Bo i Ro. Bo i Ro. Texter från ett tvärvetenskapligt symposium om bostäder, buller och hälsa. om boende, buller och hälsa

Transkript

1 Sveriges regering fattade den 9 april 2015 beslut om en ny förordning med bestämmelser om riktvärden för buller utomhus för spårtrafik, vägar och flygplatser i närheten av bostäder. Förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggnader gäller sedan den 1 juni I denna förordning finns förändrade riktvärden för bullerexponering vid bostader som til låter mer buller än tidigare, något som från många håll kritiserats för att medföra hälsorisker. Nordic Ecolabel om boende, buller och hälsa Ljudmiljöcentrum vid Lunds universitet Rapport nr 15 - Bo i Ro Printed by Media-Tryck, Lund University 2016 Bo i Ro Bo i Ro Ljudmiljöcentrums målsättning med symposiet Bo i Ro har varit att lyfta fram den senaste forskningen om hälsa och buller, synliggöra förändringarna i bullerförordning som kan få konsekvenser vad gäller hälsa och välbefinnande för stora delar av befolkningen samt diskutera strategier för framtida folkhälsa, boende och bullerhantering. Texter från ett tvärvetenskapligt symposium om bostäder, buller och hälsa I denna skrift presenteras några av bidragen. Symposiet arrangerades av Ljudmiljöcentrum i samarbete med arbets- och miljömedicin i Lund och riktade sig särskilt till intresserade forskare, politiker och beslutsfattare. arrangerat av Ljudmiljöcentrum vid Lunds universitet i Läkaresällskapets hus i Stockholm den 20 oktober 2015 Barbro Westerholm Magnus Lindqvist Dag Glebe Erik Skärbäck Mette Sörensen Kerstin Persson Waye Förord av Maria Albin Lunds Universitet Ljudmiljöcentrum ISSN ISBN

2

3 Bo i Ro 1

4 2

5 Bo i Ro Texter från ett tvärvetenskapligt symposium om boende, buller och hälsa. Läkaresällskapets hus i Stockholm, den 20 oktober 2015 Ljudmiljöcentrum vid Lunds universitet skrifter nr 15 3

6 Denna publikation kan beställas via Lunds universitet på: Epost: Editor, layout & design: Frans Mossberg ISBN (print), (pdf) ISSN Printed in Sweden by Media-Tryck, Lund University Lund

7 Sveriges Regering fattade den 9 april 2015 beslut om en ny förordning med bestämmelser om riktvärden för buller utomhus för spårtrafik, vägar och flygplatser vid bostadsbyggnader. Förordningen (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader gäller sedan den 1 juni I denna förordning finns förändrade riktvärden för bullerexponering vid bostader som tillåter betydligt mer buller än tidigare, något som från många håll kritiserats för att medföra hälsorisker. Ljudmiljöcentrums målsättning med symposiet Bo i Ro har varit lyfta fram den senaste forskningen om hälsa och buller, synliggöra förändringarna i bullerförordning som kan få konsekvenser vad gäller hälsa och välbefinnande för stora delar av befolkningen samt diskutera strategier för framtida folkhälsa, boende & bullerhantering. Symposiet arrangerades av Ljudmiljöcentrum vid Lunds universitet i samarbete med arbets- och miljömedicin i Lund och riktade sig särskilt till intresserade forskare, politiker och beslutsfattare. Nyckelord: Bo i Ro, bostäder, trafikbuller, ljudmiljö, folkhälsa, forskning. 5

8 6

9 Innehållsförteckning Barbro Westerholm: 11 Lite buller ska man väl tåla, eller? 11 Magnus Lindqvist: 15 Regelverket kring buller och ljudkvalitet 15 Magnus Lindqvist: 25 Ett förändrat regelverk inom bullerområdet sammanfattning av de viktigaste delarna 25 Dag Glebe: 29 Vad betyder det nya regelverket runt buller och bostadsbyggande för ljudmiljön inomhus? 29 Erik Skärbäck: 43 Nya riktvärden en hämsko för rofylldhet 43 Mette Sörensen: 53 Traffic noise and risk for diabetes and cancer 53 Kerstin Persson Waye 61 Hur påverkas vår sömn och hälsa när bostadsbyggnation tillåts i bullriga områden? 61 Om författarna 69 7

10 8

11 Förord Störning från vägtrafikbuller i bostaden rapporteras i ökande omfattning i den svenska befolkningen. Samtidigt finns en alltmer alarmerande bostadsbrist. Sveriges Regering fattade den 9 april 2015 beslut om en ny förordning (2015:216) med bestämmelser om riktvärden för buller utomhus för spårtrafik, vägar och flygplatser vid bostadsbyggnader, som trädde i kraft den 1 juni I denna finns förändrade riktvärden för bullerexponering vid bostader som tillåter betydligt mer buller än tidigare, något som från många håll kritiserats för att stå i motsättning till den ökande kunskapen om effekter på allvarliga sjukdomar. Exponering för trafikbuller har visats öka risken för sömnrubbning, hjärtinfarkt och blodtyckssjukdom, samt möjligen också stroke och diabetes. I denna rapport redovisas också forskningsläget vad gäller ett nytt område - trafikbuller och cancer. Ljudmiljöcentrums målsättning med symposiet Bo i Ro har varit lyfta fram den senaste forskningen om hälsa och buller, synliggöra förändringarna i bullerförordning som kan få konsekvenser vad gäller hälsa och välbefinnande för stora delar av befolkningen samt diskutera strategier för framtida folkhälsa, boende & bullerhantering. I denna skrift presenteras några av bidragen. Symposiet arrangerades av Ljudmiljöcentrum i samarbete med arbets- och miljömedicin i Lund och riktade sig särskilt till intresserade forskare, politiker och beslutsfattare. En viktig slutsats från symposiet är att för att ge befolkningen tillgång till bostäder som är sunda såväl vad gäller inomhus- och utomhusmiljö krävs en förstärkt dialog mellan de sektorer i samhället som besitter den strategiska expertisen och har ansvaret på miljöhälso- och samhällsbyggnadsområdet. I detta bör samhällets fulla arsenal av styrmedel vad gäller att reducera bullret vid källan (inklusive exempelvis offentlig upphandling med krav på däck, subventionering av elfordon) inkluderas för att undvika ofruktbara målkonfliktar mellan bostadsförsörjning och hälsosamma levnadsmiljöer. Den nya sammanställning av kunskapsläget vad gäller samband mellan trafikbuller och hälsa som kommer att publiceras av Världshälsoorganisationen (WHO) under 2016 kommer att ge en tydlig utgångspunkt vad gäller behovet av integrera ny medicinsk kunskap med samhällsplanering. För en hållbar samhällsutveckling behöver vi samlas kring en tydlig samhällelig vision av att det är möjligt att förena en god bostadsförsörjning med en hälsosam bostadsmiljö ute och inne. Maria Albin tidigare styrelseledamot i Ljudmiljöcentrum vid Lunds universitet Verksamhetschef vid Centrum för Arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting Professor, Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet 9

12 10

13 Barbro Westerholm: Lite buller ska man väl tåla, eller? Definitionen på buller sammanfattas kort i ordböckerna med att det är ljud som påverkar hälsa och livskvalitet negativt. Och då kan buller vara många olika saker. En del störs av ljud från droppande kranar, från grannens pianoklink och annan musikutövning, av gräl som hörs genom väggarna och fotsteg som hörs genom i taket, eller utomhusljud som härrör från gårdsfläktar och vindkraftverk, grannars prat utanför sovrumsfönstret, kraxande fåglar och måsar som parar sig. Det kan vara ljud från byggarbetsplatser, bil- flyg- och tågtrafik. Annat utomhusljud som porlande vatten och fågelkvitter kan däremot upplevas som angenämt. I början av 1990-talet såg vi ett påtagligt politiskt intresse för buller och behov av att minska buller i olika former. Regeringen presenterade en handlingsplan mot buller vilken godkändes av Riksdagen (1993/94: JoU31). Syftet med handlingsplanen var att kraftigt begränsa bullerstörningarna i samhället genom att sänka ljudnivåerna för att minska människors utsatthet för buller. Buller i arbetsmiljö, boendemiljö och fritidsmiljö lyftes särskilt fram i handlingsplanen. Trafikbullret borde minskas kraftigt och höga ljudnivåer vid konserter, på diskotek och i fritidslokaler åtgärdas. Det var angeläget att forskning inom bullerområdet skulle komma till stånd. Planen tog också upp behovet av samordning av olika myndigheters insatser. Statens naturvårdsverk fick i uppdrag att vara huvudansvarig myndighet. Bullerfrågorna handläggs nu på många håll. Här en lista: Kommunerna, länsstyrelserna, Boverket, Arbetsmiljöverket, Folkhälsomyndigheten, Generalläkaren, Havs- och vattenmyndigheten, Konsumentverket, Sjöfartsverket, Transportstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting samt Naturvårdsverket med nationellt samordningsansvar för buller. Av myndigheternas hemsidor framgår att de alla har bullerfrågorna på agendan men med tanke på hur många de är är Naturvårdsverkets ansvar för att samordna insatserna väldigt viktigt samt att insatserna bygger på vetenskap och evidensbaserat underlag. Därför var det positivt att Mistra, Vinnova och Vägverket tog steget att finansiera forskningsprogrammet Ljudlandskap för bättre hälsa åren Det var ett 11

14 samarbete mellan Teknisk akustik vid Chalmers tekniska högskola, Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet och Gösta Ekmans Laboratorium vid Stockholms universitet och Karolinska Institutet (KI). Resultaten har sammanfattats i skriften Ljudlandskap för bättre hälsa Resultat och slutsatser från ett multidisciplinärt forskningsprogram ( Programmet gav ny kunskap och nya insikter om hur ljudmiljöer påverkar vår hälsa. Vi har länge varit fast i att bedöma ljuds hälsofarlighet genom att mäta decibelnivåer. Här visade forskningen att ljud, även med relativt låga decibeltal, kan vara skadligt för hälsan. Måttliga decibelnivåer av bil- eller tågtrafik ökar risken för sömnrubbningar, högt blodtryck, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar och orsakar för tidig död i ungefär samma omfattning som olyckshändelser i trafiken. Ur forskningen växte fram en insikt om att vi inte bara ska tala om buller utan om ljudlandskap. Det kräver lyssningsvandringar inför bostadsbyggande och stadsplanering. Vi ska arbeta efter ett nytt synsätt, ett ljudlandskapstänkande och ljudlandskapskoncept för att förbättra ljudmiljön i boendemiljöerna. Den sammanlagda ljudnivån från flera bullerkällor måste med andra ord beaktas. Viktigt är då att det finns en tyst sida i bostaden. Det kan t.ex. åstadkommas genom att längs trafikleder bygga ihop bostadshusen till längor. Forskningsresultaten visade också hur viktigt det är för människor med tillgång till ostörda uterum och grönområden. Det är särskilt viktigt i bullerutsatt bebyggelse. Sist men inte minst stod det klart hur viktigt det är med utveckling av mindre bullerframkallande däck och vägbeläggningar. Annat som lyftes fram i slutrapporten var att flertalet åtgärder är ett kommunalt ansvar men att insatser behöver samordnas regionalt samt mellan myndigheter och andra berörda parter. Ansvarsfördelningen mellan myndigheterna behöver vara tydlig, dubbelarbete måste undvikas och inget får heller ramla mellan stolarna. Vikten av att Naturvårdsverket prioriterar bullerfrågorna och verkets samordningsfunktion underströks liksom att Vägverkets ansvar för immissionsfrågorna nationellt och internationellt. De sistnämnda är en grundförutsättning för att klara av att skapa ljudlandskap. Sedan riksdagsbeslutet 1994 har det varit ganska tyst i Riksdagen om bullerfrågorna. Några motioner har väckts men avslagits med motivering att arbete sker i myndigheter och kommuner. Det var först 2013 som regeringen beslöt att en särskild utredare skulle se över hur man kan öka samordningen av planläggning och lovgivning enligt plan- och bygglagen med prövning och tillsyn enligt miljöbalken i fråga om buller. De förslag som utredningen tog fram låg sedan efter remissbehandling till grund för den proposition Samordnad prövning av buller enligt miljöbalken och plan- och bygglagen (Prop. 2013/14:128) regeringen la fram för Riksdagen Syftet var att åstadkomma en bättre samordning av regelverken i fråga om buller för att underlätta planering och byggande av bostäder i bullerutsatta miljöer. 12

15 Riksdagen konstaterade i sitt beslut att ett av hindren för bostadsbyggande är den osäkerhet som i vissa fall finns i fråga om hur buller från bl.a. trafik ska hanteras vid planering och byggande av nya bostäder. Samtidigt är buller ett miljö- och hälsoproblem som berör många människor och har samhällsekonomiska konsekvenser och konsekvenser för människors hälsa. Tillståndsgivningen ska därför utgå från medicinska eller hygieniska utgångspunkter och inte omfatta ekonomiska eller tekniska avvägningar. Riksdagen ansåg att de presenterade lagförslagen tar hänsyn till att människors hälsa i samband med planläggning av bostäder i bullerutsatta miljöer kommer att beaktas på ett godtagbart sätt. Det som bekymrar mig är att lagstiftningen trots att den lyfter fram de hälsomässiga effekterna av buller inte tydliggör behovet av ljudvandringar utan bygger på riktvärden. För att underlätta bostadsbyggande i närheten av vägar och spårtrafik har dessutom regeringens regler från 55 decibel som riktvärde ändrats till 60 decibel. För studentbostäder är riktvärdet 65 decibel. I det sammanhanget får jag alltför ofta höra Litet buller ska man väl tåla om man vill bo i tätort, studenter bor ändå så kort tid och att äldre hör ju så dåligt att litet buller kan väl inte skada dem. Det finns anledning till oro att bullers hälsomässiga effekter inte tas på allvar. Därför anser jag att ljudlandskapstänkandet måste marknadsföras med all kraft av de forskare som visat på bullers negativa hälsomässiga effekter hos beslutsfattande organisationer och myndigheter. Samordningen mellan myndigheterna och behovet av prioritering av ljudlanskapsfrågorna hos Naturvårdsverket är en nödvändighet. Det behövs dessutom mer forskning kring hur hälsoskadligt buller kan minskas och helst helt undvikas. Kostnaderna för bullers negativa inverkan på hälsan behöver också tas fram. Kom ihåg att Money talks (pengar talar) är en viktig del när politiker tar beslut. Med detta sagt: Litet buller ska man inte behöva tåla. Barbro Westerholm, Riksdagsledamot (L) och tidigare ordförande i programstyrelsen för Ljudlandskap för bättre hälsa. 13

16 14

17

18 Magnus Lindqvist: Regelverket kring buller och ljudkvalitet Inledning De senaste årtiondena har stora insatser gjorts för minskat buller i samhället. Många positiva resultat har också uppnåtts som inneburit förbättringar och en minskning i antal exponerade, men det är lång väg kvar till måluppfyllelse och alltför många människor utsätts fortfarande för oacceptabelt höga ljudnivåer. Ansvaret delas mellan många berörda. Kommunerna är både väghållare, tillsynsmyndighet och ansvariga för planeringen. Andra aktörer är staten, fordonsindustrin, däcksindustrin, ansvariga för kollektivtrafiken, bilisterna själva, näringslivet och den transportintensiva industrin. Svårigheten att nå samsyn mellan olika samhällsaktörer har varit en faktor som bromsat utvecklingen mot bättre ljudkvalitet. Vid planering och byggande är frågor som rör buller centrala och har stor betydelse för var och hur det går att bygga. Buller regleras dels på lagstiftningsnivå i plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken (MB), dels genom de vägledningar och föreskrifter som Naturvårdsverket, Boverket och Folkhälsomyndigheten tar fram. I myndigheternas vägledningar finns riktvärden angivna för acceptabla ljudnivåer, såväl inomhus som utomhus, och dessutom uppdelat på olika källor. Regelverket för buller har även stor betydelse för industrier och infrastruktur eftersom kraven på goda levnadsmiljöer ur ett bullerperspektiv kan påverka verksamheternas utvecklingsmöjligheter. När det gäller buller vid planering och byggande har kunskaperna succesivt ökat om hur arbetet kan bedrivas för att skapa bra miljöer även i bullerutsatta områden. Flera viktiga beslut har tagits på senare tid, som särskilt påverkar möjligheterna att bygga bostäder i miljöer som påverkas av omgivningsbuller. 15

19 Beslut om lagändringar och riktvärden Ett bristfälligt och dåligt samordnat regelverk för omgivningsbuller har skapat problem vid planeringen av nya bostäder, vilket konstaterats av bl.a. riksrevisionen. Bristen på samordnade regler har gjort att länsstyrelsernas tillämpning av riktvärdena varierat och kanske inte heller överensstämt med kommunernas bedömning, som dessutom ibland tagit fram egna riktlinjer. För byggherrar har den bristande samordningen inneburit en osäkerhet om hur riktvärdena ska tillämpas, vilket även handlat om otydligheter i kommunernas och länsstyrelsernas tolkning. Verksamhetsutövare vid industrier, hamnar och flygplatser, har upplevt en otrygghet då bostäder som uppförts i närheten av verksamheterna riskerat innebära inskränkningar, förelägganden och kostnader i samband med senare tillsyn och tillståndsprövningar enligt miljöbalken. Förutsättningarna för att utveckla verksamheten och den fortsatta driften har upplevts som osäker, vilket gjort att förslag till detaljplaner överklagats av berörda verksamhetsutövare. Ett förändringsarbete inleddes hösten 2012 genom propositionen Infrastrukturinriktning för framtida transporter (prop. 2012/13:25). Regeringen aviserade där tillsättandet av en utredning med uppdrag att föreslå nya eller ändrade bestämmelser om buller i syfte att öka samordningen av planläggning och lovgivning enligt plan- och bygglagen med prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Utredningen genomfördes under 2013 och lämnade sina förslag i två rapporter (SOU 2013:57 samt 2013:67), som sedan remissbehandlades. Baserat på det utredningsarbetet presenterade regeringen förslag till lagändringar i propositionen Samordnad prövning av buller enligt miljöbalken och plan- och bygglagen (prop. 2013/14:128). Riksdagen beslutade i enlighet med förslagen och ändringarna trädde i kraft den 2 januari Syftet med ändringarna är att förbättra samordningen av lagstiftningen för att underlätta planering och byggande av bostäder i bullerutsatta miljöer. I korthet innebär dessa att det ställs nya krav i PBL på förebyggande av olägenhet för människors hälsa i fråga om buller vid planläggning och bygglovsprövning som berör bostäder. Det ställs dessutom krav i PBL på redovisning av bullervärden. Som huvudregel bör de bullernivåer som accepterats vid planläggning och bygglovsprövning även accepteras då tillsyn enligt MB sker. Miljöbalkens begrepp olägenhet för människors hälsa återfinns nu även i plan- och bygglagen. En annan förändring är att krav kan ställas på att skärmande mindre bullerkänslig bebyggelse, till exempel kontor som bullerskärm, kan villkoras i planen. Fortfarande finns, precis som idag, möjligheter att sträva efter en högre ljudkvalitet genom ökad ljudklass i fasad eller ännu lägre nivåer på uteplats och skyddad sida. Parallellt med arbetet ovan gav regeringen i uppdrag till Boverket att utarbeta ett vägledande underlag för planering och byggande av bostäder enligt plan- och bygglagen inom områden som är utsatta för buller från industrier, hamnar m.m. 16

20 Uppdraget samordnades med det uppdrag som samtidigt gavs till Naturvårdsverket om vägledning för prövning och tillsyn enligt miljöbalken avseende buller från miljöfarlig verksamhet. Regeringen har också beslutat om en förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader. Förordningen, som gäller sedan den 1 juni 2015, innehåller riktvärden för omgivningsbuller vid bostadsbyggnader från spår-, väg-, och flygtrafik och ska tillämpas både vid bedömningar enligt plan- och bygglagen och enligt miljöbalken. Avsikten med förordningen har varit att skapa ett enklare, tydligare och mer förutsägbart regelverk jämfört med tidigare. Regeringen har gjort bedömningen att föreskrifter om riktvärden för buller kan meddelas med stöd av bemyndigandet i 9 kap. 12 MB. En förordning om trafikbuller är formellt sett inte nödvändig för att de beslutade lagändringarna i MB och PBL ska kunna fungera. Men enligt regeringen har det funnits behov och efterfrågan av att förtydliga regelverket i en förordning. Förordningen ska tillämpas vid bedömningen av om kravet på förebyggande av olägenhet för människors hälsa i 2 kap. 6a plan- och bygglagen är uppfyllt. Bestämmelserna började gälla den 2 januari 2015 och enligt en övergångsbestämmelse gäller de bara för ärenden som påbörjats fr.o.m. detta datum. Det är alltså inte förordningen i sig som reglerar i vilka ärenden som den kan tillämpas utan den berörda bestämmelsen i plan- och bygglagen. Den 1 januari 2016 kompletterades miljöbalken med ändringar som innebär att en tillståndsmyndighet inte får skärpa bullervillkoren för en verksamhet så länge bullret inte överskrider de värden som angetts i detaljplanen eller i bygglovet för tillkommande bostäder. Syftet är att trygga industriers, hamnars, flygplatsers och andra tillståndspliktiga verksamhetsutövares rättssäkerhet då bostäder uppförs i närheten av verksamheterna. Dessutom har ett undantag införts från straffansvaret för otillåten miljöverksamhet i de fall en verksamhetsutövare överskrider ett villkor i ett miljötillstånd om omgivningsbuller, men följer de ljudnivåer som har angetts i en detaljplan eller ett bygglov enligt PBL och dessa nivåer utformats med hänsyn till möjligheten att förebygga olägenhet för människors hälsa. Förordning om riktvärden för trafikbuller Förordningens syfte är både att skapa en enklare, mer förutsägbar och begriplig tillämpning för alla aktörer i bostadsbyggandet och därmed möjliggöra ökat bostadsbyggande, samt att skapa en större legitimitet åt tillämpningen av riktvärden för ekvivalent ljudnivå genom att mindre ensidigt fokusera på ljudnivån vid den mest exponerade fasaden vid nybyggda bostäder. Istället betonas uteplatsens betydelse samt anpassade lägenhetsplanlösningar i situationer då nivån på trafiksidan överskrider 17

21 riktvärdet. För att lagändringarna ska fungera i enlighet med dess avsikt är det nödvändigt att det finns tydliga riktvärden för vilka ljudnivåer som normalt bör gälla vid bebyggelseplanering. Eftersom en bärande tanke är att de ljudnivåer som anges i planbeskrivningen till en detaljplan eller ett bygglov även ska gälla vid efterföljande prövning och tillsyn enligt miljöbalken, är det viktigt att berörda parter är överens om vilka ljudnivåer som bör utgöra utgångspunkt i planeringssituationer. Förordning om riktvärden för trafikbuller vid bostadsbyggnader (SFS 2015:216) Buller från väg- och spårtrafik Buller från spårtrafik och vägar bör inte överskrida 55 dba ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad, och 50 dba ekvivalent ljudnivå samt 70 dba maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. För bostadsbyggnader om högst 35 kvadratmeter gäller ekvivalentnivån 60 dba, i övrigt som ovan. Om bullret vid exponerad fasad överskrids bör en skyddad sida uppnås där bullret uppgår till högst 55 dba ekvivalent ljudnivå och maximal ljudnivå uppgår till högst 70 dba vid fasad mellan kl och som minst hälften av bostadsrummen är vända mot. Som ovan gäller även här högst 50 dba ekvivalent ljudnivå samt 70 dba maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. Maximalnivån vid uteplats bör inte överskridas med mer än 10 dba maximal ljudnivå fem gånger per timme mellan kl Vid ombyggnad gäller att minst ett bostadsrum i varje bostad bör vara vänt mot en sida där 55 dba ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasad. Buller från flygtrafik Buller från flygplatser bör inte överskrida 55 dba FBN och 70 dba maximal ljudnivå flygtrafik vid en bostadsbyggnads fasad. Om bullernivån om 70 dba maximal ljudnivå flygtrafik ändå överskrids bör nivån inte överskridas mer än sexton gånger mellan kl och tre gånger mellan kl och För flygplatser i Stockholms kommun gäller dock inte bestämmelserna om maximal ljudnivå flygtrafik mellan kl Det är väl belagt att exponering för buller kan orsaka både störning och allvarliga hälsoeffekter. Många människor exponeras för bullernivåer som är högre än gällande riktvärden och undersökningar visar att många även upplever sig störda, vilket påverkar både trivsel och möjlighet till avkoppling och vila. Längre tids exponering kan även orsaka allvarliga hälsoeffekter. Senare års forskning talar för att det föreligger ett samband mellan trafikbullerexponering och högt blodtryck. Beträffande risken för exempelvis kärlkramp och hjärtinfarkt är antalet studier fortfarande få. Ett par studier som 18

22 publicerats under senare tid talar dock för att mycket långvarig exponering för högt trafikbuller kan medföra ökad risk för hjärtinfarkt. De studier som gjorts gäller personer i äldre byggnader med sannolikt relativt dålig trafikbullerisolering och bostadsrum ofta orienterade mot exponerad sida. Det är inte möjligt att utifrån dessa underlag fastslå att sådana effekter även finns vid nybyggda, moderna bostäder anpassade till bullersituationen, där endast fasaden utomhus vid den exponerade sidan berörs av höga ljudnivåer. Forskningen hittills indikerar således att allvarlig hälsopåverkan i huvudsak kan konstateras vid långvarig exponering för höga ljudnivåer, att exponeringen inomhus har störst betydelse för uppkomst av hälsoeffekter samt att påverkan på sömn är den allvarligaste exponeringen. Det är därför viktigt att betona den samlade ljudmiljöns betydelse för störningsupplevelsen kombinerat med en god inomhusmiljö som ger möjlighet till avkoppling, samvaro och ostörd sömn. Historiskt har riktvärdet 55 dba ekvivalent ljudnivå utomhus vid mest exponerad fasad fungerat som bedömningsgrund vid nybyggnad av bostäder, oavsett hur byggnaden och lägenheterna i övrigt varit anpassade till bullersituationen. Det har inneburit svårigheter i olika sammanhang. Nya bostäder utanför storstädernas centrala delar har försvårats och även begränsat möjligheten att bygga mindre lägenheter. Därför består förordningen av två delar där nivåer upp till 55 dba kombinerat med tillgång till uteplats om högst 50 dba utgör det ena, och vid det andra steget, över 55 dba, säkerställs även tillgång till en skyddad sida. Därigenom minskar betydelsen av ljudnivån vid mest exponerad fasad och dess styrande verkan begränsas, jämfört med tidigare tillämpning. Samtidigt ska poängteras att det alltid bör vara en strävan att nå låga ljudnivåer och att så långt det är möjligt begränsa störningen vid nybyggda bostäder. En samlad bedömning av ljudmiljön i varje bostadsprojekt bör alltid utgöra underlag för bedömning. Risken för sömnstörningar beaktas på två sätt. Dels ska nya bostäder alltid uppfylla BBR, Boverkets byggregler, inomhus. Det innebär att en god ljudmiljö säkerställs inomhus med stängda fönster. Vid nivåer över 55 dba på den exponerade sidan krävs dessutom tillgång till skyddad sida för minst hälften av bostadsrummen, företrädesvis sovrum, vilket även bör möjliggöra fönster på glänt utan risk för störande buller. Vid den skyddade sidan anges riktvärden för både ekvivalent och maximal ljudnivå, där riktvärdet för maximal ljudnivå nattetid särskilt är avsett att skydda mot sömnpåverkan. Det finns i dag omfattande erfarenheter av hur bostäder i bullerutsatta områden bör utformas och placeras för att begränsa risken för ohälsa. Det har även gjorts enkätstudier om upplevd störning. Resultaten från dessa studier visar att störningen i mindre utsträckning beror på vilken ljudnivå det är på den exponerade sidan, som enskild faktor. Upplevd störning har visat sig vara betydligt lägre i nyare bostäder jämfört med äldre bebyggelse och i bostäder vid mycket bullerutsatta lägen där stora ansträngningar gjorts för att begränsa bullret. Den skyddande effekten av tyst sida har i enkätstudier visat att andelen bullerstörda i bostäder med sovrum mot trafikerad 19

23 gata var betydligt högre än andelen i bostäder med sovrum mot tyst sida, vid likartad exponering av bostadens mest utsatta fasad. Undantag för små bostäder En särskild bestämmelse har i förordningen införts för bostadsbyggnader om högst 35 kvadratmeter som innebär att bullernivåer upp till 60 dba kan accepteras. Bestämmelsen grundar sig på att det finns en stor brist på små lägenheter i tätorter. Regeringen har därför ansett att det är rimligt att göra ett undantag för små lägenheter, så att man kan tillåta måttligt ökade bullernivåer upp till 60 dba ekvivalent ljudnivå vid den exponerade fasaden, utan att det ställs krav på en ljuddämpad sida. Gällande bullernivån inomhus gäller samma krav som för övriga bostäder, förordningen reglerar endast bullernivån utanför bostaden. För uteplatser gäller samma ljudmiljö, oavsett bostadsstorlek d.v.s. högst 50 dba ekvivalent samt 70 dba maximal ljudnivå. Det bör påpekas att vid bostäder som exponeras för såväl 55 som 60 dba i en normal tätortsmiljö, är möjligheten att ha fönster på glänt utan att riskera maximalnivåer som innebär störningsrisk eller sömnpåverkan, begränsad. Uteplats och riktvärde invid fasad Det finns inte stöd i lagstiftningen för krav på uteplats vid nybyggda bostäder, men i praktiken anordnas i de allra flesta fall möjlighet till utevistelse vid nya bostäder, antingen vid gemensam eller privat uteplats. Den bedömning som gjort är att det så gott som alltid går att åstadkomma en uteplats som klarar 50 dba. Det bör understrykas att förordningen inte ställer närmare krav på hur uteplatsen ska utformas, så länge den är i anslutning till bostadsbyggnaden. Det är viktigt att påpeka att i förordningen anges att 55 dba ska upnås vid hela fasaden. Enligt tidigare tillämpning har reglerna i vissa situationer urholkats på så sätt att riktvärdet enbart klaras vid en begränsad yta, normalt ett fönster på den skyddade sidan. Avsteg utgår Några ytterligare förändringar är att det inte finns någon övre gräns för högsta ljudnivå på exponerad sida. I övrigt har olägenhetsbegreppet från miljöbalken lyfts in i plan- och bygglagen och avsikten är att bedömningen av olägenhet för människors hälsa ska ta sin utgångspunkt från samma bedömning i de båda lagstiftningarna. Därmed bortfaller möjligheten att göra avvägningar som innebär att högre bullernivåer kan motiveras i centrala lägen eller i storstäder med motiveringen att en samlad bedömning ger andra fördelar med att bygga centralt. Samma olägenhetsbedömning bör rimligen gälla överallt. Regelverket blir därmed både enklare, tydligare och lämnar mindre utrymme för olika tolkningar om vad som bör gälla. Det ger också möjligheter att förtäta med bulleranpassad bebyggelse i attraktiva centralt belägna och kollektivtrafiknära lägen 20

24 utanför storstäderna, en fråga som blivit alltmer aktuell och bidragit till kritik av dagens regelverk. Riktvärden för buller från flygtrafik Med hänsyn till att flygbuller upplevs som mer störande än buller från väg- och spårtrafik, är det rimligt att riktvärdena för flygbuller är strängare. FBN 55 dba är ett etablerat riktvärde som även fortsättningsvis gäller enligt förordningen. Det är ett viktat värde som därmed är strängare än 55 dba ekvivalent ljudnivå för dygn som gäller vid övriga trafikslag. Sexton händelser som överstiger 70 dba maximalnivå utomhus under dag-kväll innebär i genomsnitt en flygbullerhändelse per timme. Vid mycket höga nivåer, omkring 90 dba och däröver, överskrids FBN-värdet 55 dba redan vid fler än två flygbullerhändelser per dag. Riktvärden för flygbuller har även kompletterats med högst tre överskridanden nattetid av maximalnivån 70 dba utomhus, vilket innebär att konsekvenser i form av sömnstörningar begränsas. Redan 2009 föreslog Boverket att 30 överskridanden per dag-kväll kl utomhus bör kunna accepteras. Det nu gällande antalet, 16 gånger, utgör en kompromiss mellan Boverkets förslag och det som Naturvårdsverket tidigare hävdat. Riktvärdena för buller från flygplatser innebär som tidigare nämnts strängare nivåer än vad som gäller för övriga trafikslag, vilket bedöms motiverat mot bakgrund av kunskapen om störning från flygbuller. Flygplatser i Stockholms kommun är undantagna från riktvärden för maximala ljudnivåer under dag- och kvällstid. Begränsningar i form av riktvärden för maximalnivåer dagtid bedöms få omfattande konsekvenser för bebyggelseutvecklingen i stora delar av Stockholm. I sammanhanget kan nämnas att riktvärdet FBN 55 dba alltid gäller som gräns och att nattrafik är förbjuden vid Bromma Flygplats. I övrigt pågår arbete för att begränsa flygbullret vid start och landning bland annat genom tystare landningsprocedurer. Det senare bedöms på sikt komma att begränsa flygbullrets utbredning. Reglerna innebär sammanfattningsvis följande: Ett tydligt och mer förutsägbart regelverk som beaktar både bostadsbyggandet och risk för påverkan på människors hälsa samt underlättar för bostadsföretag, kommuner och andra som planerar för bostäder. Vid måttligt bullerutsatta miljöer prioriteras god ljudkvalitet på uteplats, vilket möjliggör en friare planering. Vid höga ljudnivåer betonas både uteplats och bulleranpassad bebyggelse. Ökad möjlighet att bygga små lägenheter. 21

25 Möjligheter att förtäta i attraktiva, centralt belägna och kollektivtrafiknära lägen både i storstadsområden samt i små och mellanstora orter. Ökad rättssäkerhet för verksamhetsutövare, vilket sannolikt leder till att dessa i mindre utsträckning kommer att överklaga detaljplaner. Buller från industrier och liknande verksamheter Under remissbehandlingen av tidigare beskrivet betänkande som låg till grund för lagändringarna (SOU 2013:57) påpekade flera remissinstanser att det på längre sikt finns risk för att verksamheter kan komma att utsättas för ingripanden i de fall då bostadsbebyggelse tillåts i ett bullerutsatt läge. När propositionen beslutades var det emellertid ännu inte utrett vilka åtgärder som behövdes för att trygga verksamhetsutövarnas rättssäkerhet. Regeringen har därefter återkommit med en senare proposition som behandlades i riksdagen hösten 2015 (SOU 2014/15:122). Riksdagen beslutade i enlighet med propositionen och sedan den 1 januari 2016 har miljöbalken kompletterats med ändringar som syftar till att säkerställa verksamhetsutövares rättssäkerhet vid prövning av nytt eller ändrat tillstånd för miljöfarlig verksamhet, vid situationer då bostäder tillkommit i närheten av verksamheten. Då gäller att tillståndsmyndigheten inte får besluta om strängare krav för omgivningsbuller enbart på grund av nya bostäder som tillkommit. En förutsättning är att det i planbeskrivningen för bostäderna angetts beräknade bullernivåer som uppfylls (16 kap 2 MB). Detsamma gäller vid omprövning av tillstånd (24 kap 5 MB). Tillkommande bostäder efter 2 januari 2015, som är anpassade till bullersituationen, ska därmed inte påverka utformningen av nya eller ändrade villkor. Dessutom har ett undantag införts från straffansvaret för otillåten miljöverksamhet. Undantaget gäller i de fall en verksamhetsutövare överskrider villkor i ett miljötillstånd om omgivningsbuller, men följer de ljudnivåer som har angetts i en detaljplan eller ett bygglov enligt PBL och dessa nivåer utformats med hänsyn till möjligheten att förebygga olägenhet för människors hälsa (29 kap 4 MB). Därmed kan kommunen fastslå högre bullervärden, i enlighet med Boverkets vägledning, än de som framgår av tillståndet. I lagstiftningen har en bestämmelse med undantag från detta införts för vissa speciella situationer, om det av hänsyn till de boendes hälsa finns synnerliga skäl, t.ex. vid väsentliga fel i bullerberäkningen. Det bör dock understrykas att reglerna begränsas på så sätt att tillståndsmyndigheten är förhindrad att skärpa villkor enbart på grund av det faktum att ny bebyggelse har uppförts. Finns andra orsaker att skärpa villkoren, t.ex. teknikutveckling som gör det möjligt att ställa större krav på bullerreducerande åtgärder, så är det även fortsättningsvis möjligt för tillståndsmyndigheten att skärpa villkoren. Avsikten är att 22

26 verksamhetsutövaren inte ska straffas för att kommunen har tillåtit nya bostäder i närheten av verksamheten. Det är alltså här fråga om följdändringar som tidigare aviserats, mot bakgrund av beslutade lagändringar. Ändringarna omfattar endast sådana bostäder där detaljplanen eller bygglovet har påbörjats den 2 januari 2015 eller senare. För buller från industrier och andra verksamheter vid planläggning och bygglovsprövning av bostäder har Boverket tagit fram en vägledning (Rapport 2015:21). Naturvårdsverket har på motsvarande sätt tagit fram en vägledning för industribuller och annat verksamhetsbuller som ett stöd för tillsyns- och prövningsmyndigheter. De två vägledningarna är samordnade. Vägledningarna innebär att i normalfallet ska 50/45/45 dba (dag/kväll/natt) ekvivalent ljudnivå uppnås vid fasad och uteplats. Vid högre ljudnivåer är det vid planläggning och bygglovsprövning av bostäder möjligt att använda kompensation med skyddad sida på liknande sätt som länge tillämpats vid exponering för trafikbuller. I sådana situationer kan den exponerade fasaden utsättas för som mest 60/55/50 dba (dag/kväll/natt) ekvivalent ljudnivå. Dagtid under lör- sön- och helgdag gäller samma riktvärde som under kvällstid, dvs 55 dba. Den skyddade sidan ska klara 45/45/40 dba (dag/kväll/natt) samt 55 dba maximal ljudnivå nattetid. Om bullret överstiger 60 dba ekvivalent ljudnivå på den exponerade sidan anser Boverket och Naturvårdsverket att ny bebyggelse är olämplig, oavsett bebyggelsens utformning i övrigt. Det anges även att den ekvivalenta ljudnivån bör bestämmas för den tid då bullrande verksamhet pågår, dock minst en timme. Vägledningarna anger att hänsyn ska tas till särskilt störande ljudkaraktärer. Vid sådana situationer skärps riktvärdena med 5 dba på den exponerade sidan. Exempel på särskild störande ljud kan vara ofta återkommande impulsljud eller innehåll av tydligt hörbara tonkomponenter. Riktvärden för lågfrekvent buller utomhus vid fasad har inte fastställts. Istället anger man att särskild hänsyn bör tas när lågfrekventa bullerkällor identifieras. Vid bedömning av lågfrekvent buller inomhus kan Folkhälsomyndighetens allmänna råd (2014:13) användas som utgångspunkt vid bedömning. Vad händer nu? Buller är komplext med flera ansvariga aktörer inblandade och det finns ett stort kunskapsbehov gällande hantering och tillämpning av bullerfrågor. Det gäller inte minst bulleråtgärder vid källan, där det finns en stor potential till förbättringar. Boverket har i regleringsbrev för 2016 erhållit ett uppdrag att följa upp effekterna av förordningen. Uppdraget ska redovisas till regeringen den 18 april

27 Länsstyrelserna har ett motsvarande uppdrag att beskriva effekterna och redovisa till Boverket under Boverket har även ett pågående treårigt regeringsuppdrag om kompetenshöjande insatser kring tillämpningen av PBL där frågor kring buller ingår som en del. Inom ramen för detta publiceras kunskapsunderlag, konferenser, webbutbildningar m.m. Mer information finns på Boverkets webbplats. Mellan de berörda centrala myndigheterna pågår ett arbete inom den så kallade nationella bullersamordningen. Fem stycken myndigheter utreder frågor där det finns behov av ökad samsyn (Boverket, Trafikverket, Naturvårdsverket, Folkhälsomyndigheten och Transportstyrelsen). Avsikten är att myndigheterna ska komma överens om vad som bör gälla inklusive rimlig ambitionsnivå när det gäller åtgärder och eftersträvansvärd ljudkvalitet. Tidigare har det huvudsakliga fokusområdet i bullerskyddsarbetet nästan uteslutande varit inriktat mot bostäder och bostadsnära miljöer. På senare tid har även betydelsen av låga ljudnivåer vid andra miljöer som rekreationsområden, skolor och förskolor uppmärksammats. Trafikverket och flera kommuner har tagit fram kartläggningar och åtgärdsprogram för de mest exponerade skol- och förskolegårdarna. Boverket har tagit fram en vägledning med allmänna råd om barn och ungas utemiljö, där ljudkvalitet utgör en faktor att beakta. Genom begrepp som ekosystemtjänster och akustisk design kan effekten av grönska och växtlighet värderas bullermässigt och ljudkvalitet kan diskuteras som en tillgång att arbeta med i stället för buller enbart som problemområde. 24

28 Magnus Lindqvist: Ett förändrat regelverk inom bullerområdet sammanfattning av de viktigaste delarna Infrastrukturinriktning för framtida transporter. Prop 1996/97:53 I propositionen ställer sig riksdagen bakom de riktvärden som redovisas (55/30 dba ekv, 70/45 dba max). Vidare anges att riktvärdena för buller bör ses som långsiktiga mål. Riktvärdena ska normalt inte överskridas vid nybyggnation av bostäder eller vid ny- och/eller ombyggnation av infrastruktur. Vid infrastrukturåtgärder ska hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Om det inte är möjligt att uppnå riktvärdena utomhus bör inomhusnivåerna inte överskridas. I propositionen tog även riksdagen ställning för åtgärdsprogram mot buller i befintlig bebyggelse vid statlig infrastruktur. Regeringsuppdrag till Boverket 2000/2004/2008/2009 Boverket har vid fyra tillfällen genom regeringsuppdrag tagit fram vägledande underlag, varav de två sistnämnda även innehåller allmänna råd: - Planera för god ljudmiljö en första vägledning (2000) Tillämpning av riktvärden för trafikbuller vid planering för och byggande av bostäder (2004) Buller i planeringen planera för bostäder i områden utsatta för buller från väg- och spårtrafik (2008) Flygbuller i planeringen (2009) 25

29 En effektiv och transparent plan- och byggprocess? Exemplet buller RiR 2009:5 Riksrevisionens granskning om statens styrning vid planläggning och byggande av bostäder i bullerutsatta miljöer har gett förutsättningar för en effektiv och transparent plan- och byggprocess. SFS 2010:900 Plan- och bygglag En ny plan- och bygglag trädde i kraft den 2 maj Regeringsuppdrag till Boverket och Naturvårdsverket om riktvärden för flygbuller Gemensam redovisning av kunskapsunderlag för ställningstagande om riktvärden för flygbuller. April Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem. Prop 2012/13:25 Regeringen anger i propositionen sin avsikt att tillsätta en särskild utredare för att se över hur planläggning och lovgivning enligt plan- och bygglagen kan samordnas med prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Januari 2013 beslutade regeringen detta (dir 2013:5). Samordnade bullerregler för att underlätta bostadsbyggandet. SOU 2013:57 Delbetänkande av den s.k. bullersamordningsutredningen. Flygbuller och bostadsbyggande. SOU 2013:67 Slutbetänkande av bullersamordningsutredningen. Samordnad prövning av buller enligt miljöbalken och plan- och bygglagen. Prop 2013/14:128 Regeringens förslag till lagändringar, baserade på bullersamordningsutredningens förslag. Juni 2014 riksdagsbeslut om lagändringar enligt prop 2013/14:128 Förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader SFS 2015:216 Utfärdad 9 april 2015 Civilutskottets betänkande 2014/15:CU10 Civilutskottet föreslår i april 2015 att riksdagen uppmanar regeringen att ändra förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggande i en mer tillåtande riktning, i 26

30 enlighet med det förslag som tidigare varit ute på remiss. Riksdagen beslutade senare i enlighet med förslaget att meddela ett tillkännagivande till regeringen. Som ett svar på detta har regeringen i regleringsbrev till Boverket för 2016 lämnat ett uppdrag om uppföljning av förordningen. Vägledningar om industri- och annat verksamhetsbuller från Boverket och Naturvårdsverket. Våren 2015 Industri- och annat verksamhetsbuller vid planläggning och bygglovprövning av bostäder, Boverket rapport 2015:21. Vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller, Naturvårdsverket rapport 6538 Nya steg för en effektivare plan- och bygglag. Departementspromemoria Ds 2014:31 Förslag till lagändringar med anledning av regeringens tidigare propositioner. Innehåller bl.a. översyn av bestämmelserna i miljöbalken för att trygga verksamhetsutövares rättssäkerhet gällande tillståndspliktiga verksamheter med villkor om buller. Nya steg för en effektivare plan- och bygglag och ökad rättssäkerhet för verksamhetsutövare vid omgivningsbuller. Prop 2014/15:122, Ändringar i miljöbalken om omgivningsbuller vid prövning av nytt eller ändrat tillstånd för miljöfarlig verksamhet, samt undantag från straffansvaret för otillåten miljöverksamhet om villkoren i ett miljötillstånd överskrids, men följer det som angetts i detaljplan eller bygglov enligt plan- och bygglagen. Riksdagsbeslut nov Förtydligande i plan- och byggförordningen Den 1 januari 2016 infördes en bestämmelse i plan- och byggförordningen innebärande en hänvisning om att riktvärden för buller finns i en förordning (PBF 1 kap 10 ). Uppföljning av bestämmelserna i förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader Uppdrag till Boverket och länsstyrelserna i regleringsbrev för Boverkets redovisning ska lämnas 18 april

31 28

32 Dag Glebe: Vad betyder det nya regelverket runt buller och bostadsbyggande för ljudmiljön inomhus? De lagändringar kring buller och bostadsbyggande som blev resultatet av propositionen Samordnad prövning av buller enligt miljöbalken och plan- och bygglagen (prop. 2013/14:128) förklaras ingående på många ställen. Men för att nå en förståelse av hur reglerna kan eller kommer att påverka berörda personer i deras vardag behövs en annan typ av kunskap. Det finns ett antal koncept och förhållande som man måste förstå och ta till sig, för att kunna diskutera bullerfrågor på meningsfullt sätt. Exempel på sådana frågor och koncept är till exempel, 5 db vad betyder det?, Ljudupplevelse är ett systemproblem!, och Hur hänger fysiska mätvärden ihop med människans perception?. I texten nedan kommer inte alla pusselbitar att ges, men åtminstone några av konsekvenserna av de nya bullerreglerna ska förhoppningsvis bli åskådliggjorda. Och vi gör det med utgångspunkt i SPs forsknings- och kompetensområden. Hur kopplar vi nivåerna till verkliga förhållanden? Det stora problemet för både en lekman och för en expert är att få en känsla för problemen, när vi svänger oss med olika akustiska mått. För låt oss börja med att konstatera Om vi inte hade haft öron, så hade ingen brytt sig om att mäta ljud Det vill säga, om man inte kan relatera ljudnivåer och bullerdiskussioner till vad det innebär i upplevelser i människors vardag ja, då blir faktiskt inte diskussionerna relevanta. Därför gäller det att göra nivåer och siffervärden möjliga att relatera till 29

33 verkliga förhållanden. Och det är inte lätt därför har vi idag en modell för bullerdiskussioner som är relativt abstrakt, men åtminstone hyfsat lätt att mäta. Så vad betyder det då att vi höjt de tillåtna utomhusnivåerna rejält på den ena sidan av bostadshus? Ett enda enkelt svar finns inte. Utomhusbullret påverkar oss genom en process i flera steg, eller en kedja med många länkar, till exempel Källan hur uppkommer ljudet, och hur strålar ljudet ut? Utbredning vad händer på ljudets väg utomhus? Isolering hur kommer ljudet in i bostaden? Rumsakustik Vad blir ljudnivån i bostaden? Psykoakustik hur upplevs ljudet i bostaden? Fler länkar finns hälsoaspekter, sömnstörningar, andra maskerande ljudkällor, mm... Ibland kommer det synpunkter på att man skulle kunna nöja sig med att reglera någon speciellt viktig länk i kedjan, till exempel fasadernas isolerande egenskaper. Men om det till exempel inte finns några störande ljudkällor i närheten av bostaden, så slår den typen av resonemang fel. Det som är viktigt är alltså hur mycket ljud människor utsätts för i och i närheten av bostaden det vill säga resultatet av ett system med bland annat de länkar som räknades upp ovan. Men två länkar är viktigare än andra att hålla koll på: Förutom den självklara andelen av buller som når människorna i bostaden, den resultaterande ljudnivån, så är källan den delen som man bör inrikta åtgärderna mot. SP forskar bland annat på följande områden när det gäller bullerproblematik, och hur de nya bullerreglerna påverkas av dem. Dessa områden kommer också att belysas i den fortsatta framställningen, men en komplett beskrivning måste också adressera till exempel en källanalys (också ett av SPs intresseområden), eftersom buller alltså är ett systemproblem. Beräkningsmodeller nya, högre krav ställs på dessa i samband med de nya reglerna. Fasadisolering hur bra ljudisolering kan vi uppnå idag, och kan vi samtidigt få konstruktionerna kostnads- och energieffektiva? Hur blir ljudmiljön inomhus, speciellt med avseende på lågfrekvensljud? Vi hinner inte gå på djupet inom alla dessa delar, men låt oss börja med att titta på hur dessa områden berör de nya bullerreglerna. Ett bra och enkelt exempel är effekterna av en buss som passerar ett bostadshus. En busspassage resulterar bland annat i följande utmaningar som blir kritiska i och med att man ändrat tänkesätt och justerat nivåer i det nya regelverket för buller: 30

34 Acceleration/låga hastigheter har hittills inte adresserats i de befintliga standardiserade beräkningsmodellerna Helhetslösningar för fasadisolering behöver ses över, eftersom den lågfrekventa delen av bussars ljud, särskilt vid acceleration, går rakt in i bostäder (alla viktiga aspekter måste beaktas, till exempel kostnad, energi, fukt, brandskydd osv). Ljudmiljön inomhus - i fallet med bussar är lågfrekvensbuller extra kritiskt - riskerar att bli ett stort problem i fall där det tidigare inte funnits något problem. Beräkningsmodeller Låt oss börja titta på de beräkningsmodeller som finns idag. Med det nya regelverket så får de en avgörande betydelse, speciellt i kombination med ändringarna i Plan- och bygglagen (PBL) tillsammans med Miljöbalken. I praktiken kommer tillståndsbedömningar och den tillhörande hälsoprövningen uteslutande att baseras på den bullerberäkning som görs i samband med detaljplan eller bygglov, där man i princip får titta i en kristallkula och konsultera tillgängliga planer på trafik- och verksamhetsutveckling, och hoppas att indatan har tillräckligt låg osäkerhet. Är beräkningen gjord utan uppenbara felaktigheter så ger nämligen Miljöbalken ett Carte Blanche, och möjligheterna försvinner att i framtiden med lagens stöd ställa krav på verksamhetsutövaren att bekämpa bullret på det enda ställe där det garanterat ger resultat vid källan. Därför är det oerhört viktigt att bullerberäkningsprogrammen ger ett tillförlitligt underlag. Men tyvärr så är vi inte där idag. Det stora problemet är att dagens kommersiella programvaror är framtagna för andra ändamål. Och därför har de bland annat följande allvarliga svagheter, som gör att det idag i allmänhet inte går att göra tillräckligt noggranna förutsägelser av bullernivåer för att ge relevant underlag för de nya bullerreglerna: Det saknas allmänt tillgängliga bullermodeller för nivåer på den skärmade sidan, där inverkan av till exempel omgivande grannars balkonger kan ge påtagliga förändringar av den faktiska bullerpåverkan Beräkningsprogrammen är framtagna i första hand för att ge dygnsekvivalenta ljudnivåer, medan maximalnivåer har större osäkerheter. Nya uppgifter behöver tas fram om hur enstaka starka händelser fördelas över tid, om amplitud, spektrum och så vidare. Men även den förväntade precisionen på förutsägelserna kan bli ett problem. Det finns många felkällor och förenklingar 31

35 Det är svårt att ta med inverkan av många odefinierade bullerkällor på avstånd, vilket till exempel ofta förekommer i städer (ett bullerbidrag som en del väljer att diskutera i hemmasnickrad terminologi som ljudregn, ljudkorvar med mera, för att lyfta fram att skärmning med hjälp av till exempel huskroppar inte blir 100 % effektiv, och mycket osäkerhet ligger i källbeskrivningen) Många förenklingar finns i modellerna för att beskriva svåra topografiska förhållanden - randvillkoren. I de vanligaste modellerna kan man bara specificera två marktyper, hård och mjuk mark. Denna typ av förenklingar fungerar i de flesta sammanhang tillräckligt bra (ofta räknar man till exempel bara på hur vissa specifika källor kommer att beröras av åtgärder, och då är den relativa nivån intressant), men med många osäkra indata så blir också det sammanlagda resultatet mycket mer osäkert, framförallt de absoluta bullernivåerna. Figur 1: Ljudutbredningskarta, som visar bullernivåer (Leq) i 5 db nivåindelningar, 2 meter över mark. Här har man tittat på bullret från två källor, en motorväg och en järnväg som går parallellt. 32

36 Så hur skulle dagens bullerberäkningsprogram behöva utvecklas? Indata behöver kvalitetssäkras Det behövs en högre säkerhet i bullerprognoserna. För att komma dit måste bullermodellerna regelbundet uppdateras med nya typer av bullerkällor och ha finare granulerad källdata, och säkrare prognoser kommer att behövas för att uppdatera till exempel av trafikflöden. Dessa måste sedan bli implementerade i de dominerande beräkningsprogrammen. Som tur är finns det en vilja hos de kommersiella aktörerna att ha de bäst uppdaterade modellerna, men någon måste också tillhandahålla dessa. Bullermodellerna måste räkna rätt enligt förutsättningarna i regelverket Bullermodellerna måste anpassas för att rätt besvara de frågor och ge det underlag som regelverket kräver för att reglerna ska kunna tillämpas. Framförallt finns det idag en betydande risk för stora beräkningsfel på den skärmade sidan, eftersom inga korrekta modeller för den typen av beräkning har implementerats. Bullermodellerna måste på förhand ge svar på vilka åtgärder som kommer att behövas vid källan Från ett samhällsekonomiskt perspektiv är det viktigt att verkningsfulla och kostnadseffektiva åtgärder prioriteras. Osäkra prognoser ger små möjligheter att rätt åtgärda vid källan (krav på verksamhetsutövaren). Detta innebär att oproportionerligt stora kostnader kan behöva läggas på åtgärder som bara ger en begränsad förbättring. Men vad är beräkningsmodellernas styrka? Med beräkningsmodellerna kan man få fram en helt annan typ av förståelse och kunskap. Det blir lätt att förstå den relativa effekten av olika insatser och förändringar av förutsättningarna. Det blir lätt att öka förståelsen för frågor av typen Vad innebär 5 db?. Till exempel så kan man fråga sig vad just 5 db ökning av bullernivån motsvarar om bullret uteslutande skulle komma från en enda trafikerad väg, och enda förändringen skulle vara en högre trafikintensitet. Det vill säga, att antalet passager (bullerhändelser) ökade medan allt annars hölls konstant. Rent teoretiskt är det lätt att beräkna detta genom att se detta som en summation av okorrelerade bullerkällor. Teoretiskt så kommer man då fram till att detta motsvarar en ökning av med 316 % fler bilar (passager), och på samma sätt motsvarar 10 db en ökning med 1000 %. Ett liknande värde får man om man kontrollerar med bullerberäkningsprogrammet Soundplan (Figur 2), vilket med motsvarande frågeställning ger 335 % fler bilar, 33

37 (eller en ökning av trafikintensiteten med 1122 %, om det hade varit en studentlägenhet, och den tillåtna ökningen 10 db). Uppenbarligen så kommer bullret att ändra karaktär om man mer än tiofaldigar trafikintensiteten, och för att spegla detta fungerar dagens ekvivalentmått dåligt. Figur 2: En beräkning av 5 db ökning av bullernivå motsvarar i ökad trafikintensiteten, gjord med Soundplan, ger 335 % fler bilar (eller 1122 % för en ökning med 10 db). Men framförallt så kan man snabbt göra fler typer av liknande mer eller mindre komplicerade överväganden med beräkningsprogrammen. Om man minskar andelen tung trafik, vad skulle då 316 % motsvara i decibel, eller 5 db motsvara i procent? Den typen av frågor besvaras lättast med beräkningsprogram. Men man kan alltså inte förvänta sig samma precision för absolutvärdena. Det vill säga, använd helst programmen till vad de är bra på, eller uppgradera deras funktion. 34

38 Men man kan väl isolera bort ljudet? Hur bra är våra fasader på att isolera för ljud? Det hävdas att nya byggtekniker kan upphäva de potentiella negativa effekter som en höjning av tillåtna nivåer för utomhusbuller kan ge. Låt oss titta på vad dagens nya teknik kan och inte kan. Det första förhållandet man måste ta till sig är att även små felaktigheter under uppförandet av byggkonstruktionen kan få ödesdigra konsekvenser för fasadens ljudisolerande egenskaper. Många moment kan gå fel och idag är vi dåligt förberedda på att kontrollera funktionen under själva byggprocessen, och många felaktigheter upptäcks inte förrän vid slutbesiktningen, om ens då. Men även om byggprocessen utförs enligt konstens alla regler så finns det problem som är ännu svårare att komma runt. Om man tittar på själva fasadväggen så är den delen oftast inte den svagaste länken när det gäller att stänga ute buller. När det gäller fönster och ventiler är det betydligt svårare, framförallt i lågfrekvensområdet. Man kan ofta minska problem med buller via ventilation genom att undvika att lägga den mot en bullrig sida, men när det gäller fönster kan det bli svårare, om man vill undvika att tre av fyra sidor blir fönsterlösa i lägenheten, och inte bygga husen väldigt smala. Men hur blir det om man bygger in extra påkostade fönster mot den bullriga sidan, och till punkt och pricka följer alla instruktioner om hur man ska installera och täta? Ja, det visar sig att även för exceptionellt bra fönster, till exempel specialmontaget uppmätt på SP i Fel! Hittar inte referenskälla. (med separerade karmar, och så vidare), med det imponerande ljudisoleringsvärdet R w = 61 db, så är fortfarande lågfrekvensisoleringen dålig: db runt Hz kan ge problem, som vi ska se nedan. 35

39 Figur 3: Exempel på mätning av isolerande egenskaper hos ett fönster med exceptionellt bra isoleringsvärde (vägt reduktionstal Rw = 61 db ) Detta i kombination med den stora rabatt A-vägning ger för låga frekvenser gör att inverkan av lågfrekvensbullret kan bli en riktigt obehaglig överraskning inne i en lägenhet, som dimensionerats helt enligt regelverket. Till att börja med så kan vi se hur lågfrekvensbuller har en tendens att vara opåverkad av åtgärder av typen bullerskärmar och andra åtgärder längs utbredningsvägen. Figur 3 och Figur 4 visar mätningar av buller på 50 m avstånd från godståg med likvärdig längd och hastighet, som SP gjorde före och efter att ett bullerplank restes, som en del av ett EU-projekt (NOISUN). Det är samma buller som återges i de båda figurerna, och det syns tydligt att när man kommer ner mot riktigt låga frekvenser (under 100 Hz) så är nyttan av skärmen mycket liten, för att nästan gå mot noll bullerreduktion i de lägsta tersbanden. Där har vi alltså ett bra argument för att man bör inrikta sig på bullerkällan när det gäller att begränsa effekterna av buller. 36

40 Figur 3: A-vägt buller från godståg, uppmätt i Lerum på 50 m avstånd före och efter att en bullerskärm rests. Figur 4: Samma buller från godståg som i Figur 3, men denna gång ovägda ljudnivåer. MEN, det finns en annan sak att notera. A-vägningen i Figur 3 viktar ner inverkan av de lägsta frekvenserna i en väldigt hög grad, i jämförelse med de ovägda nivåerna av samma buller, som visas i Figur 4. 37

41 Lite om A-vägning av ljudtryck Någon kanske invänder att A-vägningen är avpassad för att överensstämma med upplevelsen av ljudet, lägre frekvenser uppfattas ju faktiskt svagare vid samma ovägda ljudtrycksnivå. Ja, så är det, men det är lite mer komplicerat. Det kan bli stora problem med störning även för riktigt lågfrekventa ljud när de blir hörbara, vilket inte minst Akuliteprojektet visade: En ny parameter för stegljud, L nt,w,20 fick införas för att ta hänsyn till buller ända ner till 20 Hz, efter att boende störts av buller som var acceptabelt enligt tidigare standarder som bara var definierade ner till 50 Hz. Så det kan vara bra att lägga några extra ord för att få förståelse för hur det hänger ihop. Hur mycket svagare lågfrekventa ljud uppfattas, beror av hur starkt ljudtrycket är. Enklast blir det om man tittar på kurvor som visar hur starkt ljud uppfattas, för olika frekvenser och ljudtryck (vilket även definierats i en standard med beteckningen ISO 226, se Figur 5). Figur 5: Stiliserad bild över hur starkt olika ljudnivåer upplevs, beroende på ljudtryck och frekvens. Kurvorna motsvarar de starkaste (rött) och svagaste (blått) ljudtrycken som är definierade över hela frekvensområdet i ISO 226, men även kurvan som motsvarar den upplevda ljudstykan hos en ton på 40 db vid 1000 Hz (grönt), och som ligger till grund för A-vägningsfilter. Den streckade kurvan förklaras i brödtexten. Enklast blir detta att förstå om man tänker sig att den högsta kurvan i rött visar uppmätt ljudtryck för en låt som spelas på radion. Det intressanta med den låten är att soundet uppfattas väldigt jämnt, med mycket innehåll både i bas, mellanregister och diskant. Om man skulle lyssna på låten igen men sänka nivån på radion (vrida ner volymen) så att ljudtrycket vid 1000Hz (högra pilen), motsvarar ljudtrycket vid den vid den blå linjen, ja, då skulle man mäta upp något som liknar den röda 38

42 prickade linjen. MEN man skulle uppfatta detta (förutom att det blev svagare)som att stora delar av basenljudet försvann. För att det skulle låta likadant men svagare, som vid den första lyssningen så skulle man behöva skruva upp basåtergivningen så att ljudbilden motsvarade den blå kurvan. Det är detta som är idén med Loudnessknappen som fanns förr i tiden på stereoanläggningar. Alla ljudtekniker som spelat in en konsert på hög volym och sedan spelat upp det hemma på en lägre volym är också bekanta med fenomenet varför kom det inte med någon bas på inspelningen?. I dessa fall kan man kompensera genom att filtrera ljudet, anpassat efter den nivå som det ska spelas upp på. Men när det gäller utomhusbuller i lägenheter så blir problemet av en annan dignitet. A-vägningen är viktad efter ett ljudtryck som ligger runt 40 db vid 1000 Hz. Om man A-väger ljud med olika frekvensinnehåll och ljudtrycket ligger ungefär vid 40 db-kurvan (den gröna kurvan i Figur 5) så kommer A-värdet att spegla hur starkt ljudet uppfattas. Men när ljudupplevelsen blir helt annorlunda när ljudstyrkan ökas. Man skulle kunna uttrycka det som om den dynamiska utväxlingen blir större i lågfrekvensområdet. Med det menas att om en ton vid 50 Hz (alltså en låg frekvens, typ nätbrum) är nätt och jämnt hörbar, så kommer upplevelsen om man ökar ljudtrycksnivån med 40 db motsvara upplevelsen om man ökar en 1000 Hz-ton med 70 db (se längden på de båda pilarna i Figur 5). Det vill säga, tonen kommer att upplevas MYCKET starkare än vad man skulle tro om man tittade på till exempel A-vägda nivåer (som jämförelse kan nämnas att man brukar ange att en upplevd fördubbling av ljudstyrkan motsvarar 6-10 db, vilket innebär att bas-tonen upplevs vara någonstans mellan c:a 8 och 30 gånger (sic!) starkare än 1000Hz-tonen). Tabell 1: Vägningskoefficienter för A-vägning, här visas tersband i lågfrekvensområdet Frekvens [Hz] Vägningsfaktor [db] 20-50, ,7 31,5-39, , , , ,5 39

43 Hur blir det om man tittar på problemet från ett systemperspektiv? Vad händer då om vi tar ett helt rimligt exempel enligt det nya regelverket, där vi har 60 dba vid fasad under en timme, och c:a 1/3 av ljudet ligger i 50 Hz-tersbandet, vilket motsvarar 55 dba eller 85 db ovägt (vid 50 Hz, nätbrumsfrekvensen, ger A- vägning en reduktion med 30 db, se Tabell 1). Om man förutsätter en riktigt bra fasadvägg, och ett extremt bra fönster, i klass med fönstret i Fel! Hittar inte referenskälla., så kan man fortfarande inte förvänta sig en ljudreduktion större än 35 db. Och då talar vi om RIKTIGT bra fasadkonstruktioner. För att skatta inomhusnivåerna måste man också ha en bra idé om rumsdisposition, storlek på rum, eventuella absorbenter med mera, men låt oss göra det enkelt för oss och välja ett rum som inte ger några betydande bidrag till nivåerna på grund av rumsmoder eller dylikt (olyckliga rumsmoder skulle kunna förvärra situationen, men här är det själva externbullrets roll som är intressant). Inomhus blir då den ovägda nivån 50 db i det tersbandet, och man kan ställa sig frågan om det har någon betydelse. Lågfrekvent buller regleras i Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus (FoHMFS 2014:13 Tabell 2: Rekommenderade högsta ljudnivå för lågfrekvens per tersband i Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus FoHMFS 2014:13 Tersband [Hz] Ljudtrycknivå, Leq [db] Tabell 2), och där finner vi att högsta rekommenderade nivån för inomhusbuller inom 50 Hz-tersbandet är 43 db (Sic!). Det vill säga: inte ens om man klarat de gamla nivåerna på 50 Hz så hade man i exemplet klarat FoHMFS 2014:13. Nu är det värre än så: Om man klarar kraven på den tysta sidan så finns det inte längre en övre gräns för högsta ljudnivå man tillåter på den exponerade/bullriga sidan. Tersband [Hz] Ljudtrycknivå, Leq [db] Men det blir kanske bättre på riktigt om man mäter i nybyggda hus? Nej, det finns mycket som tyder på att det kan bli ännu värre. Till exempel så kom i början av 2015 en exjobbsrapport från KTH, initierad av STRUCTOR, där man mätt just ljudisoleringen vid låga frekvenser på både nybyggda och äldre hus (Sound Transmission of House Facades at Low Frequencies, Roman Rusz och Jakub Cinkraut, handledare Svante Finnveden). Det intressanta var att de nybyggda husen inte var uppenbart bättre i de riktigt låga frekvensbanden: Inga av byggnaderna kom upp till 30 db dämpning i något band under 100 Hz. I det alldeles nybyggda 40

44 bostadshus man mätt på låg reduktionstalen i de tre kritiska lågfrekventa tersbanden vid 80 Hz, 63 Hz och 50 Hz på respektive 20.8 db, 23.9 db och 26.4 db. Det vill säga att för de tre banden var trenden till och med omvänd mot vad man kunde förvänta sig, och som sämst var ljudisoleringen vid 80 Hz (vilket är det tersband som ligger direkt under det traditionella standardiserade mätområdet som slutar vid 100 Hz-bandet). Den ovägda nivån inomhus i huset i exemplet ovan skulle då bli nästan 60 db, det vill säga 17 db över Folkhälsomyndighetens högsta rekommenderade värde. Men en sista invändning vore ju att den typen av starka lågfrekventa ljud är ovanliga. Då ska man hålla i minnet att avsikten med regelverket är bland att göra det enklare att bygga vid bullriga miljöer som nära hamnar, bangårdar, olika typer av industrier och så vidare. I exjobbet från KTH så hade man också analyserat hur situationen hade varit om byggnaderna utsatts för buller från ett kryssningsfartyg på 300 m avstånd. Ett inte helt otroligt scenario när det gäller planerna att bebygga i anslutning till frihamnen i Stockholm. Tyvärr överskreds Folkhälsomyndighetens högsta rekommenderade ljudnivåer för samtliga byggnader, även de helt nybyggda. Det vill säga, de praktiska konsekvenserna av det nya bullerregelverket stämmer dåligt med ovan anförda avsikterna, om man inte väljer att strunta i att följa Folkhälsomyndighetens allmänna råd, eftersom inomhusnivåerna är mycket svåra att förutse på förhand, och det inte är självklart att göra den typen av mätningar vid en slutbesiktning. Därför kan det kännas konstigt att man inte valt strategin att först utreda vad som är möjligt att göra idag, och på vilka punkter man kan förbättra situationen, och sedan satt ihop ett regelverk som inte leder mot svåranalyserade problem som riskerar att upptäckas i alltför sena skeden. Förhoppningsvis leder regelverket till att den nödvändiga forskningen och utvecklingen får en ordentlig skjuts framåt. Ljudmiljön inomhus Detta är en svår fråga som bara kan beröras helt lätt här. Framförallt är lågfrekvensljud svåra att bedöma med dagens analysmetoder, mätstandarder och andra verktyg. De så kallade rumsmoderna innebär att ljud i vissa frekvenser kan dominera på ett inte helt intuitivt sätt. Detta är ett fenomen som nog alla som sjungit i ett mindre duschbås kan relatera till: De hårda väggarna gör att om man träffar en av de lägre rumsmoderna med en ton så kommer ljudet att förstärkas mångfaldigt. Om en viss ton i ett bullrigt ljud kan upplevas som dominerande utanför en fasad, så kanske en helt annan ton upplevs som besvärande i ett rum innanför fasaden. Ett problem är att man alltför länge har valt att prata om rumsakustiken i alltför förenklade termer. För att göra det lätt för sig så har man pratat om efterklang ( ekot i rummet) i olika frekvensområden, tillsammans med absorbentarea. Men framförallt när man kommer ner till de riktigt låga frekvenserna så blir detta inte längre så 41

45 meningsfullt. Det är svårt att analysera och åtgärda rumsmoderna för de riktigt låga frekvenserna, framförallt om det är flera rum som samverkar. Det finns mycket att säga om rumsakustik, men låt oss bara konstatera att det är i princip omöjligt att åtgärda problem med externbuller med rumsakustiska åtgärder. Däremot så kan man undvika att problemen blir oproportionerligt stora (och i den meningen så kan rumsakustiska åtgärder begränsa externbuller när det är rumsakustiken i sig som är orsaken till att bullret blev ett problem). Till sist kan sägas att det ofta finns mycket mer som skulle kunna göras idag, för att skapa funktionella och behagliga akustiska inomhusmiljöer, men det får avhandlas i andra sammanhang. Och hur blir det i en större kontext Låt oss som avslutning konstatera att det är svårt att lyfta ut bullerproblematiken på egen hand. När man bygger hus så är det en avvägning mellan bulleraspekter, energiaspekter, fuktkrav, brandkrav och så vidare. De stora riskerna är om man börjar med att enbart beakta vissa aspekter, och sedan bygger på med övriga krav. Till exempel så fungerar fasadisolering oftast i princip tvärtom när det gäller att isolera för buller och energi. Det som är bra ur energi-synpunkt är därför ofta värdelöst ur bullersynpunkt, och vice versa. Därför är viktigt att involvera både energiexperter, akustiker, fuktexperter med flera från början i fasadprojekt, eftersom det kan bli så oerhört mycket svårare att fixa problem i efterhand. Detta holistiska synsätt tror jag är viktigt och bra. Vi måste föra över debatten från att bara handla om hur får vi fram bostäder till varje pris?, till att handla om hur vill vi bo? och Vad är acceptabelt? Utvecklingen av bostäder anpassade efter människans behov och komfort har gått framåt genom hela mänsklighetens historia, så det känns märkligt om vi nu helt plötsligt är tvingade att pressa fram bostäder med ljudmiljöer som tidigare har klassats som undermåliga. Kan vi istället fokusera på att diskutera hur vi får fram bra bostäder och behagliga ljudmiljöer, ja, då har medborgarna vunnit en liten seger. Referenser Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus, FoHMFS 2014:13 Akulite Akustik och vibrationer i lätta byggnader, rapportserie AkuLite Rapport 1-12, Dag Glebe och Xuetao Zhang, Evaluation of Measured Noise Exposure and Self-Reported Disturbance in the NOISUN Project, slutrapport, SP report 2014:84 Roman Rusz och Jakub Cinkraut, Sound Transmission of House Facades at Low Frequencies, KTH Master Thesis, supervisor Svante Finnveden, 2015 Normal equal-loudness level contours - ISO 226:2003, ISO-standard 42

46 Erik Skärbäck: Nya riktvärden en hämsko för rofylldhet Stressrelaterade sjukkostnader ökar och att det är i de yngre åldersgrupperna som ökningen sker snabbast. Ändå föreslås ny högre riktvärden för buller träda ikraft, och extra stor kan försämringen bli för nya studentbostäder. Forskningen visar att stress kan reduceras med fysiskt arbete. Effekten av en promenad sker efter bara några minuter, s.k. mikropauser (1). Men vi behöver vila hjärnan flera gånger om dagen. Forskningsrön om hur vi reagerar på naturens information öppnar nya möjligheter. På Alnarp har sedan 1990-talet gjorts omfattande studier av preferenser för olika naturkaraktärer. Efterhand har utkristalliserats åtta upplevelsekaraktärer som motsvarar allmänna behov. Dessa är rofylldhet, vildhet, artrikedom, rymdkänsla, allmänning, lustgård, centrum/fest och kulturhistoria (2). Grahn och Stigsdotter (2) har visat att miljökaraktärerna Rofylldhet, Vildhet, Rymdkänsla och Lustgård är avstressande. Matilda van den Bosch (tidigare Annerstedt) har i sin avhandling (3) visat att exponering av grönska + fågelkvitter signifikant reducerar stress. Korttidsminne och koncentration ökar efter en stunds naturkontakt (4). Möjligheten att kunna koppla av i grönområden har inte bara betydelse för trivsel och välbefinnande, utan även för risken att dö i förtid. En stor studie av Englands befolkning visar att låg areal av grön miljö inom 1 km från bostaden jämfört med hög areal inom 1 km ökar risken att dö före pensionen. I den lägsta inkomstklassen är risken dubbelt så stor, medan den är 30 % högre i den högsta inkomstklassen (5). Naturrika förskolor ger barnen bättre utveckling motoriskt, men också och emotionellt med mer empati se tabellen i figur 1 nedan. Även personalen visar högre trivsel (6), jämfört med på förskolor med lite grönska. 43

47 Figur 1. Tabellen visar hur ofta barnen brast i medkänsla (Grahn 2007) Naturintryck bör vi kunna inhämta flera gånger om dagen, något som planerare och arkitekter bör beakta; men hur rimmar det med hållbarhetsmål om förtätning? Vi flyttar ihop allt tätare i städer för att öka våra kontaktmöjligheter, minska bilberoendet och behålla jordbruksmarken. Förtätning kan inkräkta på stadens grönområden, som är viktiga inte bara där vi bor utan även i våra arbetsområden. Eftersom forskningen indikerar att naturintryck ger medkänsla, trivsel och stimulerar till samarbete, skulle vi kunna skapa bättre innovationsklimat och lönsammare företag. Hög trivsel har signifikant samband med låg stress. Det är dags att öppna ögonen för att bevarande och nyskapande av naturintryck inte är en kostnad utan skapar mervärde, win-win för både samhällsekonomi och privatekonomi! Samband mellan miljöupplevelser, trivsel och stress har studerats på Karolinska Institutets campus i Solna (7). Preliminära resultat indikerar att stressen är högst i de yngre åldersgrupperna och bland kvinnor. Miljöupplevelserna varierar mellan olika delar av campus. Rofylldheten har tydligt samband med trivsel. Att unga efterfrågar rofylldhet är påvisat i flera studier. Två internationella masterstudenter, en från Kina och en från Ryssland, har undersökt miljöpreferenser i sina egna och bekantas nätverk Figur 2. 44

48 Figur 2. Efterfrågan minus tillgång för de åtta karaktärerna i två stadsregioner. Staplar uppåt visar att efterfrågan/behovet är större än tillgången/utbudet av karaktären, dvs en bristsituation, medan staplar nedåt tvärtom visar att tillgången på karaktäreren är stor medan efterfrågan är mindre. Studenterna kommer från Hunggang och St. Petersburg. Respondenterna är mestadels år. Studien visar att de fem karaktärerna rofylldhet, naturkänsla, lustgård, rymd och artrikedom är de mest underbalanserade i båda städerna, dvs önskade men saknade. Det är slående att de prioriterar relativt lika, och att det är de restorativa karaktärerna man vill ha mer av, och detta trots olikheter i de berörda landskapen och i de svarandes kulturella bakgrund. (8). Den svenska forskningen om samband mellan miljökvaliteter och hälsa/välbefinnande har kunnat nå djupare än i andra länder tack vara den världsunikt omfattande folkhälsoenkäten i Skåne. Den går ut till personer vart fjärde år (9). Figur 3a. Procentandel som trivs bra och samband med restorativa utemiljökaraktärer 45

49 Figur 3b: Ju fler restorativa utemiljökaraktärer inom 300 m desto fler timmar per vecka motionerar skåningarna I 2004 års enkät besvarade personer frågan hur de trivs med sitt grannskap, och hur mycket de motionerar De som bor i lägenhet trivs bättre ju fler av de restorativa karaktärerna de har inom 300 m, detta oberoende av om de bor på landet och småorter (semiurbant) eller i Malmö figur 3a, och desto mer motionerar skåningarna figur 3b. Uppenbarligen triggar goda utemiljöer till lust att motionera. Det är nu också allmänt känt att tillväxtämnen för hjärnan som proteinet BDNF frigörs med pulshöjningen, och gynnar långtidsminnet, inlärning och komplext tänkande, värdefulla förmågor för klassresa och integration. Sedan 2008 inkluderar enkäten frågor om i vilken grad respondenterna upplever de olika miljökaraktärerna var för sig inom 5-10 minuters avstånd från boendet. Därmed har vi kunnat fördjupa analysen av karaktärernas samband gentemot hälsa och välbefinnande (9). Även effekter på funktioner förknippade med arbetslivet har kunnat tolkas. Det finns samband mellan de tillfrågades koncentrationsförmåga beslutsförmåga välbefinnande, lycka och tillfredsställelse å ena sidan och hur de kan vistas i grönområden med stressåterhämtande karaktärer av rofylldhet, vildhet/naturkänsla, artrikedom, rymdkänsla och kulturhistoria å andra sidan (10). För Malmö har visats hög samstämmighet mellan hushållsinkomster och rofylldhet som också har tydligt samband med parkers storlek. Sydsvenskan visade (11) en bild över hur hushållens inkomster fördelar sig över Malmö. Kort före hade Stoltz m fl (12) publicerat en analys av hur Malmöbor ur 2008 års Folkhälsoenkät för Skåne upplever sin närmiljö rofylld. De båda bilderna sammanföll i hög grad. Dessutom sammanfaller de två bilderna tydligt med Malmös karta över buller (13, sid 190). Se figur 4. 46

50 Figur 4. Övre kartan visar väg- och tågbuller över 55 dba (13). Nedre kartan till vänster visar hur stor andel av befolkningen som upplever sin närmiljö (inom 5-10 minuter) som rofylld (12). Nedre kartan till höger visar hushållens medelinkomst (11). Rofylldhetsfaktorn är hög där hushållsinkomsterna är höga, vilket sammanfaller med de delar av Malmö som har närhet till stora parker och kust och där trafikbullret är lågt, medan omvänt gäller att rofylldheten är låg där hushållsinkomsterna är låga, parkerna är små (13) och bullret är högt. Detta är förvisso ej något som är unikt för just Malmö. De flesta städer har en attraktiv sida och en mindre attraktiv. Ofta är de attraktiva områdena mindre trafikstörda. Det intressanta är vad man är beredd att göra för att förbättra miljön för de mest utsatta. Det är svårt att styra inkomstfördelningen och svårt att styra folks boende, men är det något som planerarna och kommunen kan styra över så är det lokaliseringen av stora parker och natur, och skydd mot högt buller. Med PBL äger kommunerna markanvändningsplaneringen. Ej ens staten kan tvinga en kommun till vissa grönmiljökvaliteter. Men den kan med de nya bullerriktvärdena (14) sabotera en kommuns ambition att skydda sin befolkning från ohälsosamt buller. Om det behövs stora parker i låginkomstområden så är det kommunerna som äger styrinstrumenten. Kanske behövs det statliga stödpengar som när Malmö förr fick sina stora parker? 47

51 Utemiljöbranschen omsätter 23 miljarder, varav 17 för drift. Utemiljöbranschen omfattar det professionella arbetet med parker, bostadsgårdar, kyrkogårdar, trädgårdar, golfbanor, dagistomter, sjukhusområden etc., dock i princip inte småhustomter (15). Endast en bråkdel av de sysselsatta har lämplig utbildning, många ingen alls. Här finns potential för både utbildning och introduktionsjobb till arbetsmarknaden. Sannolikt är förbättringar av utemiljön ett bra medel att minska befolkningens stressnivåer och förbättra folks välbefinnande och kanhända även kan påverka segregationen? I detta perspektiv är det ytterst förvånande att statsmakten inför nya bullerriktvärden (14) från 55 dba till 60 dba. För högt buller ökar bevisligen stress och ohälsa. Varje procent sjukskrivningarna ökar, så ökar statens kostnader med ca 300 miljoner, förutom ökningar av behandlingskostnader. Det är de resurssvaga som drabbas och segregationen fördjupas. Sverige hade redan tidigare högre bullerriktvärden än t ex Tyskland. Tyskland har riktvärde 55 dba för väg och för järnväg 59 dba dagtid (kl 06-22) och 49 dba på natten (kl 22-06) i bostadsområden, samt för t ex skolor och daghem 57 dba dagtid (16). Bullrets energiinnehåll fördubblas för varje ökning med 3 decibel figur 5. Det betyder att Sverige med 60 dba gräns skulle tolerera ca 40 % mer buller dagtid för bostadsområden och dubbelt (2 ggr) så mycket buller på skolgårdar och dagistomter som Tyskland. Och nattetid skulle Sverige tolerera ca gånger mer buller än Tyskland. Varför? Och skillnaden ökar ytterligare med förslaget. Figur 5. Kurvan visar att en dubblering respektive halvering av trafikmängden innebär 3 decibel ökning respektive minskning av bullerenergin. Där det på natten kan gå ett tåg per tidsenhet med Tysklands riktvärde för natt, 49 db(a), skulle det med Sveriges riktvärde, 60 db(a), kunna gå 12 tåg på samma tidsenhet. 48

52 De åtta karaktärerna finns mer eller mindre i vår omgivning, mest utomhus men också inomhus och i kontaktzonen mellan ute och inne. Genom att beakta karaktärerna i både planering och design kan vi göra våra arbetsområden mer restorativa. Därför behöver samarbetet mellan fastighetsägare och kommuner vidareutvecklas. För kommunerna innebär hög mobilitet av arbetskraft och företag ökad konkurrens med behov av nytt tänkande. Malmö vill i sin nya grönplan se hur de åtta karaktärerna kan utgöra grundpelare i utvecklingen av både allmän mark och fastighetsmark, och kommunen vill därför utveckla samarbetet med berörda fastighetsägare. En knäckfråga ligger i att arbetsplatsers fastigheter ofta gränsar till allmänna ytor, gator, parker och vatten, vars utformning kommunerna styr, men som till viss del betalas av angränsande fastigheter genom exploateringsavtal. Här kan uppstå meningsskiljaktigheter om prioriteringar. En annan fråga att övervinna är att hyressättning och fastighetsvärdering i liten grad beaktar miljökvaliteter. I stället är det antalet kvadratmeter och fastighetens läge i staden som dominerar i kalkylerna. De gröna utemiljökvaliteterna tar tid att utveckla och många projekt säljs snabbt vidare av den första byggherren. Sålunda har olika aktörer i bygg/fastighetsbranschen olika tidsperspektiv och prioritering. En tredje fråga är möjligheten att själv välja bostad. Debatten förs ibland över huvudet på de bostadssökande. En del i förslaget till nya bullerriktvärden är att studenter anses bo i studentbostad endast några år och därför bör kunna tåla ändå högre buller, 65 dba. Det faktum att stressen nu ökar snabbast i de yngre åldrarna talar för att studiero kräver lägre i stället för högre riktvärden. Byggbranschen har begärt liberalisering av normer för att underlätta byggandet. Detta tycker nu alltså politiker man kan lösa genom att liberaliser bullernormen, så man kan bygga ettor för de unga utmed trafikleder som tidigare ansågs alltför bullriga. Frågan är om inte detta blir en björntjänst som nu läggs i knäet på fastighetsutvecklarna. I stället borde krävas effektivare bullerskydd och kanske rent av ges statliga bidrag till bullerskydd. För bidrag kommer att behövas om projekten skall kunna genomföras till så låga hyror att konsumenter flyttar dit trots högt buller. Utan bidrag kommer marknaden för bullerutsatta lägenheter sannolikt att bli svag. Men bidrag till byggnation i bullerutsatta lägen kan också bli fel. Det kan låsa fast den onda cirkeln med låginkomsttagare i störda miljöer och höginkomsttagare i rofyllda. Om man kan förutse att det behövs transfereringar av något slag vore det bättre om de används för att utveckla värden, såsom parker i lågstatusområden, i stället för att möjliggöra störningar. Kanske kan här öppnas bra möjligheter till förstajobbet-inträde? Att sköta och utveckla gröna kvaliteter är en internationell färdighet, något som skulle kunna passa flera av våra nya svenskar, och där multietniska arbetslag kan påskynda både integration och språkutveckling. 49

53 Erik Skärbäck Professor översiktlig Planering, SLU Styrelseledamot i Ljudmiljöcentrum Lund Referenser Parsons, R. Tassinary, L.G., Ulrich, R., Hebl, M. & Grossman-Alexander, M The View from the Road: Implications for Stress Recovery and Immunization. Journal of Environmental Psychology 18, pp Grahn, P. & Stigsdotter, U.K The relation between perceived sensory dimensions of urban green space and stress restoration. Landscape & Urban Planning 94: Annerstedt M Nature and Public Health, SLU Doctoral thesis No. 2011:98 Ottosson, J. & Grahn, P Utemiljöns betydelse för äldre med stort vårdbehov. Licentiatavhandling för Ottosson, J. Stad & Land nr 155. Alnarp. Mitchell R. and Popham F Effect of exposure to natural environment on health inequalities: an observational population study. Lancet 2008; 372: Grahn P Barnet och naturen, ur Utomhuspedagogik som kunskapskälla, Studentlitteratur Skärbäck E., van den Bosch M., Grahn P Restorativa karaktärer på KI Solnas Campus : Lägesrapport i projektet Avstressande utemiljökvaliteter i arbetsområden för ökad trivsel, samarbete och produktivitet. Vinnova-programmet: Utmaningsdriven innovation hållbara attraktiva städer. Skärbäck E., Wen L., Aleksandrova S An Urban Green Comparison of China, Russia and Sweden (Presentation at NORDIC ENCOUNTERS: TRAVELLING IDEAS ABOUT OPEN SPACE DESIGN AND PLANNING, Conference: World in Denmark 2014 Copenhagen 12th -14th June Björk J, Albin M, Grahn P, Jacobsson H, Ardö J, Wadbro J, Östergren PO, Skärbäck E. april 2008, Recreational values of the natural environment in relation to neighbourhood satisfaction, physical activity, obesity and wellbeing. Journal of epidemiology and community health. 2008;2. (e-publ.) Weimann H., Rylander L., Albin M., Skärbäck E., Grahn P., Östergren P-O., Björk J Effects of changing exposure to neighbourhood greenness on general and mental health: A longitudinal study. Health & Place33 (2015) Sydsvenskan The city that tear apart. Staden som slits isär, , pp A8-A9. Stoltz J., Grahn P., Brundell-Freij K., Björk J., Skärbäck E Malmöbors upplevelse av fem utemiljökaraktärer. LTJ fakulteten Rapport 2012:10. ISBN , SLU Alnarp. ( 50

54 Skärbäck, E., Björk, J., Stoltz, J., Rydell-Andersson, K., Grahn, P Green perception for well-being in dense urban areas - a tool for socioeconomic integration. Nordic Journal of Architectural Research 12/2014; 26(2): Förordningen (2015:216) om riktvärden för buller utomhus för spårtrafik, vägar och flygplatser vid bostadsbyggnader (trädde i kraft 1 juni 2015). Persson, Bengt ; Anna Sunding och Lena Johnson, 2013, Branschbeskrivning Utemiljö särtryck ur Branschbeskrivning Trädgård, Rapport. Alnarp: Sveriges lantbruksuniversitet. Skärbäck Erik och Pontus Thorsson Mjuka eller hårda data för bedömning av järnvägars bullerstörningar. Ur LJUdBLADET INFORMATIONSSKRIFT FÖR AKUSTISKA NYHETER. Nr Medlemsorgan för SVENSKA AKUSTISKA SÄLLSKAPET. pageid=66819&newsid=32808&page=1 51

55 52

56 Mette Sörensen: Traffic noise and risk for diabetes and cancer Increasing noise from traffic occurs in parallel with urbanization. There is growing public concern about possible adverse effects of noise on health, as research has found that traffic noise increases the risk for cardiovascular disease. However, noise acts as a stressor and disturbs sleep, which could potentially increase the risk for other major diseases, including diabetes and cancer. Although traffic noise is widespread and the diseases possibly affected are prevalent and associated with enormous public health burdens, only few studies have addressed the relationship between traffic noise and diseases other than the cardiovascular. Mechanisms of traffic noise Sleep Noise exposure Stress Annoyance Health Figure 1: Proposed mechanisms of noise 53

57 Hearing is a permanent process essential for human survival and communication. However, the human organism is not able to shut off noise and, therefore, noise can have a number of unwanted effects. A main proposed mechanism behind the observed hazardous effects of noise is disturbance of sleep. Nighttime exposure to traffic noise at normal urban levels has been associated with sleep disturbances, including short sleep duration, reduced sleep quality and reduction in deep, restorative sleep. Disturbance of sleep can result in a number of physiological changes in the human body. This includes a rise in blood sugar levels, a weakened immune system and changes in levels of various hormones responsible for maintaining the body s equilibrium, such as the hormones responsible for feeling hunger and satiety and the hormone responsible for maintaining the diurnal rhythm of the body. These physiological changes may affect health, and reduced sleep quality and quantity has consistently been found to be a risk factor for cardiovascular disease and diabetes. Another potential mechanism behind the adverse health effect of noise is that noise can trigger of a stress response, with activation of the nervous system and increased levels of the stress hormones adrenaline and cortisol. Adrenaline increases heart rate, elevates blood pressure and boosts energy supplies, while cortisol, the primary stress hormone, stimulates a number of processes in the body including rise of sugars in the bloodstream and enhancement of the brain's use of glucose. This is all part of a natural alarm system, where the body mobilizes resources to either fight or flee from a situation perceived as dangerous. The body's stress-response system is normally selflimiting, and once the threat has passed, hormone levels return to normal, and all body systems return to their regular activities. However, when a stressor is constantly present, the fight-or-flight reaction stays turned on, resulting in a long-term activation of the stress-response system, which may adversely affect health. Research on health effects of traffic noise have the last decades focused on investigating the relationship between traffic noise and risk for cardiovascular diseases. This research has consistently found that traffic noise increases the risk for hypertension and myocardial infarction, and most likely also the risk for stroke. However, it is possible that traffic noise, through sleep disturbance and stress, may also increase the risk for other major diseases. We, therefore, aimed to investigate whether traffic noise increases the risk for diabetes and cancer, using the unique registers that are characteristic for the Nordic countries. 54

58 Design of the study The research studies on traffic noise and risk for diabetes and breast cancer presented below are based on a Danish population study named the Diet Cancer and Health cohort. This population consists of 57,053 persons, living in and around Copenhagen and Aarhus. The population study started in the period between 1993 and 1997 where all participants answered a number of questions covering food intake, lifestyle habits including detailed information on present and previous smoking and physical activity, health status and social factors. Furthermore, they went to a study center to have their height, weight and waist circumference measured. The benefits of using such a study population are that we are able to take lifestyle and socioeconomic position into account, when we are analyzing effects of traffic noise on health. Thereby we can avoid that an observed relationship between noise and health are caused by a risk factor correlated with noise. For example, if there were a higher proportion of smokers living with high traffic noise this could result in findings of association between noise and health, even though such an association was not present. Therefore, it is very important that we adjust our analyses by risk factors that are suspected of being unevenly distributed between persons with low and high exposure to traffic noise. Figure 2 Noice modelling in Soundplan 55