Slutrapport genomförande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport genomförande"

Transkript

1 Sid 1 (12) Projektnamn Utveckling mot arbete (UMA) Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. UMA - Utveckling Mot Arbete baserades på en projektidé med avsikt att skapa nya vägar till arbetsmarknaden. Projektets tillämpade metod bygger på produkt- och tjänsteutveckling med tydliga paralleller till arbetssökande. Verksamheten har samarbetat med ett antal företag och andra aktörer för att ge deltagarna nya möjligheter att komma tillbaka till arbetslivet. Projektidén bygger på att principer från produkt- och tjänsteutveckling speglar hur man på ett effektivt sätt kan marknadsföra sig själv på arbetsmarknaden. I detta ligger också att verksamhetens innehåll är användbart både för den som söker arbete och den som vill starta eget företag eller vill utveckla en idé till produkt eller tjänst. Aktiviteterna i UMA var uppbyggda på samma sätt som ett affärsprojekt växer fram från idé till färdig produkt eller tjänst. Avsnitt som exempelvis IT, ekonomi och konstruktion gav eftertraktade kunskaper, samtidigt som deltagarna genom verksamheten fick direktkontakt med företag. Genom UMA fick deltagarna vidare inblick i olika yrkesområden och de kunde upptäcka intressen och talanger, som de kanske inte var medvetna om innan. Verksamheten inspirerade också till vidareutbildning, då UMA hade kontakter med utbildningsenheter inom olika områden. Se vidare: Målsättningen var att 65 % av deltagarna skulle gå vidare till arbete, praktik, studier eller eget företagande. Resultatet blev att 59 % (154 personer av totalt 261 deltagare) gick vidare till ovanstående. Målsättningen ur jämställdhetsperspektiv var att fördelningen kvinnor och män skulle vara 50 % vardera. Resultatet blev 47 % kvinnor och 53 % män. Personer med utländsk bakgrund var 53 personer, med fördelningen 28 kvinnor och 25 män. FRIRPT v.1 [ ] d.frirpt v.1 Projektets resultat - Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring. - Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit. - Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till? - Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå? UMA var inriktat mot arbetslöshetsproblematiken då berörda aktörer uppmärksammat behovet av nya metoder för att komma till rätta med den negativa arbetsmarknadsutvecklingen. Projektets samverkanspartners hade konstaterat att det fanns brister i utbudet av åtgärder för personer som står långt från arbetsmarknaden, främst långtidsarbetslösa och långtidssjukskrivna. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Kristinehamns kommun gav projektet sitt stöd och såg god potential i projektet utifrån sina målgruppers behov. De har varit samverkanspartners och medfinansiärer i projektet. Behovet skulle lösas genom att utveckla en metod som stärker möjligheterna för personer som står långt från arbetsmarknaden att få en fast förankring i arbetslivet. Metoden bygger på en kreativ miljö

2 Sid 2 (12) som ska främja stärkande av individer genom relevanta arbetsuppgifter inom arbetsmarknadsattraktiva områden och nära kontakt mellan personer som står utanför arbetsmarknaden och arbetsgivare. Grunden för detta är produkt- och tjänsteutveckling som speglas över till det individuella arbetssökandet. Ett aktiebolag, Broid AB, har startats för att driva metoden vidare och aktiviteter för målgrupperna kommer att drivas vidare av projektägaren i samverkan med Arbetsförmedlingen. Genom projektet har också projektägarens (Kristinehamns folkhögskola) roll som intermediär i kommande verksamheter uppmärksammats. I sammanhanget kan också nämnas projektägarens roll i arbetet med svaga grupper som står långt från arbetsmarknaden. (Se vidare nedan.) Angående innovativ verksamhet så skapar ovannämnda goda nätverkskontakter för kunskapsöverföring, flexibelt lärande och nya erfarenheter samtidigt som det effektivt sammanför den som söker arbete med den som har behov av arbetskraft. Genom de praktiska arbetsuppgifterna inom verksamheten får projektdeltagarna nya erfarenheter och kunskaper. Projektdeltagarnas nära samarbete inom arbetsgrupperna och med företag och andra aktörer ökar samtidigt deras möjligheter att bygga upp värdefulla nätverk och få kontakt med arbetsgivare. Genom metoden ges nya möjligheter att tillvarata och synliggöra målgruppernas kompetenser. Metoden skapar direktkontakt mellan målgrupperna och arbetsgivare via naturliga kopplingar genom deltagarnas arbete inom innovationsprocessens olika steg. Här finns en viktig skillnad jämfört med befintliga lösningar, där kontakten mellan målgrupperna och arbetsgivare sker genom mer traditionellt arbetssökande eller exempelvis coachning. Samverkan kring utvecklandet av projektet har skapat möjligheter för de inblandade att stärka sina verksamheter och lösa gemensamma problem. Detta har stärkt målgruppernas möjligheter att nå ut mot arbetsmarknaden. Hänsyn till deltagarna och deras åsikter och förhållningssätt har också tagits, för att även dessa ska kunna anses ingå i samverkan. Intervjuundersökningar och målgruppsundersökningar i enkätform har varit viktiga redskap i detta arbete. Samverkanspartners som arbetar med målgrupperna har haft som syfte med sin projektmedverkan att få målgrupperna närmare arbetslivet. Deras uppdrag i projektet har varit att förse det med deltagare från målgrupperna, tillhandahålla kompetens och handledning, samt även aktivt delta i projektets verkställande genom deltagande i styrgruppen. Filipstads kommun och Storfors kommun har motsvarande behov, men deras aktiva medverkan har varit mindre omfattande och riktat mot att ta del av projektresultat. Region Värmland har varit medfinansiär genom kontanta medel och hade intresse i projektet för att stärka regionens tillväxt och arbetsmarknadssituation. Region Värmland har även haft en representant i styrgruppen. Alla till projektet kopplade aktörer, oavsett grad av medverkan, har varit utvalda utifrån de specifika kompetenser de besitter men urvalet har även tagit hänsyn till aktörernas egna intressen i projektet och även beaktat deras egna verksamheter. Det senare har varit viktigt för att stärka de inblandade aktörernas engagemang. Härigenom säkerställdes också effektiva samarbetsformer mellan projektet, dess samverkanspartners och andra inblandade aktörer. Spridningen och det strategiska påverkansarbetet inriktades mot att sprida kunskap om projektverksamheten och dess innovativa metod, men också mot att synliggöra de kompetenser som finns hos målgrupperna. Utifrån projektets målsättning och omvärldsanalys drogs slutsatsen att påverkansarbetet måste bedrivas på lokal, regional, nationell och europeisk nivå. Påverkansarbetet riktades mot beslutsfattare, politiker, myndigheter, organisationer men även mot företag. Påverkansarbetet baserades på information om verksamheten och dess resultat. Detta spreds till styrgruppen, berörda aktörer, genom en spridningskonferens och via massmedia. För att skapa engagemang tog påverkansarbetet mot både yttre och inre målgrupper hänsyn till mottagarnas egna behov och verksamheter (Se vidare nedan, under Spridning och påverkansarbete)

3 Sid 3 (12) Transnationella aktiviteter har genomförts. Under första halvåret av genomförandet togs kontakt med två projekt i Wales, Storbritannien: Engagement Gateway och North Wales Intermediate Labour Market project (ILM). Nyttan för UMA låg till viss del i informationsspridning om metoden men främst i erfarenhetsutbyte, då dessa projekt är riktade till motsvarande målgrupper som UMA. Projekten har vidare upplägg som gjorde dem särskilt intressanta för erfarenhetsutbyte. Båda dessa projekt tillhör Wales Council of Voluntary Action (WCVA). Efter att under de första två åren haft kontakter med båda ovannämnda projekt, riktades de aktiviteterna helt mot det ena av dem: ILM. Detta projekt har under sig ett antal olika mindre projektverksamheter som arbetar med arbetslöshet och utanförskap. Under våren 2012 genomfördes ett besök hos ILM av en representant från UMA. Besöket resulterade i ett stärkande av de transnationella aktiviteterna och ett värdefullt erfarenhetsutbyte. Det sistnämnda resulterade bland annat i att arbetssätt som studerats i Wales kom att implementeras i Arbetsförmedlingens verksamhet i Kristinehamn (se vidare nedan). Under 2014 genomfördes ett motsvarande besök hos UMA av representant från ILM. Under förlängningen av genomförandefasen var avsikten initialt att de transnationella aktiviteterna skulle avslutas med ILM och istället genomföras i form av ett besök hos berörda aktörer i Bryssel. Detta ändrades dock och kontakterna upprätthölls med ILM i Wales. Aktiviteter av ERUF-karaktär har ingått och i projektets budget ingår 2,11 % verksamhet av regionalfondskaraktär. Detta utgörs av upphandling av innovationsrådgivare. Då projektet använder innovationsprocessen (produkt- och tjänsteutveckling) som grund för aktiviteterna riktade till målgrupperna, krävs spetskompetens med inriktning mot innovation och utvecklingsarbete. Detta har förutom samverkan med företag också resulterat i 6 patentansökningar, 5 mönsterskydd och 3 varumärkesskydd. Syfte och mål med projektet - Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat. - Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer, beteende etc. - Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt? - Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur detta har påverkat projektbudgeten. Syftet med projektet som helhet är att utveckla en innovativ metod som markant stärker möjligheterna för personer som står långt från arbetsmarknaden att få en fast förankring i arbetslivet. Härigenom ska luckor i det befintliga utbudet av arbetsmarknads- och rehabåtgärder fyllas. Denna metod kommer att bygga på en kreativ miljö som främjar stärkande av individer genom relevanta arbetsuppgifter inom arbetsmarknadsattraktiva områden och nära kontakt mellan personer som står utanför arbetsmarknaden och arbetsgivare. Då det ingår i målsättningen att verksamheten ska överföras utanför genomförandefasens arbetsområde och själva metoden ska kunna tillämpas inom hela Europeiska unionen, ingår informationsspridning om projektverksamheten och den innovativa metoden i syftet. Alla deltagare, oavsett bakgrund och förutsättningar, ska genom UMAs innovativa metod stärka sina möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden. Målet är att genomförandefasen ska klara en genomströmning på 94 deltagare per år och att minst 65 % av deltagarna ska övergå till anställning, praktik, utbildning eller eget företagande. Så många personer med utländsk bakgrund som möjligt ska ingå som deltagare i projektet. För att främja jämställdhet är målet att 50 % av antalet deltagare i projektet under genomförandefasen, oavsett målgrupp, ska utgöras av kvinnor. I detta sammanhang bör påpekas att projektets inriktning mot produkt- och tjänsteutveckling riktar sig främst mot mansdominerade yrkesområden. Det

4 Sid 4 (12) är därför av särskild vikt från jämställdhetssynpunkt att antalet kvinnliga projektdeltagare är högt. Ytterst är målsättningen med projektet att det ska fortleva som en fullt utvecklad metod efter genomförandefasen. Metoden ska kunna användas inom hela Region Norra Mellansverige och vara tillämpbar i hela Sverige. Som innovativ metod ska konceptet i förlängningen vara applicerbart på motsvarande målgrupper och problembilder inom hela Europeiska unionen. Målsättningen var att 65 % av deltagarna skulle gå vidare till arbete, praktik, studier eller eget företagande. Resultatet blev att 154 personer av 261 deltagare (59 %) gick vidare till något av ovanstående. En skillnad i förväntat och faktiskt resultat var att genomströmningen blev lägre än förväntat (orsaker till detta: se nedan). För detaljerade resultatsiffror, se bilaga. Projektet har i enlighet med målsättningen utvecklat en metod utifrån ovannämnda arbetssätt och flera aktörer har tagit tillvara resultaten. Ökad insikt om målgrupperna och deras situation har framkommit under projekttiden och verksamhet för målgrupperna utifrån erfarenheter från aktiviteterna i projektet kommer att drivas efter projekttiden av projektägaren i samverkan med Arbetsförmedlingen. När det gäller lärande är erfarenheten från projektet att de som är långt ifrån arbetsmarknaden och som exempelvis har låg kunskap i svenska språket har behövt mer stöd och handledning, varför ytterligare en tjänst tillsats i projektet med särskild inriktning mot dessa deltagare. Personer som inte klarat av SFI bör generellt inte stå till arbetsmarknadens förfogande utan bör få mer förberedande aktiviteter. Generellt bör personer som inte kan ta till sig metoden och arbetssättet inte delta, utan bör få andra insatser innan ett deltagande kan bli aktuellt. Metoden kräver vidare tydliga mallar och dokument för att deltagarna generellt ska kunna ta till sig den, även om de inte har exempelvis språksvårigheter. När det gäller det fortlöpande intaget som begärts av Arbetsförmedlingen under projektets sista halvår har detta kraftigt försvårat verksamheten vad gäller genomförande av aktiviteter riktade till målgruppen. Om sådant upplägg krävs i fortsättningen måste metodanvändningen och annan verksamhet utifrån projekterfarenheter ta särskild hänsyn till detta i utformningen av aktiviteterna. En viktig erfarenhet som framkommit är också att det är svårt att få deltagargenererade idéer till produkter och tjänster ut på marknaden. Detta sista steg är oerhört svårt. Det är avgörande för resultaten att ha en mycket god kontakt med det lokala näringslivet, när det gäller att hitta anställningar och skapa praktikplatser. Här har projektets inslag av produkt- och tjänsteutveckling underlättat detta. Det har också visat sig att upprättandet av dessa kontakter krävt en god insikt i samt kännedom om det lokala näringslivet och de rätta personliga egenskaperna hos den person som sköter dessa kontakter och att denna person har stor lyhördhet vad gäller ömsesidiga behov och önskemål. Individens kompetens och förmåga tas tillvara och kopplas mot företagens behov, vilket genererar goda matchningsresultat. Den ökande kontakten mellan näringsliv och offentliga aktörer som skett i styrgruppen under förlängningen av genomförandefasen har stärkt dialogen mellan dessa parter. Lärande från de transnationella aktiviteterna har externt resulterat i att Arbetsförmedlingens personal i Kristinehamn förts närmare projektverksamheten och deltagarna genom att närvara ute i verksamheterna inte bara i UMA utan även i andra projekt och liknande verksamheter. Detta tar sig uttryck i att handläggare kommer på besök i samband med exempelvis verksamheternas veckomöten med deltagare och i samband med detta kan ge information, svara på frågor och ta hand om individuella ärenden. Initiativet till detta togs av en handläggare från AF i Kristinehamn, som informerades om ett förfarande i ett projekt i Wales.

5 Sid 5 (12) Där hade man handläggare från Job Center (motsv. Arbetsförmedlingen) ingående i projektet som en del av verksamheten för att stötta deltagarna i ärenden, som annars behövts göras på Job Center (dvs. Arbetsförmedlingsfrågor). Målgrupperna har generellt krävt mer tid än planerat för att kunna ta till sig metoden och det har funnits mer problematiker hos deltagare än beräknat. Fler deltagare har också varit i Fas 3 än vad som ursprungligen varit beräknat, vilket har påverkat budgeten. Det har dels dragit ner genomströmningen (Fas 3-are är generellt inskrivna längre än den planerade generella inskrivningstiden 6 månaderna) och har också markant förbättrat projektekonomin genom anordnarbidrag. Samma gäller att den anställda personalen har genererat medfinansiering genom stöd i form av s.k. nystartsjobb. Det har vidare varit svårt att få in tidsrapportering gällande offentligt bidrag i annat än pengar, i detta fall arbetstid. När det gäller Försäkringskassan, så har denna aktör under senare delen av genomförandefasen haft påtagliga svårigheter att få fram deltagare till projektet. Detta har föranlett en intern utredning hos Försäkringskassan. Arbetssätt Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i projektet. Projektet har arbetat utifrån en metod som bygger på produkt- och tjänsteutveckling med tydliga paralleller till arbetssökande. Det gruppvis genomförda arbetet med produkt- och tjänsteutveckling speglas över till hur deltagarna individuellt på ett effektivt sätt kan marknadsföra sig själv på arbetsmarknaden. Metodens innehåll är användbart både för den som söker arbete och den som vill starta eget företag eller vill utveckla en idé till produkt eller tjänst. Aktiviteterna i UMA är uppbyggda på samma sätt som ett affärsprojekt växer fram från idé till färdig produkt eller tjänst. Avsnitt som exempelvis IT, ekonomi och konstruktion ger eftertraktade kunskaper, samtidigt som deltagarna genom verksamheten får direktkontakt med företag. Genom UMA får deltagarna inblick i olika yrkesområden och de kan upptäcka intressen och talanger, som de kanske inte var medvetna om innan. Verksamheten inspirerar också till vidareutbildning, då UMA har kontakter med utbildningsenheter inom olika områden. Principerna från produkt- och tjänsteutvecklingen speglades sedan över på det individuella arbetssökandet. Både det gruppvis och det individuellt genomförda arbetet utgår från fastställda steg som presenteras i fyra mallar för arbetet som utvecklats under genomförandefasen. Produktutvecklingsprocessen startar med idéfasen, brainstorming, vem som äger idén, analys, kundnyttan, miljöpåverkan, nyhetsgranskning, marknadsundersökning, resultatkalkyl samt resultatbudget. Individprocessen (spegling av Produktutvecklingsprocessen) startar med vad vill jag, brainstorming, analys, kompetens, hur ser arbetsmarknaden ut? Lönestatistik, nystartsjobb och privatbudget ingår. Marknadsplan innehåller: beskrivning & sammanfattning, situationsanalys, SWOT-analys, mål, marknadsföringsstrategier, marknadsföringsprogram, handlingsprogram, likviditetsbudget, bilagor och referenser. Individplan (spegling av Marknadsplan) innehåller: beskrivning & sammanfattning, situationsanalys, SWOT-analys, personligt mål, marknadsföringsstrategier, marknadsföringsprogram, handlingsprogram, personlig likviditetsbudget, bilagor och referenser. Projektet samarbetar med ett antal företag och andra aktörer för att ge våra deltagare nya möjligheter att komma tillbaka till arbetslivet. Samarbetet med näringslivet och företag

6 Sid 6 (12) innebär exempelvis att de kommer till oss som föreläsare, men också som uppdragsgivare. Detta gör att deltagarna får syssla med uppgifter som kommer dem själva och näringslivet till nytta. Härigenom får deltagarna stora möjligheter att synliggöra sig och sina kompetenser för företagen. Då deltagarna i UMA har många olika kompetenser och yrkesbakgrunder, kan UMA också fungera som en resurs i samband med nyrekrytering. UMA och metoden har därför varit bra för individ, företag och samhälle. Arbetssättet har gjort deltagarna mer kreativa på olika områden och de har fått mer självförtroende. De stärkte sina förmågor att arbeta både i grupp och individuellt och de lärde sig ett lösningstänkande genom produkt- och tjänsteutvecklingsarbetet, som de kan applicera på sin egen livssituation. Det har också framkommit att verksamheten skapat trygghet för deltagarna. Projektets kontakter med företag genom samarbeten har gett en god grund för matchning mellan arbetsgivare och arbetstagare, i kombination med att individerna stärkts så att de vågade ta kontakt med företagen och börja arbeta. På initiativ av både deltagare och samverkanspartners har körkortsteori också blivit en del av verksamheten. Något som hade kunnat göras bättre redan från projektstart är tydligare schemaläggning av aktiviteter. Detta förbättrades dock senare. Vad gäller samarbetspartners medverkan så hade framförallt rekryteringen av deltagare till projektet kunnat fungera bättre. Styrgruppens roll hade behövt vara mer klart definierad redan från projektstart. När det gäller det transnationella arbetet så hade en avsiktsförklaring ( letter of intent ) varit mycket bra för att säkerställa samverkan mellan parterna. Numera är en sådan ett krav vid transnationella aktiviteter, men det kravet fanns inte vid ansökningstillfället. Deltagande aktörer i projektet Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete. Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas sammansättning. Hur har grupperna fungerat? Arbetsförmedlingen: Medfinansiär, tillför kontanta medel, anordnarbidrag och nystartsjobb, lagt ner tid i projektet (chefer och handläggare) samt haft representant i styrgruppen. Anvisat deltagare. Försäkringskassan: Medfinansiär, lagt ner tid i projektet (chefer och handläggare) samt haft representant i styrgruppen. Anvisat deltagare. Kristinehamns kommun: Medfinansiär, tillfört kontanta medel. Lagt ner tid i projektet (chefer och handläggare Individ och Familjeomsorgen) samt haft representant i styrgruppen. Anvisat deltagare. Filipstads kommun: Medfinansiär, lagt ner tid i projektet (chef Arbetsmarknads- och integrationsenheten) Storfors kommun: Medfinansiär, lagt ner tid i projektet (chefer och annan personal). Anvisat deltagare. Region Värmland: Medfinansiär, tillfört kontanta medel. Inledningsvis haft representant i styrgruppen. Kristinehamns folkhögskola: Projektägare. Haft representanter i styrgruppen. Lagt ner tid i projektet (administrativ chef: personalansvar, ekonomisk redovisning).

7 Sid 7 (12) Styrgruppen bestod inledningsvis endast av representanter från ovannämnda aktörer. Då projektet förlängdes med ett år genom en uppgradering, så ändrades sammansättningen av styrgruppen, genom att representanter för näringslivet kom att ingå. Detta visade sig påtagligt stärka styrgruppen och skapade även ett forum för möte mellan näringsliv och offentliga aktörer. Det hade varit mycket fördelaktigt projektets verksamhet om styrgruppen haft en sådan sammansättning redan från början. Jämställdhetsintegrering Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Projektet har haft en fastställd plan för arbetet med jämställdhet och denna plan reviderades under genomförandefasen. En målsättning gällande jämställdhet har varit att projektet ska ha 50 % kvinnor och 50 % män, vilket också generellt har uppfyllts under hela genomförandefasen (53 % män, 47 % kvinnor). Detta har varit särskilt viktigt, då projektet har utgått från produkt- och tjänsteutveckling, vilket är att betrakta som ett mansdominerat område. Projektet har hela tiden eftersträvat könsneutral information, presentation, texter, föreläsningar och liknande. Kvinnor och kvinnors utvecklingsidéer har lyfts fram som exempel. En jämn könsfördelning av föreläsare har också eftersträvats och uppnåtts (57 % män, 43 % kvinnor). Förutom nämnda kvantitativa resultat har också eftersträvats att resurser fördelats jämnt ur jämställdhetsperspektiv och i samband med detta har 4 R-analyser genomförts under projekttiden. Fortlöpande kontakter med processtöd jämställdhet har upprätthållits och processtöden har medverkat som stöd i samband med nämnda 4 R-analyser. Processtödet har också genomfört jämställdhetsutbildning med all personal i projektet samt representanter för projektägaren. Projektet har också haft kontakt med andra ESF-projekt i samband med jämställdhetsarbetet och personal har deltagit i ESF-arrangerade konferenser, utbildningar och liknande med inriktning mot jämställdhet. Under förlängningen av genomförandefasen ökade projektets fokus på kvinnors företagande, vilket borde ha varit med redan från projektstart. En ytterligare uppföljning av resursfördelning och liknande hade också stärkt jämställdhetsarbetet. I jämställdhetsarbetet har 4 R-analys använts, men dessa kunde ha gjorts en gång varje halvår för att ännu mer följa upp dessa aspekter. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Verksamheten har bedrivits i projektägarens lokaler, som är tillgänglighetsanpassade. Projektägaren har också stor erfarenhet av arbete med personer med olika former av funktionsnedsättningar: fysiska, kognitiva, psykiska och sociala. Personal från projektägaren med expertkompetens inom området har också genomfört utbildningar med projektpersonalen, främst gällande synnedsättningar och Aspergers syndrom. Delar av projektpersonalen har också varit med i konferenser och utbildningar gällande tillgänglighet. Plan för arbetet med tillgänglighet upprättades i samverkan med processtöd tillgänglighet. Planen gjordes efter c:a halva projekttiden, med jämställdhetsplanen som en form av förlaga. Planen var också inspirerad av denna, då projektledningen sett de stora fördelarna med att ha en plan för jämställdhetsarbetet och ville prova konceptet även för tillgänglighetsarbetet. Det hade varit bra om denna plan hade funnits med redan från projektstart, men krav på sådan

8 Sid 8 (12) fanns inte då. En person anställdes genom en uppgradering under andra halvan av den ursprungliga genomförandefasen, med arbetsuppgift att stötta och handleda bl.a. personer med olika former av funktionsnedsättningar. Här kan särskilt nämnas personer med Aspergers syndrom. Nämnas bör också att ett påfallande stort antal av deltagarna har haft läs- och skrivsvårigheter p.g.a. dyslexi, vilket också är att betrakta som en funktionsnedsättning. Programvara för personer med läs- och skrivsvårigheter (Saida, Stava Rex) har inköpts och fanns tillgängligt på alla projektets datorer. Under genomförandefasens halvår kom personer som stod mycket långt från arbetsmarknaden att skrivas in och de hade i högre grad än tidigare olika former av fysiska problematiker, vilket föranledde att ett antal mer ergonomiskt anpassade stolar hyrdes in till verksamheten. Tack vare den stöttning som projektet kunde ge till personer med funktionsnedsättning, så lyckades ett stort antal av dessa personer mycket bra med sina arbetsuppgifter och kunde gå vidare med sina utvecklingsprojekt. Som exempel kan nämnas en person som gick vidare till en företagsinkubator och en annan har utvecklat en företagsportal. Då projektet har arbetat med samtliga målgrupper inom ESF:s programområde 2, så har man i förväg inte kunnat förutse vilka funktionsnedsättningar som skulle bli aktuella eller i vilken omfattning de skulle förekomma. Därför har verksamheten från början krävt en hög grad av allmän tillgänglighet, vilket underlättats av att lokalerna redan var förberedda för detta. Samtidigt har ett fortlöpande lärande krävts, vilket också har genomförts. Regionala prioriteringar Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med. Projektets verksamhet har kopplingar till regionala prioriteringar som fastställts i "Värmland växer - och känner inga gränser" (regionalt utvecklingsprogram ), både vad gäller Insatsområde: Innovativa miljöer och Strategi: Innovation för hållbar tillväxt. I nedanstående text citeras "Värmland växer - och känner inga gränser" och citaten kopplas till berörda delar av UMA:s verksamhet. I utvecklingsprogrammet fastställs att man vill Främja samagerande i nya gränssnitt och nätverk som leder till innovationer samt Vidareutveckla och skapa långsiktiga och strategiska innovationsplattformar där kunskap och perspektiv kan bytas mellan företag, offentlig sektor och forskningsmiljöer. UMA har genom projektets samverkan med företag, offentlig sektor och i viss mån forskningsmiljö bidragit till detta, samt ökat samverkan och kommunikation mellan dessa aktörer genom deras koppling till projektet. Gällande insatsområde betonas att "En förutsättning för innovationer är öppna, tillåtande, inspirerande utvecklingsmiljöer där forskning, företag och en mångfald av människor möts. Innovationer uppstår sällan som isolerade händelser, utan i gränssnitt mellan olika kompetenser och branscher." Detta kan tydligt kopplas till projektverksamheten, där möten sker mellan människor med olika bakgrunder och kompetenser, exempelvis mellan deltagare och företagare. Det sker också möten mellan olika aktörer som utbildningsenheter, myndigheter och organisationer. Vad gäller fastställd strategi i utvecklingsprogrammet så kan UMA:s verksamhet kopplas till: "Målet är en ökad innovationstakt och innovationshöjd". För UMA är detta påtagligt när det gäller att "främja samagerande i nya gränssnitt och nätverk som leder till innovationer". I utvecklingsprogrammet framhålls också Åtgärder som stärker den värmländska innovationskapaciteten bidrar på ett direkt sätt till det övergripande målet för ökad hållbar

9 Sid 9 (12) tillväxt. Därför bör sådana åtgärder höra till de högst prioriterad i programmet Genom projektverksamhetens inriktning mot produkt- och tjänsteutveckling samt inslagen av ERUFkaraktär i form av en innovationsrådgivare, kopplas den tydligt till ovannämnda delar i Värmland växer och känner inga gränser. Koppling finns även till insatsområdena Kompetensförsörjning och Livskvalitet. Vad gäller insatsområdet Kompetensförsörjning är detta tydligt beträffande kompetensmatchning, där målet är att säkerställa företagens och den offentliga sektorns kompetensbehov och öka värmlänningens anställningsbarhet. Angående insatsområdet Livskvalitet finns tydlig koppling genom att: I en attraktiv region är trygghet, delaktighet och ett öppet socialt klimat viktiga byggstenar. Vi ska öka människors möjligheter att skapa sina egna förutsättningar. Viktigt blir att alla ska kunna ta steget uppåt i försörjningstrappan, från bidragsberoende till ökad självförsörjning och allt mer högproduktiva jobb. Syftet är en förbättrad livssituation för individer, kompetensförsörjning för arbetslivet och minskade samhällskostnader. Spridning och påverkansarbete Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. - Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? - Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? - Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka bör göra det? Arbetet med spridning och strategisk påverkan inriktades mot att sprida kunskap om projektverksamheten och dess innovativa metod, vilket var en fastställd målsättning (se även ovan). Utifrån denna målsättning och omvärldsanalys drogs slutsatsen att arbetet måste bedrivas på lokal, regional, nationell och europeisk nivå. Det riktades mot beslutsfattare, politiker, myndigheter, organisationer men även mot företag och baserades på information om verksamheten och dess resultat. Detta spreds via massmedia men framförallt till styrgruppen, berörda aktörer, genom en spridningskonferens i vilken bl.a. flera kommunalråd medverkade. För att skapa engagemang tog spridning och påverkan mot både yttre och inre aktörer/ målgrupper hänsyn till mottagarnas egna behov och verksamheter. Ett mål för projektets spridning och påverkan har varit att alla samarbetspartners och övriga berörda aktörer ska få information och möjlighet att följa verksamhetens utveckling och resultat, så att projektets metod kan spridas och olika former av implementering av resultat och erfarenheter i ordinarie verksamheter kan göras. I detta ligger inte bara kunskapsspridning om metoden, den övriga verksamheten och resultaten, utan också att synliggöra de kompetenser och liknande som finns hos målgrupperna. På lokal och regional nivå riktades påverkansarbetet mot kommuner, lokala arbetsförmedlingar, Försäkringskassan, länsstyrelser samt utbildningsanordnare på olika nivåer. Företag och företagarorganisationer har varit av stort intresse och detta gäller även småföretag. Småföretag är intressanta att påverka för att få dem att inse värdet hos deltagarna i UMA och i förlängningen öka insikten att det finns mycket kompetens och erfarenhet att hämta hos projektets målgrupper. På nationell nivå riktades påverkansarbetet mot Arbetsförmedlingen centralt, regering och riksdag, Arbetsmarknadsdepartementet, riksomfattande myndigheter (Arbetsmarknadsverket, Arbetsmarknadsstyrelsen, Försäkringskassans centrala ledning) och riksomfattande arbetsgivarorganisationer (Svenskt näringsliv, Småföretagarna). På europeisk nivå kommer projektets strategiska påverkansarbete att inriktas mot Europeiska kommissionen. Information, resultat och liknande kommer att skickas till kommissionsledamot Laszlo Andor, ansvarig för sysselsättning,

10 Sid 10 (12) socialpolitik och lika möjligheter (I ansökan om genomförande angavs Vladimir Spidla, som då var motsvarande kommissionär). Här kan noteras att kommissionär Andor svarade genom ombud (Roland Bladh). I svaret framhålls projektresultaten som mycket intressanta och att man kommer att använda UMA som exempel på ett framgångsrikt ESF-projekt. Arbetet började i närområdet och med samverkanspartners, för att säkerställa i inledningsskedet nödvändiga samarbetsformer och kommunikation, för att därefter breddas och riktas utåt i landet. Utskick gjordes till samtliga regionförbund, kommuner och Arbetsförmedlingens kontor i Norra Mellansverige samt regionförbundet Örebro. Därutöver genomfördes möten med ett antal berörda och för arbetet viktiga aktörer, som Arbetsförmedlingens kompletterande aktörer, folkhögskolor och andra utbildningsanordnare samt projekt (främst ESF-finansierade). UMA besökte också Almedalsveckan 2012 och genomförde också ett seminarium där. Detta skapade i sin tur kontakter som ledde till ett informationsmöte i Riksdagen och andra viktiga kontakter. Utifrån råd från projektägare och extern utvärderare (Agaspo AB) smalnades arbetsfältet av igen och riktades till de aktörer som utkristalliserats i samband med det bredare spridningsarbetet. Härigenom kunde kontakter etableras med tre kommuner och ett regionförbund, Region Gävleborg (Region Värmland är som nämnts ovan redan engagerat i projektet). De tre kommunerna är Sunne och Säffle i Värmlands län och Laxå i Örebro län. Efter förslag från Arbetsförmedlingen centralt (dåvarande Utvecklingsenheten) undersöktes möjligheterna för fortsatt verksamhet efter projektet som en av Arbetsförmedlingen upphandlad aktör. Projektledning och projektägare undersökte detta, vilket även kopplades till de tre ovannämnda kommunerna. Efter fortsatt utredning, samt efter besked från Arbetsförmedlingen lokalt att detta inte var aktuellt, byttes inriktning. Istället kom fokus att ligga på att säkerställa en fortsatt verksamhet för målgrupperna i projektägarens regi. Detta beslut skedde också i samverkan med Arbetsförmedlingen lokalt. Verksamheten kommer att baseras på uttalade behov som Arbetsförmedlingen har för sin målgrupp i kombination med lärande och erfarenhet från projektverksamheten. Resultaten kommer också att tillvaratas genom en ESF-finansierad förstudie, i vilken kartläggning av liknande insatser för målgrupperna kommer att göras och sammanställas. Här kan också nämnas projektägarens Kristinehamns folkhögskolas framtida roll som intermediär, som man avser att utveckla vidare regionalt med sin huvudman Region Värmland. UMA har gett folkhögskolan nya insikter som kan utveckla dess roll som intermediär och göra utbildningsutbud och annan verksamhet mer arbetsmarknadsinriktad. Det är viktigt att så tidigt som möjligt ha klart för sig vad man vill med spridnings- och påverkansarbetet och att tidigt knyta till sig nyckelpersoner för detta arbete. Samtidigt har erfarenheten från arbetet visat att det är svårt att förändra myndigheter som Arbetsförmedlingen och liknande aktörer. En erfarenhet är i förlängningen av detta att inte underskatta spridnings- och påverkansarbetet, utan ge det både tids- och budgetutrymme. Extern utvärdering Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Under genomförandefasens första tre år var Agaspo AB extern utvärderare och de var inriktade mot kvalitativ utvärdering. Under förlängningen av genomförandefasen (det fjärde året) så var tanken att denna utvärdering skulle löpa parallellt med en socio-ekonomisk utvärdering, utförd av Payoff AB. Dock var Agaspo AB bara upphandlade för den ursprungliga treåriga genomförandefasen och kunde inte utifrån projektets budgetram fullfölja sitt uppdrag. Den ursprungliga utvärderingen hjälpte till med en renodling av arbetsformer. Den lyfte fram

11 Sid 11 (12) problemområden i verksamheten och skapade bättre strukturer, samt medverkade till att man hittade bättre samarbetsstruktur med projektägaren. Den socio-ekonomiska utvärderingen har stort värde för lärandet i projektet och för att se effekterna av arbetet ur ett större samhällsperspektiv, samtidigt som den är användbar för arbetet med spridning och implementering. När det gäller vad som kunnat göras bättre bör framhållas ett mer aktivt agerande från projektledning och projektägare fortlöpande gällande vad man vill ha ut av utvärderingen. Detta måste finnas med från början, så att man är medveten om vad man vill med den. I annat fall kan det bli mycket tidskrävande att hantera. I de fall som en extern utvärdering kommer att kräva stora insatser även av projektet, så kan det vara lämpligt att budgetera för personal som har en särskild inriktning mot detta. Egenutvärdering Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Under genomförandefasen har fortlöpande kursutvärderingar gjorts, vilka överlag gett mycket positiva snittvärden. Enskilda samtal har genomförts med deltagarna, framförallt i form av intervjuer när de börjar i projektet men detta har även gjorts vid andra tillfällen efter behov. Program har utvecklats för deltagarna och diverse statistikuppgifter och även för redovisning, vilket har kompletterat ESF:s mallar. Fortlöpande kommunikation och samtal har genomförts med samverkanspartners, för att utveckla samarbete och rutiner. Fortlöpande resultatredovisning har presenterats för projektägaren och för styrgruppen, vilka gett respons på detta. Dokumentation av målgruppens aktiviteter har också gjorts, särskilt genom de i projektet utvecklade dokumenten Produktprocessen, Individprocessen, Marknadsplan och Individplan, där processerna kan följas. Det är viktigt även för egenutvärderingen att man har klart för sig redan på ett tidigt stadium vad man vill få ut av den. Intervjuer med deltagarna har genomförts då dessa har skrivits in i projektet, vilket har gett en bra bild av föreläget. Något som ytterligare hade stärkt egenutvärderingen hade varit att genomföra intervjuer med deltagarna även när de slutade i projektet, då detta hade gett en bild av hur varje deltagare förändrats vad gäller kunskap, attityd och självkänsla. Kommentarer och tips Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? Läs på om upphandlingar. Kolla också upp om själva upphandlingsförfarandet i sig kostar pengar (det kan det göra!) och budgetera för detta i så fall. En viktig del i lärandet har också varit att det krävs mycket arbete att utveckla samarbetsformer och upprätta kommunikationskanaler med inblandande samarbetspartners. Inte minst rekrytering av deltagare och kommunikationen med myndigheter kring detta är tidskrävande. Samarbetsformer och kommunikation bör därför upprättas på så tidigt stadium som möjligt och man bör ha det i åtanke i tidsplanering och budgetering. Kontaktpersoner Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta? Anna-Lena Klerks (administrativ chef och projektsamordnare, projektägaren)

12 Sid 12 (12)

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juni 2012 1. Verksamheten

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): februari 2014 1. Verksamheten

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): november 2013 1. Verksamheten

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): maj 2013 1. Verksamheten

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juni 2013 1. Verksamheten

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): mars 2013 1. Verksamheten

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2012 1. Verksamheten

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): januari 2013 1. Verksamheten

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juli 2013 1. Verksamheten

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): augusti 2012 1. Verksamheten

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): mars 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): oktober 2011 1. Verksamheten

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): maj 2011 1. Verksamheten

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): januari 2012 1. Verksamheten

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): september 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Om Du har frågor angående slutrapporteringen, hör av Dig till Din handläggare på Svenska ESFrådet.

Om Du har frågor angående slutrapporteringen, hör av Dig till Din handläggare på Svenska ESFrådet. PK 2010-6 Slutrapport Projektnamn: Ung i Fokus Diarienr: 2008-3050011 Projektperiod (ÅÅMMDD-ÅÅ-MM-DD): 2008-05-01 2011-04-30 Syftet med en enhetlig mall för slutrapportering är att underlätta spridning

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): februari 2012 1. Verksamheten

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (6) Projektnamn Öka andelen långtidsfriska Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

Kvartalsrapport UMA 2012-04-01 2011-06-30

Kvartalsrapport UMA 2012-04-01 2011-06-30 Kvartalsrapport UMA 2012-04-01 2011-06-30 Deltagare och aktiviteter riktade till målgruppen Deltagarantalet har gradvis ökat under kvartalsperioden, då enskilda deltagare har skrivits in i projektet efter

Läs mer

Genomförandeprocessen

Genomförandeprocessen 1 Genomförandeprocessen Utifrån syftet att se hur genomförandet av projektet fungerar: Projektets målgrupp/deltagare Arbetsgivare Samverkansparter: handläggare, kontaktpersoner m fl Sammanlagt 30 intervjuer

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (8) Projektnamn Jobb IN Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Jobb IN har arbetat för att mobilisera utrikesfödda långtidsarbetslösa

Läs mer

EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden. Svenska ESF-rådet

EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden. Svenska ESF-rådet EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden Svenska ESF-rådet VI FÖRÄNDRAR ARBETSMARKNADEN ESF-rådet i korthet ESF- rådet är en myndighet som arbetar på uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet och Socialdepartementet

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Syfte: att dela erfarenheter kring och skapa bättre förutsättningar för

Läs mer

Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat.

Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Datum: PK 2010-6 2011-03-25 Kontaktperson: Titti Norling Slutrapport Projektnamn: Kompetensutveckling Rättviksföretag genomförande Diarienr: 2009-3060004 Projektperiod : 2009-02-02 2010-12-31 Syftet med

Läs mer

Handlingsplan. Jämställd regional tillväxt i Västerbotten

Handlingsplan. Jämställd regional tillväxt i Västerbotten Handlingsplan Jämställd regional tillväxt i Västerbotten Inledning Regeringen har gett Tillväxtverket i uppdrag att utveckla arbetet för jämställd regional tillväxt. Målet med uppdraget är att kvinnor

Läs mer

Mål och programområden

Mål och programområden Mål och programområden Övergripande mål för Socialfonden: Ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud. Två programområden: Programområde 1: Kompetensförsörjning Programområde

Läs mer

Kvartalsrapport UMA 2011-07-01 2011-09-30

Kvartalsrapport UMA 2011-07-01 2011-09-30 Kvartalsrapport UMA 2011-07-01 2011-09-30 Deltagare och aktiviteter riktade till målgruppen De gruppvis genomförda aktiviteterna för deltagarna har under de sista månaderna i Kurs 3 (juli och augusti)

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (6) Beslutsdatum 2008-04-29 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Stockholm Namn på utlysning: Förprojektering

Läs mer

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade Norra Västmanlands Samordningsförbund Norbergsvägen 19 737 80 Fagersta Telefon: 0223-442 55 Mobil: 0736-498 499 Fagersta 12 04 2012 www.samordningnv.se http://samordningnv.blogspot.com/ www.facebook.com/norravastmanlandssamordningsforbund

Läs mer

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Europeiska socialfonden stödjer projekt som främjar kompetensutveckling och motverkar utanförskap

Europeiska socialfonden stödjer projekt som främjar kompetensutveckling och motverkar utanförskap Europeiska socialfonden stödjer projekt som främjar kompetensutveckling och motverkar utanförskap Innehåll PO 1: Kompetensförsörjning PO 2: Ökat arbetskraftsutbud Ansökningsomgången inom PO1 Processtöd

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Om Du har frågor angående slutrapporteringen, hör av Dig till Din handläggare på Svenska ESFrådet.

Om Du har frågor angående slutrapporteringen, hör av Dig till Din handläggare på Svenska ESFrådet. PK 2010-6 Slutrapport Projektnamn: FFA Förebyggande Friskvårds Arbete Diarienr: 2009-306217 Projektperiod (2010-01-11 2011-06-30) Syftet med en enhetlig mall för slutrapportering är att underlätta spridning

Läs mer

Diarienummer 2017/ Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling.

Diarienummer 2017/ Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. 1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för ESF Nationellt Kompetensutveckling i relation till samhällsorientering och etablering av

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (7) Projektnamn Karriär i Halland Slutrapport genomförande FRIRPT v.1 [1348052608867] d.frirpt v.1 Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Karriär i

Läs mer

ÖVERENSKOMMELSE OM SAMARBETE mellan Region Västernorrland och Arbetsförmedlingen

ÖVERENSKOMMELSE OM SAMARBETE mellan Region Västernorrland och Arbetsförmedlingen DATUM Sida 1 (5) Dnr Region Västernorrland 18RS726 Dnr Arbetsförmedlingen Af-2018/0006 9811 ÖVERENSKOMMELSE OM SAMARBETE mellan Region Västernorrland och Arbetsförmedlingen Bakgrund Under juni 2017 träffade

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

1. Väsentliga förändringar sedan föregående rapport

1. Väsentliga förändringar sedan föregående rapport Sid 1 (6) Statusrapport till styrgrupp Projektets namn: MedUrs Rapportperiod: augusti - november Rapporten har skrivits av: Therese Lundgren 1. Väsentliga förändringar sedan föregående rapport Beskriv

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Datum: 110211 Version nr: Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Namn HAMNRINGEN Bakgrund Ungdomsarbetslösheten i länet befinner sig på en hög nivå, i januari 2011 var den 12,4 % (arbetslösa

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (11) Projektnamn RAPS Region Skånes Arbetsmarknadspolitiska Satsning Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Ge en sammanfattande

Läs mer

Praktikkartläggning. Så här gör vi det bättre för individer och arbetsgivare i samband med praktik eller subventionerad anställning

Praktikkartläggning. Så här gör vi det bättre för individer och arbetsgivare i samband med praktik eller subventionerad anställning Praktikkartläggning Så här gör vi det bättre för individer och arbetsgivare i samband med praktik eller subventionerad anställning Projektperiod: 1 februari 2017 30 september 2018 Projektägare: Uppsala

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (8) Projektnamn Ventus Art Lunge Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. "VAL är ett utvecklingsprojekt för kulturarbetare och

Läs mer

Tillsynsutveckling i Väst

Tillsynsutveckling i Väst Ansö kan öm fö rla ngning av pröjektet Tillsynsutveckling i Va st, dnr 2011-3050030 Länsstyrelsen i Västra Götalands län ansöker om förlängning av projektet Tillsynsutveckling i Väst. Nuvarande projekttid

Läs mer

CREA. Crea (Coachning-Rehabiitering-Engagemang-Arbete)

CREA. Crea (Coachning-Rehabiitering-Engagemang-Arbete) CREA Crea (Coachning-Rehabiitering-Engagemang-Arbete) Bakgrund/problemformulering Under rådande omständigheter med en krympande arbetsmarknad och ändrade regler inom bl.a. sjukförsäkringen kommer antalet

Läs mer

Kvartalsrapport UMA 2012-01-01 2011-03-31

Kvartalsrapport UMA 2012-01-01 2011-03-31 Kvartalsrapport UMA 2012-01-01 2011-03-31 Deltagare och aktiviteter riktade till målgruppen Arbetet i grupperna har framskridit planenligt och nu arbetar deltagarna utifrån det nya material som framtagits.

Läs mer

Projektansökan 2011-10-20

Projektansökan 2011-10-20 Projektansökan 2011-10-20 Projektidé Vad skall ni göra för vem och varför? Beskriv i en till två meningar. Etablera IFS Rådgivning inom Almi Företagspartner Halland för företagarrådgivning till utlandsfödda

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): augusti 2010 1. Verksamheten

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Förslag till Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Utvärdering av förra programperioden Goda resultat på deltagarnivå - Långt fler deltagare än programmålen Mindre goda resultat

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Skaraborg

Samordningsförbundet Norra Skaraborg 2014 Samordningsförbundet Verksamhetsplan Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet 2 Mål- och ramdokument Mål, syfte, principer och centrala begrepp för samordningsförbundet Övergripande mål Det

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juni 2010 1. Verksamheten

Läs mer

Trainee Steget in i yrkeslivet. Utvärderingsrapport

Trainee Steget in i yrkeslivet. Utvärderingsrapport sida 1 av 10 Trainee Steget in i yrkeslivet Utvärderingsrapport Joel Hedlund, European Minds Innehållsförteckning sida 2 av 10 Sammanfattning av projektet 3 Metod/sammanställning av utvärderarens metod

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3)

Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3) Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3) Samverkan mellan Älmhults kommun och Arbetsförmedlingen i Älmhult Målgruppen unga i åldern 16-24 år som står utanför arbetsmarknaden är varierad med en

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland

Läs mer

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 20140903 200 Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 200 i praktiken 6mån-rapport för perioden 2014-02-01 tom 2014-07-31 Projekt för matchning

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning 1(6) Sammanfattning Förstudien i projektet SpråkSam har, som tidigare rapporterats förlängts genom att Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har finansierat vissa aktiviteter som projektets parter sett

Läs mer

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Datum:2010-10-21 Version nr: 1 Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Namn ARBETSGIVARRING SKARPHÄLL DEL 3 Bakgrund Den arbetslivsinriktade rehabiliteringen är ett prioriterat uppdrag

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: april 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden En medarbetare från Hallstahammars

Läs mer

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): november 2011 1. Verksamheten

Läs mer

VÄLKOMNA! Porten När både människor och företag ska växa.

VÄLKOMNA! Porten När både människor och företag ska växa. VÄLKOMNA! Porten När både människor och företag ska växa. Porten 3-årigt ESF-projekt Samspelet genomförare Pilotprojekt- Porten 2013-2015 Lyckad metodik, ser behoven att utveckla Förstudie Arena 2014 Kartläggning

Läs mer

UPPROP FRÅN BRANSCHRÅD VA

UPPROP FRÅN BRANSCHRÅD VA Våga rekrytera smartare! Branschråd VA vill uppmuntra dig att tänka både kreativt och strategiskt vid rekrytering. Det finns väldigt många människor med kunskaper som du inte har råd att bortse ifrån,

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): oktober 2010 1. Verksamheten

Läs mer

Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling.

Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. 1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för Östra Mellansverige "Minska långtidsarbetslösheten i Östra Mellansverige" Nr2 Nu kan ni

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Lägesrapport/slutrapport ALLMÄNNA UPPGIFTER. Verksamhetens/projektets namn: Projektet Mellansteget Rapporten har skrivits av:

Lägesrapport/slutrapport ALLMÄNNA UPPGIFTER. Verksamhetens/projektets namn: Projektet Mellansteget Rapporten har skrivits av: ALLMÄNNA UPPGIFTER Verksamhetens/projektets namn: Projektet Mellansteget Rapporten har skrivits av: Camilla Lindström-Labba Rapporten avser perioden: 2013-07-01 2013-12-31 Har ni gjort egna uppföljningar*

Läs mer

Uppdragsavtal angående SPIRA-projektet i Skellefteå

Uppdragsavtal angående SPIRA-projektet i Skellefteå Samordningsförbundet Skellefteå 2008-02-07 Stellan Berglund Uppdragsavtal angående SPIRA-projektet i Skellefteå 1 Parter Mellan Samordningsförbundet Skellefteå (nedan kallad uppdragsgivaren) å ena sidan

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden 1(6) Beslut 2009-02-05 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i hela Sverige. Namn: Beskrivning: Kompetensutveckling

Läs mer

Ledarutveckling över gränserna

Ledarutveckling över gränserna Handlingsplan för jämställdhet i (ESF projekt 2011-3030037) Bakgrund Vi vill genom olika ledarutvecklingsinsatser ge deltagarna större möjlighet till en framtida karriär som chef. Programmet genomförs

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Information Vägledning Utbildning. Om att införa tillgänglighet i projekt inom Europeiska socialfonden

Information Vägledning Utbildning. Om att införa tillgänglighet i projekt inom Europeiska socialfonden Information Vägledning Utbildning Om att införa tillgänglighet i projekt inom Europeiska socialfonden Innehåll Inledning...3 Arbetssätt och krav på kunskaper hos projektstödjare...3 Information...4 Vägledning...4

Läs mer

Ungdomsprojekt i praktiken

Ungdomsprojekt i praktiken Ungdomsprojekt 2013 200 i praktiken Projektbeskrivning, Matchning för arbetspraktik till arbetslösa ungdomar och till funktionshindrade ungdomar med särskilda behov i Vaggeryds kommun. 2(7) Bakgrund Ungdomsarbetslösheten

Läs mer

Uppdragsavtal angående projektet KOM MED i Skellefteå

Uppdragsavtal angående projektet KOM MED i Skellefteå Samordningsförbundet Skellefteå 2007-03-08 Stellan Berglund Uppdragsavtal angående projektet KOM MED i Skellefteå 1 Parter Mellan Samordningsförbundet Skellefteå (nedan kallad uppdragsgivaren) å ena sidan

Läs mer

Riktlinjer för Arbetsmarknadsenhetens insatser

Riktlinjer för Arbetsmarknadsenhetens insatser Riktlinjer för Arbetsmarknadsenhetens insatser i Nordanstigs kommun Dokumentnamn Riktlinjer för arbetsmarknadsenhetens insatser Reviderad datum Dokumentansvarig Verksamhetschef Social omsorg Fastställd

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (6) Beslutsdatum 2008-08-15 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Östra Mellansverige Namn på utlysning: Ökat

Läs mer

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...

Läs mer

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande Tjänsteskrivelse 1(1) 2016-11-28 Dnr: KS 2016/327 Kommunstyrelsen Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Strategi för EU-arbetet i Kävlinge kommun

Läs mer

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN 2016-06-02 1 (8) ANSÖKAN TILL FINSAM LEKEBERG OCH ÖREBRO ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN Datum: 2016-06-02 Benämning Samordnad förvaltningsövergripande

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (9) Projektnamn Effektivare vägar ut! Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. I vår region har omfattande grupper mycket stora

Läs mer

Samverkan gällande unga som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta

Samverkan gällande unga som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta Bilaga 1 Samverkan gällande unga 16-24 som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta Inledning Det finns sedan tidigare, och inom ramen för DUA, en överenskommelse mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): mars 2010 1. Verksamheten

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (9) Projektnamn Vägen ut Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Verksamheten socialtjänst- socialbidrag har sedan 2006 arbetat

Läs mer

Lokal överenskommelse

Lokal överenskommelse Lokal överenskommelse Parter Melleruds Kommun 212000-1488 Arbetsförmedlingen Vänersborg/Mellerud 202100-2114 Syfte Att genom samarbete, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.

Läs mer

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt Projekt inom ramen för Stimulansmedel Rådet för Trygghet och Folkhälsa Projektnamn och datum Kontaktperson: Telefon: Projektstöd

Läs mer