Delrapport 3 februari 2013 Lärande utvärdering av projektet Utveckling mot arbete -UMA, Kristinehamns folkhögskola. Angela Nilsson AGASPO AB

Transkript

1 Lärande utvärdering av projektet Utveckling mot arbete -UMA, Kristinehamns folkhögskola Angela Nilsson AGASPO AB

2 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 Den lärande utvärderingen... 3 INNEHÅLL OCH STRUKTUR... 4 Projektsyfte och mål... 4 Deltagare... 4 Projektorganisationen... 4 GENOMFÖRANDET OCH RESULTATEN... 5 Innovationsprocessen och speglingen... 5 UMA-metoden... 5 Bidrar metoden till tillväxt?... 6 Hur ser deltagarna på metoden?... 7 Leder metoden till arbete, studier eller företagande?... 8 UMA-metoden ur ett lärperspektiv... 9 Kan arbetslösa vara en resurs? Horisontella kriterier i projektet Jämställdhetsintegrering och tillgänglighet Strategisk påverkan, samverkan och innovativ verksamhet SAMMANFATTNING AGASPO AB 2

3 INLEDNING Föreliggande rapport är den tredje utvärderingsrapporten om det ESF-finansierade arbetsmarknadsprojektet Utveckling mot arbete (UMA) i Kristinehamn. Projektet har pågått sedan mars Det beviljades förlängning med ett år och kommer att avslutas i februari Avsikten med föreliggande rapport är att summera genomförandet och projektresultaten för projektets första tre år. Det övergripande syftet med projektet är att utveckla innovationsprocessen till en metod som stärker möjligheterna för personer som står långt från arbetsmarknaden att få en fast förankring i arbetslivet. Rapporten inleds med en beskrivning av hur den lärande utvärderingen har genomförts och följs av en redogörelse för innehåll och struktur. Därefter fokuserar rapporten på genomförandet och resultaten. Vi går inte in i detaljer som rör genomförandet av projektet utan hänvisar i det avseendet till tidigare delrapporter. Rapporten avslutas med en sammanfattning som rymmer en helhetsbedömning av genomförandet med koppling till projektsyfte och mål. Den lärande utvärderingen Syftet med en lärande utvärdering är att löpande följa upp och utvärdera olika aspekter av ett projekt under dess genomförande. Tanken är att utvärderingen ska kunna ge nya perspektiv och förutsättningar att vid behov styra om genomförandet. I uppdraget som lärande utvärderare ingår också att delta i processer och ge stöd som kan leda till fördjupade analyser av det pågående arbetet. Målgrupperna för rapporten är projektägare och projektledning. Vår ambition är att använda rapporten som ett öppet dokument där analyserna leder fram till ett antal frågor. Dessa frågor förväntar vi oss att nämnda målgrupper besvarar. Först när frågorna är besvarade betraktar vi rapporten som slutförd. Underlaget för denna rapport utgörs av intervjuer med projektledningen, projektägarens representant, medarbetarna samt ett trettiotal deltagare. I augusti genomförde vi ett utvärderingsseminarium med deltagare i projektet. Vi har dessutom ett återkopplingsmöte vardera med projektledning och projektägare. Utöver det har vi tagit del av olika dokument som producerats av projektet (ESF-rapporter, UMA-nytt, arbetsmaterial för speglingsprocessen, en beskrivning av datautbildningen, frågeformulär till företagare och en sammanställning av projektets kontakter med företag m.m.) AGASPO AB 3

4 INNEHÅLL OCH STRUKTUR Vi redogör nedan för projektets innehåll och struktur genom att först återge dess huvudsyfte och mål. Därefter beskrivs deltagarna och projektorganisationen. Projektsyfte och mål Fokus i projektet är på utvecklingen av innovationsprocessen till en metod som ska leda till att förbättra förutsättningarna på arbetsmarknaden för deltagarna. Metoden, den s.k. UMA-metoden, går ut på att individen speglas genom innovationsprocessen. Målet är att tillämpningen av metoden och deltagande i projektet ska leda till att sextiofem procent av deltagarna ska övergå till anställning, utbildning eller eget företagande. Dessutom ska könsfördelningen vara hälften kvinnor och män. Deltagare Projektets målgrupp är bred och omfattar följande kategorier; Personer som varit helt arbetslösa minst ett år med särskilt fokus på personer med utländsk bakgrund. Personer som helt eller delvis varit sjukskrivna sedan minst 6 månader. Personer med hel eller delvis sjuk- och aktivitetsbidrag. Personer med ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen eller introduktionsersättning. Personer som befinner sig i övergången mellan studier och arbetsliv. Deltagarna utgörs främst av personer inskrivna vid arbetsförmedlingen i jobb- och utvecklingsgarantin samt personer med försörjningsstöd från Kristinehamns kommun. Ett mindre antal med sjukersättning deltar. Projektorganisation Projektägare är Kristinehamns folkhögskola och projektet bedrivs i folkhögskolans lokaler. Projektägarens representant för projektet är dess administrativa chef. Den operativa delen av projektorganisationen utgörs av en projektledningsgrupp på tre personer som var och en har lite olika ansvarsinriktningar. En är projektledare, en ITansvarig och en koordinator. Utöver de specifika inriktningarna har de två förstnämnda sina största uppgifter direkt riktade till deltagarna (undervisning och rådgivning) medan ungefär hälften av sistnämndas tjänst inrymmer utåtriktade aktiviteter. Utöver projektledningen arbetar tre personer i projektet. En av dem som datalärare, en annan som särskilt stöd för personer som av olika skäl behöver det och en person som ansvarar för inskrivning av deltagare och för företagskontakter och praktikplatser. Utöver de anställda är en innovationsrådgivare kopplad till projektet, vars tjänster både deltagare och företagare kan ta i anspråk. Projektet har också en styrgrupp i vilken representanter för medfinansiärerna ingår, dvs arbetsförmedlingen, individ- och familjeomsorgen och försäkringskassan. Även några personer som identifierats som strategiska vad gäller spridning av resultaten ingår. Styrgruppen har hittills inte haft någon styrande funktion i detta projekt, utan snarare karaktären av informationsmottagare och referensgrupp. AGASPO AB 4

5 GENOMFÖRANDET OCH RESULTATEN I detta kapitel beskriver vi metodutvecklingen och vad den har resulterat i och hur deltagarna upplever metoden. Vi går också in på hur sammansättningen och genomströmningen av deltagare kan antas ha påverkat projektresultaten. Därefter övergår vi till de horisontella kriterierna som projektet har åtagit sig att arbeta med. Vi avslutar med att analysera UMA-metoden ur ett lärperspektiv och hur metoden kan bidra till att göra arbetslösa till en resurs. Innovationsprocessen och speglingen Stommen i projektet har från starten utgjorts av en kurs på 6 månader som utgått från innovationsprocessen. Den har successivt utvecklats till det som kallas för UMAmetoden. Innovationsprocessen bestod inledningsvis av 6 block som genomfördes under 6 månader med 1 månad per block enligt följande: Block 1 Introduktion och gruppindelning Block 2 Produkt- och tjänsteutveckling Block 3 IT Block 4 Marknadskommunikation Block 5 - Ekonomi Block 6 Konstruktion/CAD De sex blocken beskriver kunskapsinnehållet i kursen. Kunskaperna förmedlas fortfarande men på ett annat sätt. Sedan starten har blocken omvandlats till att omfatta dels innovationsprocessen, dels speglingen av den. Medan förstnämnda utgår från kunskapsförmedling och praktiskt arbete med fokus på produkt- och tjänsteutveckling samt marknaden, utgörs sistnämnda av en spegling av individen i relation till den processen. UMA-metoden Innovationsprocessen Produktutvecklingsprocessen Marknadsplan Speglingsprocessen Individprocessen Individplan Bilden illustrerar UMA-metodens olika steg i de två processerna; innovationsprocessen och speglingsprocessen. UMA-metoden inleds med innovationsprocessens första steg som är produktutvecklingsprocessen. I detta steg får deltagarna lära sig hur processen kan gå till, både teoretiskt och genom praktiska övningar. I de praktiska övningarna kan deltagarna utgå från egna idéer på produkter eller tjänster som de vill utveckla. Om de inte har egna idéer kan de antingen arbeta med fiktiva exempel eller med idéer från verkliga företag. En av de anställda i projektet arbetar bl.a. med att intervjua företagare om de har utvecklingsidéer eller behov av marknadsundersökningar. Det rör ofta idéer AGASPO AB 5

6 som företagen själva inte har resurser att genomföra. Projektet kan erbjuda företagare att genomföra detta med hjälp av projektets deltagare eller innovationsrådgivaren. Samtidigt får deltagare möjlighet att genomföra ett uppdrag som ger dem referenser. Dessutom kan de bidra till tillväxt som i bästa fall leder till att företaget i fråga behöver nyanställa (se exempel på detta nedan). Efter produkt- och tjänsteutvecklingsprocessen övergår metoden till den så kallade speglingsprocessens första steg, som kallas för individprocessen. Den syftar till att deltagarna ska överföra det de har lärt sig om produktutveckling på sig själva. I nästa steg får deltagarna lära sig hur man tar fram en marknadsplan i en innovationsprocess och det de har lärt sig om marknaden får de sedan tillämpa på sig själva genom att ta fram en individplan. Det kan exempelvis innebära att de sätter upp mål för sig själva och vad de behöver göra för att uppnå dem. Metoden syftar både till idéutveckling och till att få deltagarna att se nya aspekter av sig själva ur marknadens perspektiv. Det innebär bl.a. att deltagarna i projektet arbetar med att analysera och förpacka sina kunskaper och erfarenheter utifrån marknadens behov, m.a.o. till vem och hur deras kompetenser kan bli intressanta för arbetsgivare. Projektet har tagit fram arbetsmaterial för respektive område. Utmärkande för de fyra stegen är kombinationen mellan teori och praktik som förstärks genom olika studiebesök kopplade till de fyra stegen. Dessutom har projektledningen tillsammans med deltagare deltagit i mässor där de visat vad projektet kan erbjuda och hur metoden fungerar. Vid sidan av metoden har projektet tagit fram ett moment som syftar till att skapa ordning och reda i privatekonomin. Momentet är delvis integrerat i speglingsprocessen. Det togs fram mot bakgrund av att projektpersonalen upplevde att många deltagare var ockuperade och blockerade av oro för sin privatekonomi. I projektet har de också skapat ett program som kan räkna fram ekonomiska effekter av olika lönenivåer för dem som anställs i nystartsjobb och för företag som tillämpar denna anställningsform. Projektledningen har dessutom skapat en yrkesbank i vilken de har lagt in alla deltagares kompetenser. Bidrar metoden till tillväxt? En av de mest innovativa aspekterna i projektet är deras kartläggning av företags behov av stöd för att utveckla idéer eller göra marknadsundersökningar. En medarbetare har det uppdraget och i samband med sina kontakter med företagare söker hon också praktikplatser. Detta arbete har lett till en bra försörjning av praktikplatser till projektet och framförallt till att projektets innovationsrådgivare och deltagare på olika sätt har kunnat stötta företag och uppfinnare. Innovationsrådgivaren har t.ex. kopplats in för rådgivning; till ett tillverkningsföretag och till en mekanisk verkstad, angående en ny produkt för en ekonomisk förening och för en handelsträdgård, produktutveckling för ett utbildningsföretag och vidareutveckling av ett annat företag. AGASPO AB 6

7 Deltagarna har genom företagskontakterna fått i uppdrag att göra några marknadsundersökningar, varav en ledde till en påtaglig expansion av ett företags försäljning av sportartiklar. Diskussioner pågår angående stöd för att utveckla ett företag genom uppbyggnad av en hemsida för internetförsäljning. Förhoppningen är att det leder till arbete för deltagaren som hjälper dem. En annan deltagare assisterade vid uppbyggnaden av ett IT-företag vilket ledde till arbete för deltagaren. Två uppfinnare fick hjälp av deltagare i projektet. Den ena med att undersöka marknaden för en ny produkt, den andra med CAD-ritningar av ny produkt. Allt tyder på att projektets samarbete med företag leder till tillväxt. Projektet plockar upp idéer som redan finns hos företagen, men som av olika anledningar inte har förverkligats. Företagen har inget att förlora när projektet erbjuder kostnadsfritt stöd att utveckla idén ifråga. Denna del i projektet tror vi har goda förutsättningar att vidareutvecklas. Vårt intryck är att arbetet genomförs med brist på tid utan strategisk planering och uppföljning av insatsen. Trots det visar det goda resultat. Med mer avsatt tid kan en metodisk kartläggning av företag inom olika branscher genomföras, följas upp och analyseras. Det kan i sin tur leda till att insatserna mot företagen förbättras och utvecklas allt eftersom. Intressanta frågor att söka svar på är också om alla eller bara vissa branscher och storlekar på företag är intresserade av den typ av stöd som UMA erbjuder. Till projektledning och projektägare Hur ser ni på förslaget att lägga mer tid på företagskontakterna och genomföra en mer metodisk kartläggning och uppföljning av dem? Finns det förutsättningar och behov av att utveckla denna del av verksamheten? Projektledningens svar: I förlängningen av genomförandefasen har ett mål satts att minst 75 % av de idéer som utvecklas/hanteras i projektet ska komma från företag. Arbetet med företagskontakter kommer i förlängningen att prioritera denna målsättning. Kontakterna med företag kommer att bli betydligt mer aktiva än tidigare på flera plan. I styrgruppen kommer bland annat ordföranden för föreningen Företagarna att ingå och vi arbetar även på att få in fler med företagsbakgrund i styrgruppen. Projektägarens svar: I både grundidén och uppgraderingen ingår kontakter med företag för att utveckla deras idéer som en viktig del i projektet. Som projektägare är det väldigt viktigt att metodiskt kartlägga detta arbete med kontinuerlig uppföljning i styrgruppen och i möten mellan projektledning och projektägare. Hur ser deltagarna på UMA-metoden? För att ta reda på hur metoden fungerar ur deltagarnas perspektiv har vi dels intervjuat deltagare, dels genomfört ett utvärderingsseminarium med ett urval deltagare. I seminariet deltog tretton deltagare. Det visade sig att ytterst få hade genomgått alla fyra stegen i metoden. Seminariedeltagarna gav dock respons på de steg de hade deltagit i. Deltagare är över lag mycket nöjda med att ha deltagit i projektet. Det gäller både de som deltog i seminariet och de vi under senaste året vid olika tillfällen har intervjuat. AGASPO AB 7

8 Projektledningen skiljer själva på UMA-miljön och UMA-metoden, men anser att miljön och metoden är beroende av varandra. UMA-miljön karaktäriseras av flexibilitet, anpassning till och respekt för deltagarnas kunskapsnivåer och önskemål. Ett annat inslag är att projektledningen tillvaratar kompetenser och intressen hos deltagarna som bidrar till utveckling hos både enskilda individer och grupper av deltagare. En deltagare som t.ex. hade porslinsmålning har haft kursverksamhet för övriga deltagare och under projektet utvecklat ett antal produkter inom målat porslin. Vederbörande har i projektet haft möjlighet att utveckla sin undervisningsförmåga. Projektet har också genom folkhögskolan haft tillgång till lokaler av olika slag som möjliggjort individuella anpassningar. Exempelvis en snickarverkstad som flera elever arbetat regelbundet med handledning av kunniga deltagare. En deltagare har utvecklat en designserie i trä som andra deltagare har hjälpt till att rita i CAD. Det tredimensionella mönstret i CAD skulle sedan kunna användas vid fabriksproducering. Vårt intryck är att projektet utgår från deltagarnas intressen och att det tillsammans med personalens och projektledningens engagemang sammantaget bidrar till det som kallas UMA-miljön. Den gör att deltagarna upplever det meningsfullt att delta i projektet. Genom innovationsprocessen har deltagarna lärt sig att utveckla egna, andras eller fiktiva idéer, starta företag, göra patentsökning, marknadsundersökning, produktutveckling, skaffa mönsterskydd och marknadsföring. Deltagarna menar att de har lärt sig att jobba i grupp, blivit mer datavana, lärt sig att söka information på nätet och de upplever att de utvecklas kunskapsmässigt genom de resurser som finns i projektet. Genom olika aktiviteter i projektet har de också fått företagskontakter. Deltagarna upplever att de bidrar till varandras utveckling genom att på olika sätt nyttjar varandras resurser och kunskaper (t.ex. snickeri, texta skyltar, vävning). Delaktigheten stärker självkänslan och gör att deltagarna vågar testa sina idéer. Vad gäller speglingsprocessen upplever deltagarna att de blivit mer medvetna om sina kunskaper och lärt sig att sätta såväl kortsiktiga som långsiktiga mål. De poängterar också att de lärt sig att sätta ord på sina egenskaper och sitt kunnande, dvs profilera sig. Arbetsmaterialet som projektet har tagit fram fungerar bra på deltagarna som tycker att det har varit både lärorikt och nyttigt att arbeta med det. Det uppskattas också att det delas ut ett intyg som beskriver vad de har lärt sig. Sammanfattningsvis menar deltagarna att deras självförtroende och kunskaper har förbättrats och att de vågar ta tag i saker genom att deras perspektiv på arbetsmarknaden har breddats. Det har medfört att de ser nya möjligheter i arbetslivet. Leder metoden till arbete, studier eller företagande? Målet med projektet är att 65 % av deltagarna ska övergå till anställning, utbildning eller eget företagande. Enligt ansökan ska detta mätas nittio dagar efter att deltagarna har avslutats i projektet. Så har också gjorts i projektet genom att personerna har kontaktats per telefon och fått besvara frågor om vad de gör nu. Sista mätningen som vi tagit del av gjordes i slutet av november Då hade 139 deltagare avslutats och följts upp från projektslut och upp till 90 dagar efter projektslut. Resultaten från den följer här: AGASPO AB 8

9 2 deltagare (1 %) har startat eget 9 deltagare (6 %) har börjat studera 40 deltagare (29 %) har gått vidare till ett arbete (varav två avser arbete i projektet) Sammanlagt har 51 deltagare av 139 gått vidare till arbete, utbildning eller eget företagande. De utgör 37 % av alla deltagare, vilket betyder att målet att 65 % skulle ha gått vidare är långt ifrån uppnått. Projektet var vid starten planerat att löpa i tre år och ca 47 deltagare skulle under en sexmånadersperiod genomgå en praktik- och utbildningsinriktad aktivitet med fokus på produkt- och tjänsteutveckling. Om allt gick enligt planerna skulle omkring 282 deltagare ha deltagit i dessa aktiviteter vid projektets slut. Intaget har varit lägre. Totalt har 201 deltagare varit inskrivna i projektet t.o.m. februari Vi har i tidigare utvärderingar påtalat behovet av att kategorisera deltagarna i olika grupper för att möjliggöra en utvärdering av metodens effekter på dem. Det har dock inte skett. Mot bakgrund av den spretiga sammansättningen av deltagare i projektet och den låga genomströmningen av dem är det inte möjligt att dra några slutsatser om metodens effekter på deltagarna i relation till projektmålen. Den låga genomströmningen skulle kunna tolkas som att metoden har så gått som inga effekter i relation till projektmålen. Om det hade haft förväntade effekter borde det ha inneburit att fler hade gått vidare efter 6 månadersperioden. 1 Bristen på dokumentation och analys av deltagarna anknyter till en övergripande svaghet vad gäller styrning, dokumentation och planering i projektet. Fråga till projektledningen Hur ser projektledningen på resultaten i relation till den låga genomströmningen av deltagare? Svar: Målet som angett i ansökan om genomförandefasen är att projektet ska klara en genomströmning på 94 deltagare per år och att minst 65 % av deltagarna ska övergå till anställning, utbildning eller eget företagande. Målsättningen är också att alla deltagare, oavsett bakgrund och förutsättningar, ska genom UMA:s innovativa metod stärka sina möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden. Vi hänvisar här till ESF:s formulering att deltagare ska uppleva att de kommer närmare arbetsmarknaden. Projektet har rekryterat deltagare från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Individ och familjeomsorgen, Kristinehamns kommun. Detta har inneburit att deltagarna har mycket skiftande bakgrunder och förutsättningar. Många är mycket långt från arbetsmarknaden och i visa fall har de till och med svårt att klara av att över huvud taget vara i projektets lokaler. Denna problematik framkom inte i de målgruppsundersökningar som vi genomförde under förprojekteringen. Därför har vi lagt till praktik i målbilden för genomförandefasen, då praktikplatser och liknande i många fall är ett mycket stort steg mot arbetsmarknaden för en påtaglig del av projektets deltagare. Detta bygger på den realitet som vi måste förhålla oss till i verksamheten. När praktik räknas in så förbättras resultatbilen avsevärt. Här kan också 1 Projektet har lämnat följande uppgifter om antalet deltagare som deltagit längre än 6 månader; 88 deltagare har varit kvar efter 6 månader, 37 deltagare kvar efter 12 månader, 14 deltagare kvar efter 18 månader, 8 deltagare kvar efter 24 månader, 3 deltagare kvar efter 30 månader. AGASPO AB 9

10 framhållas att praktikplatserna i ett antal fall också leder till anställningar. Praktikplatserna blir ett sätt att slussa deltagare vidare, varför vi har valt att räkna in dem i resultatstatistiken. När det gäller den låga genomströmningen så är även denna direkt relaterad till ovannämnda situation när det gäller målgrupperna. De behöver i många fall betydligt längre tid än sex månader för att utvecklas så långt at de kan lämna projektet och gå vidare. Återigen hänvisar vi till diskrepansen mellan vad som framkom av målgruppsundersökningarna under förprojekteringen och realiteten i genomförandefasen. Angående den låga genomströmningen så beror den också till viss del på att en del av de utvecklingsprojekt som deltagarna driver har en mycket god potential att lyckas och att kunna generera anställningar, men kräver en längre utvecklingstid än de sex månader som beräknats. Ytterligare en faktor är de deltagare som är med i Fas 3. Ett antal av dessa har en inriktning som gör att de stöttar andra deltagare, exempelvis inom CAD. Dessa är generellt inskrivna längre än sex månader. Den låga närvaroprocenten för vissa målgrupper (främst från FK och IFO) har av medfinansieringsskäl också krävt ett ökat antal deltagare i Fas 3, som kompensation för den höga frånvaron. Vi i projektledningen ser detta som en del av lärandeprocessen och det har ur den synvinkeln varit viktigt att ha denna varierade målgrupp bland deltagarna, trots de problematiker som det medfört. En viktig iakttagelse har är att det vi kallar UMA-miljön skulle i sig kunna utgöra grunden för viktiga verksamheter, som kan stötta de som befinner sig längst från arbetsmarknaden. UMA-metoden ur ett lärperspektiv För att analysera UMA-metoden ur ett lärperspektiv utgår vi från hur forskningen ser på lärande och vilka ingredienser ett lärande behöver ha för att det ska ge ett tillämpbart och långsiktiga effekter. 2 Vi har valt att fånga det i de tre begreppen kunskap, delaktighet och reflektion. Begreppen utgår från själva lärprocessen. Utöver lärprocessen behöver det finnas ett sammanhang för och ett syfte med lärandet för att det ska bli meningsfullt. Enkelt uttryckt handlar kunskap om att det behövs ett underlag för att tänka nytt. För att kunna tillägna sig tillämpbara kunskaper är det viktigt att utgå från den som lär sig och att denne är delaktig i utformningen av det som ska läras. Delaktigheten kan exempelvis utgöras av att personen kan påverka vilka kunskaper denne får till sig och hur eller var lärandet ska ske. Reflektion är en viktig aspekt i lärandet och syftar till bearbetning av information och erfarenheter, som fordrar både tid och struktur. Vid en analys av metoden framgår att innovationsprocessen innehåller kunskapsöverföring, delaktighet och reflektion. Kunskapsöverföringen sker i tal och via text samt i grupparbeten och i de praktiska övningar som t.ex. rör verkliga eller hypotetiska idéer skapade av deltagarna själva. Detta innebär också att deltagarna är delaktiga i vad de praktiserar sina förvärvade kunskaper på. När deltagaren sedan övergår till individprocessen handlar det om denna som individ och hur hon/han kan spegla processen på sig själv. Först arbetar deltagaren utifrån egna idéer eller förslag och sedan i relation till sig själv. När de har övergått till individplanen krävs det av deltagaren att denne reflekterar över sig själv och utvärderar var de står idag, vart de är på väg och vad de i så fall behöver göra för att nå sina mål. 2 Se t.ex: Biggs, J (1999) Teaching for Quality at University, Buckingham: Open University Press. Kolb, D (1984, Experimental Learning, Experience as the source of learning and Development. Englewood Cliffs, N.J.: Prentice Hall. AGASPO AB 10

11 En förutsättning för att metoden ska leda till produkt- och tjänsteutveckling är att deltagarna är motiverade att genomgå processen. Ett problem i projektet är att många deltagare inte klarar processen, antingen för att den är för avancerad eller för att de inte har kapaciteten att delta fullt ut i projektverksamheten. Projektet försöker då anpassa metoden efter individernas förutsättningar. Vad gäller ett syfte och sammanhang anger arbetet med både innovationsprocessen och speglingsprocessen ett tydligt sådant. Sammanfattningsvis stimulerar UMA-metoden till både till ett tillämpbart lärande som kan antas ha långsiktiga effekter hos den som lär sig. Lärmodellen kan också användas för att utarbeta en strategi för spridning av metoden och strategisk påverkan. De som projektet önskar påverka behöver kunskaper, vara delaktiga utifrån sina utgångspunkter för att kunna anamma metoden, reflektera över hur de kan ha användning av den. Dessutom behöver syfte och sammanhang tydliggöras. Det kan t.ex. belysa i vilket sammanhang de kan ha nytta av metoden. Region Värmland har exempelvis uppdraget att bidra till tillväxt i regionen. En relevant fråga kan vara: På vilket sätt kan UMA-metoden bli ett verktyg i region Värmlands arbete för att nå sina tillväxtmål? Kan arbetslösa vara en resurs? Rubriken kommer från ett seminarium som projektet höll i Almedalen Den beskriver en unik aspekt i projektet, d.v.s. att arbetslösa kan bli en resurs för företag och bidra till tillväxt. Bilden nedan visar översiktligt de olika delar som ingår i konceptet kopplat till resultaten. Innovationsprocessen Produkt- & tjänsteutveckling Marknadsplan UMA-metoden Speglingsprocessen Individprocessen Individplan Arbetsmarknadsanpassade individer Individplaner Idéutveckling Produkter- & tjänster Mönsterskydd Patent Företagsstart Företag Behovsanalys och stöd till Praktikplatser för deltagare Anställning (40/139) Starta företag (2/139) Utveckla företag/tillväxt Studier (9/139) AGASPO AB 11

12 Bilden illustrerar UMA-metodens olika delar och vad den kan bidra med, för både individer och företag. UMA-metoden utgörs av innovationsprocessen och speglingsprocessen i vilken individen får se sig själv i ett nytt ljus. Den bidrar till att individerna blir mer arbetsmarknadsanpassade i sina självbeskrivningar och i planeringen för sin egen framtid. Den bidrar också till idéutveckling som i sin tur kan leda till nya produkter- och tjänster och företagsstart. Dessutom ger den stöd till befintliga företags utveckling genom att kartlägga deras behov. Dessa behov kan deltagare tillgodose genom exempelvis marknadsundersökningar eller konstruktionsritningar i CAD. Detta kan leda till praktikplatser, anställningar eller tillväxt av företagen. I projektet finns, som vi tidigare nämnt, flera konkreta exempel på hur deltagare har kunnat bidra till utveckling i företags verksamheter. Horisontella kriterier Alla projekt som finansieras av ESF-rådet har krav på sig att arbeta med ett antal så kallade horisontella kriterier. Detta projekt har åtagit sig att arbeta med jämställdhetsintegrering, tillgänglighet, strategisk påverkan, att främja samverkan, innovativ verksamhet och transnationalitet. I det som följer beskriver vi hur projektet har arbetat med och levt upp till kraven på de horisontella kriterierna. Jämställdhetsintegrering och tillgänglighet Planer har tagits fram för både jämställdhetsintegrering och tillgänglighet. Processtöden har också anlitats för utbildning. Projektet har gjort en analys utifrån 4R-metoden och tar fram könsuppdelad statistik. Det är ett bra grundarbete. Vårt intryck är dock att projektet inte arbetar metodiskt med varken jämställdhet eller tillgänglighet. Planerna brister i realistiska genomförbara mål, i måluppfyllelse och uppföljning. En orsak kan vara att planerna inte har ett naturligt samband med andra aktiviteter i projektet. Det tror vi i sin tur har ett samband med brister i övrig planering, dokumentation och framförhållning i projektet. Det finns t.ex. ingen verksamhetsplan för projektet eller schema framtaget för kurserna. Avsaknaden av denna typ av planer minskar möjligheten till översikt och framförhållning, vilket i sin tur försämrar möjligheten att göra specifika insatser såsom jämställdhetsintegrering. Vi har vid upprepade tillfällen påtalat brister i arbetet med jämställdhetsintegrering utan något resultat. De nuvarande planerna anser vi bör omarbetas med tydligare syfte med realistiska mål för vad som ska genomföras, varför, hur, när och en metod för uppföljning. Fråga till projektledning och projektägare. Hur ser ni på vårt förslag att omarbeta nuvarande planer för jämställdhetsintegrering och tillgänglighet? Vad anser projektägaren att projektledningen bör genomföra under det kommande året vad gäller jämställdhetsintegrering och arbetet med tillgänglighet? Projektledningens svar: Vi ser mycket positivt på detta. Här bör dock nämnas att planer finns för arbetet med jämställdhet och tillgänglighet. Uppgradering av den förstnämnda skedde inför uppgradering på begäran av projektets ESF-handläggare. Båda planerna har AGASPO AB 12

13 också framtagits i direkt samverkan med processtöd jämställdhet respektive processtöd tillgänglighet. De har överlag tillämpats men de är också mycket omfattande och i flera fall svårhanterliga utifrån utvärderingsperspektiv. Vi håller med om att båda dessa planer måste konkretiseras och göras mer hanterliga. I detta arbete kommer vi också att ta kontakt med personal hos projektägaren, som har stor kompetens när det gäller tillgänglighetsfrågor och med jämställdhetsansvariga inom exempelvis Kristinehamns kommun. Projektägarens svar: Skolan är tillgänglighetsanpassad i samarbete med handikapporganisationer då många av våra deltagare har funktionsnedsättningar och stor del av vår verksamhet riktar sig till dessa grupper. Projektägaren föreslår att projektledningen samverkar ännu mer med skolans personal som har specialkompetens inom området. Angående planer för jämställdhetsintegrering stödjer vi förslaget om att de kan förtydligas gällande syfte och mål. Den konkretisering som projektledningen beskriver kan förslagsvis bestå av en kvalitativ intervju med ett visst antal deltagare. Samverkan, strategisk påverkan, innovativ verksamhet och transnationalitet Enligt ansökan har UMA även åtagit sig att arbeta med samverkan, strategisk påverkan, innovativ verksamhet och transnationalitet. Det är inte angivet vad som ska uppnås, men förväntningarna från ESF-rådets sida är att organisationerna ska ha flyttat fram sina positioner inom nämnda områden. Nedan redogör vi för hur projektet har arbetat med respektive kriterium. Samverkan De samverkanspartners som anges i projektansökan är antingen sådana som arbetar med målgrupperna eller verksamheter som på olika sätt har som mål att främja nyföretagande. De samverkanspartners som hör till förstnämnda är arbetsförmedlingen i Kristinehamn, Storfors, Filipstad, Försäkringskassan och Kristinehamns kommun. Deras syfte att medverka i projektet uppges vara att de arbetar med projektets målgrupper och har behov av nya metoder för att få dem närmare arbetsmarknaden. Vidare sägs deras uppdrag vara att förse projektet med deltagare, tillhandhålla kompetens och handledning samt aktivt deltagande i projektets styrgrupp. Den andra gruppen samverkanspartners syfte att medverka i projektet anges vara att sprida information om sina verksamheter till projektdeltagarna, fånga upp entreprenörer och synliggöra det de kan erbjuda. I denna målgrupp nämns följande aktörer; Almi företagspartners AB, Bolagsbolaget, Idéum, Inova, Nyföretagarcentrum och Näringslivssamverkan. Utöver dessa nämns Region Värmland som en viktig samverkanspartner bl.a. genom sitt uppdrag att stärka tillväxten i regionen. Vårt övergripande intryck av projektet är att de på olika sätt har strävat efter att samverka med ovan nämnda aktörer. När det gäller de aktörer som rör deltagarna har det dock inte fungerat tillfredsställande för projektet. Trots många samtal och försök till ökat flöde av deltagare har de inte lyckats få den samverkan att fungera enligt de ursprungliga överenskommelserna. När det rör samverkan med aktörer som ägnar sig åt näringslivsutveckling saknar vi en tydlig bild. Det är inte känt för oss hur den AGASPO AB 13

14 samverkan har utvecklats och om det finns ytterligare möjligheter att utveckla den. Vi skulle därför vilja be er beskriva den närmare. Fråga till projektledningen Hur ser ni på samverkan med ovan nämnda aktörer? Finns det som ni ser några ytterligare utvecklingsmöjligheter med de målgrupper som ägnar sig åt näringslivsutveckling? Svar: Vi ser generellt positivt på detta och vi har också haft kontakt med de nämnda aktörerna under genomförandefasen. Dock ser vi när det gäller framtiden för verksamheten att det är Region Värmland som är den viktiga aktören av de ovannämnda. När det gäller Region Värmland så ser vi det som en mycket viktigt aktör att utveckla samarbetet med inför kommande permanentade av verksamheten. Strategisk påverkan Projektledningen arbetar på olika sätt med strategisk påverkan och spridning. En film och broschyrer har tagits fram och används för att sprida information om metoden. Projektet har årligen arrangerat en UMA-dag då lokala aktörer bjuds in för att ta del av det arbete som pågår i projektet. De har också deltagit i olika mässor. Det som har kommit till vår kännedom är i Kristinehamn och i Karlskoga. I övrigt har projektledningen i spridningssyfte haft möten med olika aktörer på varierande nivåer på lokal, regional och nationell nivå. En aktivitet som vi tycker varit särskilt intressant är den presentation delar av projektledningen höll i Almedalen med rubriken Kan arbetslösa vara en resurs? Det fångar ett intressant inslag i projektet, nämligen att arbetslösa kan bli en resurs för företag. Arbetslösa kan bidra till att utveckla idéer i företag som förmodligen inte skulle haft resurser (tid, kunskaper, ekonomi) att utvecklats. Som vi ser det är det just denna aspekt som är unik i projektet och ett perspektiv att arbeta vidare med. I arbetet med strategisk påverkan saknar vi en medveten strategi eller plan på vad det egentliga syftet med dessa aktiviteter är. En grundläggande fråga är vad strategisk påverkan är. Som vi ser det handlar det i ESF-finansierade projekt om att blicka framåt och ställa sig frågan; Vad ska finnas kvar när projektet är avslutat? Vem ska t.ex. härbärgera de nya kunskaper som utvecklats under projektperioden? Vi saknar en plan som beskriver vem, var, när och hur ska projektet påverka andra till att vilja ta till sig metoden och kanske pröva den på andra målgrupper än de som deltagit i projektet. I UMA:s fall föreställer vi oss att följande frågor är relevanta att ta ställning till: Är det några verksamheter som vi tror skulle ha glädje av det vi har kommit fram till? Skulle t.ex. Drivhuset eller Ung företagsamhet kunna pröva UMA-metoden? Vilka andra verksamheter i regionen kan ha nytta av UMA-metoden? Hur kan metoden att kartlägga befintliga företags idéer spridas och implementeras? Vilka verksamheter kan vara relevanta att kontakta? AGASPO AB 14

15 På vilket sätt kommunicerar vi UMA-metoden till våra samverkansaktörer som arbetar med näringslivsutveckling och till de som arbetar med de målgrupper som utgör deltagare? Påverkar UMA:s mål med strategisk påverkan sammansättningen av styrgruppen och ledamöternas förväntade aktivitet? Utifrån svaren ovan kan mål sättas och prioriteringar göras för hur UMA vill arbeta under det kvarvarande året för att uppnå målen. Med andra ord ta fram en strategi för att målen ska uppnås. Hur ser ni på förslaget att ta fram mål och en strategi för vad som ska hända med projektresultaten, dvs UMA-metoden och kartläggningen av företags utvecklingsidéer efter projektslut? Svar: Vi ser det som en direkt nödvändighet för att lyckas med permanentandet av verksamheten. Vi vill dock också påpeka att projektet redan tidigt i genomförandefasen har haft en kommunikationsplan, omfattande bl.a. spridning och strategisk påverkan. Denna har följt men det som nu behövs är en tydlig plan för spridning och strategisk påverkan med tydligare mål kopplade till permanentande och implementering. Innovativ verksamhet Projektets innovativa verksamhet beskrivs i ansökan utifrån den innovativa metod som skulle utvecklas genom innovationsprocessen och att arbetet skulle utföras av projektdeltagare i samverkan med företag och andra aktörer. En tanke med det var att det skulle skapa kontakter för kunskapsöverföring, flexibelt lärande och nya erfarenheter samtidigt som det skulle bidra till att sammanföra arbetssökande med den som är i behov av arbetskraft. Vår bedömning är att projektet har bidragit till att skapa en ny innovativ metod som gynnar både arbetssökande och företagare. Transnationalitet I projektansökan anges att den transnationella verksamheten i UMA ska inriktas mot informationsspridning och erfarenhetsutbyte. I ansökan nämns ett antal projekt som man planerade att samarbeta med i nämnda avseende. Projektet stötte dock på problem när det gällde utbytet då projekten saknade medel att resa för och ibland också bristande intresse för utbyte. Koordinatorn i UMA har dock haft kontakter med särskilt ett projekt i Storbritannien, vilket han också har besökt. Det ledde till utbyte av idéer. I övrigt är okänt för oss om projektet har haft ytterligare transnationella aktiviteter. Fråga till projektledning Stämmer vår beskrivning ovan med er bild av era transnationella aktiviteter? Om inte vad vill ni tillägga? Svar: generellt stämmer bilden. Vi har haft fortlöpande kontakter via mejl och telefon med inledningsvis Tessa White och Morgan Armstrong och senare Morgan Armstrong och framförallt Gail Dervish. Ett besök i Wales genomfördes i maj Det fick bland annat till resultat att tillvägagångssätt som används av ett projekt i Wales nu också tillämpas av AGASPO AB 15

16 Arbetsförmedlingen i Kristinehamn, Storfors och Filipstad i samverkan mellan AF och projekt, kompletterande aktörer etc. Som ett led i besöket planerades att en representant från projekten i Wales skulle besöka UMA, eventuellt i samband med vår planerade spridningskonferens hösten På grund av den förlängning av genomförandefasen med ett år som uppgraderingen innebär, har denna konferens skjutits fram till hösten När det gäller besök från Wales så är detta inte uteslutet, men ett fortlöpande problem när det gäller de transnationella kontakterna är de begränsade ekonomiska medel som de walesiska projekten har. Här bör beaktas at de inte budgeterat för några transnationella aktiviteter, då deras genomförande redan inletts innan de kontaktades av UMA. Detta skedde innan letter of intent blev ett krav från ESF när det gäller transnationella aktiviteter. Olika möjligheter för att få fram finansiering för det nämnda besöket har utretts från både deras och vårt håll och detta är ännu inte färdigutrett. I ansökan om uppgradering i form av förlängning har vidare angetts en resa till Bryssel som en del i de transnationella kontakterna. Tanken med denna initierades vid ett möte med processtöd från Serus våren I vår komplettering till ansökan om uppgradering angavs att: Syftet med resan är att nå nyckelpersoner på hög nivå från olika medlemsstater i Bryssels för att synliggöra UMA och metoden, resultaten etc. Kommissionärer är också viktiga att nå. Finns även en organisation, Organisation European Association for regions for Life-long Learning (EARLALL), som är av intresse här. Erfarenheten från Wales etc. är att på projektnivå finns mycket vilja och lite tid + pengar. Därför är det viktigt att komma upp komma på hög nivå. Syftet bottnar ytterst i samma typ av tänkande som ligger till grund för uppgraderingen, med ett närmande mellan olika intresseområden (PO1 och PO2, arbetslöshet och företagande, arbetslösa som en del av tillväxtbegreppet osv.) Vi vill lyfta fram att det behövs ett samspel mellan olika politikområden. EU/ESF har börjat tänka i dessa banor och man vill motverka stuprörstänkande. Hänvisar här till ESF:s manual för transnationellt arbete: Även projektets profil och status (i förhållande till kollegor, experter och organisationer inom området) kan stärkas på ett sätt som ökar möjligheterna att få genomslag hos viktiga beslutsfattare. Samt: Pröva gärna förutsättningarna för att involvera chefer, politiker, regionala utvecklingsaktörer eller andra intressenter som på ett avgörande sätt kan påverka möjligheterna för projektet att få genomslag i praktisk verksamhet och policy på olika nivåer. Vi har under och efter arbetet med uppgraderingsansökan riktat arbetet mer mot den ovannämnda Brysselresan, men vi avser ändå att behålla viss kontakt med Wales även under förlängningen. SAMMANFATTNING Som vi nämnde i inledningen hade projektet ett huvudsyfte och till det ett kvantitativt mål kopplat. Huvudsyftet var att utveckla innovationsprocessen till en metod som ska förbättra förutsättningarna på arbetsmarknaden för deltagare som tillämpar metoden. Målet är att tillämpningen av metoden och projektdeltagandet ska leda till att 65 % av deltagarna övergår till anställning, utbildning eller eget företagande. Dessutom ska AGASPO AB 16

17 könsfördelningen vara hälften kvinnor och män. Frågan är om syftet och målet har uppnåtts. Vår bedömning är att syftet har uppnåtts. Den s.k. UMA-metoden går ut på att individen speglas genom innovationsprocessen och bidrar till utveckling av både individer och företag. Metoden har två unika inslag, det ena är att omvandla arbetslösa till en resurs som kan leda till tillväxt, det andra är att skapa nya perspektiv på arbetsmarknaden för de som deltar. Projektet har dock inte uppnått målet att 65 % skulle gå vidare till anställning, företagande eller studier. Endast 37 % har gått vidare, vilket är en låg måluppfyllelse i relation till projektmålet. Det är svårt att uttala sig om varför så få har gått vidare. Man kan fråga sig om målet från början var för högt att uppnå, om målgrupperna var för svåra att få vidare eller om genomströmningen av deltagare var för långsam, särskilda svårigheter på den lokala arbetsmarknaden eller något annat. Det är förmodligen en kombination av både nämnda och andra orsaker. Vi har dock utvärderat andra projekt med deltagare som haft liknande eller sämre förutsättningar med liknande mål, men där resultaten har varit betydligt bättre. Vårt intryck är att de projekt som lyckas mycket bra också är väl strukturerade med tydliga målsättningar med fokus på vad de ska åstadkomma. En brist i UMA-projektet som vi tror faller tillbaka på resultatet är bristande dokumentation, struktur, planering och överblick. Projektet är överlag rörigt med många olika kategorier deltagare som metoden är mer eller mindre lämplig för. Genomströmningen har varit mycket låg och antalet deltagare som har gått vidare till arbete, studier eller startat eget företag är få. Dokumentationen är i detta avseende bristfällig i projektet och därför går det inte att uttala sig om vad som har gjort att de som har gått vidare har gått vidare liksom de som inte har gjort det. Det är fullt möjligt att de som inte har gått vidare inte har haft förutsättningar att ta till sig eller tillämpa metoden pga funktions- eller språkhinder. Några exempel på vad som saknats är en övergripande verksamhetsplan som omfattar samtliga aktiviteter som genomförs i projektet samt kursschema. Olika utvecklingsmål i projektet bör också tidssättas och regelbundet följas upp av projektägaren, förslagsvis varannan månad. Det saknas också en stabil mötesstruktur för hur och när möten hålls med personal och projektledning samt dokumentation av dessa. Som vi ser det behöver projekt också reflektera över en strategi för spridning av metoden samt ser över styrgruppens sammansättning och funktion. För att uppfylla ESF-rådet krav på projekt behöver projektet visa på ett konkret och självständigt arbete med jämställdhetsintegrering och tillgänglighet. Trots dessa brister vill vi betona att en intressant metod har utvecklats och att projektet har bedrivit en meningsfull verksamhet för deltagarna. Metoden ser vi som värdefull att sprida. Töcksfors, februari 2013 Angela Nilsson AGASPO AB AGASPO AB 17