingen signifikant skillnad i kotininvärde i barnens urin mellan interventions- och kontrollgrupp. En studie [69] inkluderande 325 gravida och nyförlösta kvinnor som slutat röka under graviditeten, visar att enkla råd i form av en video om rökfri miljö samt skriftligt material leder till att 58 procent uppger sig ha en fungerande tobakspolicy i hemmet (det vill säga att ingen röker i hemmet där barnet vistas), jämfört med 29 procent bland kvinnor som fått sedvanliga råd om risker med passiv rökning. I en studie [70] med barn, som hade en icke-rökande mor, och där båda föräldrarna fick enkla råd med tillägg av skriftligt material och telefonuppföljning, var det ingen signifikant skillnad i andelen pappor som rökte jämfört med en kontrollgrupp som inte fått några råd. Sammanfattningsvis visar 3 av 4 studier att enkla råd leder till en större andel föräldrar som slutar röka, eller som säger sig ha en rökfri policy i hemmet och inte utsätter sina barn för tobaksrök, men skillnaden är endast signifikant i en studie. Rad: 24 Tillstånd: Rökning hos förälder/annan vårdnadshavare Åtgärd: Rådgivande samtal med särskild uppföljning Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har mycket stor svårighetsgrad och att åtgärden har måttlig effekt. Kommentar: Bedömningen av svårighetsgraden gäller både hälsorisker för föräldern och för barnet. Det finns andra åtgärder vid rökning hos föräldrar som har bättre effekt (rad 25). Mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. Slutsats: 29

30 Vid rökning hos föräldrar ger rådgivande samtal med särskild uppföljning en större andel som slutar röka än rådgivande samtal (hög evidensstyrka). Alla som under en längre tid utsätts för passiv rökning löper liknande risker som rökaren själv. Barn är särskilt känsliga, eftersom de växer snabbt och deras organ är känsliga för yttre störningar. Föräldrars, eller andra vårdnadshavares, rökning gör att barnet får ökad risk för exempelvis besvär och sjukdomar i luftvägar och öron [44, 55-61]. Det kan också öka risken för plötslig spädbarnsdöd [44, 62-64]. Vid en systematisk litteratursökning återfanns 2 översikter [65-66] som inkluderade samma 19 studier, som studerat åtgärder för att minska exponering för miljötobaksrök för barn. Ingen av översikterna redovisade dock några siffror som var möjliga att tabellera. Från översikterna gjordes därför ett urval av den senaste studien som var av god kvalitet och hade en stor population av friska barn [71-72]. I studien ingick rökande och ickerökande mödrar till nyfödda barn. Interventionen bestod av rådgivande samtal och skriftligt material, samt uppföljning vid 4 tillfällen i samband med rutinbesök. Kontrollgruppen fick rådgivande samtal. 6 månader post partum var det 5,9 procent av kvinnorna i interventionsgruppen som rökte under graviditeten som hade slutat röka, jämfört med 2,7 procent i kontrollgruppen. Rad: 25 Tillstånd: Rökning hos förälder/annan vårdnadshavare Åtgärd: Kvalificerat rådgivande samtal Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har mycket stor svårighetsgrad och att åtgärden har stor effekt. Kommentar: Bedömningen av svårighetsgraden gäller både hälsorisker för föräldern och för barnet. Mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. 30

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-09-23 Det här ska jag prata om Socialstyrelsens nationella

Läs mer

I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden

I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden m, Samvelkansnämnden.. UPPSAJ.A.()RElJlUh~./OfI.tBV ts'lå4a Au ~ ido J:? RevideratS/utförs/ag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala Örebroregionen,

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor Stöd för styrning och ledning Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte

Läs mer

öppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder

öppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 1 Vad ska riktlinjerna leda till? God vård och omsorg genom att stödja: öppna och systematiska beslut

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Lite om rökning. Birgitta Jagorstrand Vård vid astma och KOL Kunskapscentrum Allergi Astma KOL KAAK BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND

Lite om rökning. Birgitta Jagorstrand Vård vid astma och KOL Kunskapscentrum Allergi Astma KOL KAAK BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND Tobak BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND Lite om rökning Varje brinnande cigarett är en liten kemisk fabrik som producerar 7 000 olika ämnen Ett 60 tal kan orsaka cancer Den som röker får själv i sig en fjärdedel

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt SFAMs höstmöte 2010-10-14 Astri Brandell Eklund Lars Jerdén Herbert Sandström Samhällets krav och belöningar Patogenes Expertis Utredning Behandling Individens

Läs mer

Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. så kan hälso- och sjukvården stödja dig att ändra ohälsosamma levnadsvanor

Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. så kan hälso- och sjukvården stödja dig att ändra ohälsosamma levnadsvanor Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor så kan hälso- och sjukvården stödja dig att ändra ohälsosamma levnadsvanor Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Tobaksfritt att motivera och ge råd. Förhållningssättet. Information i dialog tobaksbruk

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Tobaksfritt att motivera och ge råd. Förhållningssättet. Information i dialog tobaksbruk Bild 1 Tobaksfritt att motivera och ge råd 9-10 dec 2014 Psykolog Margareta Pantzar Folkhälsoenheten Hälsa och habilitering Bild 2 Förhållningssättet Motiverande samtal kännetecknas av: Patientens egen

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor stöd för styrning och ledning 2010 Preliminär version Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal Fri från tobak i samband med operation Information för personal Tobak eller hälsa De som fimpar i tid förlänger livet med ca 10 år. En miljon människor röker dagligen i Sverige. Rökningen dödar cirka 6

Läs mer

Fertilitet och rökning

Fertilitet och rökning Fertilitet och rökning Framtagen i samarbete med: Annika Strandell, Docent, Göteborgs Universitet Överläkare, Gynekologiska mottagningen, Kungälvs sjukhus Innehåll Livsstilsfaktorers betydelse för hälsa

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för

Läs mer

Agneta Hjalmarson 1. VAD ÄR EGENTLIGEN VERKSAMT. Docent, leg psykolog Psykologer mot Tobak

Agneta Hjalmarson 1. VAD ÄR EGENTLIGEN VERKSAMT. Docent, leg psykolog Psykologer mot Tobak 1. VAD ÄR EGENTLIGEN VERKSAMT OCH VIKTIGT I VÅR TOBAKSAVVÄNJNINGSMETOD? 2. E-CIGARETT, ÄR DEN BRA? 3. UTVÄRDERING AV TOBAKSAVVÄNJNING Agneta Hjalmarson Docent, leg psykolog Psykologer mot Tobak Mottagningen

Läs mer

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Enkla råd/tobak Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? 1 I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen

Läs mer

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst. Barbro.holm-ivarsson@telia.com Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.jpg Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

Läs mer

Evidensgradering enligt GRADE

Evidensgradering enligt GRADE STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Evidensgradering enligt GRADE Pernilla Östlund Arbetsprocessen från förslag till färdig rapport Förslag inkommer/ fångas upp Förslaget bereds Prioritering och

Läs mer

HUR SER DEN REKOMMENDERADE. Agneta Hjalmarson. Docent, psykolog Psykologer mot Tobak TOBAKSAVVÄNJNINGSMODELLEN UT?

HUR SER DEN REKOMMENDERADE. Agneta Hjalmarson. Docent, psykolog Psykologer mot Tobak TOBAKSAVVÄNJNINGSMODELLEN UT? HUR SER DEN REKOMMENDERADE TOBAKSAVVÄNJNINGSMODELLEN UT? Agneta Hjalmarson Docent, psykolog Psykologer mot Tobak Mottagningen för tobaksavvänjning 1. Specialisthjälp till rökare/snusare 2. Metodutveckling

Läs mer

En bildserie om tobaksavvänjning

En bildserie om tobaksavvänjning En bildserie om tobaksavvänjning Nationella mål och Tobakskonventionen Riksdagen har bestämt följande delmål för minskat tobaksbruk - en halvering till 2014 av andelen rökare bland de grupper som röker

Läs mer

Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012)

Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012) Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012) I Socialstyrelsens nationella riktlinjer 1 ges rekommendationer om metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja människors

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Hälsoekonomiskt underlag Bilaga

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Hälsoekonomiskt underlag Bilaga Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Hälsoekonomiskt underlag Bilaga Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Metod för den hälsoekonomiska bedömningen... 4 Metodologiska utgångspunkter...

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation

Fri från tobak i samband med operation Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Tobak Hälsa Tobaksfri inför din operation Visste du att... när du blir opererad är det många faktorer som påverkar hur resultatet av operationen

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Tobaksfri i samband med operation

Tobaksfri i samband med operation Tobaksfri i samband med operation En patientsäkerhetsfråga Djamila Jortikka Landstinget Sörmland Temagrupp tobak i nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Djamila.jortikka@dll.se Mobil 0722-31 30 38 www.enrokfrioperation.se

Läs mer

Dokumenteras i VAS under sökord Tobaksvanor. Åtgärd dokumenteras under Tobaksrådgivning.

Dokumenteras i VAS under sökord Tobaksvanor. Åtgärd dokumenteras under Tobaksrådgivning. Kapitel 1 I arbetet kring hälsofrämjande hälso- och sjukvård ingår att stödja människor att göra hälsosamma val och ta ansvar för sin egen hälsa, där det hälsofrämjande samtalet utgör ett av de viktigaste

Läs mer

Rådgivning, motiverande samtal och tobaksavvänjning

Rådgivning, motiverande samtal och tobaksavvänjning Rådgivning, motiverande samtal och tobaksavvänjning Linköping 2011-10-06 Barbro Holm Ivarsson Ladda ner Leg psykolog PP:n här Psykologer Mot Tobak www.psykologermottobak.org 2011-10-02 Socialstyrelsens

Läs mer

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av

Läs mer

Ljusterapi vid depression

Ljusterapi vid depression Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Håll ut! Andra broschyrer inom området: Tobak och

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 25 juni 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder varför? 50% av alla kvinnor och 65% av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Elin Khokhar Distriktsläkare Foto: Nicklas Blom/ bildarkivet.se 2014-03-04 Innehåll i riktlinjerna På Inte vilket vilka sätt kan levnadsvanorna

Läs mer

Bilaga 1 TLV (TLV beslut 2106/2006)

Bilaga 1 TLV (TLV beslut 2106/2006) Dokument nr : Version: Status: Sida: 1.0 (1)6 Dokumentbeskrivning: Bilaga 1 till Pilotprojekt TLV Bilaga 1 TLV (TLV beslut 2106/2006) Bilaga 1:2 Definition Enligt TLV`s subventionsbeslut ska Champix förskrivas

Läs mer

EFFEKTIVA METODER FÖR ATT ÄNDRA LEVNADSVANOR. Rekommendationer. Hälsofrämjande. Val av metoder

EFFEKTIVA METODER FÖR ATT ÄNDRA LEVNADSVANOR. Rekommendationer. Hälsofrämjande. Val av metoder Nationella riktlinjer EFFEKTIVA METODER FÖR ATT ÄNDRA LEVNADSVANOR Dr Ragnhild I Walther, Dr Stig Norberg - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor Rekommendationer Hälsofrämjande - om metoder och

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Enkät. från Sluta-Röka-Linjen

Enkät. från Sluta-Röka-Linjen Enkät från Sluta-Röka-Linjen Du har varit i kontakt med oss på Sluta-Röka-Linjen. För att kunna ge det bästa stödet till dig och andra som vill förändra sina vanor ber vi dig om hjälp. OBS! Dina svar är

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Innehåll 3 Tobaksfri inför din operation 5 Nu har du chansen! 7 Tobaksfri efter din operation 8 Mer information 10 Regional och lokal information

Läs mer

Är det farligt att snusa? Det är ju så mycket bättre att snusa än att röka. Eller? Exakt hur snus skadar hälsan är omtvistat. Snusning ökar risken

Är det farligt att snusa? Det är ju så mycket bättre att snusa än att röka. Eller? Exakt hur snus skadar hälsan är omtvistat. Snusning ökar risken Sanningen om Farligt begär Är det farligt att snusa? Det är ju så mycket bättre att snusa än att röka. Eller? Exakt hur snus skadar hälsan är omtvistat. Snusning ökar risken för ohälsa och olika sjukdomar.

Läs mer

Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får

Läs mer

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50 % av alla kvinnor och 65%

Läs mer

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder DELAKTIGHET VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL SOCIALSTYRELSEN 06--8 750/06 (6) Kontakt: Irene Nilsson

Läs mer

Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Sex råd till dig som förälder

Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Sex råd till dig som förälder Minska risken för plötslig spädbarnsdöd Sex råd till dig som förälder Minska risken för plötslig spädbarnsdöd Plötslig spädbarnsdöd är mycket ovanligt, men ändå något som oroar många blivande och nyblivna

Läs mer

Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin

Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin Svenska psykiatrikongressen 15 mars 2012 Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Psykologer mot Tobak www.psykologermottobak.org Det är cyniskt att ge behandling för

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor SFD Vårmöte, Karlstad, 12 maj 2011 Lars Weinehall, prioriteringsordförande Professor i allmänmedicin

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

Handledning kring levnadsvanor 2014

Handledning kring levnadsvanor 2014 STABEN FÖR VERKSAMHETSUTVECKLING Handledning kring levnadsvanor 2014 För dig som arbetar med patientenkäten Frågor om levnadsvanor och dokumenterar levnadsvanor i SYSteam Cross. Handledningen utgår från

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-11-12 De nationella riktlinjerna 2014-11-12 2 Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Andel med ohälsosamma

Läs mer

SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC

SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC PRIMÄRVÅRDEN Samtal om ohälsosamma matvanor I patientenkäten (01) uppger 3% av patienterna att de under sitt besök på hälsocentralen

Läs mer

Ändring av levnadsvanor: Alkohol

Ändring av levnadsvanor: Alkohol 1 Ändring av levnadsvanor: Alkohol Vad vi måste veta Hur vi kan förhålla oss Hur samtalet går 2 Tågordning Introduktion: vad säger de nationella riktlinjerna? Alkohol: riskbruk, missbruk, beroende: lite

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

Rådgivning om tobak MI och KBT

Rådgivning om tobak MI och KBT Rådgivning om tobak MI och KBT Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Psykologer Mot Tobak www.barbroivarsson.se www.psykologermottobak.org Ladda ner PP:n här Hemsidor www.fhi.se/mi www.motiverandesamtal.org

Läs mer

2015-04-22. Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi

2015-04-22. Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi Metaller Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg Göran Pershagen Institutet för Miljömedicin, KI Centrum för

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? 1 I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen

Läs mer

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet Otillräcklig fysisk aktivitet 3,2 miljoner Ca 84 tusen 1 Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens Folkhälsoinstitut, 2011 Nationella folkhälsoenkäten, Gävleborg 2010 Definition

Läs mer

Modell för tobaksavvänjning - viktiga delar -

Modell för tobaksavvänjning - viktiga delar - Modell för tobaksavvänjning - viktiga delar - Stockholm 25 nov 2016 Margareta Pantzar Innehåll: Nya foldern samt metodboken Stödja patienter att sluta röka och snusa. Rådgivning om tobak och avvänjning.

Läs mer

Gradering av evidensstyrka ABCD

Gradering av evidensstyrka ABCD Gradering av evidensstyrka ABCD 1234 ++++ Evidensgradering enl J. Nordenström Evidensgrad Innebörd Bakgrund A Stark vetenskaplig evidens Evidens från meta-analys, systematisk översikt eller välgjorda och

Läs mer

Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till

Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till Kriterier för riktlinjer svåra, kroniska sjukdomar folksjukdomar som rör många tar stora samhällsresurser i anspråk praxisskillnader

Läs mer

NiQuitin. Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. 1. VAD NIQUITIN ÄR OCH VAD DET ANVÄNDS FÖR?

NiQuitin. Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. 1. VAD NIQUITIN ÄR OCH VAD DET ANVÄNDS FÖR? BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN NiQuitin 4 mg komprimerad sugtablett Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Dette läkemedel är receptfritt. NiQuitin

Läs mer

Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer Processledarmötet 18 mars 2015 Kjerstin Larsson, Akademiska sjukhuset Levnadsvanor i SoS Nationella riktlinjer Syfte att kartlägga:

Läs mer

Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna Sjukdomsförebyggande arbete Varför? Fungerar det? Hur?

Läs mer

Rökning och rökavvänjning. Cancersjukdom och rökning. -sjuksköterskans roll. Tumörhypoxi. Rökning och strålbehandling. ÖNH cancer och rökning

Rökning och rökavvänjning. Cancersjukdom och rökning. -sjuksköterskans roll. Tumörhypoxi. Rökning och strålbehandling. ÖNH cancer och rökning Rökning och rökavvänjning -sjuksköterskans roll Lena Sharp, leg ssk, Med Dr, Områdeschef Karolinska universitetssjukhuset Onkologkliniken, strålbeh avd Cancersjukdom och rökning 10 000 cancerfall/år i

Läs mer

Tobaksavvänjning - nyheter, svårigheter och möjligheter

Tobaksavvänjning - nyheter, svårigheter och möjligheter Tobaksavvänjning - nyheter, svårigheter och möjligheter Halland 2011-12-15 Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Ordförande i Psykologer mot Tobak Barbro.holm-ivarsson@telia.com www.psykologermottobak.org

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Våra roller i det tobakspreventiva arbetet Levnadsvanedagen. 6 maj 2015 Margareta Pantzar Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention

Våra roller i det tobakspreventiva arbetet Levnadsvanedagen. 6 maj 2015 Margareta Pantzar Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention Våra roller i det tobakspreventiva arbetet Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Margareta Pantzar Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention Våra olika roller i det tobaksförebyggande arbetet främja hälsa, förebygga,

Läs mer

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04 SBU -- depression Behandling SBU slutsats Målsättningen med depressions behandlingen ska vara tillfrisknande, vilket inte bara innebär frihet från depressionssymtom utan också återvunnen arbetsförmåga

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERVENTIONER FÖR ATT FÖRÄNDRA OTILLRÄCKLIG FYSISK AKTIVITET, OHÄLSOSAMMA MATVANOR, TOBAKSBRUK SAMT MISSBRUK/BEROENDE AV ALKOHOL VID SCHIZOFRENI. Mats Berglund

Läs mer

Rökning, snus och e-cigaretter

Rökning, snus och e-cigaretter Rökning, snus och e-cigaretter Barbro Holm Ivarsson Ordf Psykologer mot Tobak Rökning 10% röker dagligen Socioekonomiskt utsatta röker mer Rökning orsakar ett 60-tal sjukdomar Varannan rökare dör i förtid

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. För vuxna och personer som skall genomgå operation. Vissa fall gravida och ammande. Nuläge - stort

Läs mer

Rökningen dödar 10 000 människor om dagen

Rökningen dödar 10 000 människor om dagen Historia Människor har rökt sedan förhistorisk tid. Tobak och en rad hallucinogena droger röktes över hela Amerika så tidigt som 5000 f.kr. som en del av shamanistiska ritualer. Rökning i Amerika hade

Läs mer

Kompetenslyftet ehälsa i primärvården. Dialogseminarium Levnadsvanor för Rehab Välkommen!

Kompetenslyftet ehälsa i primärvården. Dialogseminarium Levnadsvanor för Rehab Välkommen! 1 Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Dialogseminarium Levnadsvanor för Rehab Välkommen! 2 Levnadsvanor Levnadsvanor vad är det egentligen? Nya förhållanden och behov - Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER HJÄLP ATT SLUTA RÖKA HÄLSOVINSTER BEHANDLINGAR Kalender Aktiviteter börja leva fullt ut HÄLSOVINSTER MED ATT SLUTA Rökning är mer än bara en dålig vana För varje cigarett du tar riskerar du din hälsa.

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Vetenskapligt underlag Bilaga Slutlig version Förord Socialstyrelsen har i detta dokument

Läs mer

Tobaksavvänjning i arbetslivet

Tobaksavvänjning i arbetslivet Tobaksavvänjning i arbetslivet Annelie Johansson Hälsoutvecklare, dipl. Tobaksavvänjare Avonova Hälsa företagshälsovård, Sluta-röka linjen Annelie.johansson@avonova.se Varför ska arbetsgivaren bry sig?

Läs mer

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje Specialistmottagningar för hälsosamma levnadsvanor Maja Schultz Hälsopedagog, Steg 1 KBT-terapeut Hälsomottagningen Järva www.halsomottagning.sll.se Hälsosamma

Läs mer

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Vägen till ett tobaksfritt liv... Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

FERTILITET OCH RÖKNING

FERTILITET OCH RÖKNING FERTILITET OCH RÖKNING 1 Syfte med broschyren Den här broschyren innehåller information om hur rökning påverkar möjligheterna att bli gravid och vilka konsekvenser rökning kan ha för barnens hälsa. Rökstopp

Läs mer

Tobaksavvänjning i arbetslivet

Tobaksavvänjning i arbetslivet Tobaksavvänjning i arbetslivet Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog, konsult Ordförande i Psykologer mot Tobak barbro.holm-ivarsson@telia.com www.barbroivarsson.se Annelie Johansson Hälsopedagog, dipl. Tobaksavvänjare

Läs mer

MI i Socialstyrelsens riktlinjer med exempel från tobaksområdet

MI i Socialstyrelsens riktlinjer med exempel från tobaksområdet MI i Socialstyrelsens riktlinjer med exempel från tobaksområdet Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se www.mi-utbildarna.se www.psykologermottobak.org Hemsidor om MI www.fhi.se/mi www.motiverandesamtal.org

Läs mer

Tobaksavvänjning i hälso- och sjukvården

Tobaksavvänjning i hälso- och sjukvården Tobaksavvänjning i hälso- och sjukvården En kunskapssammanställning med praktiska råd och verktyg för hälso- och sjukvårdspersonal 2007 Statens folkhälsoinstitut i samarbete med Socialstyrelsen statens

Läs mer

SÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna

SÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning Västerbottens läns landsting Preoperativ rökavvänjning Landstingsledningen har beslutat att preoperativ rökavvänjning ska erbjudas alla rökare som ska genomgå planerad operation. Ansvarig för detta uppdrag

Läs mer

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor Nationell Kvalitetsdag för primärvården Svenska Läkaresällskapet 2014-11-12 Åsa Thurfjell, Specialist i Allmänmedicin Kista VC, medlem SFAMs levnadsvaneråd SFAMs

Läs mer