Slutrapport Förstudie för etablering av kooperativ vindkraft

Transkript

1 Slutrapport Förstudie för etablering av kooperativ vindkraft 1. Detta projekt redovisas Journalnummer: Projekts namn: Förstudie för etablering av kooperativ vindkraft Stödmottagare: Ljungandalen Vind Ekonomisk Förening Projektperiod: September 2009 juni Dessa personer kan svara på frågor om projektet Robert Pettersson, projektledare: Gunilla Mellgren, ekonomiansvarig: Sammanfattning av projektet Detta var bakgrunden till projektidén En grupp personer i Ånge kommun med intresse för energifrågor, ekonomiska möjligheter och hållbar utveckling hade innan projektet startade tagit initiativ för att göra Ånge kommun till en vindkraftkommun. De hade anordnat seminarier med erfarna personer, studiecirklar och en studieresa till en ekonomisk förening för vindkraft. Den 25 april 2009 bildades i Ånge kommun en kooperativ ekonomisk förening för att förverkliga byggandet av ett eller flera gemensamt ägda vindkraftverk. Detta planerades att genomföras i projektet enligt projektplanen Planen var att genomföra en förstudie som skulle undersöka förutsättningarna och möjligheterna för att anlägga vindkraftverk som ska ägas i kooperativ form av de boende i området. Förstudien skulle även omfatta marknadsföring. Projektarbetet skulle lägga tonvikten vid att informera, utbilda och engagera nya och tidigare medlemmar för kooperativt ägande av vindkraft. Projektet ville dels bedöma förutsättningarna, dels knyta till sig fler delägare och dels förbereda anläggandet. Lokalt engagemang och samverkan skulle vara ledord i processen. Detta genomfördes i projektet Kontakter har tagits med vindkraftprojektörer, markägare, banker, tekniker, jurister, eldistributörer och andra experter för att undersöka möjligheter att köpa in nyckelfärdiga vindkraftverk eller bygga i egen regi. Kontakter har även tagits även med andra vindkraftföreningar för erfarenhetsutbyte. 1

2 Omfattande informationsaktiviteter har ägt rum inom projektet och flera olika kanaler har utnyttjats. Prospekt för andelsägare har tagits fram och distribuerats. Detta blev resultatet Genom samarbete med två olika vindkraftföretag har föreningen fått möjlighet att köpa in ett eller två hela vindkraftverk i Ånge kommun och del av ett vindkraftverk i Strömsunds kommun. De omfattande informationsaktiviteterna våren 2010 ledde till att antalet medlemmar i föreningen ökade från 70 till 150 stycken. Men intresset för att gå in som andelsägare i lokalt producerad vindkraft var ändå mycket lågt. Under hösten 2010 hade endast 56 medlemmar tecknat sig för andelar motsvarande 10 % av ett vindkraftverk, varför föreningen inte kunde köpa ett helt vindkraftverk i Ånge kommun. Våren 2011 fick föreningen kontakt med ett lokalt vindkraftföretag i Strömsunds kommun som gav föreningen möjlighet att köpa en del av ett vindkraftverk. Vid månadsskiftet juni/juli 2011 hade 48 personer tecknat sig för andelar i detta projekt. Dessa är de positiva effekterna projektet har haft Projektet har skapat ett antal nya samarbeten och många personer har engagerat sig. Den ideella tiden nedlagd i projektet har varit mycket stor. Kunskapen om vindkraft, energi och hållbar utveckling har ökat avsevärt inom styrelsen och hos de som deltagit på våra informationsmöten. Genom att gå in i pågående vindkraftprojekt har föreningen kunnat erbjuda sina medlemmar andelar betydligt tidigare än om den hade byggt vindkraftverk i egen regi. Dessa erfarenheter av projektet kan vara till nytta för andra Man bygger inte ett vindkraftverk med ideella resurser. Det krävs tid, pengar och fackkunskaper. Man behöver ha stöd av någon anställd eller annan kraft som har gott om tid att engagera sig. De frågor som styrelsen har att behandla har berört teknik, juridik, ekonomi och marknadsföring. Det behövs en styrelse med en bred kompetens. Det har varit mycket svårare än förväntat att sälja andelar. Intresset för att köpa in sig i lokalt producerad energi visade sig vara mycket begränsat. Endast en tredjedel av föreningens medlemmar var intresserade. En förening på glesbygden kan inte samla tillräckligt många andelsägare och behöver därför en stor partner för att kunna bygga eller köpa in ett helt vindkraftverk lokalt. Föreningen har tvingats att ta ett lån för att klara av likviditeten i projektet. Räntekostnader för lån är inte stödberättigade i ett Leaderprojekt. De ursprungliga tids- och aktivitetsplanerna i projektet var för detaljerade. Planeringen skulle gjorts på en mer övergripande nivå och preciserats allt eftersom. 2

3 4. Projektets genomförande Dessa personer medverkande i projektet Styrelsen för föreningen har fungerat som styrgrupp för projektet. Under projekttiden har styrelsen haft över 30 protokollförda möten. Föreningens ordförande har varit projektledare och kassören har varit ekonomiskt ansvarig. Samtliga styrelseledamöter har medverkat i projektet vid informationsmöten och vid kontakter med leverantörer, experter och andra vindkraftföreningar. På detta sätt är projektet förankrat Projektet var förankrat redan innan det startade eftersom det har sin utgångspunkt i ett nerifrån och upp perspektiv. Den geografiska förankringen har vidgats under projektet, inledningsvis var den längs Ljungans dalgång. Dessa var de som projektet samarbetade med Samtliga samarbeten som skapats i projektet är nya samarbeten. Projektet har samarbetat med föreningens medlemmar och andra presumtiva andelsägare, som erbjudits att teckna andelar i två olika vindkraftprojekt. Samarbete har skett med energibolag (i Storuman, Umeå, Sundsvall, Östersund och Ånge), andra vindkraftföreningar, olika vindkraftkonsulter/entreprenörer (Windico, Ollebacken Energi), banker, Ånge och Rättviks kommuner. 5. Anledningen till att projektet skulle genomföras Dessa var de konstaterade behoven, möjligheterna och problemen som motiverade projektet Den 25 april 2009 bildades i Ånge kommun en kooperativ ekonomisk förening för att förverkliga byggandet av ett eller flera gemensamt ägda vindkraftverk. En utbyggnad av vindkraft främjar lokalt företagande, entreprenörskap och samverkan mellan småföretag i området. Byggande av vindkraftverk förbättrar normalt infrastrukturen i området. Projektet skulle bidra till ökat lokalt engagemang och samverkan samt ökat utnyttjande av förnyelsebara energikällor. 6. Dessa riktade sig projektet till Blivande andelsägare var den direkta målgruppen för projektet. Projektet har vänt sig till boende och företag i och utanför Ljungans dalgång, så att de har kunnat ta ställning till ett andelsinköp. Projektet förväntades ha ett värde för andra föreningar på landsbygden med samma 3

4 målsättning som Ljungandalen Vind Ekonomisk förening. 7. Detta är genomfört i projektet Projekttid Projektet har genomförts från september 2009 till och med juni Ansökan om projektstöd var inlämnad på Leaderkontoret i mitten på september LAG-gruppen Leader Mittland beslöt i oktober 2009 att prioritera ansökan. Länsstyrelsen godkände projektstödet först i slutet av januari 2010 och ansökan om utbetalning av förskott i början på februari Förskottet betalades ut av Jordbruksverket i slutet på februari 2010, nästan 6 månader efter projektstart. Den långa handläggningstiden från ansökan till formella beslut av länsstyrelsen och utbetalning av förskott ledde till en kraftig försening av de delar av projektet som kostade pengar. Projekttiden kom därför att förlängas med 6 månader. Informationsaktiviteter och kompetensuppbyggnad En logotype och en grafisk profil för föreningen har tagits fram. Broschyrer och annat informationsmaterial till kampanjer under 2010 har utarbetats. En hemsida etablerades tidigt i projektet och har sedan dess utvecklats och hållits uppdaterad. Under projekttiden har hemsidan haft mer än besökare. Representanter för föreningen har informerat allmänheten om vindkraft på tre möten som Ånge kommun arrangerade under hösten Föreningen har under hösten 2009 yttrat sig över Ånge kommuns vindkraftplan. Föreningen bjöd under mars och april 2010 in allmänhet och företag till ett stort antal informationsmöten (Överturingen, Kölsillre, Alby, Ånge, Bräcke, Fränsta, Borgsjö, Torpshammar, Stöde, Matfors, Alnön, Timrå, Sundsvall, Kvissleby, Liden, Indal och Ljungaverk). Syftet med informationsmötena var att informera om vindkraft, om föreningen och att sälja andelar i ett vindkraftverk i Ånge kommun. Ytterligare ett informationsmöte hölls inför föreningens årsmöte i april Under våren 2011 har två öppna informationsmöten hållits med syfte att sälja andelar i ett vindkraftprojekt i Jämtland. LAG gruppen har fått information om projektet vid sitt möte i september Fyra lägesrapporter har upprättats och skickats till finansiärerna under projektperioden. Företrädare för styrelsen har haft träffar med representanter för andra vindkraftföreningar, elleverantörer, eldistributörer, projektörer, leverantörer, jurister och banker i syfte att få en så heltäckande bild som möjligt över de praktiska och ekonomiska förutsättningarna för en vindkraftetablering. En fråga som under första halvåret 2010 har tagit mycket av styrelsens tid är den så kallade uttagsbeskattningen. Föreningens styrelse har lagt ner ett stort arbete för att 4

5 samla information och hitta de verksamhetsformer som ger medlemmarna bästa möjliga ekonomiska utbyte. Studiebesök har ägt rum på Jämtkraft i Östersund i mars 2010, hos Kvarkenvinden och Umeå Energi i juni 2010 samt hos Ollebacken Energi i Jämtland i maj Litteratur och webb-sökning har skett under hela projektet. Enkäter till medlemmar En undersökning har genomförts om hur medlemmarna har fått kännedom om föreningen och vilka uppvärmningssätt man har. Informationen har lämnats på anmälningsblanketter som inkommit från och med slutet av januari Man har fått kännedom om föreningen via vänner (33 st), annonser (20 st), informationsmöten (6 st), tidningsartiklar (6 st), telefon och besök (3 st) eller på annat sätt (2 st). Medlemmarna använder följande uppvärmningssätt: ved (25 st), bergvärme (22 st), direktverkande el (20 st), fjärrvärme (12 st), jordvärme (10 st), pellets (7 st) eller luftvärmepump (6 st). Erfarenheter från andra vindkraftföreningar En telefonenkät har genomförts till fjorton etablerade vindkraftföreningar. Utvärderingen, som verifierar våra egna erfarenheter, visar: Det måste finnas en kompetens i styrelsen inom såväl tekniska, juridiska som ekonomiska frågor. Det behövs även kompetens i marknadsföring och försäljning. Det räcker inte med enbart intresse och engagemang. Det är ett omfattande arbete att etablera ett vindkraftkooperativ och ett ideellt arbete av styrelsens ledamöter räcker ofta inte till. Man behöver stöd av någon anställd eller någon annan kraft som har gott om tid att engagera sig. Information och marknadsföring är svårt, man behöver använda flera olika kanaler. Informationen får inte vara för komplicerad. Metoden mun till mun är viktigast. Befintliga kooperativ använder olika affärsmodeller, som har olika för- och nackdelar. Diskussionerna och beslutet om uttagsbeskattningen har kraftigt dämpat intresset för kooperativ vindkraft. Alla föreningar har gått med vinst, åtminstone efter något år. Köpa vindkraftverk i Ånge kommun Tidigt i projektet uppmärksammades att ett lokalt vindkraftföretag, Windico AB, redan hade börjat planera för en vindkraftpark med sex vindkraftverk på Portberget i sydöstra delen av Ånge kommun. Genom ett samarbete med Windico fick föreningen en möjlighet att komma igång betydligt snabbare än tänkt från början. Föreningen tecknade 5

6 hösten 2009 en avsiktsförklaring med Windico som innebar att föreningen fick en option på att köpa ett eller två av de verk som Windico planerade att uppföra. Föreningens styrelse har under avtalsperioden haft flera möten och annat informationsutbyte med Windico om projekteringsarbetet. Ledamöter i styrelsen har träffat banker för att ordna finansiering och har köpt konsulttjänster från LRF för utformning av avtal för inköp av ett vindkraftverk. Föreningen har under våren 2010 genomfört en omfattande informationskampanj för att förmå befintliga och presumtiva medlemmar att teckna andelar. Intresset för att teckna andelar var betydligt lägre än förväntat. Under tredje och fjärde kvartalen koncentrerade vi oss på att få någon större fastighetsägare och/eller bostadsrättsförening att teckna sig för andelar. Många av dessa var intresserade. Även Ånge kommun bearbetades för att gå in som delägare. Senast den 15 november 2010 skulle föreningen ge besked till Windico om föreningen ville köpa något av de planerade vindkraftverken. Då hade inget företag, bostadsrättsförening, kommun eller annan större partner tecknats sig för andelar. Endast 56 privatpersoner hade tecknat sig för totalt 655 andelar om kwh (10 % av ett vindkraftverk) och styrelsen beslöt därför att tacka nej. Köpa vindkraftverk utanför Ånge kommun Under första kvartalet 2011 fick föreningen kontakt med ett i Jämtland lokalt förankrat vindkraftföretag, Ollebacken Energi AB, som bygger en vindkraftpark i södra delen av Strömsunds kommun i Jämtland. Företaget hade redan ett drifttaget vindkraftverk och planerade att bygga ut i två etapper. Den första etappen omfattar sex vindkraftverk, som alla är sålda. Den andra etappen omfattar fem vindkraftverk. Företaget är öppet för att sälja en del av ett vindkraftverk i etapp två, vilket bedömdes som intressant för våra medlemmar. Ett öppet informationsmöte om projektet hölls under mars En extra stämma i april 2011 gav styrelsen i uppdrag att gå vidare att skriva ett avtal med Ollebacken Energi. Vid månadsskiftet juni/juli 2011 hade 48 personer tecknat sig för totalt 466 andelar. Affärsmodell, Ollebacken När man beskriver affärsmodeller måste man skilja på ekonomin hos andelsägare och hos föreningen. Generellt För varje utbyggnadsetapp i Ollebacken bildas ett gemensamt driftbolag där intäkter, driftkostnader och produktionsbortfall vid haverier delas solidariskt av samtliga ägare. På detta sätt minskas riskexponeringen för varje enskild ägare. Ljungandalen Vind kommer att äga ca 20 % av ett vindkraftverk i en park om totalt fem verk. Föreningen roll och ekonomi Föreningen betalar samtliga drifts- och underhållskostnader för verket. Intäkterna till föreningen är elcertifikaten, som andelsägaren överlåter till föreningen, och en driftavgift som varje andelsägare betalar. Driftavgiften fastställs vid årsstämman. 6

7 Stämman i april 2011 har även beslutat att föreningen ska låna upp pengar och köpa lika många andelar som andelsägarna går in med, föreningen blir en egen elproducent. Det finns flera skäl till detta. Det viktigaste är att man säkerställer en intäkt till föreningen under hela verkets livstid. Alternativet är att den huvudsakliga intäkten försvinner år 15, då rätten till elcertifikat upphör. Ett annat skäl är att belåningen försämrar föreningens resultat vilket i sin tur minskar uttagsbeskattningen. Att föreningen äger egna andelar ger över tiden ett bättre ackumulerat resultat än om föreningen inte äger några egna andelar. Med nuvarande beskattning och ett elpris kring 45 öre/kwh så blir föreningens resultat i stort sett noll. Om elpriset ökar till ca 55 öre/kwh blir det i slutändan ett överskott, som resulterar i en viss återbetalning av medlemmens insats. Andelsägarnas ekonomi Medlemmen köper andelar i föreningen för priset kr/andel. En andel motsvarar en målproduktion på kwh/andel och år, denna produktion har man sen tillgång till under hela verkets livslängd. Budgeterad livslängd är minst 20 år. Med målproduktion menas att all producerad el i verket fördelas ut på andelarna vilket innebär att man kan få mer eller mindre än kwh/andel. Utöver andelspriset, som är en engångskostnad, betalar andelsägare en årlig driftavgift till föreningen. Driftavgiftens storlek fastställs av årsstämman. Alla andelsägare måste ha samma elhandlare. Elhandlaren har uppdraget att sälja andelsägarnas elproduktion på elbörsen Nordpool. Intäkten från elförsäljningen betalas ut till andelsägare två gånger per år. Andelsägare köper sin el via elhandlaren som vanligt. Andelsägares ekonomi är beroende av många faktorer, framför allt av elpriset på börsen. Vid nuvarande elpris på 45 öre/kwh är medelavkastningen ca 8 %, stiger elpriset till 55 öre/kwh blir avkastningen ca 11 %. Det högre elpriset generar även ett överskott i föreningen som i slutändan kommer andelsägare till godo i form av en viss återbetalning av insatsen. Det här har gått som planerat Ledningen av projektet har fungerat bra och samtliga planerade aktiviteter har genomförts inom projekttiden. Projektet har skapat ett antal nya samarbeten och många har engagerat sig. Den ideella tiden i projektet har varit mycket stor. Kunskapen om vindkraft, energi och hållbar utveckling har ökat avsevärt inom styrelsen och hos de som deltagit på våra informationsmöten. Det här har fungerat bättre än förväntat Genom att gå in som samarbetspartner i pågående vindkraftprojekt har föreningen kunnat erbjuda sina medlemmar att teckna andelar betydligt tidigare än om den hade byggt vindkraftverk i egen regi. Samarbetet med Windico i projektets inledning har varit mycket konkret och styrelsen 7

8 lärde sig mycket på en kort tid om projektering, eldistribution, ekonomi vid en vindkraftetablering. Det här har inte gått som planerat Det låga intresset från privatpersoner och företag i Ljungandalen att gå in som delägare i ett lokalt vindkraftverk har gjort oss både förvånade och besvikna. Endast en tredjedel av medlemmarna var intresserade. De här svårigheterna och hindren har vi haft under projektets gång Långa handläggningstider hos länsstyrelsen har gjort att vi inte kom igång med projektet som planerat. Föreningen har tvingats att ta ett lån för att klara av likviditeten i projektet. Räntekostnader är inte stödberättigade i ett Leaderprojekt. De ursprungliga tids- och aktivitetsplanerna i projektet var för detaljerade. Planeringen skulle gjorts på en mer övergripande nivå och preciserats allt eftersom. Vi har haft svårigheter med marknadsföring och att locka folk till våra informationsmöten. 8. Dessa var projektets mål och resultatet blev Projektets mål var Genomföra en förstudie som skulle undersöka förutsättningarna för och marknadsföra möjligheterna till att i kooperativ form anlägga ett eller flera vindkraftverk, vilka ska ägas av de boende i området. Projektarbetet skulle lägga tonvikten vid att informera, utbilda och engagera nya och tidigare medlemmar för kooperativt ägande av vindkraft. Projektet ville dels bedöma förutsättningarna, dels knyta till sig fler delägare och dels förbereda anläggandet. Lokalt engagemang och samverkan skulle vara ledord i processen. Medlemsantalet i föreningen skulle öka från 70 till 200 stycken. Projektet skulle indirekt skapa nya arbetstillfällen genom byggande, service och underhåll av vindkraftverk. Projektet skulle bidra till miljövänligare och tryggare energiförsörjning, vilket underlättar och gör det mer attraktivt att leva och bo på landsbygden. Projektets resultat blev dessa Genom samarbete med två olika vindkraftföretag har föreningen fått möjlighet att köpa ett eller två vindkraftverk i Ånge kommun och del av ett vindkraftverk i Strömsunds kommun. De omfattande informationsaktiviteterna våren 2010 ledde till att antalet medlemmar 8

9 ökade från 70 till 150 stycken. Men intresset för att gå in som andelsägare i lokalt producerad vindkraft var mycket lågt. Under hösten 2010 hade endast 56 medlemmar (en tredjedel) tecknat sig för andelar motsvarande 10 % av ett vindkraftverk, varför föreningen inte kunde köpa något vindkraftverk i Ånge kommun. 23 medlemmar (cirka 40 %) valde senare att teckna andelar i projektet i Strömsund. För dem var förmodligen miljö- och ekonomiaspekten viktigare än den lokala förankringen. Våren 2011 kom vi i kontakt med ett lokalt vindkraftföretag i Strömsunds kommun som gav föreningen möjlighet att köpa del av ett vindkraftverk. Vid månadsskiftet juni/juli 2011 hade 48 personer tecknat sig för andelar i detta projekt. De flesta (23 st) hade tidigare varit med och tecknat sig för andelar i anläggningen i Ånge kommun, ett antal (14 st) var nyblivna medlemmar och några (11 st) befintliga medlemmar. Sedan föreningen startade har 178 olika privatpersoner och företag anslutit sig som medlemmar. Ett stort antal lämnade föreningen när det inte blev något inköp av vindkraftverk i Ånge kommun. Ett antal med intresse för vindkraftverket i Jämtland har tillkommit. Vid månadsskiftet juni/juli 2011 hade 128 personer betalat årets medlemsavgift. Att projektets mål inte är helt uppfyllda beror på Vi anser att projektets mål är uppfyllda. Så här gynnar projektet miljö och hållbar utveckling Projektet har bidragit till billigare och tryggare energiförsörjning, vilket underlättar och gör det mer attraktivt att leva och bo på landsbygden. Aktiviteterna i projektet har ökat intresset för och insikten om vindkraft som ett realistiskt energialternativ. Vindkraft är numera ett ekonomiskt möjligt alternativ även i skogsbygder. Andra intressenter planerar och projekterar vindkraftparker i Ånge kommun. Projektet arbete med ungdomar, kvinnor och personer med utländsk bakgrund Projektet har varit neutralt mot dessa grupper. Projektet har främjat kompetensutveckling Kompetensen om vindkraft har ökat inom styrelsen, hos föreningens medlemmar och hos allmänheten i området. Information och kunskaper har spridits. 9. Projektets mätbara resultat enligt EUs riktlinjer Projektet skulle inte direkt ge upphov till några arbetstillfällen. Det har dock i sig under en tidsperiod gett upphov till ett arbetstillfälle på halvtid på föreningens kansli. Kansliet bemannades av en kvinna äldre än 25 år. 9

10 10. Spridning av projektets resultat Så här har vi spridit resultatet Resultat av projektet har spridits på informationsmöten, på hemsidan och genom direkta utskick till medlemmar. I alla sammanhang har vi tydligt redovisat att projektet är medfinansierat av EU och ingår i Leader Mittland. Denna slutrapport kommer att publiceras på föreningens hemsida och i Jordbruksverkets databas. Dessa aktörer kan vara intresserade av att ta del av projektresultatet Föreningar med samma eller liknande syfte som Ljungandalen Vind Ekonomisk förening kan vara intresserade av att ta del av projektets resultat. Såhär kan resultatet vara till nytta för andra som arbetar med företagsoch landsbygdsutveckling. Uppläggningen av projektet, genomförandet och resultatet kan vara av intresse och till nytta för andra projektägare som arbetar med landsbygdsutveckling. 11. Projektets kostnader och finansiering Redovisade kostnader i projektet Kostnader, övriga 332 kkr. Budget 400 kkr. Ideellt arbete 301 kkr. Budget 106 kkr. I övriga kostnader ingår externa tjänster för marknadsföring, information och administration, trycksaker, annonsering, kontorskostnader, resor och föreläsarkostnader. Beräknad slutlig finansiering av projektet Projektstöd 203 kkr. Budget 245 kkr. LAG offentlig finansiering 87 kkr. Budget 105 kkr. Egen finansiering 42 kkr. Budget 50 kkr. Summa finansiering 332 kkr. Budget 400 kkr. Resurser i form av ideellt arbete 301 kkr. Budget 106 kkr. 12. Dessa slutsatser dras från projektet Detta är våra slutsatser Man bygger inte ett vindkraftverk med ideella resurser. Det krävs tid, pengar och fackkunskaper. Man behöver ha stöd av någon anställd eller någon annan kraft som har gott om tid att engagera sig. Styrelsen har lagt ner mycket tid på att samla information och kunskap. De frågor som styrelsen har att behandla har berört teknik, juridik, ekonomi och marknadsföring. Det behövs en styrelse med bred kompetens. 10

11 Elhandelsfrågor är komplexa. Det finns inte något färdigt koncept eller affärsmodell för ett vindkraftkooperativ. Etablerade vindkraftkooperativ arbetar efter olika modeller med olika för- och nackdelar. För drygt hälften (cirka 60 %) av de som tecknade andelar i det första erbjudandet (Ånge kommun) tecknade inte andelar i det andra erbjudandet (Strömsunds kommun). För dem var den lokala förankringen förmodligen viktigare än miljö-, energi- och ekonomiaspekten. Detta har varit svårt, oförutsett, intressant och nytt Det har varit mycket svårare än förväntat att sälja andelar. Intresset för lokalt producerad energi visade sig vara mycket begränsat när det blev dags att teckna andelar. Andra föreningar har gjort liknande erfarenheter de senaste åren. Tidigare fanns indikationer från central politisk nivå om fördelaktiga ekonomiska villkor för den här typen av vindkraftproduktion. Skatteverkets förslag och riksdagens beslut om att ta ut uttagsskatt på vindkraft har ändrat förutsättningarna och är troligen den största anledningen till privatpersoners tveksamhet. En förening på glesbygden kan inte samla tillräckligt många andelsägare i området och behöver därför en stor partner för att kunna bygga eller köpa in ett helt vindkraftverk. Dessa mervärden har projektet tillfört Finansieringen i projektet har gjort det möjligt att hämta in information och kunskap samt sprida den till befintliga och presumtiva medlemmar. Ett mervärde som har kommit ut ur projektet är att nya nätverk har formats. Dessa rekommendationer vill vi ge till andra som vill genomföra ett liknande projekt De rekommendationer som vi kan ge till andra projekt som vill genomföra ett liknande projekt är att nerifrån och upp perspektivet är viktigt. Det lokala synsättet är en förutsättning i ett lokalt förankrat projekt. Att etablera ett vindkraftkooperativ kräver mycket resurser i form av tid, kunskap och pengar. Det bör finnas ett startkapital som gör det möjligt att köpa in insatser, ideella resurser räcker inte. Påbörja arbetet med att ta fram underlaget till slutrapporten i ett Leaderprojekt tidigt i projektet. Det är mycket utvärderings- och analysarbete som ska göras. Gjorda utvärderingar kan vara till stor nytta för styrning av det löpande projektarbetet 11

12 Tids- och aktivitetsplaner bör inte var för detaljerade. De bör inledningsvis ligga på en övergripande nivå och preciserats allt eftersom. Fränsta i juli 2011 Ljungandalen Vind Ekonomisk förening Robert Pettersson Projektledare Gunilla Mellgren Ekonomiansvarig Bilagor Informationsfolder, Ljungandalen vind Medlemsansökan, Ljungadalen Vind Köpeavtal avseende insatser i planerade vindkraftverk, Bindande teckning av insatser (andelar), Sammanställning av enkät till vindkraftföreningar, Annons om informationsmöten, våren 2010 Annons om informationsmöte i Ljungaverk, Tidningsartiklar Grafisk guide för Ljungandalen vind Stadgar för Ljungandalen vind 12